Hej VGR-medarbetare! söka. Du kan. pengar för. att arbeta med. din idé.

Hej VGR-medarbetare! söka Du kan pengar för att arbeta med din idé. 1

Innovationsfonden För att kunna ta tillvara på medarbetares innovativa idéer avsätter hälso- och sjukvårdsstyrelsen i Västra Götalandsregionen (VGR) 20 miljoner kronor till en utlysning Innovationsfonden. Innovationsfonden ska hjälpa medarbetare att utveckla, testa eller utvärdera nya innovativa produkter, processer, tjänster eller metoder inom hälso- och sjukvården i VGR. Det finns två olika beloppsnivåer för ansökan: Nivå 1: Belopp mellan 50 000 till 100 000 kronor. Nivå 2: Belopp mellan 100 001 till 1 500 000 kronor. Detaljer kring vilka kriterier som gäller för beloppsnivåerna beskrivs på vår hemsida: innovationsplattformen/vgregion.se/innovationsfonden Vem kan söka? Alla verksamheter och medarbetare med en anställning inom regionfinansierad hälso- och sjukvård (inkl. tandvård) i Västra Götaland kan ansöka om finansiering från Innovationsfonden. När och hur? Första utlysningsperioden är mellan 2 oktober 31 oktober, 2017. Ansökan skickas in via vår hemsida. Under 2018 ges ytterligare två tillfällen att ansöka om finansiering för Nivå 1. I den här broschyren kan du läsa om några av de spännande projekt som fick finansiering från föregående utlysning. Läs gärna mer på vår hemsida eller följ oss i sociala medier. Vi på Innovationsplattformen ser fram emot din ansökan! Innovationsplattformen är på uppdrag av hälso- och sjukvårdsstyrelsen i VGR ansvarig för utlysningen av Innovationsfonden. 2

Kroppsscanner istället för gips Nedim Cardaklija och Kjell-Åke Nilsson på Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS) står bakom projektet som handlar om att utvärdera och testa ortopedteknisk kroppsscanning. Projektet beviljades 291 000 kronor från Innovationsfondens utlysning förra året. som skickas till en extern leverantör för fräsning. Modellen av patientens kroppsdel tillverkas i ett mycket lätt material jämfört med nuvarande gipsmetod. En bål som väger upp till 25 kilo med den traditionella metoden skulle bara väga högst ett kilo med den nya. Det betyder att medarbetarna skulle slippa tunga lyft. Foto: VGR Kroppsscanning ska testas När en patient kommer till ortopedteknik för att få ett hjälpmedel allt från en benprotes till en stödkorsett så måste det först göras en gipsavgjutning av det aktuella området på kroppen. Detta innebär att kroppsdelen innesluts i ett hölje av våt gips som handmodelleras på plats av ortopedingenjören. Det är lätt att inse att detta kan upplevas som ett intrång i den personliga integriteten särskilt vid tillverkning av korsetter och lårbensproteser. Många patienter skulle föredra en beröringsfri metod där de fick ha en kroppsstrumpa på sig. Barn med funktionsnedsättningar skulle slippa att hållas fast i en viss ställning under flera minuter i väntan på att gipset ska stelna. Ny metod med scanner Den nya metoden innebär att man använder en handhållen scanner. Med en sådan är proceduren klar på några sekunder. Resultatet blir en datafil Andra vinster är att upp till 80 procent av nuvarande gipshantering skulle kunna ersättas av den nya metoden. SÄS hanterar upp till tio ton gips varje år och det sätter stort tryck på sjukhusets infrastruktur. Dessutom skulle arbetsmiljön kraftigt förbättras då kroppsscanningen kan utföras i en lokal som är mer ombonad och välkomnande både för patienten och medarbetarna. Jag hade funderat på om vi inte skulle kunna införa kroppsscanning på SÄS eftersom jag vet att metoden används utanför Västra Götalandsregionen, främst hos privata företag, säger Nedim Cardaklija. När jag fick se utlysningen till Innovationsfonden tänkte jag direkt att nu kanske det skulle kunna ta sin början. Foto: VGR 3

