Patientsäkerhetskultur

NATIONELL SATSNING F ÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET Patientsäkerhetskultur SAMMANSTÄLLNING PÅ NATIONELL NIVÅ AV LANDSTINGENS MÄTNINGAR 212-214 Patientsäkerhetskultur 1

Förord En god patientsäkerhetskultur är en förutsättning för att skapa en säker vård. Att mäta patientsäkerhetskulturen och att förbättra densamma har därför ingått som ett grundläggande krav i överenskommelsen om förbättrad patientsäkerhet mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (211-214). I denna rapport presenteras resultaten från landstingens patientsäkerhetskulturmätningar med sammanställningar på nationell nivå. Den riktar sig till vårdgivare, verksamhetschefer och annan ledningspersonal samt till andra intresserade inom hälso- och sjukvården. Rapporten har tagits fram av experten Marita (Mita) Danielsson i samarbete med experten Hans Rutberg och samordnaren Eva Estling på SKL samt den nationella arbetsgruppen för patientsäkerhetskultur, Lena Alexandersson, Landstinget i Västernorrland, Per Skude, Landstinget i Västernorrland, Ann Pedersen, Landstinget i Gävleborg, Birgitta Boqvist, Norrbottens läns landsting, Anna Lundin, Stockholms läns landsting och Marion Lindh, Stockholms läns landsting. Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) har sammanställt rapportens data. Min förhoppning är att denna rapport ska bidra till att sprida kunskap och intresse för att ytterliga förbättra patientsäkerhetskulturen i svensk hälso- och sjukvård. Stockholm i januari 215 Hans Karlsson Direktör/Avdelningschef Avdelningen för vård och omsorg Patientsäkerhetskultur 2

Innehåll Sammanfattning... 4 Öppen kommunikation men bristande stöd från ledningen... 4 Sämre avvikelsehantering men bättre stöd till patienter... 4 Bakgrund... 5 Vad är patientsäkerhetskultur?... 5 Alla landsting mäter patientsäkerhetskulturen... 5 Varför mäta patientsäkerhetskultur?... 5 Metod... 6 Så mättes patientsäkerhetskulturen 212214... 6 Svarsfrekvensen varierar... 7 Att tolka resultaten... 7 Enkätens dimensioner och frågor... 7 Resultat... 9 Svar från hälso- och sjukvårdspersonal efter yrke... 11 Svar från hälso- och sjukvårdspersonal efter specialiteter... 15 Svar från hälso- och sjukvårdspersonal efter verksamhet uppdelat per yrke... 2 Vilka har svarat på enkäten?... 22 Diskussion...27 Bilaga... 31 Referenser...35 Patientsäkerhetskultur 3

Sammanfattning År 212214 genomförde alla landsting och regioner mätningar med den erfarenheter och uppfattningar om patientsäkerhet och patientsäkerhetsarbete i den egna verksamheten i respektive landsting/region. Den speglar alltså subjektiva uppfattningar och svarsfrekvensen var över 5 procent i alla landsting och regioner. Syftet med denna rapport är att ge en överblick av svensk patientsäkerhetskultur och sprida kunskap. Förhoppningsvis kan rapporten också inspirera den som gör analyser på lokal nivå till att identifiera förbättringsområden utifrån reflektioner från inkomna handlingsplaner. Öppen kommunikation men bristande stöd från ledningen Resultaten från enkäten visar bland annat att flertalet av vårdens medarbetare ser positivt på samarbetet inom den egna vårdenheten anser sig ha en öppen kommunikation Däremot uppger flera att de är kritiska till den högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbetet många händelser inte rapporteras samarbetet mellan vårdenheterna är bristfälligt de har en hög arbetsbelastning Sämre avvikelsehantering men bättre stöd till patienter Två förändringar på nationell nivå är tydliga sedan de förra mätningarna genomfördes (21211): Återföringen och kommunikationen kring avvikelser har försämrats. Det kan vara en signal på brister i patientsäkerhetsarbetet. Informationen och stödet till patienten vid en negativ händelse har förbättrats. Det kan ha ett samband med den nya patientsäkerhetslagen från 211 som förtydligar arbete med patientmedverkan. Övergripande resultat kan användas som jämförelse med egna resultat och stimulera till reflektioner och diskussioner på lokal nivå. Patientsäkerhetskultur 4

Bakgrund Vad är patientsäkerhetskultur? Patientsäkerhetskultur är normer, förhållningssätt och attityder hos individer och grupper som har betydelse för patientsäkerheten. Säkerhetskulturen är en del av organisationskulturen och byggs upp av såväl skrivna som oskrivna regler, och av såväl uttalade som outtalade uppfattningar och värderingar. Tillsammans kommer dessa regler och värderingar till uttryck i individers och gruppers handlande. Säkerhetskulturen genomsyrar arbetet med patientsäkerhet, från ledning och styrning till säkerhetsbeteenden hos medarbetare och vårdteam. En god patientsäkerhetskultur är därför en av flera förutsättningar för en hög patientsäkerhet. Under senare år har säkerhetskulturens betydelse för patientsäkerheten kommit att uppmärksammans alltmer. Alla landsting mäter patientsäkerhetskulturen Alla landsting och regioner (fortsättningsvis benämnda landsting) genomförde mätningar av patientsäkerhetskulturen under perioden 212214 (tabell 1). Det var den andra övergripande mätningen under Patientsäkerhetssatsningen 211214 med För denna period lämnade landstingen också in handlingsplaner för 215 och utvärderingar av det förbättringsarbete som genomförts efter tidigare mätningar (21211). Det var en del av patientsäkerhetsöverenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting 214. Varför mäta patientsäkerhetskultur? Syftet med att mäta patientsäkerhetskulturen är att tydliggöra styrkor och svagheter inom området, undersöka attityder och normer samt öka insikten om förutsättningar för god patientsäkerhet. Förhoppningen är att vården ska påverkas i positiv riktning med hjälp av resultat från mätningarna som tillsammans med andra informationsunderlag ska understödja förbättringsarbete. Mätningarna har störst betydelse på lokal nivå när resultat kan anlyseras i en känd kontext. Patientsäkerhetskultur 5

