inforegio Att förbättra sammanhållningen i stadsmiljön panorama Intervju Göke Daniel Frerichs, Ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

sv inforegio panorama 5 Oktober 2001 Intervju Göke Daniel Frerichs, Ekonomiska och sociala kommitténs ordförande Upptäck ett land Belgien: öppning och omställning Aktörerna på fältet De nya tyska delstaterna: östutvidgningens pionjärer Att förbättra sammanhållningen i stadsmiljön

Inter vju Frerichs Göke Daniel Ekonomiska och sociala kommitténs ordförande Hur har relationerna mellan Ekonomiska och sociala kommittén (ESK) och Europeiska kommissionen betydelsefullt förändrats, särskilt vad det gäller regionalpolitik, sedan du valdes till ordförande? Jag tycker att de båda institutionerna har bekräftat det gemensamma intresset att intensifiera de institutionella relationerna mellan kommittén och kommissionen. Ett protokoll har utarbetats över formerna för samarbetet mellan Europeiska kommissionen och Ekonomiska och sociala kommittén. Detta närmare samarbete behandlas i kommissionens meddelande av den Innehåll 9 februari 2000 Strategiska mål 2000/2005 Forma ett nytt Europa. Det är också en följd av Nicefördraget, där kommittén ges en ny roll när det gäller det civila organiserade samhället, varigenom den kan lämna ett övergripande och därmed självständigt och betydelsefullt bidrag till utarbetandet av gemenskapens lagstiftning. Jag anser att kommittén har en uppgift när nya former för styrning genomförs, då den blir ett privilegierat mellanled mellan unionens institutioner och det civila organiserade samhället och att den därmed bör kunna stärka sina band med de sammanslutningar och grupper som kan bli representerade där. När det gäller regionalpolitiken har kommittén aktivt deltagit i de manifestationer som nyligen organiserats av kommissionen om Urban och Forumet om sammanhållningen. I arbetet i våra instanser har insatserna från kommissionären Michel Barnier och generaldirektören för GD Regionalpolitik, Guy Crauser, lett till att ömsesidigheten i informationen förbättrats och att våra arbetsrelationer fördjupats. På tal om den ekonomiska och sociala sammanhållningen förklarade ESK:s generalförsamling i juli i år att samordningen mellan sammanhållningspolitiken och strukturpolitiken måste fördjupas. Kan du beskriva detta närmare? Det är mycket viktigt att sammanhållnings- och strukturfondernas insatser samordnas i de länder som nästan helt faller under de olika målen, och särskilt mål 1, för att undvika överlappning i finansieringen - något som dock inte har förekommit - men främst för att skapa synergier mellan sammanhörande och åtskilda projekt. Miljöskydd och transportinfrastruktur lämpar sig särkilt väl för territoriella utvecklingsprogram. Det skulle ha varit intressant att genom rapporten om sammanhållningen få veta lite mera om förvaltningarnas kapacitet att skapa detta slags synergier. infor Ansvarig utgivare: Thierry Daman, Europeiska kommissionen, GD Regionalpolitik Denna publikation ges ut på fem av EU:s officiella språk (FR, EN, DE, ES, IT), 4 6 trycks på återvinningspapper, och den finns på EU:s 11 språk på följande webbplats: http://inforegio.cec.eu.int Publikationens innehåll är inte juridiskt bindande för kommissionen. Foto: Omslag och sidorna 5, 6, 7 och 15: Mike St Maur Shiel Att förbättra Palermo restaurerar Sida 2: Ekonomiska och sociala kommittén sammanhållningen i sitt historiska Sida 4: Chester county council stadsmiljön centrum Sida 13: East Midlands Development Agency 2 inforegio panorama N 5

Jag anser att man måste förbättra denna samordning, såväl med hänsyn till de strategiska referensramarna, som omfattar alla insatser från fonderna, som inom ramen för den nya organisation som införts av kommissionen, där fonderna sammanförs enligt geografiska kriterier. Utvidgningen är en av de hetaste punkterna på EU:s agenda. I vad mån medverkar de socioekonomiska parterna i diskussionerna med kandidatländerna? Tar man tillräcklig hänsyn till sociala frågor i utvidgningen? Sedan början av 90-talet har Ekonomiska och sociala kommittén upprättat kontakter med de viktigaste ekonomiska och sociala organisationerna i kandidatländerna. Ett av dess huvudmål är att engagera dessa organisationer i den strategi och dialog som rör föranslutningen. Inom ramen för associeringsavtalen har ESK inrättat en serie blandade rådgivande kommittéer, inom vilka representanter för oberoende sociala och ekonomiska organisationer i kandidatländerna med ledamöter i ESK diskuterar ekonomiska och sociala frågor knutna till associeringsavtalens funktion och till framstegen i anslutningsprocessen. Dessutom har ESK regelbundet organiserat viktiga konferenser om utvidgningens ekonomiska och sociala konsekvenser för medborgarna. Representanter för det civila samhället i kandidatländerna är flitiga deltagare i dessa. ESK och dess system för representation och konsultation har på sätt och vis tjänat som modell vid inrättandet av liknande institutioner i kandidatländerna. Allt eftersom förhandlingarna om utvidgningen fortskridit har mera komplexa frågor, som jordbruket och den fria rörligheten för personer kommit upp, frågor som direkt berör medborgarna såväl i medlemsstaterna som i kandidatländerna. Det står alltmera klart att dessa frågor inte kan hanteras enbart av regeringarna utan berör och måste debatteras av hela samhället. Det är i detta perspektiv som ESK och dess partner avser att spela en ännu mera bestämd roll i debatten om de möjligheter och utmaningar EU:s utvidgning skapar. I våra ställningstaganden såväl som i våra diskussioner om utvidgningen, upprepar vi outtröttligt att om man vill ha en utvidgning som kan godtas av alla, måste man ta hänsyn till dess sociala konsekvenser utöver Köpenhamnskriterierna. Det visar sig dock att utvidgningens fördelar inte kommer att bli lika påtagliga överallt. Det är därför väsentligt att på ett seriöst sätt beakta bekymmer och farhågor från samhällets mest sårbara sektorer, och att allt görs för att mildra de sociala problem som hänger samman med utvidgningen. Enligt vår mening är det dessutom nödvändigt att det civila samhällets organisationer engageras mera i beslutsprocessen i kandidatländerna, och att se till att deras synpunkter får ett reellt inflytande på de beslut som antas. Enligt olika dokument som ESK gett ut är det stöd som planeras i Agenda 2000 inte tillräckligt för att möta de utmaningar som utvidgningen skapar. Vilka åtgärder bör vidtas i det avseendet? Det är uppenbart att sammanhållningspolitikens kommer att kräva större finansiella resurser för att uppfylla de förpliktelser som följer med unionens utvidgning. Även om kommittén inser att det sannolikt blir de rikaste medlemsstaterna som kommer att åta sig merparten av ökningen av kostnaderna för sammanhållningen, är en ökning av de budgetmedel som anslås till sammanhållningen en oundviklig konsekvens av utvidgningen. Denna kommer emellertid att medföra ekonomiska fördelar för alla medlemsstater, särskilt för de dynamiska ekonomierna i den inre marknadens geografiska centrum. En del av den ökande finansiella belastningen för dessa länder, i och med utvidgningen, kommer att kompenseras av de ekonomiska fördelar den för med sig. Kommittén delar kommissionens uppfattning att " regional- och sammanhållningspolitiken för att förbli trovärdig måste kunna stödja sig på tillräckliga finansiella resurser för att möta de behov den nya situationen skapar". Portugal: att öka medvetandet inom den regionala utvecklingen och hos allmänheten 8 9 12 14 Belgien: öppning och omställning East Midlands: land i omställning De nya delstaterna, östutvidgningens pionjärer inforegio panorama N 5 3

