Läkarförbundets studierektorsenkät 2009

Transkript

1 1 Läkarförbundets studierektorsenkät Förord Alltsedan ST-reformen infördes 1992 har studierektorsfunktionen utformats och vuxit fram. Först genom specialitetsföreningarnas försorg, men sedan åtföljt av olika lösningar för klinik-, sjukhus- och landstingsuppdrag. Läkarförbundet har försökt sortera begreppen och förtydliga uppdraget genom sina skrifter om handledning, dels år 2000 och dels år Genom Socialstyrelsens nya föreskrifter om ST (SOSFS 2008:17) har nu studierektorsfunktionen fått fäste i regleringen av läkares vidareutbildning. Detta är en av anledningarna till att Läkarförbundet nu gått ut med en enkät för att försöka kartlägga studierektorsuppdraget utifrån omfattning, befogenheter, villkor och ersättning. 2. Bakgrundsfakta Enkäten, som skickades ut i början av juni 2009, gick ut till 390 studierektorer i Läkarförbundets studierektorsnätverk. 61 svarade att de inte längre var studierektor och utgick därmed ur populationen, därefter tillkom 7 studierektorer. I den slutgiltiga populationen ingick sålunda 336 individer. Av dess har 224 besvarat enkäten, d v s 67 %. Tabell 1. Svarsfrekvens Antal utskick 336 Antal svar 224 Andel svarande 67% Tabell 2. Könsfördelning bland de svarande Kön Antal Andel av svaren Kvinnor % Män % Totalt %

2 2 Figur 1, Svarsfördelning uppdelat på arbetsgivare Drygt 50% av svaren kommer från de tre sjukvårdsregionerna. Av detta följer att övriga offentliga arbetsgivare samredovisas. Endast när ett enskilt landsting sticker ut, och bedöms ha ett tillräckligt antal svarande kommer det att särredovisas. Privata arbetsgivare särredovisas genom hela populationen, men det bör observeras att antalet svarande är lågt. Figur 2. Svarsfördelning uppdelat på befattning Studierektorerna är specialistkompetenta läkare, i huvudsak överläkare/distriktsläkare.

3 3 Figur 3. Svarsfördelning uppdelat på specialitet Samtliga specialitetsgrupper är representerade. I materialet är specialiteten allmänmedicin något överrepresenterad i förhållande till specialitetsfördelningen generellt. Detta beror med största sannolikhet på att specialiteten har ett väl utbyggt eget studierektorsnätverk, som kopplats till läkarförbundets nätverk. För övrigt motsvarar fördelningen i stort sett den faktiska specialitetsfördelningen.

4 4 3. Uppdraget Utformningen av studierektorsuppdraget har utvecklats olika. Studierektor utses för AT och/eller ST på en klinik, ett sjukhus, ett primärvårdsområde ett län eller en region. Den övergripande studierektorn arbetar vanligtvis för flera specialiteter och samordnar AToch/eller ST-utbildningen för ett större område och är i denna funktion ofta underställd förvaltningschefen. Figur 4 Definition av ansvar Drygt hälften har angivit att de har ett specialitetsövergripande ansvar. Figur 5. Ansvar AT (n=93) Figur 6. Ansvar ST (n=198) 93 har uppgivit uppdrag för AT och 198 för ST. Uppdragen kan kombineras. 67 studierektorer har ett sådant kombinerat uppdrag.

