Palliativ vård ett förhållningssätt



Relevanta dokument
Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar

Palliativ vård, palliativt förhållningssätt

Palliativt förhållningssätt

Palliativt förhållningssätt

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

God palliativ vård state of the art

SFPM 20 år. Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet och Stockholm Stockholms Sjukhem

Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin)

Pallia%v vård - %ll alla som behöver. Gunnar Eckerdal Överläkare Jubileumskliniken, Sahlgrenska

Palliativ vård Professor Peter Strang

Palliativ vård vid olika diagnoser

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Att få leva tills man dör

Pallia%v Vård FÖR ALLA OAVSETT VÅRDFORM

Palliativ vård 7,0 högskolepoäng Grundnivå Johan Stålvant

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Palliativ vård en introduktion. pkc.sll.se

Pallia%v vård: Total smärta eller totalt lugn inför döden?

Åstorps kommun. Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets slutskede. Revisionsrapport 2010:8

Omvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Kropp och själ: Hur dödsångest och ensamhet påverkar symtom

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten

PALLIATIV VÅRD Jönköping121024

När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Brytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT?

En värdig vård vid livets slut

UNDERSKÖTERSKANS ROLL

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Svenska palliativregistret (2009)

Svåra närståendemöten i palliativ vård

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra?

Palliativ vård. Att leva har sin tid att bota har sin att dö har sin. Så enkelt är det och så svårt. ( C. Saunders)

Palliativguiden. vägvisaren till lindrande vård. Palliativguiden 2008

En dag om palliativ vård. Fredrik Wallin, palliativ processledare, RCC Norr Bertil Axelsson, öl, docent, Östersund

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Samtal med den döende människan

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus

Skurups Kommun. Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets slutskede. Revisionsrapport. KPMG AB Antal sidor: 7

Mål: Målet är att tydliggöra, förbättra, utveckla och kvalitetssäkra den palliativa vården i livets slutskede.

Även om döden är oundviklig, borde inte ett dåligt döende vara det! Birgit H Rasmussen, SSK, professor Palliativt utvecklingscentrum

Äldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede

PALLIATIV VÅRD. inom äldreomsorgen. Peter Strang. 4:e utökade upplagan. Vårdförlaget. Vårdförl. vård eller vård av gammal

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande behandling

Att möta den döendes existentiella behov

Vägledning för en god palliativ vård

Rutin palliativ vård, Värmlands kommuner

Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs.

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE

Kompetensbeskrivning. För legitimerad sjuksköterska med specialisering inom palliativ omvårdnad

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem

Nationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013

VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE

Palliativ vård. Värdegrund, innehåll, förhållningssätt Olle Karlsson

BEDÖMNING AV PALLIATIVT VÅRDBEHOV HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

Motionssvar - Starta ett hospice i Sörmland

Hudiksvall EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING

Förvaltningens förslag till beslut Nämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Till: Läkarförbundet Stockholm Susann Asplund Johansson. Sjukhusläkarna har fått möjlighet att yttra oss gällande ovanstående remiss.

Palliativguiden. vägvisaren till lindrande vård

Onkologisk omvårdnad

SYMTOMLINDRING INOM PALLIATIV VÅRD. Ingela Henoch Fil. Dr., leg. sjuksköterska. [ , Rev. version ]

Burlövs Kommun. Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets slutskede. Revisionsrapport. KPMG AB Februari 2011 Antal sidor:8

Nationellt vårdprogram för Palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer PKC-dagen

Vad är viktigast för just Dig? PER-ANDERS HEEDMAN, PROJEKTSAMORDNARE, RCC SYDÖST

Palliativ vård. betala för 3! Gå 4

Vård i livets slut. När bot inte längre finns

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Existentiell kris, meningsfrågor, dödsångest

Palliativ vård och omsorg Utbildning oktober 2019

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Handlingsplan för palliativ vård i Fyrbodal

PERSONCENTRERAD VÅRD I ETT HOSPICE De 6 S:n som stöd

Palliativ vård. Med målet är att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt! pkc.sll.se

PALLIATIV VÅRD I HEMMET

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård

Onkologisk omvårdnad

PALLIATIV VÅRD. inom äldreomsorgen. Peter Strang. 3:e upplagan. vård eller vård av gammal. Vårdförl. Vårdförlaget

