Samlad strålsäkerhetsvärdering 2013 för Forsmarks Kraftgrupp AB

Forsmarks Kraftgrupp AB 742 03 Östhammar Tillsynsrapport Datum: 2013-04-23 Er referens: Diarienr: SSM2013-351 Samlade strålsäkerhetsvärderingar Forsmarks Kraftgrupp AB Ansvarig handläggare: Klas Idehaag, Josephine Speziali Arbetsgrupp: Lars Axelsson, Kenneth Broman, Joakim Dahlberg, Tage Eriksson, Arne Johansson, Nicklas Carlvik, Sofia Lillhök, Tommy Nielsen, Elisabeth Rudbäck, Ingela Thimgren, Anders Wiebert Samråd: Johan Anderberg, Lennart Carlsson, Johan Friberg Godkänt av: Mats Persson Samlad strålsäkerhetsvärdering 2013 för Forsmarks Kraftgrupp AB Sammanfattning Denna rapport innehåller Strålsäkerhetsmyndighetens (SSM) samlade värderingar av frågor av betydelse för strålsäkerheten vid Forsmarks Kraftgrupp AB (FKA). SSM:s samlade bedömning är att anläggningarna och verksamheten vid FKA i tillräcklig omfattning uppfyller gällande krav på strålsäkerhet under förutsättning att tidigare kända brister i anläggningarna och verksamheten åtgärdas enligt plan. För att ytterligare förbättra anläggningarna kan FKA: genomföra en probabilistisk säkerhetsanalys för att klargöra hur moderniseringsåtgärderna påverkat/kommer att påverka härdskadefrekvensen dra ytterligare lärdommar av händelsen med blixtnedslag i yttre nät För att ytterligare förbättra verksamheten kan FKA arbeta med: kvalitetssäkringen av säkerhetsredovisningen strategin för att hantera stor andel inhyrd personal Utöver ovanstående finns observationer som föranleder SSM att påtala vikten av att ha ett helhetsperspektiv och arbeta för ständig förbättring. God drifthistorik får inte innebära minskat engagemang i strävan till förbättring. Strålsäkerhetsmyndigheten Swedish Radiation Safety Authority SE-171 16 Stockholm Tel:+46 8 799 40 00 E-post: registrator@ssm.se Solna strandväg 96 Fax:+46 8 799 40 10 Webb: stralsakerhetsmyndigheten.se

Sida 2 (25) Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Föregående värdering av strålsäkerheten...3 1.2 Driftåret 2012...4 2 SSM:s bedömningar inom olika tillsynsområden... 4 2.1 Konstruktion och utförande av anläggningen (inkl. ändringar)...4 2.2 Ledning, styrning och organisation av den kärntekniska verksamheten...6 2.3 Kompetens och bemanning av den kärntekniska verksamheten...6 2.4 Driftverksamheten, inklusive hanteringen av brister i barriärer och djupförsvar...8 2.5 Härd- och bränslefrågor samt kriticitetsfrågor...8 2.6 Beredskap för haverier...9 2.7 Underhåll, material- och kontrollfrågor med särskilt beaktande av degradering p.g.a. åldring...9 2.8 Primär och fristående säkerhetsgranskning...10 2.9 Utredning av händelser, erfarenhetsåterföring samt extern rapportering...12 2.10 Fysiskt skydd...12 2.11 Säkerhetsanalyser och säkerhetsredovisning...13 2.12 Säkerhetsprogram...16 2.13 Hantering och förvaring av anläggningsdokumentation...16 2.14 Hantering av kärnämne och kärnavfall...16 2.15 Kärnämneskontroll, exportkontroll och transportsäkerhet...17 2.16 Personalstrålskydd...18 2.17 Utsläpps- och omgivningskontroll...18 2.18 Stresstester...19 3 Samlad strålsäkerhetsvärdering... 20 3.1 Anläggningen...20 3.2 Verksamheten...20 4 Referenser... 22

Sida 3 (25) 1 Inledning Denna rapport innehåller Strålsäkerhetsmyndighetens (SSM) samlade värderingar av frågor av betydelse för strålsäkerheten vid Forsmarks Kraftgrupp AB (FKA). Tillståndshavaren har det fulla ansvaret för att verksamheten bedrivs på sådant sätt så att strålsäkerheten tryggas och att gällande krav på strålsäkerhet uppfylls. Detta är centralt för SSM:s tillsynsmodell (se även Bilaga 1). Om det inte finns några indikationer på otillräcklig kravuppfyllnad förutsätts kraven vara uppfyllda. I den samlade strålsäkerhetsvärderingen gör SSM en bedömning och värdering av strålsäkerheten vid anläggningen och av tillståndshavarens förmåga att upprätthålla och utveckla densamma. Detta görs genom att med utgångspunkt i SSM:s tillsynsunderlag; sammanställa i vilken utsträckning kraven på verksamheten är uppfyllda 1 analysera tillsynsunderlaget för att identifiera trender och mönster avseende brister och styrkor i verksamheten som är svåra att se i enskilda tillsynsaktiviteter Den samlade strålsäkerhetsvärderingen ska ses som ett komplement till tillsynsinsatserna. För slutsatser och iakttagelser från de enskilda insatserna hänvisas till respektive referens. Värderingen bygger på analys av resultatet från SSM:s tillsynsinsatser vid FKA. Dessa tillsynsinsatser är i huvudsak de inspektioner, verksamhetsbevakningar och granskningar som har genomförts mellan 2012-01-01 och 2013-01-07, se referens [2]-[95], men när det behövs för sammanhanget tas även aspekter från föregående år med. Det arbete som utförs av ackrediterade kontrollorgan (se Bilaga 1) ingår inte i den samlade strålsäkerhetsvärderingen. I text under rubriken Analysresultat förekommer kursiverad text, detta används för att markera den bedömning som SSM gör i den samlade strålsäkerhetsvärderingen. 1.1 Föregående värdering av strålsäkerheten I föregående års strålsäkerhetsvärdering av FKA [1] bedömdes att FKA:s anläggningar var strålsäkra för fortsatt drift. Vidare bedömdes att FKA bedrev en intensiv verksamhet med anläggningsändringar för såväl långtidsdrift, modernisering som effekthöjning av anläggningen. I 2011 års tillsynsunderlag fanns exempel på att man efter drifttagning av utrustning hade uppmärksammat att krav inte uppfyllts eller att brister fanns i funktionen. SSM bedömde även att FKA:s verksamhet bedrevs på ett sätt som uppfyllde ställda strålsäkerhetskrav för fortsatt drift. För att upprätthålla och utveckla strålsäkerheten behövde FKA: utvärdera vidtagna åtgärder avseende styrstavsförlängare på Forsmark 3 hantera resultatet från stresstesterna förbättra kravhanteringen vid anläggningsändringar förbättra hanteringen av frågeställningar där SSM och FKA har olika uppfattning förbättra kommuniceringen av ledningens förväntningar avseende säkerhetskultur säkerställa ändamålsenlighet i och efterlevnad av interna regler analysera antagonistiska angrepp utöka forskning och utveckling rörande avveckling av verksamheten fullt ut ta sitt ansvar som tillståndshavare rörande bemanningsfrågor. 1 Sammanställningen tar vid där föregående års SSV slutade (2011-12-31) och sträcker sig till 2013-01-07. Detta innebär att brister som identifierats tidigare inte listas i denna rapport utan återfinns i föregående samlade strålsäkerhetsvärderingar eller i enskilda tillsynsinsatser och beslut.