Metod Så mättes patientsäkerhetskulturen 212214 I mätningarna användes enkäten, som är en översättning av den amerikanska enkäten Hospital Survey on Patient Safety Culture. Den handbok som innehåller enkäten och beskriver hur mätningen går till är från 28 och reviderades 212 (1). Utvalda medarbetare fick en e-postinbjudan om att delta i undersökningen. De som inte svarade fick två påminnelser, och varje insamlingsperiod var cirka tre veckor. Tabell 1. Antal utskickade enkäter, svarsfrekvens och tidpunkt för mätningar. Landsting Utskickade enkäter (antal) Svarsfrekvens (%) Tidpunkt för mätning 182 413 64,7 Jämtlands läns landsting 2 528 5,2 Vår 214 Landstinget Dalarna 5 179 64,8 Vår 214 Landstinget Gävleborg 4 782 64,7 Vår 213 Landstinget Blekinge 3 871 65,4 Vår 214 Landstinget i Jönköpings län 7 25 69,2 Vår 214 Landstinget i Kalmar län 5 288 84,5 Vår 213 Landstinget i Uppsala län 5 844 63,1 Vår 214 Landstinget i Värmland 4 995 6,3 Höst 213 Landstinget Västmanland 4 715 57,1 Vår 214 Landstinget i Östergötland 9 96 76,3 Vinter 212 Landstinget Kronoberg 4 254 75,3 Vår 214 Landstinget Sörmland 4 74 58,1 Vår 214 Landstinget Västernorrland 5 252 55,7 Vår 214 Norrbottens läns landsting 4 716 55,6 Höst 213 Region Gotland 879 51,4 Vår 213 Region Halland 5 451 69,8 Vår 214 Region Skåne 24 483 66,8 Vår 214 Stockholms läns landsting 34 8 59, Olika per förvaltning Västerbottens läns landsting 7 292 64,4 Vår 214 Västra Götalandsregionen 3 68 68,8 Vår 213 Örebro läns landsting 6 894 53,8 Vår 213 Patientsäkerhetskultur 6

Svarsfrekvensen varierar Det är viktigt att ha förankrat undersökningen väl i organisationen för att nå en hög svarsfrekvens. Kommunikationen från verksamhetsledningen är avgörande. Sedan de senaste mätningarna har svarsfrekvenserna ökat något, men de är fortfarande lägre än svarsfrekvenserna för landstingens medarbetarenkäter. Svarsfrekvensen varierar också mellan yrkesgrupper. Chefer svarar till exempel i hög utsträckning, medan drygt 5 procent av alla läkare svarar. Enheter som har höga svarsfrekvenser skattar vanligtvis patientsäkerhetskulturen högre. Vidare finns skillnader i urval och svarsfrekvens mellan landstingens mättillfällen (tabell 1). Att tolka resultaten Enkäten innehåller bakgrundsfrågor, och frågor med svarsalternativ på en 5-gradig aldrig till alltid) med ett neutralt svarsalternativ i mitten. Frågorna är indelade i 9 avsnitt och konstruerade så att de kan summeras i 15 dimensioner och 2 enskilda frågor. Dimensionernas indexvärden (resultaten) redovisas som andelen positiva svar av antalet giltiga svar (de 2 högst skattade svaren per fråga). Vad som räknas som ett positivt eller negativt svar beror på frågan. Resultat redovisas i indextal från 1 till 1. Dimensioner med indexvärden över 7 upplevs fungera väl. Utfall mellan 51 och 69 anger förbättringsbehov, och störst är förbättringsbehovet om indexvärdet är 5 eller mindre (figur 1). Figur 1. G ruppering av indexvärden. Röd = stort förbättringsbehov, gul = visst förbättringsbehov, grön = välfungerande. Hur enkäten besvaras påverkas av vad som skett under den närmaste tiden inom organisationen. Resultat som försämrats kan till exempel bero på arbete som ökat medarbetarnas kunskap och riskmedvetenhet. Därför är den lokala kontexten viktig när man tolkar och analyserar resultaten. Resultaten redovisas efter vad respondenterna själva angett att de arbetar som och inom vilken verksamhet. Enkätens dimensioner och frågor Nedan anges de 15 dimensionerna och frågornas nummer i enkäten. Bokstaven r står för omvänd fråga. Varje fråga finns i handboken Att mäta patientsäkerhetskultur (1). Öppenhet i kommunikationen (C2, C4, C6r) Återföring och kommunikation kring avvikelser (C1, C3, C5) Benägenhet att rapportera händelser (D1, D2, D3) Överlämningar och överföringar av patienter och information (F3r, F5r, F7r, F11r) Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete (F1, F8, F9r) Icke straff- och skuldbeläggande kultur (A8r, A12r, A16r) Lärande organisation (A6, A9, A13) Sammantagen säkerhetsmedvetenhet (A1r, A15, A17r, A18,) Bemanning (A2, A5r, A7r, A14r) Närmaste chefens agerande kring patientsäkerhet (B1, B2, B3r, B4r) Patientsäkerhetskultur 7

Samarbete mellan vårdenheterna (F2r, F4, F6r, F1) Samarbete inom vårdenheten (A1, A3, A4, A11) Information och stöd till patient/närstående vid vårdskada (G3, G4, G5, G6) Information och stöd till personal vid vårdskada (G7, G8) Självskattad patientsäkerhetsnivå (E1) Upprepade mätningar kan vara en del i att följa förändringar över tid och utvärdera resultat av förbättringsåtgärder. Se tips och råd i Att mäta patientsäkerhetskultur: tipsguide från mätning till åtgärder (2). Patientsäkerhetskultur 8

Resultat Resultatet omfattar samtliga landstings mätningar från december 212 till juni 214 (figur 2). Mätperioden sträcker sig över lång tid, vilket innebär att förutsättningarna för att mäta kan ha sett olika ut för landstingen. Då det är skillnader mellan alla landsting gällande geografiska förhållanden, storlek med mera sker ingen jämförelse i resultatet mellan landstingen. Spridningen mellan landstingens resultat kan ses i figur 3. Figur 2. Övergripande resultat från mätningar 212214. Överlämningar och överföringar av patienter och information Information och stöd till personal vid negativ händelse Information och stöd till patient vid negativ händelse Samarbete mellan vårdenheterna Samtliga (n = 112 665) Benägenhet att rapportera händelser 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Sammantagen säkerhetsmedvetenhet Självskattad patientsäkerhetsnivå Min närmaste chefs agerande kring patientsäkerhet Lärandeorganisation Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete Samarbete inom vårdenheten Arbetsbelastning och personaltäthet En icke straff- och skuldbeläggande kultur Öppenhet i kommunikationen Återföring och kommunikation kring avvikelser Patientsäkerhetskultur 9

