PLANBESKRIVNING Väg 140 Gång och cykelväg Västergarn Klintehamn

PLANBESKRIVNING Väg 140 Gång och cykelväg Västergarn Klintehamn Region Gotland, Gotlands län Vägplan, GRANSKNINGSHANDLING, 2015-09-28 Projektnummer: 107585 Yta för bild eller mönster

Trafikverket Postadress: 172 90 Sundbyberg E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 Dokumenttitel: Planbeskrivning Väg 140, Gång- och cykelväg Västergarn - Klintehamn Dokumentnummer: 1C070101 Författare: Jenny Dorell, Sweco Dokumentdatum: Granskningshandling 2015-09-28 Projektnummer: 107585 Ärendenummer: TRV 2014/83879 Fastställt av: Susanna Broström Kontaktperson: Mats Berg Foto: Sweco där inget annat anges Illustration: Sweco Kartor: Lantmäteriet, geodatasamverkan

FÖRORD Gång- och cykelväg saknas längs väg 140 mellan Västergarn och Klintehamn på Gotland. Fotgängare och cyklister tvingas ut i blandtrafik och trafiksäkerheten är låg för oskyddade trafikanter. Trafikverket har beslutat att ta fram en vägplan för en gång- och cykelväg på sträckan Västergarn-Klintehamn, en sträcka på ca 7 km. Målet är att öka säkerheten för oskyddade trafikanter, separering av biltrafiken från gång- och cykeltrafiken kommer leda till en tryggare miljö. Länsstyrelsen i Gotlands län har 2012-02-29 beslutat att projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan. En miljökonsekvensbeskrivning har därför tagits fram för projektet. Länsstyrelsen har 2015-05-12 godkänt miljökonsekvensbeskrivningen (daterad 2015-03-31). Vägplanen hålls utställd för granskning under perioden 2015-10-29-2015-11-19. Byggstart är planerat till våren 2017 med färdigställande hösten 2017.

Innehåll 1 Sammanfattning...6 2 Beskrivning av projektet, dess bakgrund, ändamål och projektmål...8 2.1 Planläggningsprocessen...8 2.2 Bakgrund...9 2.3 Geografisk omfattning... 10 2.4 Tidigare utredningar, samråd och beslut... 10 2.5 Ändamål och projektmål...12 2.6 Beslut om tillåtlighet enligt 17 kapitlet miljöbalken... 13 3 Förutsättningar...14 3.1 Vägens funktion och standard...14 3.2 Trafik och användargrupper...14 3.3 Lokalsamhälle och regional utveckling... 16 3.4 Landskapet... 18 3.5 Miljö och hälsa... 18 3.6 Byggnadstekniska förutsättningar... 25 4 Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv. 28 4.1 Val av lokalisering... 28 4.2 Val av utformning...31 4.3 Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs... 38 5 Effekter och konsekvenser av projektet... 38 5.1 Trafik och användargrupper... 38 5.2 Lokalsamhälle och regional utveckling... 38 5.3 Miljö och hälsa... 39 5.4 Undantag från förbud eller skyldigheter enligt miljöbalken...41 5.5 Samhällsekonomisk bedömning (sammanfattning)...42 5.6 Påverkan under byggnadstiden...42 6 Samlad bedömning... 43 7 Överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler, miljökvalitetsnormer och bestämmelser om hushållning med mark och vattenområden... 46 7.1 Allmänna hänsynsregler... 46 7.2 Natura 2000-områden och andra riksintressen...47 7.3 Miljökvalitetsnormer...47

8 Markanspråk och pågående markanvändning... 49 8.1 Vägområde för allmän väg med vägrätt... 49 8.2 Vägområde med inskränkt vägrätt... 50 8.3 Område med tillfällig nyttjanderätt... 50 8.4 Vägområde inom detaljplan... 50 8.5 Enskilda vägar...51 9 Fortsatt arbete...51 9.1 Dispenser och tillstånd...51 9.2 Kontroll och uppföljning...52 9.3 Trafikföring under byggtiden...52 10 Genomförande och finansiering...52 10.1 Formell hantering...52 10.2 Genomförande... 53 10.3 Finansiering...54 11 Underlagsmaterial och källor... 55

1 Sammanfattning Väg 140 är en viktigt länk mellan Visby och södra Gotland. Vägen har stor betydelse för arbetspendling och näringsliv och sommartid är turisttrafiken stor. Mellan Visby och Västergarn finns en utbyggd gång- och cykelväg som slutar i norra delen av Västergarn. På sträckan Västergarn - Klintehamn saknas separering och trafiksäkerheten är låg för de oskyddade trafikanterna. Vägplanen omfattar en gång- och cykelväg mellan Västergarn och Klintehamn, en sträcka på ca 7 km. Gång- och cykelvägen samlokaliseras med väg 140. Projektets startpunkt, är belägen norr om Västergarnsån på den västra sidan av väg 140 där anslutning sker till befintlig gång- och cykelväg mot Visby. I söder ansluter gång- och cykelvägen till befintlig gång- och cykelväg mot Klintehamn på den östra sidan. Genom Västergarn föreslås enkelriktade gång- och cykelfält på vardera sida av väg 140 för att minska intrången i bebyggelsen. Förutom gång- och cykelvägen omfattar vägplanen två stycken gång- och cykelbroar, över Västergarnsån respektive Varbosån, två passagepunkter där gång- och cykelvägen byter sida i norra och södra Västergarn och ombyggnation av några befintliga busshållplatser. Vägförslaget innebär att mark som idag används för jord- och skogsbruk och tomtmark tas i anspråk längs med väg 140. De huvudsakliga motiven till föreslagna åtgärder är: Ökad trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter Förbättrade förutsättningar att till fots och per cykel nå lokala målpunkter Förbättrade förutsättningar för långväga cykling som arbetspendling och turistcykling Bidra till en ökad andel cykelresor och ett miljömässigt hållbart resande Länsstyrelsen har beslutat att projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan varför en miljökonsekvensbeskrivning har tagits fram. Miljökonsekvensbeskrivningen har godkänts av länsstyrelsen i maj 2015. I vägens närområde finns mycket höga natur- och kulturmiljövärden. Vägplanen berör flera områden av riksinresse för naturvård, kulturmiljövård och friluftsliv och även strandskyddsområdet, tillika naturreservatet, Gotlandskusten berörs. Även höga naturvärden i form av värdefull vägkantsflora, biotopskyddade alléer m.m. berörs. P.g.a. att gång- och cykelvägen samlokaliseras med väg 140 och huvudsakligen placeras på den östra sidan av väg 140 så bedöms dock intrång i natur- och kulturmiljövärden bli begränsade. Ändamålet med vägplanen är att tillgodose de oskyddade trafikanternas behov av att kunna färdas på ett tryggt och trafiksäkert sätt längs väg 140 mellan Västergarn och Klintehamn, vägplanen bidrar i hög utsträckning till att detta uppfylls. Vägplanen bedöms i hög grad bidra till det övergripande transportpolitiska målet vilket är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning. Ökad gång- och cykeltrafik bidrar i stor utsträckning till ett hållbart resande. Projektet bidrar till funktionsmålet, det skapar ökad tillgänglighet till transportsystemet för alla, även ej bilburna medborgare, det ger också möjlighet att välja alternativa transportmedel till bil. Pendlingsmöjligheterna med cykel ökar och långväga turistcykling gynnas. Barn, funktionshindrade och äldre ges bättre möjligheter att på egen hand ta sig till målpunkter lokalt men även till busshållplatser för vidare resor. Vägplanen bidrar i stor utsträckning även till hänsynsmålet som avser säkerhet, miljö- och hälsoaspekter. Förbättrad trafiksäkerhet och trygghet erhålls och en ökad fysisk aktivitetsnivå leder till stora hälsovinster på sikt. 6