Sida 4 (25) 1.2 Driftåret 2012 År 2012 har för FKA:s anläggningar varit ett driftmässigt lugnt år. Driften vid Forsmark 1 har vid ett par tillfällen under året varit påverkad av problem med turbinventiler. Andra återkommande problem har berört neutronflödesmätningen (WRNM) och reservkraftsdieslar. Revisionen inleddes i augusti och varade i 30 dagar. I syfte att djupbestämma och åtgärda tidigare identifierade sprickor i moderatortankstativet genomfördes provning. Sprickorna befanns dock vara djupare än vad framtagen åtgärdsmetod kunde hantera. Efter granskning av ansökan medgav SSM tidsbegränsad fortsatt drift med villkor. I slutet på november genomfördes ett kortstopp för åtgärd av en bränsleskada som identifierades knappt två månader tidigare. Lugn drift föregick revisionen på Forsmark 2 som inleddes i mitten på maj. Under revisionen på 37 dagar fann man, i samband med prov av fria flödesvägar, en kvarglömd svetsavtätning i systemet för tryckavlastning av inneslutningen. Denna bedömdes inte ha förhindrat systemfunktionen. Vid återstarten identifierades läckage i inneslutningen vilket föranledde manuellt snabbstopp och nedkylning för åtgärd. I mitten på juli påverkades driften under ett par dagar av problem med en av turbinernas spärrångsystem. I slutet på september gav SSM FKA tillstånd om att få ta Forsmark 2 i provdrift med en förhöjd effekt (från 108 till 120 %). Anläggningen ställdes av i oktober för åtgärd av ett läckage i inneslutningen och omställning till drift vid den högre effekten. Forsmark 2 startades ett par dagar senare, dock med inställningar för 108 % då ackrediterat kontrollorgan ej ansåg att tillräckligt underlag, enligt SSM:s föreskrifter, redovisats för drift vid 120 %. Forsmark 3 genomförde i februari ett kortstopp för åtgärd av systemläckage från huvudcirkulationssystemet i reaktorinneslutningen. I juli ställdes reaktorn av för årlig revision. Revisionen varade i 20 dagar. Under revisionen genomfördes provning av styrstavsförlängare vilka befanns vara utan anmärkning. Revisionen förlängdes av problem med en ventilindikering i matarvattensystemet och att en växelriktare (UPS) slogs sönder av ett blixtnedslag. I oktober tog sig ca 40 aktivister in på bevakat område. Aktivisterna omhändertogs av vakter och avhystes av polis. Några av aktivisterna återfanns inte direkt utan först efter ett antal timmar. Ett antal aktivister höll sig gömda på yttre anläggningar (utanför bevakat område) vilket föranledde en större sökinsats under ett par dagar. 2 SSM:s bedömningar inom olika tillsynsområden Nedan presenteras SSM:s bedömningar inom de 17 olika områden som omnämns i de allmänna råden till 4 kap. 4. SSMFS 2008:1 Dessutom sammanfattas i korthet vad som skett avseende stresstester sedan föregående års samlade strålsäkerhetsvärdering. Var och ett av områdena inleds med ett kortare stycke som sammanfattar SSM:s granskning av PSR (Periodic Safety Review) för Forsmark 1 och 2 [58]. Forsmarks PSR berör perioden 2000-2008 och SSM:s granskning avslutades 2012. 2.1 Konstruktion och utförande av anläggningen (inkl. ändringar) I granskning av PSR för Forsmark 1 och 2 [58] bedömde SSM att FKA följer övergångsplanen för uppfyllande av kraven i SSMFS 2008:17, samt att moderniseringsåtgärderna genomförs på ett acceptabelt sätt. 2.1.1 Tillsynsunderlag Beaktat tillsynsunderlag är: [2], [6], [8], [9], [12], [13], [16], [17], [20], [23], [27], [28], [34], [35], [40], [41], [44], [45], [47], [52], [55], [67], [68], [69], [73], [75], [76], [77], [81].

Sida 5 (25) 2.1.2 Kravuppfyllnad I ovanstående underlag bedöms kraven vara uppfyllda men följande brister har noterats: Avsaknad av beskrivning av vilken mobil utrustning som ska kopplas in för kylning i långtidsförloppet [27] 2 I förnyad säkerhetsredovisning (SAR) för Forsmark 2 [16]: o Brister rörande dieselmarginaler, bl.a. avseende användandet av RG 1.9 3 o Provning av huvudcirkulationskretsens karaktäristik 4. 2.1.3 Analysresultat FKA bedriver en fortsatt verksamhet med anläggningsändringar för såväl livstidsförlängning som modernisering. FKA har även inlett arbete vid anläggningarna med säkerhetshöjande åtgärder till följd av erfarenheter från Fukushima (se avsnitt 2.18). Under året har granskning bl.a. genomförts av anläggningsändringar för reservövervakningsplatser, förstärkning av brandskyddet i apparat- och kabelrum på Forsmark 1 och 2 samt kylning i långtidförloppet [55] [12] [27] [28]. FKA har vissa dispenser enligt SSMFS2008:1, 10 kap. 1. SSM har genomfört en utredning avseende långsiktig säkerhetsutveckling i den svenska kärnkraften [95]. Utredningen berör såväl området konstruktion som området säkerhetsredovisning och säkerhetsanalys, resultatet av utredningen beskrivs av läsbarhetskäl endast i avsnitt 2.11, Säkerhetsanalys. Driftområdet på Forsmark 2 har redan tidigare krävt manuella åtgärder för att efter pumpnedstyrning manövrera driftpunkten tillbaka till tillåtet område. SSM noterar att det nya driftområdet för effekthöjd Forsmark 2 också kräver manuella åtgärder och att FKA vid konstruktionen av det nya driftområdet inte omhändertagit denna sedan tidigare kända brist [16]. SSM vill betona vikten av att vid genomförande av en anläggningsändring omhänderta erfarenheter från driften av anläggningen och rätta till eventuella kända fel och brister. Tidigare har dålig framdrift noterats avseende att beakta samspelet mellan Människa- Teknik-Organisation vid anläggningsändring. Årets tillsynsinsatser på anläggningsändringar identifierar inga brister inom detta område. Däremot noteras vid ett par tillfällen att strålskyddsaspekter inte fullt ut hanterats vid anmälan av anläggningsändring, t.ex. ALARA 5 -aspekter för utrustning för kylning i långtidsförloppet [27] och att konsekvenserna inte redovisats för strålningsnivåerna i anläggningen om effekthöjning genomförts med bibehållen fullflödesrening [8]. Vid föregående års säkerhetsvärdering noterades att långsiktig optimering av strålskyddet vid anläggningsändringar inte systematiskt genomfördes utan till stor del var beroende av erfarenheten hos konstruktörer, projektledare och beställare etc. Detta kompenserades till viss del genom att en underhållsledare utses i projekten för att beakta strålskyddsfrågor med underhållsperspektiv. SSM bedömer att ytterligare åtgärder bör genomföras för att ytterligare beakta strålskyddsaspekter vid anläggningsändringar. Händelser i FKA:s elkraftsystem åren 2006 och 2008 påvisade att kraftelektronisk utrustning är känsligare mot elsystemtransienter än annan elkraftsutrustning. I juli 2012 förstördes sådana komponenter i säkerhetssystem på Forsmark 3 [73] p.g.a. ett blixtnedslag i yttre nät. Händelsen visade på konstruktionsbrister som kan leda till fel med gemensam orsak (s.k. CCF) och på brister i instrumentering och komponentskydd. FKA planerar att under 2013 ta fram ytterligare åtgärder som korrigerar de identifierade 2 8 SSMFS 2008:17 3 2 kap. 9 7 SSMFS 2008:1 samt 4 kap. 1 SSMFS 2008:1 4 3 kap. 4 SSMFS 2008:1 5 As low as reasonably achievable