I klartext Att förbättra sammanhållningen i stadsmiljön Städerna har alltid spelat en central roll i den europeiska civilisationen för den kulturella, sociala, politiska och ekonomiska utvecklingen. I dag bor nära 80% av européerna i städer och 44% i tätorter med mer än 50 000 invånare. Dessa tal motiverar den uppmärksamhet EU:s regionalpolitik ägnar åt städerna och deras ytterområden. De förklarar också varför kommissionen prioriterar frågan om städerna i debatten om den europeiska sammanhållningen i en utvidgad union. Med frågan om städerna och deras tillväxt har en viktig urban dimension tagits fram i EU:s regionalpolitik. Istället för att ersättas av nationella, regionala eller lokala initiativ, söker denna dimension dra fördel av de olika erfarenheter som vunnits i europeiska städer för att visa på nya lösningar på gemensamma problem. I strukturfondernas program för perioden 2000-2006 inlemmas denna dimension i de flesta regionaliserade insatser. I mål 1-regionerna finansierar strukturfonderna flera program eller åtgärder som särskilt berör stadsområden. I omställningsregionerna enligt det nya mål 2 infördes en särskild del för stadsområden genom reformen 1999. Denna del skapar möjlighet att ge stöd till förnyelse av städerna, ekonomisk utveckling, förbättring av stadsmiljön och bekämpning av social utslagning 1. Genom gemenskapsinitiativet Urban, som redan har finansierat 113 program för stadsutveckling under perioden 1994-1999 i stadsområden som hör till de minst gynnade i unionen, stöds 70 Urban II-program för innovation och erfarenhetsutbyte. Inrättande av nätverk av städer främjas också inom del C för interregionalt samarbete av initiativet Interreg för att förena stadsområden med gemensamma egenskaper. När det gäller analys, finansierade Europeiska kommissionen åren 1998-2000 en omfattande studie kallad Urban revision, som syftade till att samla uppgifter om livskvaliteten i 58 europeiska städer. Analysen av dessa uppgifter och de diskussioner som följde gör Urban revision till ett unikt verktyg, med vilket de deltagande städerna kan jämföra sina prestationer och utbyta erfarenheter. Genom vissa metodiska förbättringar bör Urban revision i framtiden kunna omfatta fler och fler städer i Europa (jämför Inforegio Panorama nr 2, sida 14-15). Och i en utvidgad union? I morgondagens Europa kommer städerna att i än högre grad levandegöra paradoxen att de på samma gång alstrar välstånd och utslagning. De mest gynnade regionerna i unionen är i huvudsak städer, och i kandidatländerna är den ekonomiska utvecklingspotentialen i hög grad koncentrerad till städerna. Allmänt sett åtnjuter stadsområdena en högre investeringsnivå, mera kvalificerad arbetskraft, lägre arbetslöshet, mera utvecklad infrastruktur och bättre tillgång till beslutsorgan. I städerna koncentreras emellertid också allvarliga problem med betydande fattigdom och utslagning. Dessa kritiska förhållanden skapar ibland följdfenomen som bidrar till ökad instabilitet och osäkerhet. Även om unionens utvidgning onekligen erbjuder stora möjligheter, ökar den också de regionala skillnaderna. I den andra rapporten om ekonomisk och social sammanhållning ägnas flera kapitel åt det nya regionala landskapet i ett EU med 27 medlemsstater. Av dokumentet framgår klart att då 12 nya länder ansluter sig kommer skillnaderna i välstånd mellan stater och regioner i unionen att bli väsentligt större. Under dessa förhållanden ligger därför städerna i EU i främsta ledet för att främja solidariteten. En balanserad utveckling av unionens territorium är inte en fruktlös teori utan en nödvändighet för Europas framtid. Genom att anta Regional utvecklingsplanering i europeiskt perspektiv (ESDP) i maj 1999 erkände stats- och regeringscheferna att man måste utnyttja den särskilda insatsen för städerna till att utveckla förorter och omgivande landsbygd så att den ekonomiska utvecklingen blir mera balanserad. 1 De första resultaten av en utvärdering på ort och ställe av städerna i mål 1- och mål 2-programmen kommer att levereras i början av år 2002. 4 inforegio panorama N 5

Palermo restaurerar sitt historiska centrum Palermo Siciliens huvudstad är en kraftfull stad med knappt en miljon invånare som lider i vissa stadsdelar av olika problem som social missanpassning, stor arbetslöshet och förfall av stadsmiljön. Guglielmo Serio, särskild kommissarie för Palermo, tecknar huvuddragen i Urbanprogrammets stöd till staden. Genom att medverka till att assimilera de mest missgynnade folkgrupperna i stadsdelens sociala och ekonomiska liv, genom att minska brottsligheten och genom att återställa de förfallna områdena har Urban-programmet deltagit till att förnya Palermo. Palermo fick åren 1997-2001 nära 10 miljoner euro från strukturfonderna inom ramen för Urban-programmet. Vilka konkreta resultat har programmet gett? Urban ingår i ett större stödprogram hos den kommunala förvaltningen i Palermo som syftar till att återställa stadens historiska centrum som en grundläggande etapp i dess förnyelse. Urban-programmet är koncentrerat till ett väl definierat område i detta historiska centrum (de gamla distrikten Castellammare-Tribunali) som drabbats av förfall och vanvård. Genom att medverka till att assimilera de mest missgynnade folkgrupperna i stadsdelens sociala och ekonomiska liv, genom att minska brottsligheten och genom att återställa de förfallna områdena har Urban-programmet medverkat till att förnya denna stadsdel, och har samtidigt blivit en modell för alla stadssaneringsinsatser. Palermo tillhör de europeiska städer som har den högsta andelen arbetslösa (30% år 1997). I vilken grad präglas stadens utvecklingsstrategi av kampen mot arbetslösheten? Har nya ekonomiska verksamheter kunnat utvecklas genom Urban-programmet? Den andra åtgärden i Urbanprogrammet strävar efter att skapa och bibehålla ekonomisk verksamhet och arbetstillfällen i stadsdelen. Utbildningsprogram har organiserats inom områdena för tjänster till invånarna och skydd och utnyttjande av det historiska arvet och byggnadsminnen. Specialister på restaurering går specialkurser. Möbelsnickare, byggnadssnickare och hantverkare av olika slag med anknytning till byggnadsarbete genomgår också specialutbildning. Dessutom har utbildning i orkesterdirigering och jazzmusik organiserats. Därtill kommer utbildningar i företags- och affärsledning. Urban-programmet förstärker, genom sin första åtgärd, det lokala entreprenörskapet och tillkomsten av nya verksamheter. Miljön är väsentlig för livskvaliteten i stadsmiljön. Vilka insatser har gjorts i Palermo de senaste åren för att förbättra stadsmiljön? Urban-programmet har tagit itu med den frågan också. Den är grundläggande med hänsyn till förfallet i det område insatsen avser. Bilfria områden har skapats. Åtgärder har vidtagits för att minska biltrafiken. I det sammanhanget bör nämnas att Palermo deltar i nätverk som Eurocities och Bilfria städer. Det sistnämnda strävar efter att återlämna stadsområdet till folket, att främja andra transportmedel än egna bilar, särskilt genom samåkning, och att främja alternativa fordon (el- eller gasdrivna bilar, kollektivtransport och cyklar) samt integrerad transport. inforegio panorama N 5 5

