Vd:s översikt. datatekniken.

Finlands Kommunförbund Årsberättelsen 2011

Innehåll Vd:s översikt 3 Kommunförbundets strategi 4 Kommunförbundets verksamhet inom de priorite rade områdena 2011 5 Kommunförbundets organisation och tjänster 26 Kommunförbundets beslutsfattande 34 Kommunförbundets bolag 42 Bokslut och verksamhetsberättelse för koncernen Finlands Kommunförbund 2011 47

Vd:s översikt Det gångna året går säkert till historien som en tid då trycket på förändring konkretiserades inom så gott som alla samhällspolitiska områden. Eurons ställning och den instabila globala ekonomin påverkade indirekt också verksamheten i kommunerna. Under hösten väckte den kommunreform som landets regering initierade som en fortsättning på strukturreformen en ibland rentav häftig debatt på kommunfältet. Också Kommunförbundet fick sin del av kritiken. Förbundets uppgift att säkerställa en konstruktiv dialog framhävdes både i mellankommunala frågor och i frågor om relationen mellan staten och kommunerna. Kommunförbundets intressebevakning präglades av riksdagsvalet i april och de därpå följande exceptionellt krävande förhandlingarna om regeringsprogrammet. Förbundets styrelse sammanfattade genast efter riksdagsvalet (20.4.2011) sin syn på hur strukturreformen ska fortsätta. Enligt sammanfattningen är målet en kommunstruktur som bygger på starka primärkommuner. Om det inte är möjligt att organisera social-, hälso- och sjukvården samt yrkesutbildningen utgående från primärkommuner ska organiseringen bygga på distriktskommuner. Helsingfors med omgivande kommuner bör granskas som en separat fråga, dock med anpassning av kommunstrukturmodeller som genomförts i andra delar av landet. än förr beaktar medlemskommunernas och andra intressegruppers behov. Under det gångna året gjordes stora satsningar på att utveckla framför allt personalförvaltningen, ekonomistyrningssystemen och datatekniken. Förbundets kunniga, engagerade och förändringsinriktade personal är värd ett tack för lyckade lösningar under ett i många avseenden tungt och arbetsdrygt år. Med genuint samarbete kan Kommunförbundet ge bättre service. Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma verkställande direktör Kommunförbundets satsningar på proaktiv forskning och utveckling, bland annat genom projektet Ny kommun 2017, är viktiga som stöd för utvecklingen av hållbarhet och produktivitet i kommunerna och inom hela kommunsektorn. Satsningarna syftar också till att förankra en proaktiv forskning i förbundets dagliga verksamhet. Utvecklingen av förbundets verksamhet fick ny fart genom ett projekt med mål att förnya kundtjänsterna (APU2017). Syftet är att i förbundets service och intressebevakning övergå till metoder som bättre 3

Kommunförbundets strategi Finlands Kommunförbund representerar kommunerna och städerna i Finland. Kommunerna och städerna ansvarar för invånarnas välfärd och för områdets utveckling. I vårt samarbete med kommunerna ingår det finländska välfärdssamhällets kärnelement: god basservice, levande demokrati, ett dynamiskt näringsliv och en hållbar livsmiljö. Kommunförbundets primära uppgift Finlands Kommunförbund bevakar kommunernas och hela kommunsektorns gemensamma intressen, erbjuder kommunerna tjänster och möjlighet till utveckling och stärker deras självstyrelse. Kommunförbundets vision Finlands Kommunförbund är kommunernas och deras samarbetsorganisationers främsta intressebevakare och utvecklare av kommunsektorn och välfärdssamhället. Kommunförbundets målbild 2017 Kommunförbundets mål i egenskap av intressebevaknings-, utvecklings- och expertorganisation är att vara en proaktiv intressebevakare som anger riktningen erbjuda profilerad service och kompetens för kommunernas differentierade behov skapa utveck- lingsmiljöer för kommunerna som möjliggör nätverk och spridning av god praxis. De prioriterade områdena i Kommunförbundets verksamhet Kommunförbundets verksamhet går ut på att stärka kommunernas självstyrelse