Ätstörningar Vad är det frågan om? Vasa 20.4 2011 Hanna Hongell Specialmedarbetare Katri Kopsa Psyk.sjukskötare Ätstörningskliniken Vilja Ab



Relevanta dokument
Missbruk och ätstörning. Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare

Ätstörningar Ulf Wallin

Patienter med ätstörning och samtidig övervikt/fetma hur förhåller vi oss? Arbetsgruppen består av:

Ätstörningar. Information om ätstörningar

Välkomna till Anhörigutbildning!

Ätstörningar. Ute Attermeyer. Överläkare. Centrum för Ätstörningar

Ätstörningar och diabetes vad ska man tänka på

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling Rasmus Isomaa

Ätstörningar Vad är en ätstörning? Historik, diagnoser och förekomst. Upptäckt. Uppkomst och vidmakthållande

4. FÖRLOPP, UTFALL OCH PROGNOS

Ätstörningar. Tdl Hanna Eriksson Tdl Christian Hermansson

Ätstörningar- somatiska och psykologiska aspekter


Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden

LUAB Liten Uppföljning av Anorexi/Bulimi VERSION 2, FEBRUARI 1996

ÄTSTÖRNING VID DIABETES

år kropp och den nya tidens justeringar

Psykisk ohälsa hos barn och unga

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

SEKVENSERAD GRUPPTERAPI FÖR BULIMI

Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet

Aftonbladet/Inizio. - Landet ätstörd

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

EGENVÅRD AV TVÅNGSSYNDROM ÖVNING: IMAGINÄR EXPONERING. Imaginär exponering

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

Rekommendationer i sammanfattning

Samtal med den döende människan

Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro. Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Områdesbeskrivning Norrköping

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson.

DEPRESSION. Esa Aromaa PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin.

Brännpunkt. Evidensbaserad klinisk praktik hur, när och varför?

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Mentaliseringsbaserad terapi - MBT. Kvällens schema. MBT-teamet:

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning.

Maria Helander Mitt Bästa Jag

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade)

Ätstörningar vid fetma

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR?

Ätstörningar. Yvonne von Hausswolff-Juhlin Överläkare/Docent. Raili Ala Sjuksköterska/ Legitimerad psykoterapeut

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

Kan man bli sjuk av ord?

Krisplan Dödsfall bland studerande

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från

# 6 ÄTSTÖRNINGAR SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/ Intervjupersonens ID# och Initialer. Datum för Intervjun

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

En broschyr om Tvångssyndrom

Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall & oktober

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

och hur man kan bemöta dem

Ämnesrubrik. Gå till visa och bildbakgrund för att ändra. Psykisk hälsa

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST

Våga vara { } Uppmuntrande ord till dig som har drabbats av en ätstörning

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Motivation och bemötande vid skadligt bruk/missbruk och beroende

Kursutvärdering / Kursrapport

Se hela mig! 1. Bakgrund, material och metod 2. Resultat: Vad berä<ar barnen? 3. Vad kan vi lära av barnens berä<elser? BRIS

Kan man bli sjuk av ord?

Alkoholberoende, diagnos

Stepwise Capio Anorexi Center AB

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

MBT och SUICIDALITET. Agenda. Kronisk suicidalitet Kronisk suicidalitet Riskfaktorer BPD och suicidalitet Vad vi kan göra

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:

Sammanställning av Utvärdering HÄLSODAG samtliga elever Barn- & fritidsprogrammet Onsdag den 17/

Symptom. Stamcellsforskning

Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion

Att leva med schizofreni - möt Marcus

VI LEVER I ETT. ätstört. samhälle

Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i

Anorexi och bulimi i skolan - att förebygga, upptäcka och bemöta

Friends ett verktyg som främjar skolelevernas mentala hälsa. Nina Aartokallio Friends planerare/utbildare Aseman Lapset ry

Symposium Ätstörningar och reproduktion

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR

MBT vid ätstörningar. Bakgrund. Vad är ätstörningar? Upplägg. Gulls beskrivning och behandling. En diagnos? Ett personligt lidande?

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

Vi är rädda för att vi ska förvärra, att vi ska trigga den som inte mår bra till att i värsta fall suicidera

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Omvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg.

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen?

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar

Depression. 26 september 2013

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Relasjonen som mulighet og begrensning

Utveckling inom BUP: ätstörningar, ADHD och autism

Afrika- i svältens spår

Transkript:

Ätstörningar Vad är det frågan om? Vasa 20.4 2011 Hanna Hongell Specialmedarbetare Katri Kopsa Psyk.sjukskötare Ätstörningskliniken Vilja Ab

Anorexia Nervosa Diagnostiska kriterier Viktnedgång, som leder till undervikt. Kvinnor BMI 17,5, män 19. Rädsla för att gå upp i vikt och bli fet. Förvrängd kroppsbild. För kvinnor, störningar i menstruationscykeln och hormonproduktion. Hos män förändringar i den sexuella prestationsförmågan och lusten. Restriktiv anorexi, anorexi med bulimiska inslag.

Bulima Nervosa Diagnostiska kriterier Hetsätningsattacker. Kompensationsbeteende. Frekvens av hetsätning och uppkastning. Vikten kopplad till självvärdet. Hetsätning och uppkastning ej kopplat till anorexi. Fasta-motions undertyp. Största delen av ätstörningarna är ätstörningar utan närmare specifikation (UNS). Dvs alla kriterier uppfylls ej.

Etiologi Enligt nuvarande uppfattningar är ätstörningarnas ursprung mångfasetterad. Neurobiologi, genetik, utvecklingen till det vuxna, familjen och kultur är alla faktorer som samspelar. Ätstörningar bryter vanligen ut under ungdomstiden då kroppen och hjärnan går igenom stora förändringar. Anorexi bryter vanligen ut i åldern 14-24. Bulimi vid åldern 16-20. Ätstörningar förekommer 10-15 gånger mer hos flickorn än pojkar.