Sida 6 (25) konstruktionsbristerna. SSM bedömer att bristerna i elkraftsystem och takten i genomförandet av åtgärder signalerar att kompetens, bemanning och/eller prioritering avseende konstruktion av elkraftsystem kan förbättras. Under året har de sista planerade åtgärderna genomförts för att komma till rätta med orsaken till att skador uppkom i styrstavsförlängare i Forsmark 3. 2.2 Ledning, styrning och organisation av den kärntekniska verksamheten I granskning av PSR för Forsmark 1 och 2 [58] bedömde SSM att genomförda aktiviteter bidrar till att ge förutsättningar till en god säkerhetskultur. SSM bedömde att FKA behövde minska den höga arbetsbelastningen så att den inte ger en negativ påverkan på säkerheten, kontinuerligt lära av erfarenheter kopplat till ledningssystem så att dessa är ändamålsenliga och så att personalen är motiverade att följa dem, förtydliga kopplingen mellan IAEA:s krav och LOK. 2.2.1 Tillsynsunderlag Beaktat tillsynsunderlag är: [2], [3], [4], [5], [6], [7], [9], [10], [12], [17], [19], [22], [29], [30], [32], [34], [35], [40], [43], [44], [46], [47], [48], [50], [59], [66], [82], [91]. 2.2.2 Kravuppfyllnad I ovanstående underlag bedöms kraven vara uppfyllda men följande brist har noterats: Det genomförs inte internrevisioner avseende systemet för kompetens och bemanning av driftledning och vakthavande ingenjör [48] 6. 2.2.3 Analysresultat Inga större förändringar har skett i organisationen eller ledningssystem vid FKA under det gångna året. Tillsynsunderlaget pekar inte på att några större problem föreligger inom området. Även vad det gäller internrevisioner tyder tillsynsunderlaget på att det finns en överlag välfungerande verksamhet [29]. Noteringar finns dock av att verksamhet av betydelse för säkerheten inte alltid omfattas av internrevision, detta gäller åldringshanteringsprogram [6], IT-säkerhetsområdet [59] samt kompetenssäkring av driftledning och vakthavande ingenjör[48]. SSM betonar vikten av att FKA kontinuerligt ser över vilka delar av verksamheten som omfattas av internrevisionsverksamheten. Detta för att revisionsverksamheten ska kunna ta hänsyn till de olika verksamheternas betydelse för säkerheten och eventuella särskilda behov som uppkommer 7. FKA har fortsatt arbetet med rutiner för att vidmakthålla och stärka säkerhetskulturen samt utvärdera denna. SSM bedömer att genomförda aktiviteter bidrar till att ge förutsättningar till en god säkerhetskultur. Bemanningsplan för FKA:s organisation [82] visar på ett betydande beroende av inhyrd personal. SSM bedömer att det är av yttersta vikt att en tydlig strategi finns för att hantera och motverka de problem som detta kan leda till (se även avsnitt 2.3) och följer upp dessa frågor i separat ärende [91]. 2.3 Kompetens och bemanning av den kärntekniska verksamheten I granskning av PSR för Forsmark 1 och 2 [58] bedömde SSM att bemanningssituationen har varit ansträngd för skiftgående personal. SSM bedömde att FKA behöver försäkra sig om att Vattenfalls rekryteringsrestriktioner på koncernnivå inte får en 6 9 SSMFS 2008:32 7 Allmänna råd till 2kap. 8 SSMFS 2008:1

Sida 7 (25) strålsäkerhetsmässigt negativ påverkan, förtydliga kompetenssäkringssystemet med avseende på samarbete mellan projekt och linjeorganisation samt komplettera bedömningsfaktorerna vid lämplighetsbedömningen. 2.3.1 Tillsynsunderlag Beaktat tillsynsunderlag är: [2], [3], [14], [16], [18], [22], [27], [35], [38], [40], [48], [50], [63], [82]. 2.3.2 Kravuppfyllnad I ovanstående underlag bedöms kraven vara uppfyllda men följande brister har noterats: Det säkerställs inte att inhyrda konsulter som utför säkerhetsgranskning får nödvändig utbildning i att säkerhetsgranska [50] 8 Det säkerställs inte att driftledning/vakthavande ingenjör får tillräcklig kännedom om anläggningsändringar och nödvändig träning i de olika kontrollrummen [48] 9 FKA kunde inte redogöra för hur de uppfyller villkoren för undantag från ansökan om godkännande av en uppdragstagare [48] 10 Befattningsvisa kriterier saknas för bedömning av prestation i befattning driftpersonal [48] 11. 2.3.3 Analysresultat Bemanningssituationen för skiftgående driftpersonal har länge varit ansträngd på Forsmark 1 och 2 och FKA har sedan 2008 kvartalsvis rapporterat bemanningsläget till SSM. SSM har under året konstaterat att bemanningsläget på Forsmark 1 och 2 under längre tid legat stabilt högre än 2007 samt erhållit information om att FKA har kontinuerlig återrekrytering och fortbildning. SSM har bedömt att fortsatt rapportering till SSM inte längre är pådrivande för att förbättra bemanningsläget och därför avslutades rapporteringen fjärde kvartalet 2012 [9]. I föregående års samlade strålsäkerhetsvärdering [1] bedömde SSM att de anställningsrestriktioner som fanns inom Vattenfall hade en negativ inverkan på FKA:s möjlighet att ta sitt fulla ansvar som tillståndshavare. FKA har under 2012 förändrat rutinerna så att VD för FKA nu godkänner alla säkerhetsrelaterade rekryteringar och att godkännande från ägarna inte längre krävs. SSM ser positivt på detta men vill framhålla vikten av att FKA har en tydlig tolkning av vad som är en säkerhetsrelaterad rekrytering. I årets tillsynsunderlag noteras att FKA har ett stort beroende av inhyrd personal inom flera delar av organisationen [3], [14] [50], [63], [82]. Beroendet gäller för såväl förändringsarbeten (projekt), arbete i linjeverksamhet som för fristående säkerhetsgranskning. SSM:s uppfattning är att långvarigt stort beroende av inhyrd personal påverkar FKA:s förmåga att upprätthålla och utveckla den kärntekniska verksamheten. Den som arbetar i kärnteknisk verksamhet ska vara väl förtrogen med verksamhetens mål och riktlinjer, något som kan försvåras av att ha en stor andel inhyrd personal. En stor andel inhyrd personal kan också äventyra FKA:s möjlighet att i den egna organisationen inneha den kompetens som krävs för att kunna beställa, leda och värdera resultatet av arbetsuppgifter som har betydelse för säkerheten i den kärntekniska verksamheten och som utförs av entreprenörer eller av annan inhyrd personal 12. SSM bedömer att ett stort beroende av inhyrd personal kan medföra en partiskhet om utförare av arbete med betydelse för säkerheten och utförare av efterföljande säkerhetsgranskning (både primär- och fristående granskning) ex. tillhör samma konsultbolag. Detta kan 8 2 kap. 7 SSMFS 2008:1 9 4, 5, 9, 12 samt 13 SSMFS 2008:32 10 4 SSMFS 2008:7 11 4 SSMFS 2008:32 12 2 kap. 9 5 SSMFS 2008:1

Sida 8 (25) äventyra granskningsstegens förmåga att genomföras med tillräckligt oberoende 13. (se även avsnitt 2.2). 2.4 Driftverksamheten, inklusive hanteringen av brister i barriärer och djupförsvar I granskning av PSR för Forsmark 1 och 2 [58] bedömde SSM att driftklarhetsverifiering är ett område som kräver ständig fokus. SSM konstaterade det finns skillnader mellan de formella kraven i ledningssystemet och den praxis som tillämpats, exempelvis gällande driftsättningsprovning och driftklarhetsverifiering. SSM bedömde att FKA tagit till sig SSM:s påpekanden och att arbete pågår för att komma tillrätta med problemen. 2.4.1 Tillsynsunderlag Beaktat tillsynsunderlag är: [2], [4], [5], [8], [9], [10], [13], [14], [16], [20], [21], [22], [34], [35], [36], [37], [39], [46], [48], [55], [66]. 2.4.2 Kravuppfyllnad I ovanstående underlag bedöms kraven vara uppfyllda. 2.4.3 Analysresultat År 2012 har varit ett driftmässigt lugnt år. Inträffade händelser samt identifierade säkerhetsfrågor har hanterats på ett acceptabelt sätt. I tre fall noterar SSM att FKA i behandling av ett ärende inte tagit ett grepp som omfattar helheten: Vid framtagning av nytt driftområde [16] för Forsmark 2 har FKA inte åtgärdat att det krävs manuella åtgärder efter pumpnedstyrning (se avsnitt 2.1 för mer information) för att manövrera driftpunkten tillbaka till tillåtet område. Inför drift med effekthöjd Forsmark 2 [16] saknades en tydlig strategi för hur man avsåg verifiera driftklarheten med anläggningspåverkande prov under prioriterad driftperiod. I planeringen av arbetet för att åtgärda sprickorna i moderatortankstativet på Forsmark 1 saknades en strategi för en situation där sprickorna är djupare än beräknat. Dessutom saknades plan för kontroll av moderatortankstativet på Forsmark 2 (se avsnitt 2.7 för mer information). Ovanstående föranleder SSM att påtala vikten av att ha ett helhetsperspektiv och arbeta för ständig förbättring. God drifthistorik får inte innebära minskat engagemang i strävan till förbättring. Föregående år framförde SSM farhågor angående driftklarhetsverifiering och förelade samtliga anläggningar i Sverige att ta fram och genomföra särskilda aktiviteter med avseende på driftklarhetsverifiering. FKA fann vid sin genomgång oönskade föremål i tryckavlastningssystemet för Forsmark 2:s reaktorinneslutning [9]. SSM konstaterar även i år att driftklarhetsverifiering är ett område som kräver ständigt fokus. 2.5 Härd- och bränslefrågor samt kriticitetsfrågor I granskning av PSR för Forsmark 1 och 2 [58] bedömde SSM att FKA är beroende av extern kompetens för att genomföra kriticitetsanalyser, något som FKA bör överväga att förändra. 13 4 kap. 3 SSMFS 2008:1