och livskraft, invånarnas välfärd och den kommunala demokratin. Kommunförbundets fullmäktige fastställde vid sitt sammanträde 2.12.2010 de prioriterade områdena för förbundets verksamhet 2011 och målen som setts över. De prioriterade områdena var Kommunledning och invånarinflytande, Den kommunala servicen och servicestrukturen, Kommunalekonomi, Livskraftiga kommuner och regioner, Personaltillgång och kompetens, Klimatförändringen, Kommunerna och marknaden och Kommunförbundets förnyelse. Prioriteringsarbetet har samordnats av grupper utgående från de prioriterade områdena. Gruppmedlemmarna, som arbetar horisontellt, består av sakkunniga på respektive område från olika enheter. Kommunförbundets direktörer är ordförande för grupperna. En koordinator och en sekreterare bistår dem i arbetet. Verksamheten inom de prioriterade områdena 2011 beskrivs närmare i kapitel 3. Mer information om Kommunförbundets strategi finns på www.kommunerna.net/strategi Prioriterat område 2011 Ordförande 2011 1. Kommunledning och invånarinflytande Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 2. Den kommunala servicen och servicestrukturen Kari Nenonen 3. Kommunalekonomi Timo Kietäväinen 4. Livskraftiga kommuner och regioner Timo Kietäväinen 5. Personaltillgång och kompetens Markku Jalonen 6. Klimatförändringen Leena Karessuo 7. Kommunerna och marknaden Kari Nenonen 8. Kommunförbundets förnyelse Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 4

Kommunförbundets verksamhet inom de prioriterade områdena 2011 I detta kapitel beskrivs verksamheten 2011 inom förbundets åtta prioriterade områden för att nå de strategiska målen. Inom förbundets åtta strategiska områden fastställdes högprioriterade åtgärder, ansvarsfördelning och mått för att ange graden av måluppfyllelse. Utöver de 41 strategiska målen inom de prioriterade områdena fastställdes sammanlagt 47 högprioriterade åtgärder, av vilka en del dessutom indelades i delåtgärder. Enligt bedömningar som gjordes i slutet av 2011 ansågs att 20 av åtgärderna hade framskridit planenligt och 24 delvis planenligt. Endast tre av de högprioriterade åtgärderna bedömdes inte ha framskridit enligt planerna. Resultaten presenterades i ledningsgruppen och vid enhetschefernas möte i januari 2012 samt vid informationen till styrelsen i mars 2012. Nedan redogörs för de centrala funktionerna i de strategiska mål som fastställdes för prioriteringsområdena. Bedömning av hur de högprioriterade åtgärderna genomförts 2011: Prioriterat område Mål, Högpriorite- Planenligt, Delvis Ej antal rade åtgärder, antal planenligt, planenligt, antal antal antal Prioriterat område 1: Kommunledning och invånarinflytande 6 6 4 2 0 Prioriterat område 2: Den kommunala servicen och servicestrukturen 6 6 2 3 1* Prioriterat område 3: Kommunalekonomi 6 6 2 4 0 Prioriterat område 4: Livskraftiga kommuner och regioner 4 4 0 4 0 Prioriterat område 5: Personaltillgång och kompetens 5 11 5 5 1 Prioriterat område 6: Klimatförändringen 4 5 4 1* 0 Prioriterat område 7: Kommunerna och marknaden 4 3 0 3 0 Prioriterat område 8: Kommunförbundets förnyelse 6 6 3 2 1 Sammanlagt 41 47 20 24 3 5

Prioriterat område 1: Kommunledning och invånarinflytande Mål 1: Vi stärker en levande självstyrelse, öppenhet i verksamheten och kommuninvånarnas delaktighet via programmet Ny Kommun 2017 och revideringen av kommunallagen. Genom programmet Ny kommun 2017 utformades tillsammans med kommunerna en vision om kommunsystemet och verksamhetsmodellerna i Finland och de åtgärder dessa föranleder. Åtgärderna har bestått av bland annat informationsproduktion och ett pilotprojekt om nätverk och intressebevakning. Centrala frågor har varit beredningen av förbundets mål för regeringsprogrammet och förberedelser inför beredningen av kommunallagen. Kommunförbundets styrelse antog 20.4.2011 enhälligt riktlinjerna för den samlade kommunreformen som är en nödvändig fortsättning på strukturreformen. Enligt riktlinjerna ska