I klartext Urban II satsar på förnyelse och utbyte I slutet av september godkändes de första Urban IIprogrammen av Europeiska kommissionen. Fram till årets slut kommer inte mindre än 70 nya program att finansieras genom Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF). Den nya formeln för Urban grundas på erfarenheterna av program som har förbättrat livskvaliteten i nära 130 krisdrabbade städer och stadsdelar åren 1994 1999, varvid tyngdpunkten nu ligger på förnyelse. Urban II är framförallt inriktat på förnyelse, och tillämpar samtidigt ett integrerat synsätt på sociala, miljömässiga och ekonomiska problem. Den strikta inriktningen på problemområden är ett av huvudvillkoren för en effektiv utvecklingspolitik. Koncentrationen av gemenskapens insatser optimerar och förstärker effekten av de initierade projekten. Konkret kommer initiativet att stödja projekt för att restaurera byggnader, skapa sysselsättning bl.a. på ITområdet, integrera utslagna personer, demokratisera de grundläggande tjänsterna och förbättra transporter och kommunikationer. Miljön tillhör också de viktigaste områdena för Urban. Därför uppmuntrar gemenskapsinitiativet till minskning av avfallet och förbättring av dess behandling, effektivare förvaltning av vatten, bullerdämpning och minskning av kolväteförbrukningen. bekymmersam befolkningsutveckling och svår miljöförstöring. Urban II kommer att få 728,3 miljoner euro från ERUF för perioden 2000-2006, varav 15 miljoner kommer att öronmärkas för utbyte av god praxis och skapande av nätverk. Europeiska regionala utvecklingsfondens insatser kommer att uppgå till 75% för Urban II-projekt i mål 1- regioner och 50% i andra områden. För att Urban II skall lyckas räcker det inte med att utse städerna och tilldela en budget. Initiativet kan bära frukt endast med hjälp av sammanhängande strategier, där alla parametrar för en hållbar stadsutveckling ingår. Dess framgång vilar också på ett hållbart lokalt partnerskap mellan politiska, ekonomiska och sociala aktörer och föreningar för att livskvaliteten i stadsområdena skall förbättras genom och för invånarna. Callcenter i Antwerpen som en del av Urban-programmet Under perioden 2000-2006 kan 70 stadsområden göra anspråk på finansiering från Urban II. De kan vara belägna såväl inom som utanför mål 1- och mål 2-regionerna och ha minst 20 000 invånare. Städerna eller stadsdelarna är dock utvalda utifrån noga angivna kriterier. De utvalda områdena skall uppfylla minst tre av följande kriterier: betydande långtidsarbetslöshet, svag ekonomisk aktivitet, stor fattigdom och utslagning, behov av omställning till följd av ekonomiska och sociala problem, stort antal invandrare, etniska minoriteter eller flyktingar, otillräcklig utbildning och kompetens, hög brottslighet och ungdomsbrottslighet, 6 inforegio panorama N 5

Lista över städer med Urban II-initiativ och tilldelade medel (2001 års priser, i miljoner euro) Belgien 1Bruxelles-Capitale 6,9 2 Antwerpen 6,9 3 Sambreville 6,9 Danmark 4 Århus Gellerup 5,2 Tyskland 5 Berlin 14,6 6 Bremerhaven 9,7 7 Dessau 14,6 8 Dortmund 9,7 9 Gera 14,6 10 Kassel 9,7 11 Kiel 9,7 12 Leipzig 14,6 13 Luckenwalde 14,6 14 Mannheim 9,7 15 Neubrandenburg 14,6 16 Saarbrücken 9,7 Grekland 17 Perama 9,8 18 Komotini 7,8 19 Iraklio 7,3 Spanien 20 S.Cristóbal de la Laguna 11,2 21 Pamplona 11,2 22 Orense 9,6 23 Gijón 10,3 24 Teruel 10,3 25 S. Adrià de Besòs 12,1 26 Jaén 12,1 27 S. Sebastián-Pasajes 10,3 28 Cáceres 11,2 29 Granada 12,1 Frankrike 30 Clichy-Montfermeil 12,6 31 Le Mantois 12,6 32 Grigny/Viry 12,6 33 Val-de-Seine 11,6 34 Bastia 11,6 35 Le Havre 10,5 36 Strasbourg 9,5 37 Grenoble 9,5 38 Bordeaux 9,5 Irland 39 Ballyfermot 5,2 Italien 40 Carrara 8,7 41 Caserta 14,7 42 Crotone 14,7 43 Genova 10,5 44 Milano 10,5 45 Misterbianco 14,7 46 Mola di Bari 8,4 47 Pescara 4,8 48 Taranto 14,8 49 Torino 10,5 Nederländerna 50 Amsterdam 8,7 51 Rotterdam 8,7 52 Heerlen 11,7 Österrike 53 Wien 4,2 54 Graz 4,2 Portugal 55 Amadora 3,5 56 Lisboa 5,6 57 Porto 9,7 Finland 58 Helsinki/Vantaa 5,2 Sverige 59 Göteborg 5,2 Förenade Kungariket 60 West Wrexham 10,4 61 Belfast 10,4 62 Bristol 10,4 63 Burnley 11,2 64 Halifax 12,4 65 Hetton & Murton 11,2 66 Normanton in Derby 10,9 67 Peterborough 10,9 68 Stockwell 9,8 69 Thames Gateway 11,6 70 Clyde Waterfront 12,6 inforegio panorama N 5 7