Strokebedömning via videolänk Om du får en stroke är det av mycket stor betydelse för utgången att du får en snabb behandling och att behandlingen blir rätt. Tack vare finansiering från Innovationsfonden kan projektet ViPHS (Videostöd i den prehospitala strokekedjan) ta fram ett videostöd som ska assistera i bedömningen av stroke. Det ska användas mobilt av ambulanspersonal, både utanför och inne i ambulansen. Syftet är att snabbt kunna bestämma rätt behandling för patienten. Dilemma avgöra rätt behandling Dilemmat för ambulanspersonalen är att bedöma vilken behandling som är bäst för patienten. Inom Västra Götalandsregionen är det endast Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) som utför trombektomi (mekanisk propputdragning), så är rätt beslut mycket viktigt, säger Lars Rosengren, professor och överläkare vid SU. Idag sker bedömningen genom att ambulanspersonalen går igenom en mini-checklista med patienten och räknar poäng. Det handlar om att kunna uppge allt från ålder och månad till att kunna följa kommandon och röra ögon, armar och ben. Vid sex poäng eller mer kör man patienten till SU för trombektomi om körtiden dit är 45 minuters eller mindre. Annars går färden till närmaste akutsjukhus för trombolys (propplösande behandling). Här kan akutläkaren göra bedömningen att trombektomi ändå bör ges och patienten transporteras då vidare till SU. Detta förutsatt att trombektomin kan påbörjas inom tidsfönstret på sex timmar. Men omvägen via akutsjukhuset försenar trombektomin med minst en timme och det innebär att effekten av trombektomin blir sämre. Dessutom är det många patienter som inte alls hinner i tid. Chanserna fördubblas för patienterna Om en patient som behöver trombektomi också får det, så dubblas chansen att hen blir bra efter behandlingen, kommenterar Lars Rosengren som är projektansvarig. Foto: VGR Projektet, som beviljades en halv miljon kronor av Innovationsfonden, går ut på att ambulanspersonalen får videokameror till sitt förfogande. Med hjälp av dessa kan neurologspecialisten på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, som är regional strokebakjour, se och prata med patienten via uppkoppling. Denne kan då gå igenom sin mer fullödiga checklista och inom fem minuter bedöma vilken behandling patienten ska få. Det innebär att patienter med svårare stroke i vissa fall kan direkttransporteras till sjukhuset även om transporttiden är mer än 45 minuter och då blir den totala tiden till trombektomi kortare och behandlingen effektivare. Tanken är att varje ambulans blir utrustad med två videokameror. De ska dock ha olika förinställda zoominställningar så att neurologen ska kunna se allt från helkropp till ögonen på patienten. Dessutom är det tänkt att ambulanspersonalen ska ha tillgång till videokamera för att kunna göra bedömningen vid platsen där patienten insjuknade. 4