Idå Tipps Bjärgstorp Bibos Paviken Hallshuk Aurgrunn Fårö Fårö Norsholm Fårö Bjästavs Stelor Västergarnsån L. Mafrids Tjautet Lekarve Tunstorpet St.Karlsö Hall Fleringe Kappelshamn Rute Stenkyrkehuk Hangvar Stenkyrka Lärbro Hellvi Lummelunda Othem Tingstäde Slite Väskinde Boge Lokrume Visby Bäl Åminne Hejdeby Vibble Västerhejde Gothem Barlingbo Tofta strand Tofta Västergarn Klintehamn Norrgårde Fröjel Got lands län Lojsta Norrgårde Levide Roma Hemse Kvarnåkershamn Rone När Silte Fårösund Bungeör Östergarn Ala Katthammarsvik Hejde Gammelgarn Buttle Ardre Etelhem Ljugarn Stånga När Gotland Anga Lekarve Västergarn Valbyte Lekarve Havdhem Grötlingbo Runne Näs Fide Burgsvik Faludden Vamlingbo Hamra Hoburg Nystugu Västerby Runne Botvide Varbosån Koviken Kovik Björkhaga Korumpan L. Varbos Smiss Stenhuse Vivesholm Sandboviken Snäckan Sagholmen Räveln Varvsholm Klintehamn Teckenförklaring Vägmitt väg 140 Anslutning mot befintlig GC-väg GC-väg, dubbelriktad GC-fält, enkelriktat 0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 km Lantmäteriet, dnr 109-2010/2667 Karta - Översikt 7

2 Beskrivning av projektet, dess bakgrund, ändamål och projektmål 2.1 Planläggningsprocessen Planläggning av vägar och järnvägar följer en process där både infrastrukturbyggaren och företrädare för samhället i övrigt medverkar. Planläggningsprocessen regleras i väglagen (1971:954) och lag (1995:1649) om byggande av järnväg och syftar till att förfarandet vid byggande av transportinfrastruktur ska få en god anknytning till övrig samhällsplanering och till miljölagstiftningen. I början av planläggningen tar Trafikverket fram ett underlag som beskriver hur projektet kan påverka miljön. Länsstyrelsen beslutar sedan om projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan. I så fall ska en miljökonsekvensbeskrivning tas fram till väg- eller järnvägsplanen, där Trafikverket beskriver projektets miljöpåverkan och föreslår försiktighets- och skyddsåtgärder. Planen hålls tillgänglig för granskning så att de som berörs kan lämna synpunkter innan Trafikverket gör den färdig. När planen är fastställd följer en överklagandetid innan planen vinner laga kraft. Först efter detta kan Trafikverket sätta spaden i jorden. Samråd är viktigt under hela planläggningen. Det innebär att Trafikverket tar kontakt och för dialoger med andra myndigheter, organisationer, sakägare och berörd allmänhet för att Trafikverket ska få deras synpunkter och kunskap. Synpunkterna som kommer in under samråd sammanställs i en samrådsredogörelse. Planeringsprocessen 8

2.2 Bakgrund I länsplanen för transportinfrastruktur anges att cykeltrafiken och gångtrafiken är de trafikslag som bör prioriteras högst i arbetet med en hållbar utveckling på Gotland. Ökat cyklande har stora möjligheter att bidra till ett hållbart transportssystem. Cykling är också en viktig del i turismen på Gotland. Väg 140 är en viktigt länk mellan Visby och södra Gotland. Vägen har stor betydelse för arbetspendling och näringsliv, sommartid är turisttrafiken stor och det finns ett stort flöde av fotgängare och cyklister. Mellan Visby och Västergarn finns en utbyggd gång- och cykelväg som slutar i norra delen av Västergarn. På sträckan Västergarn - Klintehamn saknas separering mellan oskyddade trafikanter och övrig trafik, trafiksäkerheten är därför låg för de oskyddade trafikanterna. Vägen har smala vägrenar, hastighetsbegränsningen varierar mellan 40-80 km/tim, övergångsställen, passagepunkter och hastighetsdämpande åtgärder saknas. Förtätad bebyggelse finns i Västergarn och i den södra delen vid Björkhaga/Kovik, här ligger bostadshus med tomtmark i direkt anslutning till väg 140. Trafiksäkerheten är låg för oskyddade trafikanter 9

2.3 Geografisk omfattning Vägplanen omfattar en gång- och cykelväg mellan Västergarn och Klintehamn, en sträcka på ca 7 km. Gång- och cykelvägen samlokaliseras med väg 140. Sektion 0/000, projektets startpunkt, är belägen norr om Västergarnsån på den västra sidan av väg 140. Där ansluter den till befintlig gång- och cykelväg mot Visby. I söder ansluter gång- och cykelvägen till befintlig gång- och cykelväg mot Klintehamn, på östra sidan om väg 140. Vägens lokalisering beskrivs vidare i kapitel 4. St.Karlsö Visby Vibble Västerhejde Tofta strand Tofta Västergarn Klintehamn Fröjel Kvarnåkershamn Stenkyrkehuk Stenkyrka Got lan ds län Havdhem Kappelshamn Hangvar Lärbro Lummelunda Othem Tingstäde Levide Väskinde Näs Lojsta Silte Hejde Hejdeby Hemse Rone Boge Lokrume Barlingbo Roma Etelhem Stånga Grötlingbo Fide Buttle Hallshuk Bäl Hall Ala När När Slite Gothem Anga Ljugarn Aurgrunn Åminne Fleringe Rute Hellvi Gotland Bungeör Östergarn Katthammarsvik Gammelgarn Ardre Fårö Fårösund Fårö Norsholm Fårö Burgsvik Vamlingbo Hoburg Hamra Faludden Geografisk omfattning. Vägplanen omfattar 7 km gång- och cykelväg mellan Västergarn och Klintehamn. Vägen samlokaliseras med väg 140. 2.4 Tidigare utredningar, samråd och beslut 2.4.1 Förstudie Trafikverket har tagit fram en förstudie för den aktuella sträckan, år 2011. I förstudien analyserades tänkbara åtgärder enligt den s.k. fyrstegsprincipen. Fyrstegsprincipen är Trafikverkets arbetsstrategi vilken syftar till att i första hand välja åtgärder som leder till ett hållbart och samhällsekonomiskt effektivt resande. Stegvis analyseras vilka åtgärder som kan lösa problemen utifrån denna princip. Slutsatsen i förstudien var att den enda rimliga åtgärden, utifrån projektmålet, var att anordna en ny gång- och cykelväg längs aktuell vägsträcka. Förstudien har varit utställd för granskning och samråd har skett i form av öppet hus. 10