Medlemsstaterna informerar Portugal: att öka medvetandet inom den regionala utvecklingen och hos allmänheten Att informera potentiella mottagare om de möjligheter strukturfonderna erbjuder, att skapa en klar och tillgänglig kommunikation, att skapa medvetande hos allmänheten om Europeiska unionens och nationella instansers roll i regional utveckling och ekonomisk och social sammanhållning. Dessa är - i koncentrat - målen i kommunikationsplanen för information om nationella medel och EU-medel som betalas ut i Portugal åren 2000-2006. En övergripande plan bygger på programdokumentet för Portugals utveckling (Gemenskapens stödramar - GSR). Delen för utveckling av mänskliga resurser, som finansieras av Europeiska socialfonden (ESF), följer en särskild plan. I kommunikationsplanen för GSR anges tre insatsnivåer och lika många målgrupper. Den första omfattar pedagogiska åtgärder riktade till personer och organ som sysslar med att förvalta GSR, operativa program och gemenskapsinitiativ. Den andra avser information om de möjligheter unionens och medlemsstaternas insatser skapar och inriktas på deras potentiella mottagare: offentlig förvaltning, yrkesorganisationer och fackföreningar. Den tredje slutligen syftar till att höja generella medvetandet hos allmänheten. När det gäller strategin dominerar två principer: dels att selektivt utnyttja media utifrån målgruppsprofilen, dels att ge företräde åt den nya informationstekniken. Sprid utvecklingsmöjligheterna I praktiken utvecklas kommunikationsplanen i två faser. Den första fasen, som avslutas i slutet av 2001 och kommer att kosta 560 000 euro, inriktas på information om utvecklingsmöjligheterna i GSR. Dess genomförande har redan gett flera påtagliga resultat. Det finns en särskild sajt (www.qca.pt) med allmän information om strukturfondernas och Sammanhållningsfondens insatser i Portugal, sammanfattningar av de operativa programmen, ett avsnitt om de stimulanser som föreslås för ekonomiska aktörer, ett kompendium om lagstiftningen och en förteckning över publikationer som också finns i tryckt version eller på CD-ROM. Organisation av seminarier, sammanträden och deltagande i mässor och utställningar finns också på programmet. Den information som lämnas i den andra fasen (2002-2006) kommer att koncentreras på resultaten av genomförandet av programmen och de projekt de utmynnar i. Bland andra media kommer TV att utnyttjas i denna fas. Ta vara på sociala framsteg Om planen för kommunikation om GSR leder till en speciell logotyp, kommer den som ägnas åt utveckling av mänskliga resurser att gå längre genom att utforma en verklig PRkampanj: bidra till att utveckla sysselsättningen genom att främja anställbarhet, företagaranda, anpassningsförmåga och lika möjligheter, och genom att investera i mänskliga resurser. Allt informationsmaterial kommer att bära denna stämpel. Det är helt enkelt fråga om att skapa en identitet och en positiv image av ESF grundad på en föreställning om trovärdighet och dynamik och främjande av en god offentlig förvaltning, samt att göra rättvisa åt ett finansiellt instrument som medverkar till landets sociala framåtskridande. Utöver inrättandet av ett nätverk av samtalsparter knutna till Europeiska socialfondens förvaltningsinstitut, den myndighet som förvaltar ESF:s del av det operativa programmet för tekniskt stöd, har heltäckande åtgärder för kommunikation planerats. En grundsten har lagts i och med att en webbplats (www.igfse.pt) utformats, liknande den som finns för den allmänna delen av GSR. Den har redan haft 9000 besökare. Olika informationsbroschyrer har getts ut, däribland en praktisk vägledning om normer för information, offentlighet och PR-verksamhet inom projekt och insatser som medfinansieras av ESF, utgiven i 4 000 exemplar. Ett seminarium om ESF:s informationssystem, riktat till programmets förvaltare, har organiserats. 8 inforegio panorama N 5

Upptäck ett land Belgien: öppning och omställning Som huvudsäte för unionens institutioner och geografiskt centrum för de 15 medlemsstaterna har Belgien ständigt förstärkt sin ställning som förespråkare för europeisk öppenhet. År 1995 svarade utrikeshandeln för 56,3% av BNP. Fem år senare hade kvoten stigit till 76%. Denna öppenhet, som har sin grund i historiska faktorer (utveckling av hamnen i Antwerpen, ett territorium som är ett nav mellan stormakterna) såväl som fysiska (litet territorium, stor folktäthet), är bärkraftig endast om man satsar helhjärtat på produktivitet. Belgien är efter Luxemburg det mest produktiva landet i EU. Produktiviteten per arbetad timme överstiger den i unionen i dess helhet med 25% sedan början av 90-talet. Denna öppning förklarar också att utvecklingen av den ekonomiska aktiviteten i Belgien nära följer den i EU, och särskilt hos dess tre viktigaste handelspartner Tyskland, Nederländerna och Frankrike. År 2000 var BNP-ökningen 4% mot 3,3% i de 15 medlemsstaterna. Även om flertalet av landets makroekonomiska indikatorer är mer än tillfredsställande, visar Belgien ändå upp vissa betänkliga svagheter, t.ex. statsskulden (113% av BNP), arbetslösheten (ca 13% i Bryssel och regionen Vallonien) samt det starka beroendet av den yttre konjunkturen. Från Bryssel till Hainaut En mera detaljerad analys avslöjar också viktiga skillnader i utvecklingen inom det belgiska territoriet. BNP i Brysselregionen, den rikaste regionen i landet och nummer tre på europeisk nivå, är dubbelt så hög som den i Hainaut, den fattigaste regionen. De gamla industriområdena (i Hainaut, Limburg och provinserna Liège och Antwerpen) lider av Nyckelindikatorer omställningsproblem. Medan Befolkning 1 : 10,2 miljoner Yta: 30 500 km 2 landets norra delar Folktäthet: 334,4 invånare/km 2 hoppade på det BNP (år 2000) 2 : 230 miljarder euro första tåget i den BNP i jämförelse med EU:s BNP (år 2000) 3 :110,6 andra industriella Ökningstakt för BNP (år 2000) 4 : 4% revolutionen, har Inflation (år 2000) 4 : 2,7% de södra endast Arbetslöshet 4 (år 2000): 7% delvis kompenserat tillbakagången i första generationens industrier genom en omställning till sektorer som lätta maskiner, kemiska produkter och livsmedel. Unionens strukturpolitik strävar mot att minska dessa regionala skillnader. Hainaut, där tidigare kol- och textilindustri dominerade, är den främsta mottagaren av gemenskapens manna. Även om regionen inte längre är berättigad till stöd enligt mål 1 (finansiering från EU riktad till regioner som släpar efter i utvecklingen, vars BNP per invånare är lägre än 75% av genomsnittet i gemenskapen), får den ändå övergångsstöd med en investering på 645 miljoner euro. Mål 2 (stöd till regioner med strukturella problem) ger tillgång till 433 miljoner euro och berör 1 269 000 invånare. Det främjar omställningsprojekt i områden där näringslivet tidigare var inriktat på kol. Dessutom stöder det omställning av landsbygdsområden i provinserna Östflandern och Västflandern i landets norra delar samt i provinserna Namur och Luxemburg i söder. Stöd genom EU:s strukturpolitik (M : miljoner euro) VÄSTFLANDERN (Kustgebied Westhoek) 33M ÖSTFLANDERN 14M HAINAUT 645M Mål 1 Övergångsstöd (t.o.m. 31/12/2005) Övergångsstöd (t.o.m. 31/12/2006) Mål 2 Mål 2 Mål 2 (delvis) Övergångsstöd (t.o.m. 31/12/2005) Övergångsstöd (delvis) (t.o.m. 31/12/2005) / Nuts 3-gränser Bryssel 44M ANTWERPEN 47M 58M Philippeville Dinant LIMBURG 93M Meuse-Vesdre 158M LIEGE 1 Källa: Enighet, solidaritet och mångfald för Europa, dess befolkning och territorium. Andra rapporten om ekonomisk och social sammanhållning statistikbilaga, Europeiska kommissionen, 2001. 2 Räknat på 1995 års priser. Källa: Belgiens nationalbank, avdelningen för allmän statistik. 3 Index 100 motsvarar genomsnittet i gemenskapen. Källa: Eurostat. 4 Källa: Eurostat. inforegio panorama N 5 9