Figur 3. Spridning mellan landsting per dimension. 1 Medelvärde 8 6 4 2 49 36 67 66 49 45 7 57 62 43 81 73 69 59 76 47 67 56 53 52 34 23 6 56 4 41 71 69 56 49 Totalt omfattar mätningarna 112 665 medarbetare, jämfört med 84 215 i mätningarna 21211. Det större urvalet 212214 innebär att flera enheter som inte har mätt tidigare ingår. Dessa enheters mätningar borde därmed klassificeras som förstagångsmätningar, men vi har inte sammanställt vilka enheter det gäller. Figur 4. Förändring per dimension mellan mätningarna 21211 (n = 84 215) och mätningarna 212214 (n = 112 665). 15 1 9 5 2 3 2 3 2 3-5 -1-15 -2-4 -4-3 -3-2 -1-14 -5 Patientsäkerhetskultur 1

Svar från hälso- och sjukvårdspersonal efter yrke I resultaten på nationell nivå blir grupperna stora och spridningen mellan specialiteter och yrkesgrupper inte så tydliga. Även om spridningen på nationell nivå är relativt liten så är spridningen mellan olika yrken på verksamhets- och enhetsnivå ofta påtaglig. Chefer skattar patientsäkerhetskulturen högre, i de flesta dimensioner, än övrig personal (figur 5). Det finns vidare en relativt stor spridning mellan det lägsta och det högsta värdet inom respektive dimension (figur 6). Patientsäkerhetskultur 11

Figur 5. Övergripande resultat per yrkesgrupp. Chefsbefattning (n = 6 273) Sjuksköterska (n = 39 234) Undersköterska (n = 2 796) Läkare (n = 13 598) Paramedicinsk personal (n = 1 853) Biomedicinsk analytiker (n = 2 856) Administrativ befattning (n = 7 884) Överlämningar och överföringar av patienter och information Information och stöd till personal vid negativ händelse Information och stöd till patient vid negativ händelse Samarbete mellan vårdenheterna Benägenhet att rapportera händelser 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Sammantagen säkerhetsmedvetenhet Självskattad patientsäkerhetsnivå Min närmaste chefs agerande kring patientsäkerhet Lärandeorganisation Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete Samarbete inom vårdenheten Arbetsbelastning och personaltäthet En icke straff- och skuldbeläggande kultur Öppenhet i kommunikationen Återföring och kommunikation kring avvikelser Figur 6. Spridning mellan yrkesgrupper per dimension. Medel 1 8 6 4 2 65 35 76 77 79 77 6 52 46 45 88 86 69 6 77 51 85 55 6 36 64 62 32 47 56 81 38 41 87 5 Skillnader mellan förstagångsmätningarna (21211) och andragångsmätningarna (212214) per yrkesgrupp visas i figur 71. Förändringarna är i stort sett lika mellan yrkesgrupperna. Den största minskningen av indexutfall har skett inom Patientsäkerhetskultur 12

dimensionen Återföring och kommunikation kring avvikelser, vilket signalerar brister i hur delar av vården arbetar med detta. En bristande återkoppling av rapporterade avvikelser leder till att personalen mister förtroendet för avvikelsehanteringssystemet och rapporterar mindre. Den största ökningen mellan första- och andragångsmätningarna ses inom dimensionen Information och stöd till patienter vid negativ händelse. Denna dimension är unik för den svenska enkäten. Ökningen kan ses som en effekt av det arbete med patientmedverkan vid vårdskador som förespråkas i patientsäkerhetslagen från 211. Chefer är den yrkesgrupp som genomsnittligt ökat sina skattningar mest. Handboken Att mäta patientsäkerhetskultu reviderades mellan förstagångs- och andragångsmätningarna. En förändring av en enskild fråga inom dimensionen Öppenhet i kommunikationen kan förklara att det indexvärdet minskade mellan mätningarna. Det är därför svårt att jämföra första- och andragångsmätningen för den dimensionen. Figur 7. Förändring mellan mätningar per yrkesgrupp för dimensionerna Benägenhet att rapportera händelser, Sammantagen säkerhetsmedvetenhet och Självskattad patientsäkerhetsnivå. 15 Sjuksköterska Undersköterska/skötare Läkare Paramedicinsk personal Administrativ personal Chefer 1 5-5 -1-15 Benägenhet att rapportera händelser Sammantagen säkerhetsmedvetenhet Självskattad patiensäkerhetsnivå Patientsäkerhetskultur 13

Figur 8. Förändringar mellan mätningar i dimensioner närmsta chefs agerande, lärandeorganisation, samarbete inom vårdenheten, öppenhet i kommunikationen, återföring och information kring avvikelser och icke straff och skuldbeläggande kultur per yrkesgrupp. 15 Sjuksköterska Undersköterska/skötare Läkare Paramedicinsk personal Administrativ personal Chefer 1 5-5 - 1-15 Min närmaste chefs Lärandeorganisation agerande kring patientsäkerhet Samarbete inom vårdenheten Öppenhet i kommunikationen Återföring och kommunikation kring avvikelser En icke straff- och skuldbeläggande kultur Figur 9. Förändringar mellan mätningar i dimensionerna arbetsbelastning, högsta ledningens stöd, samarbete mellan vårdenheter samt överlämningar och överföringar av patienter och information per yrkesgrupp 15 Sjuksköterska Undersköterska/skötare Läkare Paramedicinsk personal Administrativ personal Chefer 1 5-5 - 1-15 Arbetsbelastning och personaltäthet Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete Samarbete mellan vårdenheterna Överlämningar och överföringar av patienter och information Patientsäkerhetskultur 14

Figur 1. Förändringar mellan mätningar per yrkesgrupp för dimensionerna Information och stöd till patient vid negativ händelse och Information och stöd till personal vid negativ händelse. 15 Sjuksköterska Undersköterska/skötare Läkare Paramedicinsk personal Administrativ personal Chefer 1 5-5 - 1-15 Information och stöd till patient vid negativ händelse Information och stöd till personal vid negativ händelse Svar från hälso- och sjukvårdspersonal efter specialiteter Verksamhetsindelningen baseras på vad respondenterna själva har uppgett att de arbetar inom för verksamhet. Nationellt ses liknande styrkor och förbättringsområden i andragångsmätningarna som i förstagångsmätningarna. Vissa skillnader kan dock identifieras mellan olika verksamheter (figur 11). Generellt skattar personal i primärvården patientsäkerhetskulturen något högre än snittet, medan personal i psykiatrin skattar den något lägre. Patientsäkerhetskultur 15