2.4.2 Övriga utredningar Det har tidigare funnits planer på en gång- och cykelväg längs sträckan. Vägverket (numera Trafikverket) har tidigare tagit fram förslag men planerna har inte kunnat förverkligas på grund av saknad finansiering. 2.4.3 Beslut om betydande miljöpåverkan Länsstyrelsen i Gotlands län har med förstudien som grund beslutat att projektet ska antas medföra betydande miljöpåverkan, datum 2012-02-29. I beslutet anges att en placering av gång-och cykelvägen på den västra sidan av väg 140 medför större miljöpåverkan än placering på den östra sidan. Vidare betonas att tillgänglighetsfrågor och samråd med företrädare för exempelvis handikapporganisationer och cykelföreningar är en viktig fråga. Trafikverket bör utreda möjligheten att dra gång- och cykelvägen innanför/utanför berörda alléer och frågan om hantering av biologisk mångfald kopplade till vägkanterna ska lyftas. Länsstyrelsen konstaterar att ett flertal fornlämningar berörs och att arkeologiska undersökningar kommer att behöva utföras. 2.4.4 Trafikverkets ställningstagande och beslut Trafikverket beslutade i mars 2014 att arbetet skulle bedrivas vidare genom framtagande av en vägplan för sträckan, med huvudsaklig sträckning på den östra sidan om väg 140. 2.4.5 Godkännande av miljökonsekvensbeskrivning Länsstyrelsen har beslutat att projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan varför en miljökonsekvensbeskrivning har tagits fram. Miljökonsekvensbeskrivningen har godkänts av länsstyrelsen 2015-05-12. Följande synpunkter har lämnats inför fortsatt planering: Generellt biotopskydd Enligt miljökonsekvensbeskrivningen ska tre alléer avverkas i samband med vägplanens genomförande. Länsstyrelsen har ingen erinran mot detta förutsatt att kompensationsåtgärder utförs. Kompensationsåtgärder ska i detta fall bestå av nyplantering av alleträd i samma antal och av samma art som de träd som fälls. Nyplanteringen av alléer skall ske i så nära anslutning som möjligt till de ursprungliga alléernas placering. Placeringen bör vara i anslutning till vägen. Fridlysta arter Längs nuvarande vägbank växer den enligt artskyddsförordningen fridlysta arten gotlandsnunneört (Corydalis gotlandica). Enligt miljökonsekvensbeskrivningen kommer exemplar inom arbetsområdet att grävas upp och återplanteras. För att gräva upp och flytta plantor av gotlandsnunneört krävs det att en ansökan om dispens från fridlysningsbestämmelser enligt 7 i artskyddsförordningen lämnas in till länsstyrelsen. I ansökan ska det anges var åtgärden kommer utföras och mellan vilka datum uppgrävning och återplantering sker. Det ska även redovisas hur många exemplar som flyttas och vart exemplaren återplanteras. Återplantering bör ske i vägbank i direkt anslutning till den nya vägen. Påverkan på de 5 arterna av fridlysta orkidéer och övriga vägkantsarter som naturvärdesinventeringen påträffat bedöms bli ringa, men länsstyrelsen rekommenderar att fröbanken tas tillvara genom att återvunnen jord sprids vid ny vägbank. Vattenverksamhet Om nya vägtrummor behövs vid korsande av mindre diken ska detta anmälas till Länsstyrelsen i Gotlands län. 11

Naturreservat Gotlandskusten Ärendet kräver inte dispens från reservatsföreskrifter i naturreservat Gotlandskusten eftersom den planerade åtgärden inte strider mot reservatets syfte. 2.5 Ändamål och projektmål 2.5.1 Transportpolitiska mål Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Det övergripande målet stöds av ett funktionsmål och ett hänsynsmål med ett antal prioriterade områden. Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för resor och transporter. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. Ett hållbart transportsystem bygger på att hänsynsmålet måste uppfyllas. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller allvarligt skadas. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa. 2.5.2 Regionala mål I Gotlands länsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025 framgår ett antal regionala mål och intentioner som berör åtgärden, de mest relevanta redovisas nedan. De är hämtade ur Gotlands regionala utvecklingsprogram, Vision Gotland 2025 och Översiktsplan för Gotlands kommun 2010-2025. Alla människor på Gotland ska ha möjlighet att effektivt, säkert och på miljömässigt hållbart vis förflytta sig mellan bostad, arbete, skola och fritidsaktiviteter. De lokala transportsystemen ska vara säkra och tillgängliga för alla. Cykelåkandet ska öka med 30 % över en 15-års-period. Cykeltrafiken är tillsammans med gångtrafiken de trafikslag som bör prioriteras högst i arbetet för en hållbar utveckling på Gotland. En cykelled av hög internationell klass, för cykelturismens utveckling på Gotland bör planeras och förverkligas. 12

2.5.3 Miljökvalitetsmål Regeringen har antagit 16 nationella miljökvalitetsmål som en övergripande ledning för det miljöpolitiska arbetet i Sverige. Trafikverket har det övergripande ansvaret för vägtransportsystemets miljöpåverkan. Målformuleringarna har en allmän karaktär och har preciserats och anpassats både sektorsvis och geografiskt. 2012 tog Länsstyrelsen i Gotlands län och Region Gotland ett gemensamt beslut att anta de nationella preciseringarna som regionala. Nedan redovisas de miljömål som berörs i projektet: Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö Ett rikt växt-och djurliv 2.5.4 Projektmål Ändamålet med vägplanen är att tillgodose de oskyddade trafikanternas behov av att kunna färdas på ett tryggt och trafiksäkert sätt längs väg 140 mellan Västergarn och Klintehamn. Vägplanens projektmål: Ökad säkerhet och trygghet för oskyddade trafikanter samt ökat antal resor med cykel längs sträckan Västergarn-Klintehamn. Åtgärderna ska vara förenliga med, och hållbart hantera, natur- och kulturmiljöns intressen. Motivering: Utredningsområdet har ovanligt höga skyddsvärden för natur- och kulturmiljö. Flera områden av riksintresse för natur- och kulturmiljövård berörs. Dessutom finns inom utredningsområdet naturreservat, biotopskyddade områden och fornlämningar. Målet är kopplat till principen för miljömässig hållbar utveckling, transportpolitiken och de 16 nationella miljökvalitetsmålen och hänsynsreglerna i miljöbalken; Riksintressen ska skyddas från påtaglig skada, viktiga funktioner och system i natur- och kulturmiljön ska tas tillvara och utvecklas Åtgärden ska vara förenlig med ett hållbart nyttjande av området för närboende, friluftsliv och turism. Motivering: Hela kuststräckan har stora värden för friluftsliv och turism. Hela området är dessutom riksintresse för rekreation och friluftsliv. Målet bygger på principen för hållbar turism och innebär att sevärdheter, stränder och unika besöksmål ska fortsatt ha attraktionskraft och bibehållna kvaliteter. 2.6 Beslut om tillåtlighet enligt 17 kapitlet miljöbalken Planförslaget är inte av den omfattningen att det kommer att tillåtlighetsprövas av regeringen. 13