Sida 9 (25) 2.5.1 Tillsynsunderlag Beaktat tillsynsunderlag är: [2], [3], [4], [16], [34], [49], [71]. 2.5.2 Kravuppfyllnad I ovanstående underlag bedöms kraven vara uppfyllda. 2.5.3 Analysresultat Den under året genomförda inspektionen av kriticitetssäkerheten [3] visar på att kraven inom området uppfylls. I arbetet med kriticitetssäkerhet är dock FKA beroende av Vattenfall Nuclear Fuel AB (jämför avsnitt 2.3 ang. beroende av inhyrd personal). Av årets tre anmälda härdändringar har SSM granskat den som gäller Forsmark 2 inför det driftår som planerades för effekthöjning till 120 % [71]. SSM:s uppfattning är att FKA med stöd av sina etablerade rutiner har genomfört arbetet med området härdändring och cykelspecifik analys på ett tillräckligt kvalitetssäkrat sätt. Forsmark 1 identifierade under 2011 en bränsleskada som kvarstod vid 2012 års början. Bränsleskadan utvecklades inte varför driften kunde fortgå till revisionen då en patron befanns vara skadad. Under hösten fick man på nytt indikation på bränsleskada. Vid kortstopp som genomfördes i slutet på november befanns två patroner vara skadade. Forsmark 1 har innan dess inte haft bränsleskador sedan 2006. Forsmark 2 har under tiden 2001-2012 varit skadefritt. Under föregående år har Forsmark 3, som haft en eller flera bränsleskador varje år sedan 2005, inte haft någon bränsleskada. SSM anser att enstaka bränsleskador som uppkommer under drift i sig utgör ett begränsat barriär- eller utsläppsproblem. Detta då denna typ av barriärskada har liten omfattning och anläggningarnas system är dimensionerade för att kunna drivas med en begränsad mängd skador i härden. SSM anser dock att det finns stor anledning till att reda ut orsaken till ökningen av skador på Forsmark 1 för att vidta lämpliga åtgärder för att få ett gott personalstrålskydd och låga utsläpp [92], [93]. 2.6 Beredskap för haverier I granskning av PSR för Forsmark 1 och 2 [58] bedömde SSM att det förebyggande arbetet med planeringsprocessen av beredskapsverksamheten kan förbättras. Med undantag för ovanstående har det i beaktat tillsynsunderlag [2]-[91] inte gjorts några observationer med bäring på området. 2.7 Underhåll, material- och kontrollfrågor med särskilt beaktande av degradering p.g.a. åldring I granskning av PSR för Forsmark 1 och 2 [58] bedömde SSM att tillämpat underhållsprogram i vissa fall inte fungerat som avsett beroende bl.a. på bristfälliga rutiner och användning olämpliga kontrollmetoder men att genomförda åtgärder under perioden har gett en positiv effekt. SSM bedömde att FKA behöver uppmärksamma framtidsutmaningar när det gäller betongkonstruktioner och elektronik/datasystem, då det visat sig att det blir allt viktigare med ett långsiktigt och strategiskt tänkande för dessa områden. 2.7.1 Tillsynsunderlag Beaktat tillsynsunderlag är: [2], [4], [6], [9], [13], [15], [26], [35], [44], [45], [46], [49], [68], [66], [67], [68], [73], [74], [78], [79], [84].

Sida 10 (25) 2.7.2 Kravuppfyllnad Ingen av FKA:s reaktorer uppfyller det krav 14 som tillåter avhjälpande underhåll under drift då det saknas analyser som verifierar de tider som finns i de säkerhetstekniska driftsförutsättningarna. SSM anser dock att FKA kan fortsätta bedriva avhjälpande underhåll under drift (se nedan). I ovanstående underlag bedöms övriga krav vara uppfyllda men följande brister har noterats: Skadeorsak ej fastställd på Forsmark 1:s moderatortankstativs stödben [15] 15 Ett av moderatortanksstativets stödben är inte provat p.g.a. fysiska hinder [15] 16. 2.7.3 Analysresultat Tidigare år har sprickor observerats och åtgärdats på Forsmark 3:s styrstavsförlängare. Vid årets revision på Forsmark 3 genomfördes provning av 34 st styrstavsförlängare (20 %). Inga nya sprickor har upptäckts [94]. SSM anser att FKA kan fortsätta bedriva avhjälpande underhåll under drift, trots att underliggande analyser saknas [84]. Detta med anledning av att säkerhetsanalyserna till största delen ansätter underhåll på utrustning som en analysförutsättning. Reaktorerna är dessutom konstruerade med en övertalighet i säkerhetssystemen. FKA hade redan innan SSM:s granskningsrapport fastställdes påbörjat ett arbete som syftar till att uppfylla kravet [74]. SSM förutsätter att samtliga åtgärder som krävs för att uppfylla kravet är genomförda vid den tidpunkt FKA angivit (2013-03-31) [74]. FKA har redovisat sitt arbete med åldringshanteringsprogrammet. Programmet är integrerat i FKA:s ordinarie verksamhet [6]. SSM ser positivt på FKA:s arbete med åldringsfrågor men ser också att det finns utrymme för förbättring. Vikten av en fungerande åldringshantering kommer att öka med tiden varför framdriften i åldringsprogrammet behöver följas upp (se även avsnitt 2.2 ang. internrevisioner). Under året har provning utförts av moderatortanksstativet i Forsmark 1. Då sprickorna visade sig gå djupare än vad FKA hade förutsett gick sprickorna inte att åtgärda med den planerade strategin. SSM noterar att FKA innan de visste sprickornas djup bedömde det som osannolikt att de skulle vara så djupa och därför inte tog fram en strategi för djupare sprickor. Detta trots att en expertkonsult påpekat att sådan risk fanns [73]. SSM bedömer att FKA inte fullt ut tog tillvara den kunskap som kommit fram ang. sprickornas möjliga djup och därmed inte gjorde en tillräckligt konservativ bedömning. De analyser och åtgärder som har kunnat genomföras har dock genomförts med gott resultat och SSM har beslutat att FKA får fortsätta driften med villkor[79]. 2.8 Primär och fristående säkerhetsgranskning I granskning av PSR för Forsmark 1 och 2 [58] bedömde SSM att FKA behövde utveckla dokumentationen av FSG, med avseende på spårbarhet och motivering av ställningstaganden. 2.8.1 Tillsynsunderlag Beaktat tillsynsunderlag är: [2], [7], [14], [16], [19], [27], [28], [32], [36], [50], [52], [55]. 14 16 SSMFS 2008:17 15 2 kap. 5 SSMFS 2008:1 16 2 kap. 9 SSMFS 2008:13