Figur 11. Övergripande resultat per verksamhet. Information och stöd till patient vid negativ händelse Överlämningar och överföringar av patienter och information Samarbete mellan vårdenheterna Psykiatrisk verksamhet (n = 12 85) Primärvård (n = 14 894) Medicinsk verksamhet (n = 14 492) Kirurgisk verksamhet (n = 9 113) Information och stöd till personal vid negativ händelse Benägenhet att rapportera händelser 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Sammantagen säkerhetsmedvetenhet Självskattad patientsäkerhetsnivå Min närmaste chefs agerande kring patientsäkerhet Lärandeorganisation Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete Samarbete inom vårdenheten Arbetsbelastning och personaltäthet En icke straff- och skuldbeläggande kultur Öppenhet i kommunikationen Återföring och kommunikation kring avvikelser Generellt följer förändringarna mellan första- och andragångsmätningarna varandra oberoende av verksamhet. Inom primärvården finns dock en mer positiv trend. Där är minskningarna av skattade dimensioner inte lika stora som inom övriga verksamheter, samtidigt som ökningarna av skattade dimensioner är större. Inom den medicinska verksamheten är situationen den omvända (figur 1215). Figur 12. Förändring mellan mätningar i dimensionerna Benägenhet att rapportera händelser, Sammantagen säkerhetsmedvetenhet och Självskattad patientsäkerhetsnivå per större verksamhet. 15 1 5-5 - 1 Primärvård Kirurgisk verksamhet Medicinsk verksamhet Psykiatrisk verksamhet - 15 Benägenhet att rapportera händelser Sammantagen säkerhetsmedvetenhet Självskattad patiensäkerhetsnivå Patientsäkerhetskultur 16

Figur 13. Förändring mellan mätningar för dimensionerna Information och stöd till patient vid negativ händelse och Information och stöd till personal vid negativ händelse per större verksamhet. Primärvård Medicinsk verksamhet Kirurgisk verksamhet Psykiatrisk verksamhet 15 13 11 9 7 5 3 1-1 - 3-5 Information och stöd till patient vid negativ händelse Information och stöd till personal vid negativ händelse Många medarbetare uppger att det fortfarande finns en straff- och skuldbeläggande kultur i verksamheten. Denna individsyn är ett stort hinder för att arbeta konstruktivt med frågor om patientsäkerhet. Att medarbetare inom samtliga verksamheter skattar återföringen och kommunikationen kring avvikelser lägre än tidigare tyder på att hanteringen av avvikelser inte fungerar optimalt. På sikt finns en risk att medarbetare slutar rapportera händelser om återkoppling och förbättringsarbete uteblir. Figur 14. Förändring sedan förstagångsmätningar i dimensionerna närmsta chefs agerande, lärandeorganisation, samarbete inom vårdenheten, öppenhet i kommunikationen, återföring och information kring avvikelser och icke straff och skuldbeläggande kultur per större specialitet. 2 15 1 5-5 - 1-15 Primärvård Medicinsk verksamhet Kirurgisk verksamhet Psykiatrisk verksamhet - 2 Min närmaste chefs agerande kring patientsäkerhet Lärandeorganisation Samarbete inom vårdenheten Öppenhet i kommunikationen Återföring och kommunikation kring avvikelser En icke straff- och skuldbeläggande kultur Patientsäkerhetskultur 17

Ett välkänt riskområde i vården är samarbete mellan vårdenheterna och överföring av patienter och information mellan olika verksamheter Medarbetarna ser också arbetsbelastningen i vården som ett återkommande hinder för att arbeta säkert och uppfattar den högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbetet lågt. Figur 15. Förändring sedan förstagångsmätningar dimensionerna arbetsbelastning och personaltäthet, högsta ledningens stöd, samarbete mellan vårdenheterna och överlämning och överföring av patienter och information per större verksamhet. 15 Primärvård Medicinsk verksamhet Kirurgisk verksamhet Psykiatrisk verksamhet 1 5-5 - 1-15 Arbetsbelastning och personaltäthet Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete Samarbete mellan vårdenheterna Överlämningar och överföringar av patienter och information En liten andel av personalen uppger att de rapporterar mer än 2 avvikelser/tillbud eller risker under ett år (figur 1617). Inom de medicinska och kirurgiska verksamheterna rapporterar personalen en större andel avvikelser/tillbud och risker än inom psykiatri och primärvård (avser hur stor andel av personalen som uppger att de rapporterat in risker eller tillbud/avvikelser under det senaste året och inte antalet rapporter i absoluta tal). Dessa resultat skiljer sig endast marginellt från mätningarna 21211 (3). Patientsäkerhetskultur 18

Figur 16. Antal rapporterade avvikelser per större verksamhet. Figur 17. Antal rapporterade risker per större verksamhet. Patientsäkerhetskultur 19

Svar från hälso- och sjukvårdspersonal efter verksamhet uppdelat per yrke Figur 18. Övergripande resultat, kirurgisk verksamhet per yrkeskategori. Information och stöd till personal vid negativ händelse Information och stöd till patient vid negativ händelse Överlämningar och överföringar av patienter och information Samarbete mellan vårdenheterna Chefsbefattning (n = 53) Sjuksköterska (n = 3 585) Undersköterska (n = 2 15) Läkare (n = 1 73) Benägenhet att rapportera händelser 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Sammantagen säkerhetsmedvetenhet Självskattad patientsäkerhetsnivå Min närmaste chefs agerande kring patientsäkerhet Lärandeorganisation Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete Arbetsbelastning och personaltäthet En icke straff- och skuldbeläggande kultur Samarbete inom vårdenheten Öppenhet i kommunikationen Återföring och kommunikation kring avvikelser Patientsäkerhetskultur 2