5 5 4. Budget Tabell 3. Budget för uppdraget, uppdelat på arbetsgivare Finns budget för uppdraget? Ja Nej Antal Stockholms läns landsting 62% 38% 29 Västra Götalandsregionen 59% 41% 32 Region Skåne 35% 65% 57 Privat arbetsgivare 71% 29% 7 Övriga offentliga arbetsgivare 61% 39% 99 Total 54% 46% 224 Mer än hälften av studierektorerna har egen budget för uppdraget. Studierektorer med ett omfattande övergripande ansvar har i större utsträckning en egen budget. I den nordligare delen av landet har en större andel egen budget, vilket kan illustreras med exempelvis Norrbotten 89 %, Jämtland 100 % och Dalarna 67 %. De tre sjukvårdregionerna ligger samtliga på omkring 60 %. Den lägre andelen med egen budget för uppdraget i Region Skåne kan bero på att svaren kommer från en hel del studierektorer med begränsat uppdrag och relativt få ST, vilket indikerar att de kan ha sitt uppdrag från specialitetsföreningen. I dessa fall är det mer ovanligt med en egen budget. Även i Halland, Örebro och på Gotland är andelen med egen budget låg, men här är svaren för få för att dra några slutsatser. Tabell 4. Definierat uppdrag, uppdelat på arbetsgivare Är uppdraget definierat? Ja Nej Antal Stockholms läns landsting 93% 7% 29 Västra Götalandsregionen 78% 22% 32 Region Skåne 74% 26% 57 Privat arbetsgivare 100% 0% 7 Övriga offentliga arbetsgivare 78% 22% 99 Total 79% 21% 224 På frågan om studierektorsuppdraget är definierat har man ofta svarat ja. De fria kommentarerna däremot speglar en stark önskan att uppdraget definieras. Detta kan bero på att uppdraget många gånger är luddigt eller ensidigt definierat. Viktigt att få definierat uppdrag med avsatt tid samt att inte förlora i löneutveckling. SR-uppdraget ganska diffust, även om det finns en uppdragsbeskrivning. Nationella direktiv om lämplig tjänstgöringsgrad/ersättningsnivå vore tacknämligt. Förbundet bör arbeta kraftigt för att mer tid skapas samt bättre lönetillägg jfr schemaläggare som har i tillägg och dessutom tid för avsatt arbete.

6 6 Tabell 5. Omfattning studierektorsuppdraget, uppdelat på arbetsgivare Hur stor andel av heltid är uppdraget? Andel av heltid Antal Stockholms läns landsting 31% 28 Västra Götalandsregionen 27% 32 Region Skåne 15% 55 Privat arbetsgivare 24% 7 Övriga offentliga arbetsgivare 26% 98 Total 24% 220 Studierektorsuppdraget ligger genomsnittligt på omkring 10 tim/vecka. Länsövergripande uppdrag får ofta mer. Region Skåne ligger lägre men har i då fler svar från specialitetsinriktade (utsedda av ämnesföreträdarna?) studierektorer med få ST (under 10) i sitt uppdrag. I många av de fria kommentarerna tas bristen på tid upp som ett problem. Onödigt mycket tid går åt till sådant som en sekr/assistent skulle kunna bistå med. Mycket tid för uppdraget viktigt. För lite tid med 10 %. 12 tim per vecka är snålt tilltaget. Svårt att utveckla uppdragen på så begränsad tid. Nationella riktlinjer baserat på hur många AT-ST man har! De fria kommentarerna om utformning och omfattning av det egna uppdraget ger en ögonblicksbild. Uppdelat på landsting är emellertid kommentarerna ibland mycket få och ger därför ringa vägledning om den totala situationen i landstinget. Ett visst nationellt mönster kan emellertid skönjas. Allmänmedicin och barnpsykiatri har egna aktiva studierektorsorganisationer med närverk på såväl nationell- som regional- och lokal nivå. Stockholm Vanligt med en ST-studierektor för en större klinik/primärvårdsområde. Antal ST varierar stort. Uppdraget kombineras ej sällan med uppdrag som läkarchef. Vanliga uppgifter är ramar för ST, klinikutbildning, ST-kontrakt, handledarstöd, anställning. Ingen uppgift om ATstudierektor Uppsala Här finns ST-studierektorer för större klinik/primärvårdsområde upp till 50 ST. Övergripande studierektor för AT under primärvårdplacering. Sörmland Studierektor med övergripande ansvar för AT + ST finns, dels i primärvården dels på sjukhusnivå.