3 Förutsättningar 3.1 Vägens funktion och standard Väg 140 är en primär länsväg som förbinder Visby med södra Gotland, den är av stor betydelse för arbetspendling, näringsliv och turisttrafik. Vägen är 7 meter bred längs större delen av aktuell sträcka mellan Västergarn och Klintehamn, på en kortare sträcka i söder är den 9 meter bred. Hastighetsbegränsningen varierar. Norr och söder om Västergarn uppgår den till 60 km/tim, genom Västergarn är det 60 km/tim men under sommartid sänkt till 40 km/tim. Söder om Västergarn är det 80 km/tim. Genom den tätare bebyggelsen vid Kovik och Björkhaga är den sänkt till 60 km/tim sommartid. Längs den aktuella sträckan ansluter en statlig väg, väg 575, inne i Västergarn. Närmare ett 40-tal enskilda väganslutningar finns, varav merparten ansluter från den östra sidan. Det finns dessutom många direktutfarter från fastigheter mot väg 140. Busshållplatser finns längs väg 140, se karta till höger. Hållplatserna har varierande standard, men är generellt sett låg. Ett par hållplatser har bussficka och väntkur, men flertalet är endast en hållplatsskylt vid vägrenen. Många hållplatser har dessutom endast skylt för hållplatsen i ena riktningen (oftast Visby) och i motgående riktning saknas anvisning helt. 3.2 Trafik och användargrupper Biltrafiken på väg 140 uppgår till ca 2700 fordon per årsmedeldygn, andelen tung trafik är ca 9% (mätår 2010). Under sommaren ökar trafiken och under juni-augusti uppgår medeldygnstrafiken till ca 4000 fordon per dygn. Gång- och cykeltrafiken längs sträckan är inte uppmätt men är betydande, främst sommartid. Den består både av lokal trafik men även av mer långväga cykelturister, höga rekreationsvärden och många målpunkter finns längs vägen, se kap 3.3.1. och 3.5.3. Trafiksäkerheten och tryggheten är låg för de oskyddade trafikanterna. De tvingas ut i blandtrafik med både personbilar och en relativt omfattande andel tung trafik, bl.a. till och från hamnen i Klintehamn. Vägrenarna är smala och hastigheterna höga. Sedan år 2005 har en dödsolycka och fem olyckor med svår skadeföljd inrapporterats längs sträckan. Dödsolyckan var en mötesolycka, av de med svår skadeföljd var en singelolycka, en upphinnandeolycka, en viltolycka och två med okänd orsak. Ett flertal olyckor med lindrig skadeföljd har inträffat, av de som inrapporterats var två olyckor där antingen en cyklist eller gångtrafikant varit i konflikt med ett motorfordon. Sträckan trafikeras av busslinje 10, i bägge riktningarna, med en turtäthet på ca en gång per timme under vardagar och en gång varannan timme under helg. Linjen går på sträckan Burgsvik-Hemse-Klintehamn-Visby under höst/vinter/ vår och förlängs under sommartid till Hoburgen. 14

Idå Tipps Bjärgstorp Bibos Paviken 2772 243 2010 Stelor L. Mafrids 52 3 2004 576 Bjästavs Västergarnsån 1/000 Tjautet 175 9 2004 575 Lekarve Tunstorpet Norrgårde Norrgårde 568 Lekarve Västergarn Lekarve Runne Valbyte 2/000 Nystugu Västerby 3/000 2661 227 2010 140 4/000 Runne Botvide Varbosån Koviken 5/000 Kovik Björkhaga Korumpan L. Varbos Smiss 6/000 Stenhuse Vivesholm Sandboviken Vägbredd 7 m 9 m Snäckan 7/000 568 Sagholmen Räveln Varvsholm 566 Klintehamn Teckenförklaring Hastighet 60 Km/h 80 Km/h Hastighet sommartid 40 Km/h 60 Km/h Väghållare Statlig Enskild Hållplatser ÅDT Fordon Lastbil Mätår 0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 km Lantmäteriet, dnr 109-2010/2667 Karta - Väg- och trafik 15

3.3 Lokalsamhälle och regional utveckling 3.3.1 Bebyggelse och näringsliv Förtätad bebyggelse finns i Västergarn och i södra delen vid Björkhaga/Kovik. Här ligger bostadshus, både permanentbostäder och fritidshus, i direkt anslutning till väg 140. Staket, häckar och träd avgränsar tomterna mot vägen. I övrigt finns spridd bebyggelse med gårdar och hus. Västergarn har omkring 170 invånare. Längs aktuell vägsträcka bedrivs jordbruk och det förkommer även uthyrning, bed & breakfast och caféverksamhet på flera platser. Klintehamn är närmast större samhälle söderut med omkring 1400 invånare. Här finns grundskola, vårdcentral, livsmedelsaffärer och restauranger. Näringslivet utgörs bl.a. av sågverk, livsmedelsindustri, fodertillverkning och pelletstillverkning. Hamnen fungerar som utlastningshamn främst för timmer och flis och är under utbyggnad. Från Klintehamn går även båtar till Stora och Lilla Karlsö. Bebyggelse i Västergarn 3.3.2 Översiktsplan I gällande översiktsplan för Gotlands kommun, 2010-2025, anges att fördjupad planering ska genomföras i Västergarn i syfte att utveckla och förstärka Västergarns tätort och minska den utdragna bebyggelsestrukturen. Gotlands kommun heter sedan 2011 Region Gotland. 3.3.3 Detaljplaner Ett flertal detaljplaner berörs av vägplanen. Trafikverket bedömer att de intrång som gång- och cykelvägen gör på gällande detaljplaner endast innebär mindre avvikelser som inte strider mot detaljplanernas syfte. Region Gotland bedömer i ett yttrande (dat. 2015-05-20) att avvikelserna är att anse som mindre avvikelser och därför kan tillåtas, en förutsättning är att områden för tekniska anläggningar (E) som vägplanen berör kan lösas. Region Gotland har angett att en ny detaljplan avseende 30-40 villor ska utarbetas för ett område i Västergarn, öster om Västergarnsvallen, en planförfrågan har också inkommit till kommunen som avser ett område öster om väg 140, i höjd med sektion 3/100. Byggrätten för fastigheter vid Koviken, sektion ca 3/800-4/500, kommer att höjas. 16