Moodmapper ska hjälpa bipolära patienter Totalt är sju personer på Sahlgrenska Universitetssjukhuset med i projektet Moodmapper. En psykolog, en specialistläkare inom psykiatri, AT-läkare, underläkare, och en jurist. Med hjälp av finansiering från Innovationsfonden kan de utveckla och prova en app för att följa sjukdomsförloppet hos personer med bipolär diagnos. Tanken är att man ska få tidiga varningstecken när sjukdomen slår till. Tio frivilliga testpersoner har sedan i mars deltagit i en första delstudie. Användaren behöver inte göra någonting, bara ge sitt medgivande, och appen mäter aktiva värden från mobilen som till exempel skärmtid, rörelse och kommunikation. När eventuella förändringar i livsmönstret sker kan detta fungera som en tidig varning och är ett komplement till den vanliga vården. På så sätt hoppas man kunna hitta en metod för att minska insjuknande och därmed inläggning och lidande och ser i bästa fall en stor vinst både för patienten och vården. Vi har varit och presenterat det här på patientföreningen för bipolära patienter och dom var väldigt positiva, säger Magnus Blom, AT-läkare och initiativtagare till Moodmapper. Behöver ytterligare ett verktyg Vi har ett pågående problem med patienter som har diagnosen bipolär sjukdom, där en del patienter insjuknar i mani. I de flesta fall har patienten väldigt lite insikt i sitt tillstånd och vi behöver ytterligare ett verktyg, säger Steinn Steingrimsson, specialistläkare, psykiatri, SU. Framtidens 3D-teknik För sex år sedan användes för första gången 3D-teknik i samband med en operation på Specialistkliniken för käkkirurgi på Odontologen i Göteborg. Idag används tekniken dagligen och utvecklingen går framåt. Christian Schaefer, specialist för käkkirurgi på Odontologen, är initiativtagare till ett projekt som vill utforska just 3D-printingens möjligheter. Projektet som beviljades pengar från Innovationsfonden för arbete under 2017 utreder 3D-teknikens fördelar och vill på så vis bana väg för ett framtida 3D-printingcenter i Västra Götalandsregionen. Den största vinsten gör den enskilde patienten. Till specialistkliniken för käkkirurgi kommer många patienter som av olika anledningar saknar delar av ansiktet. Det kan bero på olycksfall eller canceroperationer. Med hjälp av 3D-teknik kan vi kommunicera med patienten på ett annat sätt och fråga hur hen vill ha det. Den digitala planeringen före ingreppet och kommunikationen med patienten betyder så mycket, avslutar Christian Schaefer. Ett framtida 3D-printingcenter med breda kompetenser kan vara ett stöd för den medicinska professionen i framtagning av preoperativa modeller, operationsguider och patientspecifika implantat, säger Christian Schaefer. Patienten gör den största vinsten 3D-tekniken har många fördelar. Operationer kan visualiseras i 3D vilket gör det lättare att förbereda ingrepp och undvika olika komplikationer. Patientsäkerheten förbättras samtidigt som operationstiden förkortas. Foto: Anders Johansson 5

Hälsocoach online - ett modernt stöd för att stärka hälsa Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS) har tillsammans med Närhälsan tagit fram en modern och flexibel online-tjänst som passar människor som aktivt vill förändra sina levnadsvanor och må bättre i vardagen. Tack vare pengar från Innovationsfonden har projektet som går under namnet Hälsocoach online kunnat utveckla tjänsten och anställa tre hälsocoacher. Hälsocoach online vill bli ett komplement till vårdgivarnas befintliga hälsofrämjande arbete vilket innebär att fler kan få hjälp till ett nytt stabilt hälsobeteende, goda vanor över tid. Tjänsten stärker vårdgivarna som hälsofrämjande vårdaktörer och är tänkt att möta framtidens behov. Vi är förstås jätteglada att vi nu kan erbjuda en hälsocoach till de individer som vill göra en livsstilsförändring. Hälso- och sjukvården kan bättre möta patientens behov av stöd kring ohälsosamma levnadsvanor. När individen ändrar sina levnadsvanor blir vinsten ett ökat välmående i vardagen, säger Anna Cavrak, initiativtagare och hälsokoordinator på SÄS. I projektet används tekniska lösningar och ett nytt arbetssätt vilket ses som både kostnads- och miljöeffektivt och framför allt flexibelt för den som ska använda stödet. Större delen av kontakterna sker digitalt i de kanaler och med den utrustning som medborgarna ofta använder. Det är en intressant, rolig och efterlängtad utveckling att kunna erbjuda personligt stöd utanför vårdcentralens väggar, säger Ingela W Kumlin, utvecklings- och processledare för hälsofrämjande hälso- och sjukvård, Närhälsan. Med hälsocoachen är man inte patient i vanlig bemärkelse, men man får ändå ett stöd som bygger på evidens och proffsig samtals- och coachningsmetodik. Anna Cavrak & Ingela W Kumlin. Foto: Bosse Haglund, SÄS Fakta om Hälsocoach online Patienten bokar och väljer själv tid via 1177 Vårdguidens e-tjänster. Hälsocoacherna erbjuder coachning vardagar och viss kvällstid. Coachningen utgår från individens behov, och sker via videomöte, telefon eller på en projektmottagning. Coachningen pågår vanligtvis 1-3 månader, vid 5-6 tillfällen. Hälsocoacherna arbetar utifrån en gemensam arbetsmetod med fokus på beteendeförändring och utgår från vårdens riktlinjer. På vår hemsida finns en film där Anna berättar mer om projektet. innovationsplattformen/ vgregion.se/innovationsfonden