Sida 11 (25) 2.8.2 Kravuppfyllnad I ovanstående underlag bedöms kraven vara uppfyllda men följande brister har noterats (samtliga brister rör kravet SSMFS 2008:1, 4 kap. 3 om inte annat anges): En principiell ändring i säkerhetsredovisningen har inte genomgått säkerhetsgranskning och anmälts till SSM innan tillämpning [7] 17 Granskningen av cykelspecifik kontroll av felaktiv styrstavsdragning borde ha identifierat att endast full effekt ingick i metodiken medan begränsande fall var vid deleffekt [7]. FKA borde ha noterat att hela den anmälda anläggningsändringen (framåtpumpningen), med referenser behövde aktualitetsgranskas inför anmälan i februari 2012 [16] I de fall säkerhetskommittéen ersätter den ordinarie fristående säkerhetsgranskningen (planen för fysiskt skydd och SAR allmän del kapitel 4) uppfylls inte kravet på en fristående ställning i förhållande till de sakansvariga inom organisationen [16] [50] 18 I säkerhetsgranskningen av införande av inkopplingsmöjligheter i 323/365 saknas en beskrivning av hur ändringen ska uppfylla krav enligt föreskriften [27] FKA har inte säkerställt att inhyrda konsulter som utför säkerhetsgranskning får utbildning i att säkerhetsgranska [50] 19 Brister inom fristående säkerhetsgranskning rörande bl.a: dokumentation, motivering av ställningstaganden och användande av konsulter [50]. 2.8.3 Analysresultat Föregående års samlade strålsäkerhetsvärdering noterade att såväl primär som fristående säkerhetsgranskning kunde förbättras med avseende på spårbarhet. Genomförd inspektion [50] hösten 2011 konstaterar att FKA i granskningen bättre behöver dokumentera ställningstaganden och motivering om tillämpliga säkerhetsaspekter är beaktade och att tillämpliga säkerhetskrav är uppfyllda 20. Baserat på granskningen av förnyad SAR för Forsmark 2 bedömer SSM att tydlighet och spårbarhet av fristående säkerhetsgranskning har blivit bättre [16]. Inhyrd personal nyttjas i flera fall för fristående granskning [50]. FKA behöver säkerställa att inhyrd personal som utför fristående säkerhetsgranskning får nödvändig utbildning i att säkerhetsgranska i enlighet med FKA:s rutiner och instruktioner. SSM:s uppfattning är att konsulter för säkerhetsgranskning kan ge komplexa kopplingar med utförare av arbete med betydelse för säkerheten och att graden av fristående därmed kan komma att påverkas (se även avsnitt 2.3). Vad det gäller planen för fysiskt skydd och SAR allmän del kapitel 4 så säkerhetsgranskas dessa områden fristående av säkerhetskommittén. Säkerhetskommittén sammansätts av representanter från linjeorganisationen och av FQ, sakägare i dessa två fall. Granskningen i säkerhetskommittén blir enligt SSM:s tolkning därmed inte fristående. [50] SSM bedömer att FKA bör fortsätta att vidta åtgärder för att säkerställa friståendet (så som skett med granskningen av STF). SSM har vid granskning av SAR haft synpunkter om ofullständigheter i underliggande material såsom knapphändiga uppgifter om verifiering och validering av tillämpade beräknings- och analysmetoder (se avsnitt 2.11.3). SSM bedömer att säkerhetsgranskningen borde ha uppmärksammat dessa brister och att säkerhetsgranskningen därför behöver förbättras. 17 4 kap. 5 SSMFS 2008:1 18 Fristående granskning av STF gjordes i Säkerhetskommittén fram till 2012-11-01 19 2 kap. 7 SSMFS 2008:1 20 4 kap. 3 SSMFS 2008:1

Sida 12 (25) 2.9 Utredning av händelser, erfarenhetsåterföring samt extern rapportering I granskning av PSR för Forsmark 1 och 2 [58] bedömde SSM att FKA behöver utveckla händelserapporterna så att de blir mer utförliga och beskrivande. 2.9.1 Tillsynsunderlag Beaktat tillsynsunderlag är: [3], [5], [22], [35], [61], [62]. 2.9.2 Kravuppfyllnad I ovanstående underlag bedöms kraven vara uppfyllda men följande brist har noterats: Otillräcklig systematik, instruktionstillämpning, analys och uppföljning vid orsaksanalyser av enklare karaktär [61] 21. 2.9.3 Analysresultat Det finns en hög ambition och arbete genomförs för att utveckla verksamheten kring inträffade händelser. Djupare analyser 22 genomförs på ett systematiskt sätt men mindre djupa analyser 23 genomförs inte på ett systematiskt sätt och skillnader finns avseende instruktionstillämpning mellan blocken [61]. Eftersom denna typ av analyser är de mest frekvent utförda och utförs av en större grupp utredare är det av vikt att FKA åtgärdar detta för att fullt ut kunna vara en lärande organisation. FKA har tidigare haft en knapphändig kategori 2-rapportering 24. Utförlighet, tydlighet och resonemang kring potentiell konsekvens (s.k. what-if analys) har dock blivit bättre. Vad det gäller rapportering av bränsleskador noteras att FKA, efter påtalan från SSM, nu tillämpar preliminär rapportering tills komplettering kan göras med fastställd skadeorsak. Avseende brandcellsrapportering noteras att Forsmark 3 har ett konstant högre antal rapporteringar än Forsmark 1 och 2. Orsak till skillnaden är dock oklar. [62] SSM bedömer att uppkomna brister i barriärer och djupförsvar hanteras på ett tillfredsställande sätt och att förbättringar har skett avseende rapportering av s.k. kategorihändelser. Ytterligare höjd kvalité på orsaksanalyser och händelserapportering behövs dock varför fortsatt arbete krävs för att utveckla metoder och arbetssätt kring hantering av inträffade händelser. För erfarenhetsåterföring finns ett system och en rutin för att administrera och analysera inkommande rapporter. Rapportering av trender görs regelbundet på ledningens genomgång. [5] SSM bedömer att FKA har förutsättningar för en fungerande verksamhet med erfarenhetsåterföring. 2.10 Fysiskt skydd I granskning av PSR för Forsmark 1 och 2 [58] bedömde SSM att kraven på fysiskt skydd inte fullt ut är uppfyllda avseende analyser av sådant skydd. FKA behöver komplettera analyserna för fysiskt skydd och vidta åtgärder för fysiskt skydd där behov framkommer. 2.10.1 Tillsynsunderlag Beaktat tillsynsunderlag är: [59], [60], [72]. 2.10.2 Kravuppfyllnad I ovanstående underlag bedöms kraven vara uppfyllda men följande brister har noterats: 21 5 kap. 4 SSMFS 2008:1 22 Enl. FKA:s definition, Djupare grundorsaksanalyser och Grundorsaksanalyser 23 Enl. FKA:s definition, Orsaksanalyser 24 Enl. SSMFS 2008:1, Bilaga 1 ska brister i barriär eller djupförsvaret rapporteras till myndigheten, kategori 2 är den näst allvarligaste kategorin.

Sida 13 (25) Inga internrevisioner har genomförts inom IT-säkerhetsområdet [59] 25 Otillräcklig kravuppfyllnad rörande 26 [59]: o Obehörig åtkomst till IT-system 27 o Tillträdeskontroll 28 o Kvalitetskontroll på behörighetsdatabas 29. 2.10.3 Analysresultat Arbetet med den nya bevakningscentralen har problem med framdriften. SSM kunde efter intrånget på FKA 2012-10-09 konstatera [60] [72] att FKA dragit lärdomar från 2010 års intrång, men inte i tillräcklig utsträckning. SSM bedömer att FKA bl.a. behöver ta fram en dokumenterad metodik och rutiner för att säkerställa att de personer som tränger in på anläggningens bevakade område kan gripas och föras därifrån samt att personerna inte lämnat något kvar på området som kan användas för att skada komponenter och utrustning. Bland annat bör informationen från bevakningssystemen utnyttjas för detta ändamål. SSM förväntar sig att FKA i större utsträckning har eget driv i frågor rörande fysiskt skydd och bedömer att kompetens inom området är en nyckelfaktor. Vidare förväntar sig SSM att FKA utför en omfattande verifiering och validering av det fysiska skyddets konstruktion och motståndsförmåga mot antagonistisk handling. I vissa fall avviker anläggningens fysiska utformning från beskrivningen i SAR (t.ex. tillfälliga baracker och tält samt andra tillfälliga uppställningar). FKA behöver ha en kontinuerlig uppföljning av hur det påverkar det fysiska skyddet. 2.11 Säkerhetsanalyser och säkerhetsredovisning I granskning av PSR för Forsmark 1 och 2 [58] bedömde SSM att FKA på ett godtagbart sätt visar hur Forsmark 1 och 2 uppfyller kraven. Vissa krav uppfylls dock först efter att åtgärder enligt övergångsplanen för uppfyllandet av SSMFS2008:17 genomförs. Bedömningen förutsätter dock att FKA genomför följande åtgärder: Redovisar hur kravet på en systematisk inventering av initierande händelser uppfylls, vilket inte framgår tydligt i SAR. Redovisar hur kravet på att metoder som används för säkerhetsanalyserna ska vara validerade uppfylls, vilket inte framgår tydligt i SAR. Förtydligar redovisningen av tillämpningen av enkelfelskriteriet för deterministiska säkerhetsanalyser i SAR kapitel 4. Vidare behöver FKA se över tillämpningen av enkelfelskriteriet så att kraven i 9 och 22 SSMFS 2008:17 uppfylls. Beaktar instruktionsstyrda manuella åtgärder som initieras inom 30 minuter och som har en försvårande konsekvens på händelsen i säkerhetsanalyserna. Förtydliga hur överströmningsfunktionen i system 322 får krediteras/ska beaktas i säkerhetsanalyserna. Tar fram instruktioner och långsiktiga planer och strategier för hur de deterministiska säkerhetsanalyserna ska hållas aktuella. En sådan strategi bör bl.a. innefatta resurs- och kompetensutveckling, utveckling av metoder, modeller och analysområden samt regelbunden aktualitetsgranskning för att hålla analyserna i SAR levande. Genomför nödvändiga kompletterande analyser och utredningar av tålighet mot jordbävningar, och på grundval av dessa vidta de åtgärder som behövs i 25 2 kap. 8 SSMFS 2008:1 26 Av sekretesskäl beskrivs inte bristerna närmare. 27 9 samt 11 SSMFS 2008:12, 28 4 Bilaga 2, 1.10 SSMFS 2008:12 29 2 kap. 11 SSMFS 2008:1