Stelor 09-VÄS-198 L. Mafrids 09-P-185 Västergarnsån 09-VÄS-193 Tjautet Lekarve Tunstorpet Norrgårde Norrgårde Lekarve Vives Västergarn Lekarve Runne Bäckstäde Valbyte 09-P-151 09-SAN-594 Nystugu Sanda 09-P-162 Västerby Stenhuse Smiss 09-PLS-101 Runne 09-SAN-587 Botvide Varbosån Hemmungs Koviken Kovik Björkhaga Korumpan L. Varbos Smiss Stenhuse 09-SAN-354 St. Varbos Vivesholm Sandboviken Snäckan Sagholmen Räveln Varvsholm Valle Klintehamn Kalkugnskajen 1:50 000 Detaljplan LM akt Laga kraft, år Rannarve Lantmäteriet, dnr 109-2010/2667 Västergarn Kronholmen 1:3 m fl 09-P-185 2009 Västergarn Ammor 1:26 09-VÄS-193 1980 Ammor 5:7, 6:1 och Lauritse 1:9 09-VÄS-198 1983 Sanda Lekarve 1:84 09-P-151 2008 Sanda Lekarve 1:23 09-SAN-594 1991 Sanda Runne 1:25 09-P-162 2008 Sanda Runne 1:11 09-PLS-101 1960 Sanda Stora Varbos 1: 34 mfl 09-SAN-587 1988 Sanda Lilla Varbos 1:25 1:34 mm 09-SAN-354 1961 Kommunala detaljplaner som berörs av vägplanen 17

3.4 Landskapet Vägen går genom växlande öppna betade och havsnära strandmarker och i söder bitvis genom skogigare mark. Utmed sträckan finns strödd gårdsbebyggelse och mer samlad bostadsbebyggelse i Västergarn och Kovik/Björkhaga. Landskapet är flackt och med små höjdskillnader. Kontakten med vattnet och utblickarna mot Karlsöarna är viktiga karaktärsgivande delar i landskapsbilden. Höga natur- och kulturmiljövärden präglar landskapet, exempel på detta är hävdade marker och havsnära strandängar med ett mycket rikt fågelliv och en artrik flora. Vägslänterna utmed väg 140 har en rik vägkantsflora typisk för de gotländska vägkanterna med arter som blåeld, måror, pukvete, salmbär, väddklint, cikoria med flera. Fiskelägena i Valbyte och Kovik, fiskerännorna från 1700-talet i Västergarnsån och den gamla stenvalvsbron från 1875 är kulturvärden som är positiva inslag i landskapsbilden. Längs sträckan passeras ett flertal karaktärsobjekt och målpunkter, som milstenar som berättar om den forna vägdragningen, träd, alléer och utflyktsmål som festplats, hamn och badplatser. En utförligare beskrivning av landskapets värden ges i gestaltningsprogram och miljökonsekvensbeskrivning. Utblick mot Karlsöarna Höga naturvärden finns längs kusten 3.5 Miljö och hälsa I detta kapitel sammanfattas de värden och förutsättningar som finns beskrivna i vägplanens miljökonsekvensbeskrivning, för fullständig beskrivning hänvisas till denna. Landskapets värden (landskapsbild) redovisas dock ovan i kap.3.4. 3.5.1 Naturmiljö Vägsträckan ligger i ett landskap med höga naturvärden. Två områden av riksintresse för naturvård enligt 3 kap 6 miljöbalken ligger inom planområdet, Paviken [NRO09035] vid passagen av Västergarnsån och Kovik-Vivesholm- Varvsholm [NRO09037] längs med kusten, se karta till höger. Här finns höga ornitologiska, botaniska och även geologiska värden. Gotland och Gotlandskusten är också i sin helhet av riksintresse enligt 4 kap miljöbalken på grund av höga natur- och kulturmljövärden. Vägen ligger delvis inom strandskyddsområdet för Gotlandskusten tillika naturreservat. Planområdet gränsar också till Pavikens naturreservat och Natura 2000-område i den norra delen. Rödlistade och fridlysta arter finns inom planområdet, liksom ett antal biotopskyddade alléer och jordbruksdiken. I vägens direkta närhet finns naturvärden i form av artrika vägkanter och korsande vattendrag. En naturvärdesinventering av vägkanterna och vattendragen genomfördes sommaren 2014. En kompletterande inventering av den rödlistade gotländska nunneörten har genomförts i april 2015, två exemplar har påträffats inom vägområdet. 18

Idå Bjärgstorp Tipps Bibos Paviken Bjästavs Stelor L. Mafrids Västergarnsån Tjautet Lekarve Tunstorpet Norrgårde Norrgårde Lekarve Västergarn Lekarve Runne Valbyte Nystugu Västerby Runne Botvide Varbosån Koviken Kovik Björkhaga Korumpan L. Varbos Smiss Stenhuse Vivesholm Sandboviken Snäckan Sagholmen Räveln Varvsholm Klintehamn Teckenförklaring Vägmitt Väg 140 Biotopskydd öppna diken Biotopskydd alléer Natura 2000/Naturreservat Riksintresse naturvård 3 kap 6 miljöbalken Strandskyddsområde/Naturreservat 0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 km Lantmäteriet, dnr 109-2010/2667 Karta - Naturmiljö 19

3.5.2 Kulturmiljö En kulturmiljöanalys genomfördes hösten 2014 som underlag till miljökonsekvensbeskrivningen. De högsta värdena finns i området runt Västergarn. Hela sträckan, liksom övriga Gotland, hyser dock mycket stora kulturmiljövärden som saknar motstycke i Sverige. De lagrum som är aktuella för kulturmiljön i detta projekt är kulturmiljölagen som hanterar fornlämningar och miljöbalken och dess skrivningar angående riksintressen. Två områden av riksintresse för kulturmiljövård berörs av vägplanen. Hela området runt Paviken och Västergarn är av riksintresse (I23), hit hör bl.a. den ca 1 km långa Västergarnsvallen med dateringar från 700-1300- talen. Tidigare undersökningar har inte visat på någon samlad stadsbebyggelse, men det har påträffats såväl kulturlager som husgrunder och ett rikt fyndmaterial i huvudsak från medeltid. I Västergarnsån, väster om väg 140, finns fiskerännor, gamla fångstanläggningar, från 1700-talet som hör till riksintresset, dessa ligger i direkt anslutning till planerad gång- och cykelbro över Västergarnsån. Koviks fiskeläge längre söderut ingår i riksintresset Gotländska fiskelägen (I60). Gångoch cykelvägen placeras på den östra sidan utanför gränsen till riksintresset. Inom planområdet finns ett fåtal registrerade fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar, i anslutning till detsamma finns ytterligare lämningar, se Fiskerännor i Västergarnsån från 1700-talet, i direkt anslutning till planområdet. karta till höger. De senare kommer sannolikt inte att beröras av arbetet men är viktiga för att förstå områdets historia. Fornlämningar och övriga lämningar utförligare i miljökonsekvensbeskrivningen. Den planerade gång- och cykelvägen följer befintlig väg 140 och samlokaliseras med denna vilket innebär att marken till stora delar är ianspråktagen, möjligheten att okända fornlämningar påträffas bedöms därför som måttlig men kan inte uteslutas. Det finns också en stor möjlighet att redan kända fornlämningar påverkas, då dess utbredning kan vara större än vad som är synligt ovan mark eller känt genom tidigare markarbeten eller arkeologiska undersökningar. En arkeologisk utredning enligt 2 kap 11 kulturmiljölagen har utförts på delar av sträckan. Länsstyrelsen beslutar om arkeologiska förundersökningar ska genomföras för fasta fornlämningar. För vidare beskrivning av kulturhistoriska värden och lämningar hänvisas till miljökonsekvensbeskrivningen. 20