Upptäck ett land Tre röster om den regionala utvecklingen I Belgien är regionalpolitiken en fråga som lyder under de federala enheterna, regionerna Bryssel, Flandern och Vallonien. Vissa regionala utvecklingsprogram för perioden 2000-2006 har antagits. Detta ger anledning att sammanfatta läget tillsammans med presidenterna i var och en av de tre regionerna om unionens strukturpolitiska insatser och om de utmaningar som väntar dem. Jean-Claude Van Cauwenberghe, ministerpresident i regionen Vallonien François-Xavier de Donnea, ministerpresident i regionen Bryssel Patrick Dewael, ministerpresident i regionen Flandern Vilket var det viktigaste bidraget från EU:s regionalpolitik till respektive regions utveckling under perioden 1994-1999? Jean-Claude Van Cauwenberghe: Vallonien har fått strukturpolitiskt stöd för att ta itu med olika situationer, men det mest symboliska programmet under perioden 1994-1999 var utan tvekan Mål 1 Hainaut. Totalt omfattade detta 100 miljarder belgiska francs (2,5 miljoner euro) som investerades i bl.a. kompetenscentra, företagsstöd, turism och sanering av gamla industriområden. För Hainaut, som var en pärla i vår industri men har tvingats till en genomgripande omställning, var denna koncentration av allmänna medel (EU:s och regionala) såväl som privata, början på en grundläggande förändring. Utöver de belopp som investeras i strukturprojekt är det en verklig brytning som sker just nu. Nödvändigheten av att koncentrera tillräckliga medel för att nå en kritisk massa har dessutom tagit sig uttryck i att ett Kontrakt för Valloniens framtid prioriteras i de arrondissement som stöds av EU. François-Xavier de Donnéa: Tack vare insatsen från ESF, den viktigaste finansiellt sett för Brysselregionen, har anpassningsfasen (sammanhang och rörlighet i olika faser före inslussning på arbetsmarknaden genom en uppföljning av arbetssökande) kunnat initieras och partnerskapen intensifieras. De överenskommelser som slutits av Bryssels regionala arbetsförmedling för att underlätta social och yrkesmässig inslussning av arbetssökande genom samordnade åtgärder har kunnat utvidgas, inte bara när det gäller antalet operatörer, vilket medger ett mera lokalt grepp, utan även genom en utvidgning av verksamhetsfältet och därmed av möjligheterna till insatser för mottagarna. Det viktigaste bidraget från EU:s regionalpolitik är emellertid gemenskapsinitiativet Urban för krisdrabbbade stadsdelar. Genom åtgärder inom denna ram har regionen kunnat återupprätta en ekonomisk dynamik i många stadsdelar som drabbats hårt av nedgången i den ekonomiska verksamheten och samtidigt ta itu med problemen med social utslagning. Patrick Dewael: Det återstår ännu att göra en slutlig konkret utvärdering av programperioden 1994-1999 sedan fristen för genomförande av programmet går ut den 31 december 2001, men vissa punkter kan redan nu framhävas. Flera strukturprojekt, som utan tvivel kommer att bidra till dessa regioners ekonomiska och sociala utveckling på lång sikt, har genomförts tack vare medverkan från EU. I likhet med tidigare programperioder kommer EU:s medel att ge en viktig hävstångseffekt för genomförande av kompletterande privata investeringar. Dessutom har de betydande insatser som gjorts när det gäller kommunikation och information om strukturfondernas medverkan naturligtvis förstärkt medborgarnas engagemang i processen för Europas enande. Vilka prioriteringar görs för perioden 2000-2006? Det finns två huvudområden: Hainaut, med övergångsstöd enligt mål 1, och området Liège-Namur- Förnyelse av missgynnade stadsdelar förblir en av de främsta prioriteringarna för regeringen i Bryssel. Vid utarbetandet av det operativa programmet för den nya perioden 2000-2006 har vi beaktat vissa kriteri-.../....../....../... 10 inforegio panorama N 5