så många kommuner som möjligt vara starka primärkommuner år 2017. Det innebär att kommunen kan sörja för välfärdstjänsterna och skapa förutsättningar för ökad livskraft och levande demokrati. Enligt förbundet är den centrala utgångspunkten att de regionala skillnaderna erkänns. I regioner där modellen med starka primärkommuner inte är möjlig, bör kommunerna kunna gå in för ett fördjupat samarbete över många verksamhetsområden (den s.k. distriktskommunsmodellen). Förbundet betonar kommunernas centrala roll i kommunreformen. Efter det att statsminister Jyrki Katainen inledde den landsomfattande kommunreformen sammankallade Kommunförbundet en grupp för uppföljning av reformen. Till gruppen kallades 32 medlemmar från olika stora kommuner runtom i Finland. Gruppen ska följa planeringen och genomförandet av kommunreformen ur kommunfältets perspektiv och för Kommunförbundets ledning lägga fram initiativ till lösningar som lämpar sig för olika verksamhetsmiljöer. Gruppen ska också bedöma kommunernas möjligheter att genomföra kommunreformen. I anslutning till kommunreformen arrangerades 13.12.2011 ett seminarium för kommundirektörerna. Ett motsvarande evenemang arrangerades för kommundirektörerna i de svensk- och tvåspråkiga kommunerna i januari 2012. Kommunförbunds bildningspolitiska program blev färdigt i början av 2012 med styrelsens godkännande. Programmet delades ut och presenterades i stor utsträckning för de centrala intressegrupperna och de politiska förgrundsgestalterna. Många av riktlinjerna i programmet togs med i regeringsprogrammet. Det bildningspolitiska programmet stöder förbundets intressebevakning och utvecklingsarbete under regeringsperioden. Ett antal kommunforskare sammanställde i samarbete med Kommunförbundet och Föreningen för Kommunalvetenskap boken Den kommunala självstyrelsens grundpelare som ger riktlinjer för förnyelse, bland annat som underlag för kommunreformen och för revideringen av kommunlagen. I boken behandlas självstyrelsen med utgångspunkt i lagstiftningen, politiken, ekonomin och utvecklingen av det civila samhället. Boken publicerades före riksdagsvalet. Kommunal självstyrelse är kommuninvånarnas självstyrelse och därför behövs deras synpunkter på sin hemkommun som underlag för utvecklingen av självstyrelsen i kommunerna. Hösten 2011 inleddes en kommunundersökning som Kommunförbundet ansvarar för. Undersökningen är en del av forskningsprogrammet ARTTU. I en enkät som omfattar totalt 30 900 medborgare runtom i Finland kartläggs uppgiftslämnarnas syn på hemkommunen och på det sätt på vilket ärenden sköts. Samtidigt utreds vad uppgiftslämnarna anser om den kommunala servicen och hur de deltar i kommunens beslutsfattande. De första resultaten presenterades under ett seminarium i december. Mål 2: Vi stärker den politiska och den professionella ledningens verksamhetsförutsättningar och samarbete. För att stärka den politiska och den professionella ledningens verksamhetsförutsättningar i kommunerna inleddes utvecklingsprojektet Kommunledning 2017. Kommunernas förändrade och mångfasetterade omvärld, generationsskiftet som är på gång inom ledningen och de strukturella förändringarna ställer nya krav på den politiska och professionella ledningen. Utvecklingsarbetet gäller den politiska ledningens verksamhetsförutsättningar och utbildning samt tillgången till och rekryteringen av professionella ledare och ett sporrande lönesystem. Dessutom är målet att bereda riktlinjer och förslag som 6