Figur 19. Övergripande resultat, medicinsk verksamhet per yrkeskategori. Information och stöd till patient vid negativ händelse Överlämningar och överföringar av patienter och information Samarbete mellan vårdenheterna Chefsbefattning (n = 758) Sjuksköterska (n = 6 429) Undersköterska (n = 3 64) Läkare (n = 2 28) Information och stöd till personal vid negativ händelse Benägenhet att rapportera händelser 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Sammantagen säkerhetsmedvetenhet Självskattad patientsäkerhetsnivå Min närmaste chefs agerande kring patientsäkerhet Lärandeorganisation Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete Samarbete inom vårdenheten Arbetsbelastning och personaltäthet En icke straff- och skuldbeläggande kultur Öppenhet i kommunikationen Återföring och kommunikation kring avvikelser Figur 2. Övergripande resultat, primärvård per yrkeskategori. Information och stöd till patient vid negativ händelse Överlämningar och överföringar av patienter och information Samarbete mellan vårdenheterna Chefsbefattning (n = 861) Sjuksköterska (n = 5 132) Undersköterska (n = 1 387) Läkare (n = 2 429) Paramedicinsk personal (n = 2 132) Benägenhet att rapportera Information och stöd till personal vid negativ händelse händelser 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Sammantagen säkerhetsmedvetenhet Självskattad patientsäkerhetsnivå Min närmaste chefs agerande kring patientsäkerhet Lärandeorganisation Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete Samarbete inom vårdenheten Arbetsbelastning och personaltäthet En icke straff- och skuldbeläggande kultur Öppenhet i kommunikationen Återföring och kommunikation kring avvikelser Patientsäkerhetskultur 21

Figur 21. Övergripande resultat, psykiatrisk verksamhet per yrkeskategori. Chefsbefattning (n = 798) Sjuksköterska (n = 3 188) Undersköterska (n = 3 42) Läkare (n = 972) Överlämningar och överföringar av patienter och information Samarbete mellan vårdenheterna Information och stöd till personal vid negativ händelse Information och stöd till patient vid negativ händelse Benägenhet att rapportera händelser 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Sammantagen säkerhetsmedvetenhet Självskattad patientsäkerhetsnivå Min närmaste chefs agerande kring patientsäkerhet Lärandeorganisation Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete Samarbete inom vårdenheten Arbetsbelastning och personaltäthet En icke straff- och skuldbeläggande kultur Öppenhet i kommunikationen Återföring och kommunikation kring avvikelser Vilka har svarat på enkäten? De resultat som redovisas i rapporten baserar sig på svaren från 112 665 personer som deltagit i mätningar av patientsäkerhetskulturen under 212214. Varje fråga i enkäten har ett större eller mindre bortfall (figur 29). Respondenterna hoppar oftare över vissa frågor i dimensionerna Benägenhet att rapportera händelser, Högsta ledningens stöd, Överföring av patienter och information, Samarbete med andra och Stöd till personal och patienter. Bakgrundsfrågorna besvaras dock i större utsträckning. Det visar att medarbetarna avslutar enkäten, och medvetet väljer att inte svara på vissa frågor. När vi sammanställer frågor till dimensioner (indextal) kan vissa frågor få en större eller mindre vikt, eftersom svaren fördelar sig ojämnt. En majoritet av respondenterna är kvinnor (figur 22), och över två tredjedelar av dem som svarat på frågan om ålder är över 45 år (figur 23). Hälften av respondenterna har vidare arbetat inom vården i 21 år eller längre (figur 24). Arbetstiden för de flesta är mellan 2 och 59 timmar i veckan (figur 25). I databasen har sjuksköterskor och undersköterskor registrerat de flesta svaren (figur 27). Figur 28 visar hur olika specialiteter är representerade i mätningen. Patientsäkerhetskultur 22

Figur 22. Respondenternas kön (n = 112 665). Ej ifylld Kvinna 78% Man 16% % 1% 2% 3% 4% 5% 6% 7% 8% 9% Figur 23. Respondenternas ålder (n = 112 665). Ej ifylld 65 år eller äldre 1% 55-64 år 45-54 år 28% 28% 35-44 år 22% 25-34 år 14% 18-24 år 2% % 1% 1 2% 2 3% Figur 24. Respondenternas arbetstid inom vården (n = 112 665). Ej ifylld 21 år eller längre 47% 16-2 år 11-15 år 6-1 år 1-5 år 1% 13% 12% 11% Mindre än 1 år 1% % 1% 2% 3% 4% 5% Patientsäkerhetskultur 23

Figur 25. Respondenternas arbetstid per vecka (n = 112 665). Ej ifylld 7 timmar per vecka eller mer 6 till 69 timmar per vecka % 1% 4 till 59 timmar per vecka 49% 2 till 39 timmar per vecka 43% Färre än 2 timmar per vecka 2% % 1% 2% 3% 4% 5% 6% Figur 26. Respondenternas skattningar utifrån arbetstid per vecka. Överlämningar och överföringar av patienter och information Information och stöd till personal vid negativ händelse Information och stöd till patient vid negativ händelse Samarbete mellan vårdenheterna Benägenhet att rapportera händelser 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Sammantagen säkerhetsmedvetenhet Självskattad patientsäkerhetsnivå Min närmaste chefs agerande kring patientsäkerhet Lärandeorganisation Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete Samarbete inom vårdenheten Arbetsbelastning och personaltäthet En icke straff- och skuldbeläggande kultur Öppenhet i kommunikationen Återföring och kommunikation kring avvikelser Färre än 2 timmar per vecka 2 till 39 timmar per vecka 4 till 59 timmar per vecka Patientsäkerhetskultur 24

Figur 27. Respondenternas funktion på arbetsplatsen (n = 112 665). Ej ifylld Administrativ befattning 7% 9% Biomedicinsk analytiker 3% Paramedicinsk personal Läkare 1% 12% Undersköterska/skötare, barnsköterska 18% Sjuksköterska 3 Chef 6% % 1% 1 2% 2 3% 3 4% F igur 28. Respondenternas specialitet (n = 112 665). Ej ifylld Annan verksamhet Medicinteknisk verksamhet Diagnostisk verksamhet Ambulansverksamhet Akutmottagningsverksamhet Barn- och ungdomsverksamhet Ögonverksamhet Öron näsa halsverksamhet Obstetrisk och gynekologisk verksamhet Psykiatrisk verksamhet Intensivvårdsverksamhet Anestesiverksamhet Operationsverksamhet Kirurgisk verksamhet Rehabiliteringsverksamhet Geriatrisk verksamhet Onkologisk verksamhet Medicinsk verksamhet Primärvård 1% 1% 1% 2% 3% 2% 2% 2% 4% 4% 3% 4% 4% 7% 8% 11% 13% 13% % 2% 4% 6% 8% 1% 12% 14% Patientsäkerhetskultur 25