Sida 14 (25) anläggningarna samt därefter uppdatera berörda delar av SAR med tillhörande underlagsrapporter. 2.11.1 Tillsynsunderlag Beaktat tillsynsunderlag är: [2], [3], [7], [12], [16], [23], [27], [40], [41], [44], [46], [52], [53], [54], [55], [56], [57], [70], [81], [84]. 2.11.2 Kravuppfyllnad I ovanstående underlag bedöms kraven vara uppfyllda men följande brister har noterats: Olämpligt sluttillstånd i analyser med nytt driftområde [7] 30 Saknad redovisning av att gränsvärden innehålls vid felaktig styrstavsdragning [7] 31 Begränsat rådrum för operatörerna i komplex rörbrottsanalys [41] 32 Avsaknad av beskrivning av vilken mobil utrustning som ska användas för kylning i långtidsförloppet [27] 33 Inte tillräckligt underbyggda acceptanskriterier i tyckavsäkringsanalyserna för olika händelseklasserna [52] 34 I förnyad säkerhetsredovisning (SAR) för Forsmark 2 [16] 35 : o Beräkningsprogram och modeller används utanför sina tillämpningsområden i analys med sluttillstånd vid låg effekt och lågt kylflöde 36 o Brister rörande dieselmarginaler, bl.a. avseende användandet av RG 1.9 37 o Behov av kompletterande analyser för motivera önskade acceptanskriterium vid tryckavsäkringsanalys 38 o Fullständighet avseende vilka krav som omnämns i avsnitt SAR, allmän del 4.7 39 o Avsaknad av slutsatser rörande osäkerheter, tillämpningsområden och begränsningar i validering av beräkningsprogram 40 o Brister i inneslutningsanalyser 41 o Underlagsrapport till säkerhetstekniska driftförutsättningar (STF) avseende drift vid hög havsvattenstemperatur ingår ej i SAR 42 o Validering och verifiering av modeller och beräkningsprogram för HTG 43 -kurvan 44 o Brister rörande acceptanskriterier vid analys av tryckavsäkring 45 o Brister i slutsatser rörande osäkerheter, tillämpningsområden och begränsningar vid validering av beräkningsprogram 46 o Otillräcklig hantering av kommentarer från PSAR-granskningen [2]. 30 4 kap. 1 SSMFS 2008:1 31 4 kap. 1 SSMFS 2008:1 32 3 kap. 1 SSMFS 2008:1 samt 4 c SSMFS 2008:17, 33 8 SSMFS 2008:17 34 22 SSMFS 2008:17 35 4 kap. 2 SSMFS 2008:1 36 4 kap. 1 SSMFS 2008:1 37 4 kap. 1 och 2 SSMFS 2008:1 38 3 SSMFS 2008:17 39 4 kap. 2 SSMFS 2008:1 40 4 kap. 2 SSMFS 2008:1 41 4 kap. 2 SSMFS 2008:1 42 5 kap. 1 SSMFS 2008:1 43 Högsta Tillåtna Gränsvärde 44 4 kap. 1 SSMFS 2008:1 45 3 SSMFS 2008:17 samt 4 kap. 3 SSMFS 2008:1 46 4 kap. 2 SSMFS 2008:1

Sida 15 (25) 2.11.3 Analysresultat Under 2012 har granskningar av både PSAR [2] och förnyad SAR [16] rörande Forsmarks 2 effekthöjning avslutats. PSAR redovisade i många delar analyser och SAR-utformning som färdigställts inför en tänkt effekthöjning 2009. Då effekthöjningen uteblev har FKA sedan 2009 använt en SAR-version som granskades under beteckningen USAR. USARanalyserna bygger vidare på analyserna i PSAR och de genomförda ombyggnaderna i anläggningen 2009 men vid en bibehållen effektnivå på 108 %. De kommentarer på PSAR som SSM tog upp i beslutet om godkännande av PSAR har i de flesta fall åtgärdats i förnyad SAR. Dock har SSM vid ett flertal tillfällen i granskningen av förnyad SAR uttryckt synpunkter om ofullständigheter i underliggande material såsom knapphändiga uppgifter om verifiering och validering av tillämpade beräknings- och analysmetoder. SSM bedömer att mer fokus bör läggas på att modeller, metoder och data som används för säkerhetsanalyser och för att fastställa konstruktions- och driftgränser ska vara validerade och förekommande osäkerheter ska vara beaktade 47. Detta för att bl.a. få säkrare uppfattning av om marginalerna är tillräckliga. Vidare har i granskningen [16] brister noterats i hantering av föreskriftskrav. Det finns exempel på att beskrivning saknas för hur krav uppfylls [27] och att en uppdatering i en del av SAR inte genererat de efterföljande uppdateringar som bör ske i andra delar av SAR (i t.ex. STF eller systembeskrivningar) [16]. SSM bedömer att FKA generellt behöver arbeta med ordning och reda i SAR, bl.a. avseende att hantera korsreferenser och beroenden för att säkerställa säkerhetsredovisningens aktualitet. Detta gäller även redovisning av kravuppfyllnad där vissa krav redovisas i kap. 4.3 medan andra redovisas både i 4.3 och på en annan plats i SAR (se även ovan nämnda brist rörande 4.7). Risken är annars att dubbelskrivningar uppstår och så småningom utvecklas åt olika håll, blir motsägelsefulla och därmed en felkälla. Vad det gäller hantering av referenser i säkerhetsredovisningen så finns exempel på att viktig stödjande dokumentation inte lagts som första ordningens referenser [16]. Korrekt referenshantering är en förutsättning för rätt behandling av säkerhetsfrågor. Detta då säkerhetsgranskning och anmälningsförfarande skiljer beroende på referensens nivå 48. SSM bedömer att mer fokus bör läggas på konsekvent referenshantering avseende vad som är första respektive andra ordningens referens. Vad det gäller Forsmark 1 och 2:s tillämpning av oreglerad inpumpning och kreditering av överströmningsrören vid rörbrottsanalysen har en granskning [41] identifierat två brister. Dessa gällande händelsen maximalt ångledningsbrott innanför den biologiska skärmen då 323-pumparna måste stoppas manuellt efter drygt 30 minuter för att inte kavitera på grund av för lågt inloppstryck. I analyserna krediteras överströmningsrören mellan kondensationsbassängen och nedre drywell för att få en godtagbar vattenbalans. SSM avser återkomma angående dessa brister. I SSM:s utredning avseende långsiktig säkerhetsutveckling i den svenska kärnkraften [81] konstateras att drift längre än 40 år kräver framtagning av analyser, och eventuellt åtgärder, rörande bestrålningsförsprödning, utmattning samt åldringspåverkan på betongkonstruktioner. Detta särskilt för reaktorinneslutningen. I långtidsutredningen [84] bedömer SSM de åtgärder som Forsmark 1, 2 och 3 har infört eller kommer införa för att uppfylla SSMFS 2008:17. I utredningen konstateras att åtgärderna förbättrar säkerheten och att FKA därmed kan uppfylla en stor del av kraven i SSMFS 2008:17. I vissa fall kan kompletteringar komma att behövas, både av 47 4 kap. 1 SSMFS 2008:1 48 Bilaga 2 SSMFS 2008:1, om underlagsrapporter