Antagen i socialnämnden Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede)

Oro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

Palliativ vård vid hjärtsvikt. Camilla Öberg, distriktsläkare och kardiolog

HOPP-projektet. Anna Forssell

Reviderad

Palliativ vård i Sverige Carl Johan Fürst. 1:a Nationella Konferensen i Palliativ Vård Stockholm april 2010

Stockholms Sjukhem. Marie-Louise Ekeström projektledare. Stockholms Sjukhem. MaryJane Windus projektledare. Stockholms Sjukhem

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)

Transkript:

Palliativ vård ett förhållningssätt Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet

Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid, värme, mat, medkänsla 1800-talet: hospice startas i Dublin och Lyon 1900-talet: framsteg, optimism kirurgi, narkos, strålbehandling, antibiotika, insulin, cytostatika 1950-1960 talet: de sjukaste blev åsidosatta

Dame Cicely Saunders den moderna hospicerörelsens grundare Började göra smärtstudier på 50-talet It is all pain Gav upphov till Total Pain -conceptet Total pain Fysisk Psykisk Social Existentiell/andlig Total suffering kanske bättre ord

Vad hände sen? 1967: St Christopher s : första moderna hospicet motreaktion mot dålig vård av döende fokus på symptomlindring, lytiska coctails fokus på helhetssyn (fys-psyk-soc existent.) fokus på hemlik miljö fokus på hospice som hus 70- och 80-talet: fokus på hospice som filosofi fokus på hospice-home care för att nå många

Samtidigt i Sverige (LAH= Lasarettsansluten Hemsjukvård) Barbro Beck-Friis startar den första dygnet runt hemsjukvården (LAH) i Motala 1977. Målet var att ersätta eljest nödvändig sjukhusvård och därmed skapa livskvalitet Inskrivning byggde på 3 inskrivningsprinciper Att diagnosen var ställd Att BÅDE patient och närstående ville ha LAH Att läkaren bedömde att LAH vård var möjlig En grundprincip: Om LAH skapar trygga patienter och närstående, minskar vårdutnyttjandet (Trygghet= kompetens, tillgänglighet, sviktplatser)

1987- framåt: Palliativ medicin 1987: Palliativ medicin blir en specialitet i UK Specialiserade palliativa enheter växer fram Forskningen tar fart

WHO definitioner 1990 första definitionen av palliativ vård 2002 kom en reviderad definition Den innebär nya utmaningar

WHO definitionen 2002 (1) Svensk översättning: Kenne-Sarenmalm E, Fürst CJ, Strang P, Ternestedt BM Definition av palliativ vård enligt WHO, 2002 Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter och familjer som drabbas av problem som kan uppstå vid livshotande (icke-botbar) sjukdom. Palliativ vård förebygger och lindrar lidande genom tidig upptäckt, noggrann analys och behandling av smärta och andra fysiska, psykosociala och existentiella problem.

WHO definitionen 2002, forts (2 ) Svensk översättning: Kenne-Sarenmalm E, Fürst CJ, Strang P, Ternestedt BM Lindrar smärta och andra plågsamma symtom. Bekräftar livet och betraktar döendet som en normal process. Syftar inte till att påskynda eller fördröja döden. Integrerar psykologiska och existentiella aspekter i patientens vård. Erbjuder organiserat stöd till hjälp för patienter att leva så aktivt som möjligt fram till döden.

WHO definitionen 2002, forts (3 ) Svensk översättning: Kenne-Sarenmalm E, Fürst CJ, Strang P, Ternestedt BM Erbjuder organiserat stöd till hjälp för familjen att hantera sin situation under patientens sjukdom och efter dödsfallet. Tillämpar ett teambaserat förhållningssätt för att möta patienters och familjers behov, samt tillhandahåller, om det behövs, även stödjande och rådgivande samtal.