Idå Tipps Bjärgstorp Bibos Paviken Bjästavs Stelor L. Mafrids Västergarnsån 1/000 I23 Tjautet Lekarve Tunstorpet Norrgårde Norrgårde Lekarve Västergarn Lekarve Runne Valbyte 2/000 Nystugu Västerby 3/000 4/000 Runne Botvide Varbosån I60 Koviken 5/000 Kovik Björkhaga Korumpan L. Varbos Smiss 6/000 Stenhuse Vivesholm Sandboviken Snäckan 7/000 Sagholmen Räveln Varvsholm Klintehamn Teckenförklaring Vägmitt Väg 140 Bevakningsobjekt Fornlämning Undersökt och borttagen Övrig kulturhistorisk lämning Karta - Kulturmiljö Bevakningsobjekt Fornlämning Undersökt och borttagen Uppgift om Riksintresse Kulturmiljövård, 3 kap 6 MB 0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 km Lantmäteriet, dnr 109-2010/2667 21

3.5.3 Rekreation och friluftsliv I anslutning till vägplanområdet finns stora rekreations- och upplevelsevärden. Havet och de höga natur- och kulturmiljövärdena i närområdet bidrar till detta. Cykelturismen på Gotland är stor och runt hela ön finns en kustnära cykelled. Det förekommer uthyrning, bed & breakfast och caféverksamhet på flera platser. Vid Paviken i norr finns strövområden och fågeltorn, området är även av intresse för fritidsfiskare. Nordväst om planområdet ligger Visby golfklubb. I Västergarn finns fiske- och småbåtshamn och festplats och runt Västergarn sträcker sig Västergarnsvallen. Vid havet finns gamla fiskelägen i Valbyte och Kovik, i Kovik finns ett fiskerimuseum. Vid Björkhaga finns badplats, camping och stugby, Vivesholm är ett attraktivt naturskönt strövområde vid havet, här finns också en fornborg. På Varvsholm finns pensionat, kurs- och konferensgård och mingolfbanor. Nämnda ortsnamn anges på karta sidan 15. 3.5.4 Vatten Vattenverksamhet kallas verksamheter och åtgärder som antingen syftar till att förändra vattnets djup eller läge, avvattna mark, leda bort yt- eller grundvatten eller öka grundvattenmängden genom tillförsel av vatten. För all vattenverksamhet gäller generell tillståndsplikt. Vissa mindre vattenverksamheter (vattendrag räknas i det här sammanhanget som mindre om vattenföringen är lägre än 1 kubikmeter per sekund) kan normalt hanteras som anmälningsärenden. Länsstyrelsen har ställt krav på att anmälan om vattenverksamhet ska ske för vägtrummor vid korsande av mindre diken. För de två broar som ska anläggas, över Västergarnsån respektive Varbosån, ska miljödom sökas. Medelvattenföringen ligger mellan 0,6 kubikmeter per sekund och 1,1 kubikmeter per sekund, beroende på beräkningsmetodik. För vidare beskrivning av hydrologi och avvattning hänvisas till kap. 3.6.3. För Västergarnsån och Varbosån finns miljökvalitetsnormer för yt- och grundvatten, se kap.7.3. 3.5.5 Naturresurser och areella näringar Vägbyggnadsprojekt innebär omfattande hantering av massor. Omfördelning av massor längs väglinjen krävs. Borttagning av massor som är mindre lämpliga som vägbyggnadsmaterial sker samtidigt som krossmaterial till vägens överbyggnad måste tillföras utifrån. Vid byggnation eftersträvas i regel så korta transporter som möjligt av ekonomiska skäl, korta transporter är också att föredra ur miljösynpunkt. Längs väg 140 bedrivs jordbruksverksamhet längs delar av sträckan, marken i anslutning till vägen består omväxlande av jordbruksmark, betes- och hagmark, skogsmark och tomtmark. 3.5.6 Buller Riksdagen har antagit riktvärden för buller som normalt inte bör överskridas vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur. Eftersom en gång- och cykelväg inte genererar en förändrad bullersituation omfattas inte byggnation av gång- och cykelvägen av åtgärder för att reducera buller. På två platser längs sträckan föreslås dock att väg 140 förskjuts något i sidled för att undvika att gång- och cykelvägen medför stora intrång i bebyggelse och i en biotopskyddad allé. Vid sidoförskjutningarna har bullerberäkningar genomförts för att se om det blir någon försämring för berörda fastigheter. Platserna som avses är en sträcka på omkring 300 m förbi det f.d. missionshuset, sektion 0/400-700, och vid Björkhaga en sträcka på omkring 300 m, sektion 5/500-800, där en biotopskyddad allé finns på den östra sidan. Beräkningarna är baserade på sommarmedeldygnstrafiken under juni- augusti (mätår 2010), denna har räknats upp i enlighet med Trafikverkets långsiktiga prognoser till år 2030. Sommarmedeldygnstrafiken beräknas då uppgå till omkring 4100 f/d. 22

3.5.7 Klimat Klimatförändringar kommer att påverka Gotland i framtiden. Biltrafik är en starkt bidragande orsak till utsläpp av s.k. klimatgaser varför satsningar för att motverka en ökad användning av bensin- och dieseldrivna motorfordon är viktiga. De största klimatriskerna avseende vägar är kopplade till ökad nederbörd med större risk för översvämningar, ras, skred och erosion. I översiktsplanen anges att framtidens (år 2071-2100) medelvattenyta runt Gotland kommer att ligga mellan 10 60 cm över dagens medelvattenyta, uppgifterna baseras på beräkningar av SMHI. Översiktsplanen anger riktlinjer för nylokalisering av bebyggelse där lägsta plushöjd över havsytan är +2,0 m (RH2000). Terrängen längs väg 140 är mycket flack, skillnaden mellan högsta och lägsta punkt på vägytan är endast drygt 2 meter. Vägytan ligger i stor utsträckning under +2.5 m, som lägst +2.1 m över havsytan. Vägen ligger nära havet längs större delen av sträckan, som kortast endast omkring 50 m. Marknivån i vägens närhet ligger i stor utsträckning under +2-metersnivån, se karta nedan. Stelor L. Mafrids Västergarnsån Tjautet Lekarve Tunstorpet Norrgårde Norrgårde Västergarn Valbyte Lekarve Runne Runne Botvide Varbosån Koviken Kovik Björkhaga Korumpan L. Varbos Smiss Stenhuse Vivesholm Sandboviken Snäckan Sagholmen Varvsholm Räveln Klintehamn Höjder (möh) Vägmitt Väg 140 0-0,5 0,5-1 1,0-1,5 1,5-2 > 2,0 0 0,15 0,3 0,45 0,6 0,75 km Lantmäteriet, dnr 109-2010/2667 Karta - Marknivåer över havsytan 23