Etiologi Bulimi förekommer mera än anorexi. Växlingar mellan de olika sjukdomarna kan ske under sjukdomens gång En ätstörning påverkar hela livet Psyket Fysiologin Sociala livet

Sjukdomslinjen Insjuknande Lyckorus Lidan Önskan om förändring Att göra en förändring Tillfrisknande

Prognos Ju längre man lider av anorexi desto sämre är prognosen. Dödligheten hos de som lider av anorexi är 5-16%. Dödsfallen beror främs på självmord eller komplikationer som upstått till följd av svält. Ca hälften av de som lider av anorexi tillfrisknar, för 30 % förstätter det ätstörningsfärgade beteendet och för 10-20 % blir tillståndet kroniskt. Det går ca 6 år för att nå fullständigt tillfrisknande.

Vården i Finland Enligt undersökningar är vårdresultaten inom ätstörningsvården tre gånger bättre på specialicerade enheter än på allmänpsykiatriska enheter. (http://www.mediuutiset.fi/uutisarkisto/article124785.ece) I Finland finns det två privata enheter inom den specialicerade ätstörningsvården: Syömishäiriökeskus i Helsingfors och Ätstörningskliniken i Karleby. Två kommunala enheter, Fredrikakliniken i Jakobstad och Ulfåsa i Helsingfors.

Vanligt förekommande drag hos den insjuknade Självhat och känsla av värdelöshet. Svårt att ta emot hjälp. Är inte värd hjälpen. Känslighet Självkritik Strävan till att vara perfekt Sociala svårigheter Förminskande av allvaret i den egna situationen.

Vanligt förekommande drag hos den insjuknade Rädsla - Att släppa taget om sjukdomen skrämmer - Förändringar känns skrämmande - Symptomen ger trygghet och lättar på det psykiska illamåendet - Symptomen får omgivningen att betee sig så som man önskar - Vården skrämmer - Framtiden skrämmer

Vad finns I grunden av ätstörningen? En teori: Bakom finns en medfödd emotionell överkänslighet Personen upplever känslor starkare än andra Även minsta möjliga negativa feedback eller bemötande sårar och tillför psykiskt lidande. Människan får ständigt intryck från omgivningen, vilka tolkas som personligen negativa Den negativa självbilden formas och förstärks Jag är dålig, jag är dum, jag är värdelös

Hur man bemöter den insjuknade i vården Man håller sig lugn, tålamodig och positiv. Man framhäver att personen är värd all hjälp och påminner den insjuknade om dess styrkor. Man visar att man förstår att det är skrämmande att släppa sjukdomen och tryggheten. Jag förstår att dethär känns svårt och skrämmande men... Empatiskt men handfast förhållningssätt. Uppmana patienten till öppenhet, inte straffa pga misslyckanden. Inte straffa till följd av symptom

Pga av svälten har patienten nedsatt förmåga att bearbeta info. Missuppfattar lätt Inte kommentera utseende. En som lider av ätstörningar svänger alla kommentarer om utseendet mot sig själv vilket stärker sjukdomen. Exempel: Du ser bra ut = Det är inget fel på mig, jag behöver alltså inte vård och vikten behöver absolut inte gå upp. Laboratorieproven visade inget speciellt, allt verkar vara bra = Jag är frisk, min vikt behöver inte öka. Du ser bättre/friskare ut = Jag är fet Du är alltför smal, du ser hemsk ut = Jess, då är jag åtminstone inte fet.

Samma sak upprepas flera gånger. Aktivt arbete för att patienten skall känna sig trygg nog för att kunna släppa sjukdomens trygghet. Det lönar sig aldrig låta ätstörningsbeteende gå omärkt eller förhållas sig lättsamt till det eftersom det stäker och stöder ätstörningen. Nå, inte behöver du äta om det känns sådär jobbigt = Min portion är för stor. Jag blir fet om jag äter sådär mycket.

Hur man hanterar vikten I vården Framhäva behovet av förändring. - vikten och ätbeteendet bör normaliseras trots att det somatiskt inte finns akuta problem. Undervikt ses som ett symptom bland alla andra. Strävan till att undvika viktcentrerat tänkande. Man binder inga förmåner till vikten. På det sättet minskar man risken för tankning och gömmande av mat. Man visar inte vikten för patienten. Vikten behandlas endast om den har sjunkit/sjunker I alarmerande fart. Som mål för vården sätts inte viktökning utan normalisering av ätandet.

Ångest Ångesten upprätthåller ätstörningssymptomen. Ätstörningssymptomen lindrar känslan av ångest medan försök att släppa symptomen förvärrar ångesten. Ångesten förlänger sjukdomen ifall den inte vårdas. Metoder för att hantera ångesten lärs ut. Endast motivation för att bli frisk hjälper inte, man måste även ha verktyg för det.

Motion, mat och samsjuklighet Viktigt att normalisera motionen. Minska tvångsmotionen stegvis, ifall det inte går på en gång. Vid normalisering av matrutinerna minskar man även på ritualerna som kan förekomma vid måltiderna t.ex. Att man äter maten i en viss ordning, knagar på brödet eller gräver bort smöret med naglarna. Till ätstörningar hör även ofta samsjuklighet speciellt depression, ångeststörning, tvångssyndrom och psykotiska störningar.

Kontakt: Ätstörningskliniken Terminalgatan 6 67700 Karleby Tel: 045-206 1959 Mail: atstorningskliniken@info.fi Webb: www.atstorningskliniken.fi Frågor angående föreläsningen kan riktas till: Hanna Hongell 045-3596123 hanna.hongell@atstorningskliniken.fi