Luxemburg enligt mål 2. I båda fallen grundar sig strategin på en önskan att förstärka vikten av åtgärderna för mänskliga resurser, bl.a. genom tonvikt på de unga. För att sammanfatta situationen för mål 1 kan man säga att direktstöden till företag har minskat i övergångsstödet, medan ökade insatser gjorts inom områden som FoU, evenemang, mänskliga resurser, image och dragningskraft. Den vallonska regeringen har varit särskilt angelägen om att upprätta ett nära samband mellan de samlade programdokumenten (SPD) och inriktningen av Famtidskontraktet, vår regionala affärsplan där våra mål fastställs för tio år. I detta perspektiv har vi hävdat nödvändigheten av att finansiera strukturprojekt som får en hävstångseffekt, och multiplikatorprojekt som på sikt bör bli självgående. Det övergripande målet är givetvis att i största möjliga utsträckning ta vara på övergångsstödets möjligheter att leda in Hainaut i en god tillväxtcirkel. De lån som regionen fått för perioden 2000-2006 inom ramen för strukturfondernas mål 2 till stadsområden med problem medverkar till omställning av många stadsdelar, särskilt i den centrala och gamla delen av regionen, genom att utveckla ett integrerat synsätt på problemen. Programmet kretsar kring två prioriteringar: ekonomisk förnyelse av stadsdelar, grundad på utveckling av ny teknik för information och kommunikation, samt införande av ett program för en hållbar utveckling av städerna i syfte att förbättra livsmiljön genom att restaurera förfallen industri, återställa vissa parker och torg och skapa nya allmänna anläggningar. När detta program är fullbordat kommer det att skapa 350 arbetstillfällen och 45 företag och ändra utseendet på många stadsdelar, vilket förstärks av andra åtgärder från EU (Urban II), regionerna och de federala instanserna som kompletterar och strävar mot samma mål. er som tillämpning av EU:s strategiska prioriteringar och övergripande allmänna principer (som ger företräde åt bl.a. sysselsättning, hållbar utveckling och lika möjligheter), regional differentiering och harmonisering med Flanderns ekonomiska politik. Vi prioriterar ett strategiskt och integrerat synsätt (harmonisering av innehåll och medel med mål och åtgärder på andra politikområden), effektivt utnyttjande av EU:s medel, stöd till en bred social bas och ett starkt engagemang från den underregionala nivån. När det gäller innehållet, kommer prioritet att ges åt insatser som väsentligen syftar till att skapa gynnsamma ekonomiska förutsättningar, stödja små och medelstora företag, främja teknik och innovation samt skydda miljön. Därefter följer främjande av städernas utveckling och utveckling av samarbete över gränserna och mellan regioner. Hur ställer ni er till regionalpolitikens utmaningar, bl.a. när det gäller fördelning av tillgängliga resurser, när länder som är klart mindre utvecklade än de nuvarande medlemsstaterna blir medlemmar av Europeiska unionen? Vid det informella rådet i Namur om regionalpolitik den 13 september i år uttalades ett samförstånd om att prioritera regioner där utvecklingen släpar efter. Det rådde också enighet om att sammanhållningspolitiken inte får begränsas uteslutande till dessa och tappa intresset för de regioner i de 15 nuvarande medlemsstaterna som fortfarande har problem. Likaså bekräftades viljan att förstärka det horisontella sambandet mellan de åtgärder som genomförs. Regeringen i Vallonien gläder sig därför åt att ha kunnat medverka till att inleda denna debatt, som är väsentlig för det europeiska projektets framgång. Brysselregionen vill fästa uppmärksamheten på städernas problem. Staden är den plats där skillnaderna är mest påtagliga, med stor fattigdom och utslagning i vissa stadsdelar. Hur kan vi förneka dessa områdens problem mitt i de ekonomiska, sociala och territoriella förändringarna? Hur kan vi räkna med en alltför radikal minskning, eller rentav en avveckling, av EU:s stöd till unionens mest tätbefolkade områden (städerna har totalt 80% av befolkningen i EU) i samma stund som en debatt inleds som syftar till att flytta Europa närmare medborgarna? Förutom den utmaning som ligger i unionens utvidgning måste man vara uppmärksam på kommande effekter av de stora sociala och ekonomiska tendenserna i tiden, den ekonomiska globaliseringen och framväxten av kunskaps-, innovations- och utbildningssamhället. Därför bör EU:s regionalpolitik erbjuda tillräcklig flexibilitet för att svara mot växlingarna i regionala förhållanden och de problem dessa tendenser kan befaras skapa när det gäller industriell omstrukturering och landsbygdsutveckling. inforegio panorama N 5 11

Upptäck en region East Midlands: land i omställning East Midlands som är insvept i legenden om Robin Hood, Rosornas krig och inbördeskriget, visar upp ekonomiska resultat som på det hela taget är uppmuntrande, och har en rik kultur och natur. Regionen, som är ett nav mellan syd och nord i Storbritannien, lider emellertid ännu av sviterna av en smärtsam ekonomisk omställning, som motiverar en insats inom strukturfondernas mål 2. Innovation och att skapa en konkurrensvänlig miljö och en hållbar lokal utveckling är prioriterade frågor. Industri och förädling sysselsätter 26% av arbetskraften och dominerar den regionala ekonomin. East Midlands är traditionellt beroende av sektorer som textil (Leicestershire och Nottinghamshire), kol (Nottinghamshire och Derbyshire), transport (Derby), skor (Leicester och Northampton) och livsmedel (Lincolnshire). Förutom industrin, sysselsätter distribution 22% av arbetskraften, offentliga tjänster 22% samt finans och handel 14%. Trots nedgången i textil- och gruvindustrin under de senaste 20 åren ligger arbetslösheten i regionen (3,9%) under det nationella genomsnittet (4,2%). Denna positiva avvikelse måste dock nyanseras med arbetslöshetens ojämna fördelning inom territoriet. Den högsta arbetslösheten är koncentrerad till stadskärnorna, gruvdistrikten och kustområdena. Åren 1991-1997 förlorade järngruvorna ca 15 000 arbetstillfällen, dvs. 8% av det totala antalet i regionen. Även om textilsektorn i East Midlands har bjudit visst motstånd mot utländska konkurrenter, har den i dag ingen klar färdriktning. Deltidsavtal är vanliga och tillväxten svag. Dessutom lider regionen av underinvestering i utveckling av teknik och produkter med högt mervärde. Kraftlinjer i gemenskapens insatser För att klara av sin omställning kan East Midlands räkna med ett betydande stöd enligt strukturfondernas mål 2 (regioner som står inför omställningsproblem). Regionen kommer att få ett stöd på ca 376 miljoner euro från EU åren 2000 2006, vilket täcker en befolkning på nära 1,5 miljoner invånare. I utvecklingsstrategin, som skall ta i anspråk totalt 996 miljoner euro, har tre huvudlinjer prioriterats. Mål 1 Mål 2 Mål 1 Mål 2 Övergångsstöd Mål 2 (delvis) (t.o.m. 31/12/2005) Övergångsstöd Övergångsstöd (t.o.m. 31/12/2005) (t.o.m. 31/12/2006) Övergångsstöd (delvis) Specialprogram (t.o.m. 31/12/2005) / Nuts 2-gränser / Gräns för ERUF Landsbygden förblir starkt beroende av jordbruk och turism. Dess sysselsättningsstruktur kännetecknas av låga löner (vilket gäller hela regionen), alltmer säsongmässig verksamhet och relativt lågt kvalificerad arbetskraft. Å andra sidan visar sig uppmuntrande tecken på att ekonomin återhämtar sig och sysselsättning skapas i stadsområdena. Dessa kämpar emellertid med social utslagning, fattigdom, bristande jämlikhet, bristfällig hälsoinfrastruktur och tilltagande brottslighet. Även om regionen har 8 universitet, fördelade mellan städerna Nottingham, Leicester, Derby, Lincoln, Loughborough och Northampton, finns det vissa luckor i befolkningens utbildning i East Midlands. I själva verket har få arbetare någon högre utbildning, och flertalet anställdas kompetens är direkt knuten till sektorer som är på tillbakagång. 12 inforegio panorama N 5