3.5.8 Mark- och vattenföroreningar Två platser har identifierats med risk för förorenad mark. Det är två f.d. bensinförsäljningsställen i Västergarn. Översiktliga markundersökningar har genomförts invid vägen på aktuella platser, vid den ena bensinmacken har även markundersökningar utförts tidigare, år 2005. Uppmätta halter av föroreningar vid bensinförsäljningsställena ligger under Naturvårdsverkets generella riktvärden för mindre känslig markanvändning, utom i en punkt, dock bedöms ingen risk för exponering av föroreningen på denna plats. Markarbeten intill denna fastighet ska dock ske med särskild uppmärksamhet på eventuella föroreningar enligt Region Gotland, se vidare beskrivning i miljökonsekvensbeskrivningen. Äldre asfaltbeläggningar är en riskkälla för föroreningar med miljö- och hälsoskadliga ämnen. Asfaltprover har tagits vid tre platser där rivning av asfalt kommer att ske. Uppmätta halter av föroreningar visar att asfalten har fri användning och inget krav på redovisning av utläggsplats föreligger för asfalt eller slitlager. Före detta bensinförsäljning i Västergarn, numera Smaklösa museum 24

3.6 Byggnadstekniska förutsättningar 3.6.1 Topografiska förhållanden Terrängen längs väg 140 är mycket flack, skillnaden mellan högsta och lägsta punkt på vägytan är endast drygt 2 meter på ca 7 km. Väg 140, terrängen är mycket flack längs hela sträckan 3.6.2 Geotekniska förhållanden Geotekniska undersökningar har utförts, dessa kompletterar tidigare undersökningar från år 2002. De geotekniska förhållandena och förslag till grundläggning redovisas i Tekniskt PM Geoteknik som tillhör vägplanen. Nedan ges en sammanfattning. I stort består jordarterna i området av finkornig morän. Längs den planerade cykelvägen består jorden utanför befintligt vägområde av ett mulljordslager som följs av grusig sand som ligger på naturlig morän. Inom befintligt vägområde påträffas fyllnadsmaterial innehållande mulljord, grus, sand, silt och lera. Mäktigheten på fyllningslagret är ca 0,3-1,5 m. Därefter följer en siltmorän eller en lermorän som ligger på kalkstensberget. Det är svårbedömt längs sträckan vad som är fyllning och vad som är naturlig jord. Vid de två brolägena har bergytans läge undersökts. Vid den norra bron, intill Västergarnsån ligger bergnivån ca 2,9 meter under markytan, vilket motsvarar nivå -1,55 och nivå -1,73. Vid den södra bron, intill Varbosån ligger bergnivåerna på 2,15 och 2,55 meter under markytan, vilket motsvarar nivå -0,86 och nivå 1,54 (RH2000). 25

3.6.3 Hydrologi och avvattning Avvattningssystem och dräneringsförhållanden redovisas i Tekniskt PM Avvattning, nedan ges en sammanfattning. Avvattningssystem Väg 140 avvattnas i dagsläget främst via diken och trummor. Stora delar av vattnet infiltreras och en del leds via dikessystem till befintliga vattendrag. Vägen har även avvattning till slänter utan någon egentlig dikesanvisning. Jordartskartor och geotekniska undersökningar visar att stora delar av sträckan ligger i jordar med tillräckligt god permeabilitet för att dagvattnet ska kunna infiltrera i slänter och diken. Söder om Västergarns samhälle finns problem med avvattningen från de exploaterade områdena öster om vägen. Den ökade vattenmängden har ökat påfrestningen på en befintlig dagvattenledning som inte är dimensionerade för detta flöde. Närheten till havet medför vissa problem då havsnivån endast är ett par meter lägre än marknivån. En havshöjning, långsiktig eller tillfällig, kan orsaka problem med avvattning. Detta då havsvatten tränger upp under marken och dagvattnet då inte har samma möjlighet att infiltrera. Även ledningar för både dag- och spillvatten kan påverkas av höjda havsnivåer med inträngande vatten som följd. Länsstyrelsen har ställt krav på att anmälan om vattenverksamhet ska ske för vägtrummor vid korsande av mindre diken. Vattendrag Väg 140 korsar två större vattendrag längs aktuell sträcka, Västergarnsån, sektion 0/230, och Varbosån, sektion 6/560, båda är klassade av länsstyrelsen. Miljödom ska sökas för dessa vattendrag. Geohydrologi Grundvattenobservationer har gjorts i fält. Vid bron över Västergarnsån observerades vattenytan ca 0,9 meter under markytan och vid bron över Varbosån observerades vattenytan ca 0,8 meter under markytan. Se vidare Teknisk PM Geoteknik. Dikningsföretag och åkerdräneringar Den planerade gång- och cykelvägen berör fem dikningsföretag dessa redovisas nedan, se även kap. 4.2.7. Den nya gång- och cykelvägen kommer även att korsa åkermark där det kan finnas åkerdräneringar och dräneringsdiken. Dessa behöver tas hänsyn till vid fortsatt planering. Länsstyrelsen har ställt krav på att anmälan om vattenverksamhet ska ske för vägtrummor vid korsande av mindre diken. Dikningsföretag Aktnummer Sektion Upprättat år Ammor Annexens 09-VTF-FLF185 0/440 1922 Lekarve Ammor 09-VTF-FLF620 1/670 1922 Lekarve Sandegårda 09-VTF-FLF189 2/580 1922 Stora Varbos, Botvede 09-VTF-FLF608 4/810 1922 Stora Varbos 09-VTF-FLF144 5/140 1918 Berörda dikningsföretag 26

3.6.4 Enskilda brunnar Längs sträckan finns ett flertal brunnar, dessa används bland annat som energibrunnar. Inga vattentäkter med tillhörande skyddsområden finns inom det aktuella området. Bostäder och verksamheter är i huvudsak anslutna till kommunalt vatten och avlopp. Region Gotland har inga uppgifter om förekomst av enskilda brunnar med dricksvatten eller bevattningsvatten i anslutning till vägen, i kommande skede bör information inhämtas från fastighetsägare. 3.6.5 Ledningar I detta kapitel beskrivs befintliga, kända ledningar. Utöver dessa ledningar kan ytterligare ledningar förekomma inom vägområdet. Funktionen för alla befintliga ledningar ska bibehållas. För mer utförlig information hänvisas till Teknisk PM Avvattning. Samråd med ledningsägare har genomförts genom att samrådshandling översänts i samband med att markägarmöte genomfördes i april 2015. Rörande kommunala VA-ledningar så har frågan diskuterats på samrådsmöten med Region Gotland. Fortsatt dialog ska ske med ledningsägare i kommande skede. VA-ledningar Längs med väg 140 finns ett flertal VA-ledningar. Dessa ägs främst av Region Gotland. Även privata avloppsledningar förekommer. Dräneringsledningar och bevattningsledningar I anslutning till åkermark och skogsmark kan privata ledningar för dränering och bevattning återfinnas. Om dräneringsledningar av detta slag påträffas i byggskede ska de avledas till närmsta dike, vattendrag eller dikningsföretag. Vid påträffande av bevattningsledningar kontaktas markägare/ledningsägare Övriga ledningar Inom vägområdet finns ledningar för el, tele och opto. Ledningsägare för befintliga ledningar är: Gotlands Energi AB Region Gotland Gotlands läns Närvärme AB Sanda Västergarn Fiber Ekonomisk Förening Skanova 27