Sida 16 (25) säkerhetsredovisningen och rent fysiska åtgärder. I utredningen [84] har det inte genomförts någon utvärdering av huruvida åtgärderna sammantaget är tillräckliga för att fullt ut uppfylla alla krav. FKA bedömer att bidraget till reduktion av härdskadefrekvensen och utsläpp är försumbar och har av den anledningen inte genomfört någon kvantitativ säkerhetsvärdering av åtgärderna. SSM:s bedömning, baserat på det som övriga tillståndshavare har redovisat, är att en signifikant reduktion av härdskadefrekvensen är trolig. Utredningen konstaterar att FKA inte systematiskt inventerat händelser och förhållanden samt analyserat dessa händelser i befintlig säkerhetsredovisning. Utredningen visar även att FKA:s tolkning av flera av kraven inte överensstämmer med SSM:s. Exempelvis tillgodoräknats driftsystem för diversifiering av säkerhetsfunktioner och anpassade acceptanskriterier och analysförutsättningar har tagits fram för analyser av fel med gemensam orsak (s.k. CCF) i säkerhetsredovisningen utan att argumentera för varför de anpassats. Bland annat detta ligger till grund för att SSM inte ska kunna anse att föreskriften fullt ut är uppfylld. SSM bedömer att FKA har god framdrift i bolagets åtgärdsprogram för att uppfylla säkerhetsmoderniseringskraven i SSMFS 2008:17. SSM anser dock att FKA behöver genomföra en PSA-studie över hur genomförda moderniseringar till följd av kraven i SSMFS 2008:17 har påverkat härdskadefrekvensen [84]. 2.12 Säkerhetsprogram I granskning av PSR för Forsmark 1 och 2 [58] bedömde SSM att FKA uppfyller kraven och att FKA utvecklat reaktorsäkerhetsprogrammet både avseende innehåll och den övergripande styrningen samt hur blocken arbetar med reaktorsäkerheten kopplat till programmet. Med undantag för ovanstående har det i beaktat tillsynsunderlag [2]-[91] inte gjorts några observationer med bäring på området. 2.13 Hantering och förvaring av anläggningsdokumentation I granskning av PSR för Forsmark 1 och 2 [58] bedömde SSM att FKA har en god ordning på de dokument som ska arkiveras och att det fortlöpande pågår en utveckling av rutinerna. SSM anser dock att FKA tydligare hade kunnat beskriva de dokument som rör producerat avfall, samt dokumentens innehållsförteckningar. Med undantag för ovanstående har det i beaktat tillsynsunderlag [2]-[91] inte gjorts några observationer med bäring på området. 2.14 Hantering av kärnämne och kärnavfall I granskning av PSR för Forsmark 1 och 2 [58] bedömde SSM att FKA behöver se över säkerhetsredovisningen kopplat till avfallshanteringen. SSM bedömde att befintliga brister i säkerhetsredovisningen var en indikation på att ledningssystemet inte alltid efterlevs i praktiken. FKA behövde också ta fram en långsiktigt hållbar metod för omhändertagande av indunstarkoncentratet. 2.14.1 Tillsynsunderlag Beaktat tillsynsunderlag är: [2], [3], [8], [16], [35], [51], [63], [64], [65]. 2.14.2 Kravuppfyllnad I ovanstående underlag bedöms kraven vara uppfyllda men följande brist har noterats: FKA har inte i tillräcklig utsträckning redovisat och motiverat hur det säkerställs att det genererade avfallet som uppstått i samband med systemdekontamineringen

Sida 17 (25) av system 321 och 331 ryms inom befintliga typbeskrivningar med avseende på innehållet av komplexbildare 49 [63], [64]. 2.14.3 Analysresultat SSM framförde 2011 att typbeskrivningar för avfall från systemdekontaminering av 321 och 331 behöver uppdateras med avseende på oxalatrester [65]. Vid inspektionen 2012 konstaterades att bristerna kvarstod vilket medförde ett föreläggande [64]. SSM har i yttrandet till mark- och miljödomstolen angående tillståndet för utbyggnad av markförvaret vid FKA angivit att det inte framgår av underlaget att deponering av brännbart avfall är det lämpligaste alternativet utifrån en sammanvägd bedömning av strålsäkerhetsmässiga, miljömässiga och ekonomiska faktorer. SSM inväntar en sammanvägd bedömning i dom 50 från mark- och miljödomstolens huvudförhandling som genomfördes den 21 november 2012. I föregående års samlade strålsäkerhetsvärdering [1] framförde SSM att det funnits brister i hur FKA, och andra tillståndshavare för kärnkraftverken, har säkerställt efterlevnad av sina skyldigheter avseende forskning på slutförvaring av långlivat avfall samt avvecklingsplaner och rivningsstudier. SSM noterar att FKA har visat ett större engagemang i frågorna, men konstaterar samtidigt att en slutlig bedömning inte kan göras innan det nya Fud-programmet redovisats och granskats. 2.15 Kärnämneskontroll, exportkontroll och transportsäkerhet I granskning av PSR för Forsmark 1 och 2 [58] bedömde SSM att FKA behöver, avseende kärnämneskontroll: analysera personellt resursbehov säkerställa att kompetent personal finns tillgänglig vid inspektion förbättra kommunikationsvägar, arbetssätt och de rutiner försäkra sig om att rutiner finns för bedömning och redovisning av forskningsoch utvecklingsverksamhet försäkra sig om att arkivering av dokumentation för kärnämneskontroll sköts på ett ändamålsenligt sätt. För området transportsäkerhet bedömde SSM att FKA har ett robust system. 2.15.1 Tillsynsunderlag Beaktat tillsynsunderlag är: [18] [24] [25] [38]. 2.15.2 Kravuppfyllnad I ovanstående underlag bedöms kraven vara uppfyllda. 2.15.3 Analysresultat De internationella kärnämnesinspektionerna har under året inte identifierat några avvikelser eller odeklarerade verksamheter. SSM konstaterar att FKA lyckats väl i förberedelserna att bistå vid internationella inspektioner vilka visat på att FKA har ordning på kärnämnesinnehavet. 49 6 kap. 4 SSMFS 2008:1 50 2013-01-29 avkunnade mark- och miljödomstolen sin dom (Mål nr M 720-10, Dok.ID 299137) där FKA lämnas tillstånd, denna dom har inte beaktats i den samlade strålsäkerhetsvärderingen.