7 7 Östergötland Övergripande ST-studierektor för hela landstinget samt nätverk för specialitetsstudierektorerna. Jönköping Det finns två studierektorer inom slutenvården som tillsammans med PA-konsult ansvarar för både AT och ST. Kronoberg Övergripande studierektor för hela landstinget finns, liksom ett studierektorskollegium. Kalmar Det finns en länsstudierektor för AT + ST + handledarutbildning. Blekinge Övergripande studierektor underställd sjukhusdirektören. Region Skåne Övergripande studierektor för AT/ST finns på sjukhus. Därutöver finns klinikstudierektor för AT och ST (upptill 30 st) med avsatt tid på vanligtvis 4 tim/vecka. Olika studierektorsnätverk byggs upp, såväl specialitetsövergripande som sjukhusövergripande. Stor satsning på nya ST. Västra Götaland Övergripande studierektorsuppdrag omfattande 20 50% av heltid förekommer på sjukhusen inom dels ST, dels AT. Klinikstudierektorer finns för såväl egna som randande ST. Satsning på nya ST. Värmland Länssamordnande studierektor för AT och ST. Studierektorer för AT. Studierektor i psykiatri AT+ST. Studierektorschef inom allmänmedicin. Örebro Finns dels sjukhusövergripande, dels länsövergripande studierektorer för AT och ST samt ett länsövergripande studierektorsnätverk. Västmanland AT-studierektor med administrativa uppdrag. Dalarna Finns länsövergripande ST-studierektor, AT-studierektor på sjukhus samt studierektorer AT+ST inom primärvården. Gävleborg Övergripande AT-studierektor under primärvårdplacering. Klinikstudierektor för ST. STstudierektor för en större klinik/primärvårdsområde Västernorrland Övergripande studierektor finns för AT och ST slutenvård Jämtland Landstingsövergripande studierektor finns för AT. Det finns också ett läkarutbildningsråd med studierektorer, verksamhetschefer och personalansvariga.

8 8 Västerbotten Samordnande länsstudierektor finns för hela Västerbotten liksom övergripande studierektor för AT. Norrbotten Övergripande AT-studierektor finns för rekrytering, undervisning, handledning mm Klinikstudierektorer finns inom slutenvården. Central samordning av kurser Privata arbetsgivare Här finns ST-läkarchefer. 5. Handledarutbildning Tabell 6. Handledarutbildning, uppdelat på arbetsgivare Har du genomgått handledar utbildning? Ja Nej Antal Stockholms läns landsting 66% 34% 29 Västra Götalandsregionen 53% 47% 32 Region Skåne 63% 37% 57 Privat arbetsgivare 29% 71% 7 Övriga offentliga arbetsgivare 56% 43% 99 Total 58% 42% 224 Mer än hälften av studierektorerna har genomgått handledarutbildning. På den privata sidan är det sämre beställt med handledarutbildningen. Tabell 7. Omfattning av handledarutbildning Hur omfattande var handledarutbildningen? 1 dag eller mindre 2 2% 2 3 dagar 50 38% Mer än 3 dagar 76 58% Vet inte/minns inte 2 2% Genomgången handledarutbildning omfattar mer än en dag, och oftast mer än tre dagar.

9 9 6. Ersättning Tabell 8. Ersättning för uppdraget, uppdelat på arbetsgivare Ersättning för studierektorsuppdrag Andel ja Andel nej Antal Stockholms läns landsting 48 % 52 % 29 Västra Götalandsregionen 71 % 29 % 32 Region Skåne 36 % 64 % 57 Övriga arbetsgivare 75 % 25 % 106 Total 62 % 38 % 224 Tabell 9. Ersättning för uppdraget, uppdelat på arbetsgivare Ersättning för studierektorsuppdrag Medelvärde ersättning Antal Stockholms läns landsting Västra Götalandsregionen Region Skåne Övriga arbetsgivare Total Tabell 10. Ersättning, samtliga, intervall, per ungefärlig omfattning Ungefärlig nivå Intervall från Intervall till mindre än 10% runt 10% Runt 20% Vid 25% till 50% Cirka Över 50% Varierande, från men möjligen och mer beroende på uppdraget Tabell 11. Ersättning, intervall, per övergripande ansvarsområde Specialitetsövergripande ansvar Andel av heltid Ersättning för

10 10 AT (n=21) ST (n=67) AT&ST (n=50) uppdrag cirka cirka cirka Tabell 12. Ersättning för uppdrag, per befattning Ersättning per befattning Intervall Medelvärde median Intervall andel av heltid n från till (medelvärde) Överläkare Distriktsläkare Specialistläkare Tabell 13. Ersättning för uppdrag, per specialitet Ersättning per specialitet Medelvärde median n Allmänmedicin Kirurgiska specialiteter Invärtesmedicinska Psykiatriska specialiteter