Figur 29. Internt bortfall per fråga. A1 A3 A5 A7 A9 A11 A13 A15 A17 A19 B1 B3 C1 C3 C5 D1 D3 F1 F3 F5 F7 F9 F11 G2 G4 G6 G8 H2 H4 H6 H8 1% 1% 1% 1% 7% 3% 8% 11% 6% 3% 4% 6% 1% 17% 6% 6% 7% 9% 7% 7% 3% 7% 19% 21% 2% 3% 1 18% 21% 1 8% 9% 9% 6% 6% 27% 3% 2 21% 26% 23% 3 39% 41% 41% 44% 49% 51% % 1% 2% 3% 4% 5% 6% Patientsäkerhetskultur 26

Diskussion Mätningarna av patientsäkerhetskultur i Sverige under perioden 211-14 är bland de största som genomförts internationellt. Skälet till att mätningar har kunnat utföras i denna skala är statens och SKL:s patientsäkerhetsöverenskommelse som syftar till att stärka landstingens patientsäkerhetsarbete. I överenskommelsen ingick att mäta patientsäkerhetskulturen i samtliga landsting och regioner med en validerad enkät. Det nationella arbetet som tidigare gjorts där en av tre rekommenderade enkäter för mätningar av patientsäkerhetskulturen översatts till svenska gjorde det möjligt att använda samma enkät för samtliga mätningar. Genom avtal med ett dataföretag kunde alla enkätresultat samlas i en databas vilket möjliggjorde analys ur ett flertal perspektiv. Att mätningar har genomförts i två omgångar under tiden för överenskommelsen har möjliggjort nationella, yrkesspecifika och specialitetsvisa sammanställningar över tid. Mätningar av säkerhetskulturen leder i sig inte till en förbättrad patientsäkerhet utan måste följas av analys och dialog, framförallt på lokal nivå, som sedan mynnar ut i förbättringsarbete. I Norge undersöktes patientsäkerhetskulturen på ett universitetssjukhus och det visade sig att uppfattningar om säkerhetskulturen varierade mellan yrkesgrupper och kliniker (4). Vid jämförelse med liknande mätningar i USA bedömdes säkerhetskulturen vara sämre i Norge än i USA vilket enligt författarna pekade på ett behov av att satsa på att förbättra patientsäkerhetskulturen i norsk sjukvård. Det finns anledning att tro att situationen kan vara densamma i svensk hälso- och sjukvård. Dimensioner som uppfattas väl fungerande Dimensionen samarbete inom vårdenheter bedöms högt, vilket stämmer överens med resultat från medarbetarenkäter, det vill säga man uppfattar ofta att arbetet på egna enheten är välfungerande medan samarbetet med andra verksamheter är sämre. Dimensioner med förbättringspotential Förbättringspotential finns inom flera dimensioner, bland annat överlämningar och överföring av patienter och information. Patienterna har behov av, och bör kunna förvänta sig, väl fungerande flöden och samarbete mellan kliniker och specialiteter. Aktiviteter för att förbättra informationsöverföring beskrivs i flera av landstingens handlingsplaner, exempelvis arbete med datajournaler, framtagande av gemensamma journalsystem för olika vårdgivare inom samma landsting. Andra exempel på pågående arbete på mikro-och meso nivån är arbete med mallar och rutiner för säkrare utskrivning och säkrare byte av vårdgivare. Patientsäkerhetskultur 27

I alla landsting pågår också arbete med kommunikationsverktyget SBAR (Situation, Bakgrund, Aktuellt tillstånd och Rekommendation) för att förbättra både intern och extern kommunikation. Det finns svenska studier (5,6) som beskriver nyttan med SBAR och internationella studier (7-9) som visar att fokus på hur vi kommunicerar ökar kvalitén på vården. Andra dimensioner med förbättringspotential är uppfattningen av högsta ledningens stöd till patientersäkerhet, benägenheten att rapportera händelser samt arbetsbelastning och patientsäkerhet. I flera landsting beskrivs patientsäkerhetsronder och patientsäkerhetsdialoger som pågående eller planerade aktiviteter för att öka och synliggöra högsta ledningens stöd till patientsäkerhet (1). Chefsutbildningar i patientsäkerhet, centrala organisationer för patientsäkerhetsarbete och bloggar från högsta ledningen är också pågående arbete med samma syfte. Det finns anledning att fundera över samband mellan dimensionerna benägenhet att rapportera händelser och arbetsbelastning och patientsäkerhet. I rapporten Överbeläggningar och rapporterade skador i vården (11) görs konklusionen att ansträngda belastningssituationer på grund av överbeläggningar minskar benägenheten att rapportera. Andra faktorer som påverkar benägenheten att rapportera är krångliga rapporteringssystem och en kultur som inte är positiv till att rapportering sker. I en studie från England visades att viljan att rapportera avvikelser är associerat med en positiv säkerhetskultur (12). Flera landsting beskriver i handlingsplaner arbetet med avvikelsehanteringssystemen för att förenkla hanteringen av avvikelser och fokusera på åtgärderna. Många landsting går också regelbundet igenom alla allvarliga vårdskador. Det finns dock landsting som beskriver det omvända, att benägenheten att rapportera avvikelser har ökat kontinuerligt sedan 212. Jämförelse med tidigare mätningar I samband med revisionen av handboken förändrades en av frågorna i dimensionen Öppenhet i kommunikationen, vilket försvårar jämförelser mellan mätningar då frågans innehåll kan tolkas olika. Dimensionen Information och stöd till patienter vid negativ händelse, har förbättrats mellan mätningarna vilket kan bero på effekten av arbetet med patientmedverkan vid vårdskador som förespråkas i patientsäkerhetslagen från 211. SKL har givit ut en publikation som ger råd om hur information om vårdskada kan ges (13). Dimensionen återföring och kommunikation kring avvikelser har försämrats mellan mätningarna. En sämre återkoppling av rapporterade avikelser riskerar att påverka benägenheten att rapportera och kan ses som en signal på att fokusera mer på hur återkoppling sker till rapportör, berörda medarbetare och verksamheten. I landstingens handlingsplaner framgår att flera landsting har fortsatt utveckla system för mer systematisk avvikelsehantering och några landsting beskriver genomförda seminarier för att öka kunskapen om avvikelsehanteringens betydelse för patientsäkerheten, och att fler avvikelsesamordnare har utbildats. Skillnader mellan specialiteter Inom samtliga specialiteter har chefer en mer positiv bild av patientsäkerhetskulturen än medarbetare. En studie från USA studerade korrelationen mellan säkerhetskultur och säkerhetsbeteende och fann att sjukhus med högre säkerhetskultur hade lägre frekvens av incidenter. Det viktiga var att det var medarbetarnas uppfattning och inte Patientsäkerhetskultur 28