4 Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv 4.1 Val av lokalisering 4.1.1 Vald lokalisering Vägplanen omfattar nybyggnation av en gång- och cykelväg mellan norra Västergarn och Klintehamn längs väg 140, en sträcka på ca 7 km. Den är huvudsakligen placerad på den östra sidan om väg 140, se karta till höger. I den norra delen är den placerad på den västra sidan för att kunna ansluta till befintlig gång- och cykelväg mot Visby, passagepunkten över till den östra sidan är placerad i norra Västergarn, sektion 0/830, se bild nedan. Genom Västergarn föreslås enkelriktade gång- och cykelfält som en breddning av bilvägen på vardera sidan. I södra Västergarn placeras en passagepunkt i sektion 1/670 för att gång- och cykeltrafikanter som färdats på den västra sidan av väg 140 ska kunna fortsätta söderut på gång- och cykelvägen och vice versa. På två platser föreslås en sidoförskjutning av väg 140 för att begränsa intrånget av gång- och cykelvägen. I norra Västergarn, sektion 0/400-700, för att undvika intrång vid ett hus (f.d. missionshus) och i sektion 5/550-800 vid Björkhaga för att undvika intrång i en biotopskyddad allé, se bilder nedan. Anslutning till gång- och cykelväg mot Visby, sektion 0/000 (vänstra bilden). Plats för passagepunkt i norra Västergarn, sektion 0/830 (högra bilden). Platser där sidoförskjutning av väg 140 föreslås. F.d. missionshuset sektion 0/550, förskjutning åt höger. Björkhaga sektion 5/550 (högra bilden), förskjutning åt höger. 28

Idå Tipps Bjärgstorp Bibos Paviken Bjästavs Stelor L. Mafrids Västergarnsån 1/000 Tjautet Lekarve Tunstorpet Norrgårde Norrgårde Lekarve Västergarn Lekarve Runne Valbyte 2/000 Nystugu Västerby 3/000 4/000 Runne Botvide Varbosån Koviken 5/000 Kovik Björkhaga Korumpan L. Varbos Smiss 6/000 Stenhuse Vivesholm Sandboviken Snäckan 7/000 Sagholmen Räveln Varvsholm Klintehamn Teckenförklaring Vägmitt väg 140 Anslutning mot befintlig GC-väg GC-väg, dubbelriktad GC-fält, enkelriktat 0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 km Lantmäteriet, dnr 109-2010/2667 Karta - Gång- och cykelvägens lokalisering 29

4.1.2 Motiv till vald lokalisering Motiv till vald lokalisering på den östra sidan är högre tillgänglighet och trafiksäkerhet då de flesta bostäderna finns här. Det ger också mindre intrång i värdefulla naturmiljöer viket länsstyrelsen pekar på i sitt beslut om betydande miljöpåverkan. I den norra delen är gång- och cykelvägen placerad på den västra sidan för att kunna ansluta till befintlig gång- och cykelväg mot Visby. Nedan utvecklas motiven till vald lokalisering. Gång- och cykelvägens funktion Generellt gäller att en ny gång - och cykelväg bör vara gen och med så få korsningspunkter tvärs väg 140 som möjligt. För turister skulle en sträckning längs den västra sidan vara att föredra med hänsyn till kontinuitet, befintlig gång- och cykelväg från Visby till Västergarn är belägen på den västra sidan. Ett flertal målpunkter finns också på på denna sida. Det som talar för den östra sidan är att Klintehamn, också en viktig målpunkt, ligger här. För lokal gång- och cykeltrafik är den lämpligaste placeringen på västra sidan då huvuddelen av bebyggelsen finns här. En sträckning på östra sidan skulle innebära en stor ökning av antalet korsningar jämfört med i dag, då man cyklar på väg 140. Den lokala trafiken har också målpunkter på östra sidan, men den huvudsakliga trafiken bör dock vara mellan samhällena. En invändning mot en placering på den östra sidan är att man behöver korsa en rad väganslutningar, att korsa dessa utgör dock en betydligt mindre säkerhetsrisk än att korsa väg 140. Passagen genom Västergarn Genom Västergarn föreslås enkelriktade gång- och cykelfält på vardera sida om väg 140. Här saknas utrymme och byggnadstekniska förutsättningar för en separerad gång- och cykelväg, intrången och kostnaderna skulle bli orimligt stora, det skulle även föra med sig ett mycket brett vägrum. Principen med föreslagen lösning blir att cyklister från norr och söder fortsätter rakt fram på sin cykelbana till samhällets slut där cykelfältet upphör och de får byta sida. För boende i Västergarn är gång- och cykelfälten en bra lösning för promenader längs vägen i inom samhället. En förlängning av nu föreslagna gång- och cykelfält har utretts i den norra delen av Västergarn. Trafikverket har valt att begränsa utsträckningen fram till väg 575 eftersom en korsningspunkt längre norrut skulle hamna i en kurva med sämre sikt och lösningen leder dessutom till högre kostnader. Anslutning mot Klintehamn Med en sträckning på östra sidan blir infarten till Klintehamn naturlig via den gamla genomfarten som i dag nyttjas som gång- och cykelväg. Man undviker då att korsa väg 140 i en miljö med hög hastighet (80 km/tim) vilket är olämpligt ur trafiksäkerhetssynpunkt. Alternativet att förlänga gång- och cykelvägen ner till hamninfarten i Klintehamn skulle medföra en betydande kostnadsökning på grund av en längre sträckning och risken kvarstår att en del väljer att korsa vägen ändå och ta genvägen in mot Klintehamn. Miljöhänsyn På västra sidan finns generellt sett högre naturmiljövärden än på östra sidan. Vägkanterna har här överlag en mer artrik och värdefull flora. Gränsen för riksintresset Kovik-Vivesholm-Varvsholm, se kap 3.5.1, ligger i direkt anslutning till väg 140 på den västra sidan och intrång i detta undviks i stort sett helt vid en placering av vägen på den östra sidan. Intrång i strandskyddsområdet Gotlandskusten, tillika naturreservat, blir också mindre. En sträckning på västra sidan 30