Den första avser innovation. Den riktas särskilt till små och medelstora företag och deras kapacitet att anpassa sig till informationssamhället genom investeringar i materiel och personal. Den tredje strävar efter att främja en hållbar lokal utveckling genom förvärv av ny kompetens och förstärkning av landsbygdssamhällen. Den andra koncentreras på förbättring av företagens konkurrenskraft, särskilt inom kultur och turism, där åtgärder planeras för att förstärka deras infrastruktur för arbetsledning. En resa genom rättsväsendet Upptäck 250 år av brott, domar, straff och rättskipning, att ställa prakten i de viktorianska domstolarna mot råheten i Nottinghams fängelser, att tyda klottret från 1800-talets fångar eller återuppleva de största rättegångerna i England är några av de upplevelser som erbjuds av Galleries of Justice som inretts i Nottinghams historiska centrum. Som enda rättsmuseum i landet visar detta projekt att en satsning på innovation kan betala sig, och att strukturfonderna stöder mycket mer än infrastruktur. East Midlands är fullt av kontraster och överraskningar, vilket kommissionären Michel Barnier kunde konstatera vid sin resa i regionen i juni i år. Kommissionären besökte flera projekt som fått stöd från strukturfonderna och försummade inte att sätta sig in i den besynnerliga och fascinerande värld som visas i Galleries of Justice. Som ett tecken på dess framgång utvecklas och utvidgas hela tiden detta museum, som öppnade sina celler i april 1995. De restaurerade arresterna härstammar från 1700- och 1800-talen, i domstolens gallerier finns perfekt renoverade viktorianska tribunalsalar, arkiv och handlingar återger hur de största rättegångerna i landets historia utspelade sig, och de äldsta dokumenten i domstolsarkivet härstammar från år 1820. Men Galleries of Justice strävar också efter att vara uttalat interaktiva. Med det senaste tillskottet, Police Galleries, som medfinansierats av strukturfonderna, ger museet besökaren möjlighet att uppleva nutida och äldre arresteringsmetoder och att bekanta sig med bevissäkring med hjälp av rättsmedicin och senaste teknik. Den del av byggnaden som ägnas åt brott och straff visar hur nutidens fångar lever eller återupplever fångtransporterna till Australien. Galleries of Justice har också utarbetat många läromedel för barn och medverkar i ett program för rehabilitering av ungdomsbrottslingar. På mindre än sex år har museet fått internationellt rykte, krönt med många priser, bl.a. för årets attraktion 1999. Priset grundas inte bara på kvaliteten i tjänsten, infrastrukturen och samlingarna, utan också på ett lyckat samspel mellan en underhållande upplevelse av tre seklers brott och en utbildningssträvan. Besök av Galleries of Justice i Nottingham. Museet tilldelades ERUF-medel: Michel Barnier tillsammans med Nick Clegg medlem av Europaparlamentet och Martin Briggs VD för East Midlands Development Agency. Kontakt: Karen Wyer The Galleries of Justice, Shire Hall, High Pavement, Lace Market, UK - Nottingham NG1 1HN. Royaume-Uni Telefon: +44 01 15 952 0555 Fax: +44 01 15 952 0557 E-mail: KarenWyer@gal-of-justice.demon.co.uk inforegio panorama N 5 13

Aktörerna på fältet De nya delstaterna, östutvidgningens pionjärer I oktober 1990 fullbordades Tysklands återförening, och Europa öppnade famnen för sex nya delstater 1. Välståndsnivån i dessa regioner låg långt under genomsnittet i gemenskapen, och betydande insatser 2 från strukturfonderna krävdes för att överbrygga klyftan. Elva år senare sammanfattar Werner Ballhausen, statssekreterare för federala och europeiska frågor i delstaten Sachsen-Anhalt, utvecklingen i de nya delstaterna. Vi får en försmak av den kommande utvidgningen. Under 90-talet inledde de nya delstaterna sin återhämtning. Deras BNP per invånare steg från 32% till 70% av gemenskapens genomsnitt. En viss avmattning kan emellertid noteras sedan 1995. Kan man vänta sig en ny uppgång i återhämtningen under perioden 2000-2006? På vilket sätt kan regionalpolitiken medverka till en återhämtning? Det är riktigt att det inte har varit möjligt att ytterligare minska skillnaden i BNP per invånare mellan östra Tyskland och EU under de senaste åren. Konjunkturprognoserna visar att ökningen i de nya delstaterna kommer att bli lägre än den genomsnittliga ökningen i EU även under 2001 och 2002. Detta beror främst på att en andra fas i den djupgående omställningen påbörjats efter återuppbyggnadsåren. Först utsätts många ekonomiska sektorer som är förankrade på regional nivå, särskilt byggsektorn, för en påtaglig tillbakagång. Därefter blir industrin och de nya sektorer som är knutna till tjänster motorer i tillväxten. Även om en förstärkning av den ekonomiska tillväxten i stort visar sig vid horisonten under denna period av strukturell anpassning, finns det små utsikter till att vi före 2006 skall få tillbaka en lika snabb tillväxt som vi hade under 90-talet. Den regionala sammanhållningspolitiken ökar i betydelse i det tidigare Östtysklands ekonomiska utveckling. Inom ramen för olika åtgärder riktade till fristående företag stöder den en utvidgning av den industriella basen och en förstärkning av innovationspotentialen. Dessutom bidrar den i hög grad till att förbättra de långsiktiga tillväxtfaktorerna, främst genom investeringar i offentlig infrastruktur och mänskliga resurser. Vad kan de nya delstaterna framhäva för att påskynda sin utveckling? Vilka är de största hindren som måste övervinnas? Hur är läget i det avseendet i Sachsen- Anhalt? Även om uppbyggandet av infrastruktur i delstaterna i östra Tyskland fortfarande går tillbaka jämfört med västra Tyskland, har det förbättrats väsentligt efter återföreningen. Samtidigt har industrin moderniserats, och produktiviteten har stigit väsentligt. I detta läge har de nya delstaterna en obestridlig konkurrensfördel i lönekostnaderna, som fortfarande understiger dem i väst. BMW:s beslut nyligen att etablera sig i området Halle/Leipzig visar att östra Tyskland är ett gynnsamt område för etablering i internationell konkurrens. Unionens utvidgning kommer att förstärka denna situation, eftersom de nya delstaterna har ett centralt läge i ett utvidgat Europa. Det största hotet mot en fortsatt utveckling är risken för utarmning av humankapitalet, som kan leda till stigande arbetslöshet och förlust av arbetskraft. I början av 90-talet genomgick delstaten Sachsen-Anhalt en anpassningsprocess som var mycket mera omvälvande än i de andra delstaterna i östra Tyskland, då omställningsproblemen förvärrades av problemen med en föråldrad industri i dessa områden. Sedan mitten av 90- talet har emellertid delstatens tillväxt anpassat sig efter tillväxten i de andra delstaterna. Fördelarna ligger bl.a. i dess centrala geografiska läge, dess stora investeringskapacitet och dess produktivitet, samt i de gynnsamma förutsättningarna för att generera kunskap i de högre läroanstalterna. 1 Brandenburg, Mecklenburg-Vorpommern, Sachsen, Sachsen-Anhalt och Thüringen, alla berättigade till strukturfondernas mål 1, samt östra Berlin, som är berättigat till övergångsstöd enligt mål 1. 2 Åren 1994-1999 fick de sex delstaterna 14,9 miljarder euro enligt strukturfondernas mål 1. För perioden 2000-2006 planeras investeringar till ett belopp av 19,9 miljarder euro. 14 inforegio panorama N 5