gäller kommunledningen och översynen av kommunallagen 2013 samt totalrevideringen av den. Ett forskningsprojekt om strategisk ledning inom undervisningsväsendet inleddes, där man med olika slags kommuner utreder kompetensbehoven och förutsättningarna för ledningskompetensen i den föränderliga verksamhetsmiljön. Utgående från projektresultaten har ett utbildningsprogram beretts för att främja förutsättningarna för styrning av den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och den grundläggande yrkesutbildningen. Till stöd och beredskap för kommunernas krisledning utvecklades redskap tillsammans med räddningsverken. Kommunförbundets styrelse antog 8.6.2011 en rekommendation om förhandsbedömning av effekterna av kommunala beslut. Syftet med rekommendationen och handboken med praktiska råd är att göra den kommunala beslutsprocessen mer genomskinlig, förutsägbar och övergripande. Det centrala budskapet är att effekterna av beslutsförslagen ska ha utvärderats redan innan besluten fattas. Enligt modellen bör effekterna bedömas ur fyra synvinklar: kommuninvånarna, miljön, kommunorganisationen och ekonomin. För att förankra rekommendationen ordnades fem regionala seminarier på olika håll i Finland. Förbundet främjade införandet av fullmäktigeavtal, ett gott styrelsearbete och direktörsavtal, bland annat genom exempel på god praxis i kommunerna. För att förankra principen om ett gott styrelsearbete ordnades regionala seminarier i samarbete med styrelsen för Finlands kommundirektörer rf. Också under Kommundirektörsdagarna i Seinäjoki 11 12.8.2011 var det centrala temat utöver kommunernas livskraft och kommunreformen utvecklingen av kommunledningen. I samarbete med Esbo, Salo, Vanda och Åbo fortsatte projektet Tase, som syftar till att påskynda godkännandet och genomförandet av den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå. I projektet utarbetas en sådan funktionell jämställdhetsplan som deklarationen förutsätter och tas fram information och verktyg för integrering av jämställdheten i kommunernas service, beslutsfattande, informationsproduktion och planering av verksamheten och ekonomin. Andra europeiska kommuners förfaranden används som jämförelseuppgifter. Projektet är riktat till såväl kommunernas förtroendevalda som tjänste-/ befattningshavare. Naisjärjestöt Yhteistyössä Kvinnoorganisationer i samarbete NYTKIS ry deltar i genomförandet av projektet. Social- och hälsovårdsministeriet har, utöver finansieringen av kommunerna och Kommunförbundet, beviljat projektet finansiering av Europeiska socialfonden. Mål 3. Vi främjar fungerande ledarskapssystem och ägarstyrning i kommunerna, kommunkoncernerna och kommunernas samarbete. Utvecklingsprojektet Nya generationens organisation och ledarskap fortsätter. Projektets syfte är att tillsammans med kommunerna för den nya generationen ta fram ledarskapsformer och organisationsstrukturer som syftar till att tackla utmaningarna på 2020-talet. Projektet är ett partnerskapsprojekt som genomförs i samarbete med Kommunförbundet och dess koncernbolag Oy Audiapro Ab, 30 partnerskapskommuner och Sitras program för ledning av den offentliga förvaltningen. Projektet omfattar kommunala verkstäder, seminarier för erfarenhetsutbyte i stora, medelstora och små kommuner (s.k. KuntaVertaiset) och temaseminarier. Under 2011 utkom publikationen Kohti uuden sukupolven organisaatioita: Esimerkkejä kuntien prosessimaisesta toiminnasta (Organisationer för den nya generationen: Exempel på kommunernas processinriktade verksamhet). I publikationen beskrivs hur en processinriktad organisation bildas och byggs upp och de allmänna principerna för processledning anpassade till kommunförvaltning. I publikationen presenteras de reformer som genomförts i Kuopio, Jyväskylä, Kempele, Tammerfors, Kouvola, Träskända och Punkaharju och framtida utmaningar. För att förmedla nordiska erfarenheter fortsatte simuleringen av ledarskapssystem genom jämförelsen av Jyväskylä och Jönköping, och tillsammans med Sveriges Kommuner och landsting ordnades ett nordiskt seminarium om ledarskap och demokrati. För utveckling av samarbetet inom ledningen genomfördes projektet Hyvä yhteistoimielintyöskentely (YHTE, Gott samarbete inom olika organ) i samarbete med FCG Oy och sex regioner som deltar i 7