Projekt med beviljad finansiering under 2017 Anders Thurin, SU: Termografi för kartläggning av vensjukdomar. Anna Cavrak, SÄS: Hälsocoach online Anna Karlsson, SkaS: Närsjukvårdsteamet Västra Skaraborg version 2.0. Anna-Lena Lagerkvist, SU: Hälsoapp för barn/ ungdomar med ansträngningsutlösta andningsproblem. Barbro Cagner, SU: AGILIS 2.0. Bengt Redfors & Christoffer Hansson, SU: Simulering av hjärtstopps-ecmo. Christer Dahlin, NU-sjukvården: NeoGen: Bioaktivt membran för styrd benregeneration vid implantatbehandling. Christian Schaefer, Folktandvården VGR: Pilot av 3D printteknologins möjligheter. Filip Bergquist, SU: Automatisk igenkänning och kvantifiering av Parkinsonsymptom med bärbara sensorer. Helena Brisby, SU: Depåimplantat för att förhindra återfall i bröstcancer. Ingrid Larsson, SU: Utv. av interaktiv hemsida för patienter med uttalad fetma. Johan Gyllencreutz, SkaS: Egenuppföljning av avvikande nevi. John Alnemo, SU: MyFoot Diabetes. Kerstin Lagerstrand, SU: Utveckling av radiologisk MR-diagnostik för smärtsamma ryggtillstånd. Kerstin Lagerstrand, SU: T1- mapping och 4DFlowtekniken på barn/vuxna med medfödda hjärtfel. Kerstin Ulin, SU: Digital dagbok. Krister Axelsson, SU: Mobil tolkningsapp för ambulanspersonal. Lars Rosengren, SU: ViPHS Videostöd i den PreHospitala Strokekedjan. Lina Bunketorp Käll, SU: Neuromotus: innovativ lösning för behandl. av fantomsmärta. Lotta Johansson, SU: Smartalarms: innovation för hälsofrämjande ljudmiljö i intensivvård. Lotta Johansson, SU: Referenspunkt/placering av trycksensor med invasiv blodtrycksmätning kan metoden förbättras med nytt tekniskt instrument? Magdalena Ydreborg, SU: Patientmedv. i hepatit-c vården m. hälsoenkät via sms. Magnus Danielsson, SkaS: Markörväst (Ambulansen SkaS). Maria Bäck, SU: Träning via länk ett nytt arbetssätt för en jämlikare hjärtsjukvård. Maria Larsson, Närhälsan: Smärtdiagnostik av pat. m. kronisk smärta via digitalt egenregistrerad anamnes. Maria Segertoft, SU: Klinisk utvärdering ULMA Urinpåsehängare. Mats Tullberg, SU: Likvordynamisk undersökning av idiopatisk normaltryckshydrocefalus. Michael Fu, SU: Multimottagningar för multisjuka äldre. Nedim Cardaklija, SÄS: Beröringsfri scanning istället för gipsavgjutning. Rolf Jungnelius, SÄS: Mobil överföring av mätvärden och utv. av vård/behandlingsplan som app till Melior. Simon Larsson, SU: Utredning av hepatit-c infektion på en substitutionsmottagn. Steinn Steingrimsson, SU: Moodmapper, app för allvarlig psykisk sjukdom. Ulf Carlsson, SU: Algoritm för cytostatikadosering vid behandl. av kolorectal cancer. Ulla Tang, SU: D-Foot: Ortopedteknik. Yvonne Hedegärd, SU: Förberedande vårdplanering i hemmet inför planerad operation. Yvonne Hedegärd, SU: Precisionsvåg för kontrollräkning av narkotika. Yvonne Hedegärd, SU: Ökad möjlighet till kommunikation och delaktighet för patient. Åsa Mellgren, SÄS: Fabric for Antibacterial Superficial wound Treatment FAST. 7

Vad är en innovativ idé? Innovationsfondens definition av en innovativ idé är: en ny produkt, tjänst, metod eller process som är annorlunda eller unik och har vunnit insteg i hälso- och sjukvården. För att läsa mer & ansöka: innovationsplattformen.vgregion.se/innovationsfonden facebook.com/innovationsplattformen twitter.com/innovationvgr 8