Senaste publikationer De nya delstaterna gränsar till Polen och Tjeckien, två länder som söker anslutning. Vilka samarbetsmekanismer finns med Polen och Tjeckien? I vad mån är Sachsen-Anhalt, som inte gränsar till dessa två länder, ansluten till dessa mekanismer? Även om delstaten Sachsen-Anhalt inte gränsar till Tjeckien och Polen finns det stora möjligheter till samarbete för dess företag. De berör i första hand våra viktigaste industrisektorer, kemisk industri, energi och avfallsbehandling. När det gäller den kemiska industrin planerar vi att skapa en centraleuropeisk allians, där anläggningar i centrala Tyskland, Polen och Tjeckien skall ingå. För våra företag är det där som våra nya marknader finns. Till gagn för EU:s utvidgningsfas kan vi dra fördel av vår geografiska närhet och finna nya former för samarbete mellan företag och fördelning av uppgifter. Delstatens regering stöder dessa insatser genom att utarbeta interregionala partnerskap med regionerna i Polen och Tjeckien för att utöver det konkreta samarbetet mellan företagen främja kunskapsöverföring, t.ex. via strukturfonderna. Det tidigare Östtyskland har de senaste tio åren skaffat sig en erfarenhet inom detta område som de länder som söker anslutning kan dra nytta av. I utvidgningsperspektivet höjs vissa röster för att kräva en ökning av medlen för struktur- och sammanhållningspolitiken. Hur ställer du dig till det? De resurser som avses för EU:s strukturpolitik fram till 2006 finns angivna i Agenda 2000. Där ingår också medel till förberedelser för anslutningen och till de nya medlemsstaterna. Villkoren måste omförhandlas inför nästa programperiod som börjar 2007. I dessa förhandlingar kommer de framsteg som nåtts i regionerna inom EU att bli avgörande, liksom möjligheterna att finansiera strukturpolitiken. De nya medlemsstaternas behov av strukturstöd måste också kunna utnyttjas på social, finansiell och administrativ nivå. Den övergripande kompromiss som skall nås måste beakta såväl den kvarstående eftersläpningen i utvecklingen av EU:s nuvarande regioner som en jämlik integration av de nya medlemsstaterna. Olika ekonomiska studier visar att EU:s strukturpolitik skulle kunna finansieras på samma sätt med iakttagande av en övre gräns för eget kapital på 1,27% av ländernas BNP. De scenarier enligt vilka östutvidgningen måste finansieras på bekostnad av de fattigaste regionerna i det nuvarande EU är dömda att misslyckas, eftersom de delar in EU:s regioner i vinnare och förlorare på processen. Dessutom är det helt nödvändigt för Tyskland att de östra delstaterna behandlas på samma sätt som jämförbara regioner i Västeuropa. Nordic.Regions@Information. Society.eu Framgångsrika projekt i Danmark, Finland och Sverige Finns endast på DA, DE, EN, FI, FR och SV. Riktlinjer för samordning av finansieringen från INTERREG och Tacis Finns endast på DE, EN, FI, FR, RU och SV. inforegio panorama N 5 15

På nätet http://www.rda-ceda.net/ Målet för projektet RDA-Net CEDA, som finansieras genom Interreg IIC, var att skapa ett nätverk för information och utbyte av god praxis mellan de regionala utvecklingsorganen i Centraleuropa, Donaubäckenet och vid Adriatiska havet. Berörda länder är Italien, Österrike, Tjeckien, Slovakien, Slovenien och Ungern. På projektets sajt, ett av nyckelverktygen vid inrättandet av nätverket, finns en databas där man kan söka utvecklingsorgan, genomförda projekt, experter och ett stort antal länkar till andra sajter som mer eller mindre gränsar till regionalpolitiken och EU i allmänhet. Efterföljaren till detta projekt, som fullbordades i augusti 2001, skall komma i början av 2002. http://www.coe.fr/cplre/indexe.htm Regioner och kommuner har sin talesman i Europarådet: Kongressen för lokala och regionala myndigheter i Europa, som inrättades 1994. Dess mål (främjande av lokalt självstyre), verksamhet och strukturer presenteras på en mycket fullständig sajt på två språk (franska och engelska) med ett dynamiskt synsätt. Hemsidan, som visar aktuella frågor, uppdateras ofta så att besökarna kan hålla sig informerade om de senaste framstegen i kongressen. http://www.kvarken.org/ En sajt på tre språk (finska, svenska och engelska) för presentation av samarbetet över gränserna i regionen Kvarken-MittSkandia, som omfattar finska Österbotten och svenska Västerbotten. Regionen, som omfattas av Interreg IIA, är föremål för ett nytt program som antogs i april under Interreg IIIA. Sajten sköts av Kvarkenrådet, som är ansvarigt för samarbetet över gränserna i regionen. Där hittar man pedagogiska frågor (beskrivning av regionen, historik, presentation av Interreg) såväl som praktiska (länkar till andra sajter, kontakter och organisation), och olika projekt som genomförts inom gemenskapsinitiativet Interreg presenteras. Kontakter Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för regionalpolitik Enhet 01 Information och kommunikation" Thierry Daman 41, avenue de Tervuren, B-1040, Bryssel Fax: +32 2 296 60 03 regio-info@cec.eu.int http://europa.eu.int/comm/dgs/regional_policy/index_sv.htm Kommissionsledamot Michel Barnier http://europa.eu.int/barnier Information om EUs regionstöd finns på följande webbplats http://inforegio.cec.eu.int Europeiska gemenskaperna, 2001 Kopiering tillåten med angivande av källan. BYRÅN FÖR EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS OFFICIELLA PUBLIKATIONER L-2985 Luxembourg