pilotsamarbetet. Dessutom utreddes genom forskningsarbete vilka framgångar och motgångar sex samarbetsområden på olika håll i Finland har haft i fråga om styrning, tillhandahållande och produktion av tjänster. Utredningen visade att logiken i styrningen av samarbetsområden som ett nätverksbaserat verksamhetssätt avviker i hög grad från den sedvanliga styrningen i kommunen. För att stärka den kommunala utvärderingskompetensen inleddes utvärderingen Johda hukka pois som en del av kommunens systematiska ledningsprojekt. Projektet syftar till att samla praktiska modeller för självvärdering och till att genom verktyg och utvecklingsunderlag på webben ställa modellerna till förfogande för dem som utför utvärderingar i kommunerna. I projektet sammanställs elektroniska verktyg och god praxis som effektiverar utvärderingen, minskar risken för överlappande arbete och bidrar till ett utbyte av erfarenheter och information om utvärdering mellan kommunerna. Under 2011 inleddes arbetet med att utveckla kommunkoncernen. Arbetet fortsätter år 2012 som en del av nätverksprojektet Nya generationens organisation och ledarskap. Under 2011 organiserades och utökades produktifieringen av stödresursen DRG inom den specialiserade sjukvården för sjukvårdsdistrikten. Resultaten av detta antas synas i sjukvårdsdistriktens verksamhetsresultat 2012. Mål 4: Vi främjar förändringsledning som bygger på kunskap och erfarenhet samt strategisk ledning av personalresurserna i kommunerna och samkommunerna. För Kommunförbundet är en faktabaserad förändringsledning viktig, liksom också planeringen och genomförandet av kommunreformen. Forskningsprogrammet ARTTU, som genomförs i samarbete mellan Kommunförbundet, sex universitet och olika ministerier, till stöd för förändringarna i kommunerna och inom hela kommunsektorn fortsätter. Programmet ger upphov till systematiska och jämförbara uppgifter om förändringsprocesserna i anslutning till strukturreformen och effekterna av förändringarna ur olika kommuners och aktörers synvinkel. Under den femåriga programperioden utreds förändringarna i kommunerna i fråga om servicen, demokratin och ledningen, personalen och den kommunala och regionala ekonomin samt en fungerande samhällsstruktur. De 40 kommuner som är med i projektet representerar så väl det är möjligt det finländska kommunfältet, exempelvis på basis av storlek, geografiskt läge och landsortsklassificering. Det är fråga om kommuner som gått samman, samarbetskommuner, kommuner i stadsregioner, landsbygdsdominerade kommuner och kommuner med långa avstånd. Forskningsresultaten beskriver således alla slags kommuner. I slutet av 2011 utkom mellanresultaten för de olika modulerna som kommunreformen, initierad av regeringen, ytterligare ökade intresset för. Projektets slutrapporter kommer ut 2012. Till stöd för ledningen av personalresurser genomfördes en personalenkät inom personalmodulen som hör till forskningsprogrammet ARTTU och som genomförs av Tammerfors universitet. Arbetslivskvaliteten består av en helhet med fem delområden: påverkansmöjligheter, arbetsklimat, arbetstillfredsställelse, öppen konflikthantering och personalledning, dvs. chefsarbete. Forskningsarbetet ger upphov till nyttig information som underlag för ledningen av de strukturella förändringarna i kommunerna. Förbundet främjade förutsättningarna för kommunernas ledningsarbete, liksom också utvärderingarna och förändringarna av servicestrukturerna genom att göra och utveckla kostnadsjämförelser inom social- och hälsovården i stora och medelstora kommuner. Likaså främjades möjligheterna att förbättra faktaunderlaget inom primärvården i samband med övergången till det nationella arkivet och införandet av vårdanmälan i öppenvården (avohilmo). Mål 5: Vi sprider fungerande modeller för när- och brukardemokrati. Verksamheten i projektet för lokalt inflytande (ALVA) fortsatte genom nätverksevenemang. När det gäller inflytandet i närmiljön inleddes en insamling av uppgifter, till exempel i fråga om utveckling av representativ demokrati, av kommunens interna valkretsar, delförvaltning, invånarnas direkta deltagande och användarvänlig påverkan och delaktighet. 8