ledningens uppfattning som var avgörande för hur patientsäkert vården bedrevs (14). Denna skillnad behöver beaktas och hanteras. För stora skillnader mellan medarbetarnas och ledningens uppfattning om patientsäkerheten riskerar att påverka patientsäkerhetsarbetet och arbetsmiljön negativt. Sammanfattningsvis har under de senaste åren ett intensivt arbete bedrivits med mätningar av patientsäkerhetskulturen samt efterföljande analys och förbättringsarbete. Flera landsting har inkluderat mål och aktiviteter utifrån resultatet från patientsäkerhetskulturmätningen i sina verksamhetsplaner. De rapporterar vidare att uppföljningen av patientsäkerhetsarbetet har tagit form och att utfallet av mätningar av patientsäkerhetskulturen rapporteras i landstingets ledningsgrupper. Flera landsting rapporterar att de ännu inte kan utvärdera patientsäkerhetsarbetet eftersom det tar tid att påverka patientsäkerheten och patientsäkerhetskulturen. Flera landsting har dock använt mätningar av patientsäkerhetskulturen för att utvärdera påbörjade förbättringsarbeten, samtidigt som dessa förbättringsarbeten generellt är processer över längre tid och därför är svåra att utvärdera på kort sikt. Risker och nackdelar med mätningar av patientsäkerhetskulturen som beskrivs i handlingsplaner är att: patientsäkerhetsarbete upplevs ta mycket tid och ska prioriteras bland alla andra krav. Pågående besparingar försvårar patientsäkerhetsarbetet. det krävs mycket arbete för att samordna mätningen, och det tar tid att analysera resultatet det kan vara svårt att finna konkreta aktiviteter som förbättrar patientsäkerhetskulturen organisationsförändringar försvårar jämförelser av resultat över tid Styrkor som landstingen rapporterar med genomförda mätningarna och efterföljande arbete är att: ledning och medarbetare har stärkt sitt fokus på patientsäkerheten mätningarna har lett till ett mer strukturerat arbete med patientsäkerhetsfrågor på ledningsnivå medarbetare och chefer har blivit mer medvetna om organisationernas styrkor och svagheter. Mätningarna av patientsäkerhetskulturen pekar på allas betydelse för patientsäkerheten. medarbetarna har fått en djupare förståelse för begreppet patientsäkerhet tack vare mätningarna, och insett att det omfattar aspekter som inte varit självklara för alla. återkommande mätningar ger underlag för fortsatt diskussion om patientsäkerhet och nya ingångar för det fortsatta arbetet medarbetarna har blivit mer medvetna om avvikelserapporteringens betydelse för patientsäkerheten medarbetare och chefer har fokuserat mer på informationen till patienter och anhöriga De i handlingsplanerna beskrivna positiva effekterna kan ses som ökad medvetenhet om patientsäkerhetsarbetets betydelse hos medarbetare på alla nivåer i organisationen. Skillnader mellan mätningar är svåra att uttala sig om då både ökningar och minskningar av resultat kan tänkas bero på en ökad medvetenhet. För att sänka frekvensen av vårdskador måste patientsäkerhetsarbetet inom svensk hälso- och sjukvård bedrivas långsiktigt och involvera såväl vårdpersonal som ledningen på olika nivåer. Att säkerhetskulturen har betydelse för patientsäkerhetsarbetet har visats i SKL:s rapport om framgångsfaktorer för att Patientsäkerhetskultur 29

förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI) (15). En av de åtta framgångsfaktorerna var att den högsta ledningen agerade aktivt via adekvata kanaler och organisationskulturen identifierades som en viktig faktor på alla nivåer. Sammanfattningsvis är de reflektioner och diskussioner som resultaten stimulerar till det viktigaste. Utmaningen ligger i att fortsätta arbetet under lång tid då inga snabba lösningar finns för att förbättra patientsäkerheten. Patientsäkerhetskultur 3

Bilaga 1 Landstingens resultat från de nationella patientsäkerhetskulturmätningarna från 212-214 För varje dimension är ett index uträknat utifrån de i dimensionen ingående frågorna. Indexvärde mellan -1 Benägenhet att rapportera händelser Sammantagen säkerhetsmedvetenhet M in närmaste chefs agerande kring patientsäkerhet Självskattad patientsäkerhetsnivå Lärandeorganisation Jämtlands läns landsting 36 49 46 57 43 Landstinget Dalarna 41 53 49 63 48 Landstinget Gävleborg 41 53 47 64 5 Landstinget i Blekinge 46 6 58 69 58 Landstinget i Jönköpings län 44 67 66 69 61 Landstinget i K almar län 49 65 6 66 61 Landstinget i Uppsala län 4 52 46 64 52 Landstinget i Värmland 4 55 5 64 49 Landstinget i Västmanland 47 58 54 66 56 Landstinget i Östergötland 48 63 6 67 59 Landstinget K ronoberg 43 65 6 7 62 Landstinget Sörmland 39 53 45 63 5 Landstinget Västernorrland 42 53 49 62 48 Norrbottens läns landsting 42 61 55 65 54 Region Gotland 39 5 45 58 47 Region Halland 47 59 56 65 55 Region Skåne 43 56 51 63 52 Stockholms läns landsting 47 57 52 65 57 Västerbottens läns landsting 44 59 56 67 57 Västra Götalandsregionen 39 55 49 61 5 Ö rebro läns landsting 45 63 59 67 57 Högsta 49 67 66 7 62 M in 36 49 45 57 43 Medelvärde 43 57 53 65 54 Patientsäkerhetskultur 31

För varje dimension är ett index uträknat utifrån de i dimensionen ingående frågorna. Indexvärde mellan -1 Samarbete inom vårdenheten Öppenhet i kommunikationen Återföring och kommunikation kring avvikelser En icke straff- och skuldbeläggande kultur A rbetsbelastning och personaltäthet Jämtlands läns landsting 73 61 47 56 39 Landstinget Dalarna 77 62 56 57 43 Landstinget Gävleborg 76 62 54 56 39 Landstinget i Blekinge 8 66 63 6 44 Landstinget i Jönköpings län 8 64 62 66 53 Landstinget i K almar län 77 63 6 62 5 Landstinget i Uppsala län 78 6 5 58 44 Landstinget i Värmland 75 65 54 6 43 Landstinget i Västmanland 78 62 61 61 43 Landstinget i Östergötland 81 69 76 63 48 Landstinget K ronoberg 81 64 62 63 49 Landstinget Sörmland 76 64 52 58 38 Landstinget Västernorrland 75 61 56 56 34 Norrbottens läns landsting 76 63 58 62 46 Region Gotland 81 62 55 61 37 Region Halland 78 64 6 62 46 Region Skåne 76 63 54 58 44 Stockholms läns landsting 78 62 6 62 45 Västerbottens läns landsting 79 67 63 65 43 Västra Götalandsregionen 75 59 52 58 42 Ö rebro läns landsting 79 64 59 67 51 Högsta 81 69 76 67 53 M in 73 59 47 56 34 Medelvärde 78 63 58 61 44 Patientsäkerhetskultur 32