Sida 18 (25) 2.16 Personalstrålskydd I granskning av PSR för Forsmark 1 och 2 [58] bedömde SSM att FKA behöver arbeta med att tidigarelägga och förbättra sin revisionsplanering så att strålskyddet kan optimeras. Förbättringspotential finns också då det gäller hanteringen av skyddsanvisningar för att kunna uppnå syftet med dem. 2.16.1 Tillsynsunderlag Beaktat tillsynsunderlag är: [2], [5], [8], [11], [14], [16], [21], [22], [26], [49]. 2.16.2 Kravuppfyllnad I ovanstående underlag bedöms kraven vara uppfyllda. 2.16.3 Analysresultat Under året har inga strålskyddsrelaterade händelser inträffat som föranlett någon extra tillsynsinsats från SSM. Av tillsynsunderlaget framgår att FKA aktivt arbetar med personalstrålskyddsfrågor [21]. Avseende systemdekontaminering har detta utförts under årets revisioner på Forsmark 2 och Forsmark 3 med lägre allmändosrat som följd. Det operativa strålskyddet (FMS) anser att det är ett användbart sätt ur ALARA-synpunkt, dock efterlyses bättre framförhållning och planering för att kunna utföra systemdekontamineringen på ett så bra sätt som möjligt i fortsättningen. [5] Vidare har en praktisk strålskyddsutbildning införts som krav för tillträde till kontrollerat område. Enskilda observationer visar på förhållanden vilka bör åtgärdas, bl.a. händelser med kontaminerade personer från turbin och reaktorbyggnad samt larmande dosimetrar orsakade av missförstånd mellan arbetsledning och strålskyddspersonal där inte larmgränser höjts upp eller att personal med larmande dosimeter inte kontaktat strålskyddspersonal [5]. Vidare noteras att det finns strålskyddsrelaterade händelser som upprepat sig på de tre blocken [5]. SSM bedömer att FKA aktivt arbetar med personalstrålskydd för att utveckla verksamheten och därmed ständigt minska stråldoser till personal. 2.17 Utsläpps- och omgivningskontroll I granskning av PSR för Forsmark 1 och 2 [58] bedömde SSM att det för utsläppsbegränsning finns inarbetade mål i ALARA-programmet och att FKA arbetar ambitiöst med att minska aerosolutsläpp. SSM bedömde att FKA behöver förbättra styrdokumenten, se över dosmodeller och åtgärda brister i kompetens. 2.17.1 Tillsynsunderlag Beaktat tillsynsunderlag är: [2], [8], [16], [33], [49], [51]. 2.17.2 Kravuppfyllnad I ovanstående underlag bedöms kraven vara uppfyllda men följande brist har noterats: I förnyad säkerhetsredovisning (SAR) för Forsmark 2 [16] : o Bristande tillförlitlighet i data vid mätning av aktinider i utsläpp under normal drift 51. 2.17.3 Analysresultat Efter SSM:s tidigare påpekande om oklarheter i halvårsrapport för omgivningskontroll har FKA under året arbetat med att införa ett extra kontrollsteg rörande mätresultat. Vidare har arbete bedrivits med instruktionsutveckling, aerosolreducering och en utökad dialog 51 4 samt 5 SSMFS 2008:23

Sida 19 (25) med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) [33], [51]. SSM ser positivt på att denna typ av verksamhetsutveckling pågår. FKA har sedan lång tid arbetat med att reducera bränsleskadorna. Trots detta har Forsmark 3 haft bränsleskada i princip varje driftsäsong (se även avsnitt 2.5.3). Denna kvalitetsbrist påverkar både utsläpp och personstrålskyddet negativt. FKA har även vidtagit åtgärder att minska aerosolutsläppen, och andra utsläpp. SSM bedömer att FKA aktivt har arbetat för att uppfylla de villkor som angavs i miljödomen 52. 2.18 Stresstester Säkerhetsutvärderingar, så kallade stresstester, av de svenska kärnkraftanläggningarna genomfördes av tillståndshavarna under sommar-höst 2011. Utvärderingarna granskandes av SSM och sammanställdes i en svensk nationalrapport [86]. SSM:s bedömning av de svenska anläggningarna i redovisningen till regeringen [87] är att anläggningarna är robusta men att det finns ett antal möjligheter att stärka robustheten ytterligare. Många av de förbättringsbehov som identifierats innebär att tidigare analyser behöver kompletteras eller att nya analyser behöver genomföras innan man kan ta ställning till om ytterligare åtgärd behöver vidtas och i sådant fall omfattningen av dessa. Under 2012 har de svenska tillståndshavarna, i enlighet med SSM:s föreläggande [88], redovisat planerade åtgärder till följd av stresstester och erfarenheter från olyckan i Fukushima. FKA redovisar att projektet FKA:s säkerhetshöjning (FOSH) startats upp för att planera och ta fram beslutsunderlag för genomförande av åtgärder. Under år 2012 har åtgärder huvudsakligen genomförts inom: Kontroll, provning och verifiering Upprättande av underlag för kommande tekniska uppdateringar Enklare mobil utrustning inköpt Uppdatering av instruktioner, rutiner och utbildning Förstärkning av de konsekvenslindrande systemen Förstärkning av brandstyrkans möjligheter att stötta vid svåra olyckor Avtal upprättade med företag och organisationer avseende resurser för haverihantering Exempel på åtgärder som FKA planerar att genomföra längre fram är: Uppdatering av drift- och underhållsinstruktioner Vidare analyser samt utredningar inom flera områden, Förstärkning av elkraftförsörjningen från 70 kv, gasturbin och dieslar. Diversifierad härdnödkylning Förstärkt tillgänglighet på havsvattenförsörjningen på Forsmark 1 och 2 Förändrad haveriberedskapsorganisation för att hantera tre samtidigt drabbade reaktorer Återpumpning av vatten från haverifiltersystemet till kondensationsbassängen Förstärkt vattentillförsel till bränslebassängerna Mobila lösningar Instrumentering. 52 Nacka Tingsrätts dom på Forsmarks Kraftgrupp AB:s ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till miljöfarlig verksamhet, mål nr M1666-07 SSI dnr 2005/2896-252

Sida 20 (25) SSM bedömer i [89] [90] att de åtgärder som redan har genomförts av FKA, är av enklare karaktär. Detta medför att deras säkerhetsmässiga betydelse är begränsad och/eller svår att bedöma. SSM har inte under år 2012 gjort någon utförlig granskning av enskilda åtgärder men ser positivt på att dessa åtgärder har vidtagits. SSM:s övergripande bedömning är att åtgärderna gett en positiv men begränsad påverkan på anläggningarnas säkerhet. Större effekter på anläggningarnas säkerhet bedöms kunna ses i samband med genomförande av de mer omfattande åtgärder som nu är under planering. 3 Samlad strålsäkerhetsvärdering 3.1 Anläggningen SSM:s samlade bedömning är att anläggningarna vid FKA i tillräcklig omfattning uppfyller gällande krav på strålsäkerhet under förutsättning att tidigare kända brister i anläggningarna 53 åtgärdas enligt plan. SSM ser positivt på att FKA fortsatt arbetar med anläggningsändringar för såväl livtidsförlängning som modernisering samt att FKA har inlett arbetet med säkerhetshöjande åtgärder utifrån erfarenheterna från olyckorna i Fukushima 2011. SSM ser också positivt på att FKA arbetat med de områden (styrstavsförlängare, bränsleskador och stresstester) som pekades ut i föregående års samlade strålsäkerhetsvärdering. Föregående år noterades också att FKA i vissa fall installerat utrustning som efter drifttagning visade sig inte uppfylla krav eller ha brister i funktionen. SSM har under året inga motsvarande observationer. För att ytterligare förbättra anläggningarna kan FKA: genomföra en probabilistisk säkerhetsanalys för att klargöra hur moderniseringsåtgärderna påverkat/kommer att påverka härdskadefrekvensen (se avsnitt 2.11). dra ytterligare lärdommar av händelsen med blixtnedslag i yttre nät genom att systematiskt och kunskapssökande identifiera yttre och inre händelser och händelseföljder som elkraftutrustning med säkerhetsbetydelse kan vara känsliga mot (se avsnitt 2.1). 3.2 Verksamheten SSM:s samlade bedömning är att verksamheten vid Forsmark AB i tillräcklig omfattning uppfyller gällande krav på strålsäkerhet under förutsättning att tidigare kända brister i verksamheten åtgärdas enligt plan. I föregående års samlade strålsäkerhetsvärdering påtalades att FKA behövde förbättra kravhanteringen vid anläggningsändringar samt säkerställa ändamålsenligheten i och efterlevnaden av de interna reglerna. Årets tillsynsunderlag ger inte underlag för att SSM ska kunna bedöma om en förbättring skett inom dessa områden. Områdena är dock av sådan karaktär att det tar lång tid att förändra dem och det kan därför förutsättas att det fortfarande finns ett behov av att arbeta med åtgärder. SSM ser positivt på de åtgärder FKA vidtagit utifrån resultatet av föregående års samlade strålsäkerhetsvärdering, bl.a. har rutinerna rörande rekryteringar förändrats, arbete har genomförts rörande forskning och utveckling kring framtida avveckling. 53 Av dessa kan särskilt nämnas arbetet med åtgärder utifrån resultatet av stresstesterna (se avsnitt 2.18), övergångsplanerna för att uppfylla SSMFS 2008:17 (se avsnitt 2.11).