WHO definitionen 2002, forts (4 ) Svensk översättning: Kenne-Sarenmalm E, Fürst CJ, Strang P, Ternestedt BM Befrämjar livskvalitet och kan även påverka sjukdomens förlopp i positiv bemärkelse. Är tillämpbar tidigt i sjukdomsskedet tillsammans med behandlingar som syftar till att förlänga livet, såsom cytostatika och strålbehandling. Palliativ vård omfattar även sådana undersökningar som är nödvändiga för att bättre förstå och ta hand om plågsamma symtom och komplikationer.

Ny situation idag (1) Den palliativa vården gäller inte enbart döendefasen Idag både Tidig palliativ fas Sen palliativ fas

Tidig palliativ fas (exemplet cancer) Tumörspecifik behandling funkar Bromsar och/eller får cancern att (tillfälligt) minska Prover behöver tas för säkerhets skull Spridd cancer: kan betyda olika saker t ex. skelettmetastaser olika saker vid olika diagnoser Spridningsmönster spelar roll: till skelett, lungor, lever, CNS Målet: livskvalitet och livsförlängning Om man bara kan vinna någon månad med kurer? Kvalitet eller kvantitet? Rätt eller fel? Vad vill patienten? Vad är patientens mål??

Sen palliativ fas Tumörspecifik behandling är avslutad Målet är livskvalitet, inte livsförlängning

Traditionell syn modern syn Cancerbehandling Palliativ vård Palliativ vård Cancerbehandling

Dagens utmaningar Att se skillnader i förhållningssätt i tidig fas (WHO): Är tillämpbar tidigt i sjukdomsskedet tillsammans med behandlingar som syftar till att förlänga livet, såsom cytostatika och strålbehandling. Och sen fas: Lindrar smärta och andra plågsamma symtom. Bekräftar livet och betraktar döendet som en normal process.

Ny situation (2) Hur ser motsvarande processer ut för: Hjärtsvikt? KOL? Neurologisk sjukdom? Demens?

Nya strategier: 1. Bättre analys! vi kan utföra smärtanalys, men illamåendeanalys? dyspnéanalys? Ångestanalys? osv. Med hjälp av analys kan vi ge en mer riktad, fungerande behandling!

Strategi 2: Eftersträva kausal (orsaksinriktad) behandling Eftersträva kausal (orsaksinriktad) behandling!! bättre att behandla underliggande orsak! Ex: Patient som mår illa Finns en känd behandlingsbar orsak? Svamp? Ulcus? Smärta??

3. Aktiv ibland, avstå ibland! Att vara aktiv när det behövs, men också kunna avstå från onödig behandling! Ex: Döende sängliggande patient läggs in. Har oklara smärtor i magen, förstoppad, dålig aptit, lite illamående. Mycket trött, muskelsvag Skall man ta prover??

Palliativt Palliativt förhållningssätt: Tänka på de 4 dimensionerna fysiskt psykiskt socialt existentiellt Tänka på de 4 hörnstenarna symtomkontroll, kommunikation/relation, teamarbete, närståendestöd) Borde erbjudas i ALL sjukvård!!

Min hemsida www.peterstrang.se (bl a nytt nyhetsbrev som börjar i april 2013 om praktiska och vetenskapliga tips inom palliativ vård och smärta)

Allmänna råd (1)! Lyssna på patienten- bara han vet hur han har det Lyssna på närstående! De är en del av vården! Ställ en diagnos, analysera innan du vidtar åtgärder! Optimera, inte maximera vården!! Tappa inte bort fokus: att lindra onödigt lidande!! Arbeta förebyggande innan det blir katastrof! Lär dig några läkemedel riktigt bra!!

Allmänna råd (2)! Allt kan inte behandlas med läkemedel!!! Lär dig att uppskatta även små framsteg! Det finns alltid något att göra! Lär dig något av varje patient- och varje närstående! Ödmjukhet är aldrig fel innan man (som personal) blir säker, har man varit tvärsäker.

Vidareläsning Palliativ vård inom äldreomsorgen har fokus på undersköterskans roll på sjukhem, där demens är en vanlig diagnos Palliativ Medicin och Vård är den stora läroboken för hela teamet: sjuksköterskan, läkaren, paramedicinare osv. Professor Strang

Min hemsida www.peterstrang.se (bl a nytt nyhetsbrev som börjar i april 2013 om praktiska och vetenskapliga tips inom palliativ vård och smärta)