För varje dimension är ett index uträknat utifrån de i dimensionen ingående frågorna. Indexvärde mellan -1 Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete Samarbete mellan vårdenheterna Överlämningar och överföringar av patienter och information Information och stöd till patient vid negativ händelse Information och stöd till personal vid negativ händelse Jämtlands läns landsting 23 41 42 59 49 Landstinget Dalarna 37 47 48 62 6 Landstinget Gävleborg 25 4 41 65 61 Landstinget i Blekinge 41 46 48 64 64 Landstinget i Jönköpings län 52 6 56 71 67 Landstinget i K almar län 52 53 52 69 63 Landstinget i Uppsala län 25 4 42 56 57 Landstinget i Värmland 34 48 49 62 62 Landstinget i Västmanland 39 48 47 64 66 Landstinget i Östergötland 47 52 49 68 67 Landstinget K ronoberg 49 58 53 67 69 Landstinget Sörmland 33 43 42 62 59 Landstinget Västernorrland 29 44 44 62 6 Norrbottens läns landsting 42 53 53 66 61 Region Gotland 24 46 46 63 57 Region Halland 35 53 5 65 62 Region Skåne 34 47 46 65 61 Stockholms läns landsting 46 52 48 63 63 Västerbottens läns landsting 42 54 53 66 64 Västra Götalandsregionen 3 46 45 61 59 Ö rebro läns landsting 48 55 54 65 66 Högsta 52 6 56 71 69 M in 23 4 41 56 49 Medelvärde 37 49 48 64 62 Patientsäkerhetskultur 33

Bilaga 2 Landstingsresultat per dimension Spridning mellan landsting Per dimension 1 Medelvärde 8 6 4 49 36 67 66 49 45 7 57 62 43 81 73 69 59 76 47 67 56 53 52 34 6 56 4 41 71 69 56 49 2 23 Patientsäkerhetskultur 34

Referenser 1. Sveriges Kommuner och Landsting, Handbok Att mäta patientsäkerhetskulturen. Utgivningsdag:213-1-29. (http://webbutik.skl.se/sv/artiklar/att-matapatientsakerhetskulturen-2.html). 2.Sveriges kommuner och landsting, Handbok Att mäta patientsäkerhetskultur: tipsguide - från mätning till åtgärder. Utgivningsår 211. (http://webbutik.skl.se/sv/artiklar/att-mata-patientsakerhetskultur-tipsguide-franmatning-till-atgarder.html). 3. Sveriges Kommuner och Landsting, Nationell satsning för ökad patientsäkerhet, Patientsäkerhetskultur, Sammanfattning av resultat från landstingens mätningar av patientsäkerhetskultur 212. Nationell rapport nummer 1. ISBN 978-91-7164-786-3 4. Olsen E. Ansattes oppfattninger av sykehusets sikkerhetskultur. Nor Laegeforeningen 27;2:2656-6. 5. Läkartidningen. Här utbildas i att agera snabbt när patienten blir sämre. Läkartidningen nr 42 211 volym 18. 6. Wallin CJ och Thor J. SBAR modell för bättre kommunikation mellan vårdpersonal, Läkartidningen nr 2627 28 volym 15. 7. Lorna J. et al. Implementation of the SBAR communication Technique in a Tertiary Center, Journal of Emergency Nursing, aug 28. 8. Clark E. et al. The PACT Projekt: improving communication at handover. The Medical Journal of Australia. 29 Jun 1;19(11 Suppl):S125-7. 9. Beckett C et al. Collaborative Communiaction: Integrating SBAR to Improve Quality/Patient Safety Outcomes. Journal for Health Care Quality, 29. 1. Frankel A, Graydon-Baker E, Neppl C, et al. Patient safety leadership walkrounds. Jt Comm J Qual Saf 23;29:16-26. 11. Brezicka T. Överbeläggningar och rapporterade skador i vården, sammanställning och analys av rapportering inom slutenvården september 212 till maj 213. Patientsäkerhetsenheten, Hälso- och sjukvårdsavdelningen, Regionkansliet Västra Götalandsregionen 214. Patientsäkerhetskultur 35

12. Hutchinson et al. Trends in healthcare incident reporting and relationship to safety and quality data in acute hospitals: results from the National Reporting and Learning System. Qual Saf Health Care 29;18:51. 13. Sveriges kommuner och landsting. Vid skada i vården - Information till dig som patient. 211-9-12. (http://webbutik.skl.se/sv/artiklar/vid-skada-i-varden-information-till-dig-sompatient.html#sthash.xw1qvjxx.dpuf.) 14. Singer et al. Relationship of Safety Climate and Safety Performance in Hospitals. Health services research 29;44:399-421. 15. Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger. Sveriges Kommuner och Landsting 214. ISBN 978-91-7585-19-9. (http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/978-91-7585-19-9.pdf?issuusl=ignore) Patientsäkerhetskultur 36

Patientsäkerhetskultur Sammanfattning av resultat från landstingens mätningar av patientsäkerhetskultur År 212214 genomförde alla landsting och regioner mätningar med den medarbetares erfarenheter och uppfattningar om patientsäkerhet och patientsäkerhetsarbete. Resultaten från mätningarna speglar subjektiva uppfattningar och svarsfrekvensen var över 5 procent i alla landsting och regioner. Syftet med denna rapport är att ge en överblick och sprida kunskap samt intresse för att ytterligare förbättra patientsäkerhetskulturen i svensk hälso- och sjukvård. Upplysningar om innehållet Eva Estling, eva.estling@skl.se Sveriges Kommuner och Landsting, 215 ISBN: 978-91-7585-214- Text: Marita (Mita) Danielsson Beställ eller ladda ner på webbutik.skl.se. ISBN: 978-91-7585-214-. Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 2 Telefon: 8-452 7 www.skl.se