Mål 6: Vi främjar barns och ungas deltagande genom att stödja delaktighet och möjlighet att påverka. Förbundet deltog i och utövade inflytande på beredningen av det barn- och ungdomspolitiska utvecklingsprogrammet 2012 2015. För att främja barns och ungas delaktighet inleddes projektet Den virtuella kommunen som syftar till att på lång sikt öka kunskaperna om kommunerna, delaktigheten och valdeltagandet. Ett spel på webben till stöd för skolundervisningen blir färdigt före kommunalvalet 2012. Förbundet deltog i styrgruppen i projektet Netari.fi och stödde barns och ungas delaktighet med hjälp av sociala medier. Prioriterat område 2. Den kommunala servicen och servicestrukturen Mål 1: Vi stärker den kommunala självstyrelsen, utvecklar modeller för en stark primärkommun som lämpar sig för olika slags lokala förhållanden och skapar förutsättningar för livskraftiga och ekonomiskt sunda kommuner med god servicekapacitet. Kommunförbundet gick in för att påverka regeringsprogrammet genom att utarbeta egna riktlinjer för genomförandet av kommunstrukturreformen. Dessa riktlinjer antogs av förbundets styrelse 20.4.2011. Enligt riktlinjerna bör reformen genomföras utgående från starka primärkommuner och så att de olikartade förhållandena i landets olika delar beaktas. Distriktskommuner kunde vara ett alternativ i sådana regioner där det inte är ändamålsenligt med starka primärkommuner. Kommunerna bör interaktivt kunna ta del i beredningen av strukturreformen och reformen bör fullföljas utgående från kommunernas frivilliga beslut. Enligt förbundets riktlinjer bör reformen beredas så att de nya kommunerna och distriktskommunerna kan inleda sin verksamhet 2017. Beredningen av programmet Ny kommun 2017 fortsatte och aktuell och nyttig information för olika utvecklingsprojekt producerades. Främjande av välfärden och hälsan betonades i Kommunförbundets verksamhet. Den förebyggande betydelsen av utbildnings-, biblioteks-, idrotts- och ungdomstjänster lyftes fram på olika sätt genom information och kurser med fokus på dessa tjänsters betydelse när det gäller att bryta kostnadsspiralen inom den kommunala ekonomin. Mål 2: Vi tryggar förutsättningarna för ett kommunbaserat servicesystem i lagstiftningen och styrningen. Under året främjades diskussionen om fördelarna med ett kommunbaserat servicesystem genom att i informationen till medierna lyfta fram styrelsens riktlinjer samt forskningsresultat om kommunala tjänster, deras effektivitet och den kommunala självstyrelsens betydelse. Webbtjänsten Kunnat.net, som förnyades år 2011 offentliggjordes. Kunnat.net, Kommunerna.net och Localfinland.fi var med sina olika perspektiv på kommunernas verksamhet ett stöd för förbundets informationsverksamhet. I de elektroniska nyhetsbreven till olika målgrupper lyftes bland annat fram det arbete som gjorts inom förbundets program Ny kommun 2017. Kommunförbundet utredde byggnadstillsynstaxan i kommunerna år 2010. Utgående från utredningsresultaten utarbetade förbundet en mall för rekommendation till taxa Avgiftsgrunder och mall för taxa för byggnadstilllsynsmyndighetens uppgifter 2012. I samarbete med kommunerna utarbetades modeller för kvalitetsledning och utvärderingsmetoder som lämpar sig inom småbarnsfostran, grundläggande utbildning och gymnasieutbildning. Den sammanställda publikationen har varit efterfrågad i kommunerna. Med hjälp av en uppföljningsgrupp för kvalitetsledning inom undervisningssektorn stöds och följs genomförandet av kvalitetsarbetet upp. Vidare främjas resultatutvecklingen inom servicen och kopplingen till kommunens strategiska ledning. I arbetet med revideringen av socialvårdslagstiftningen betonades perspektivet kommunbaserat servicesystem. Förbundet deltog också aktivt i den regionrunda som ordnades för att stödja verkställandet av hälso- och sjukvårdslagen. 9

Mål 3: Vi främjar resultaten i servicen genom att stödja omläggningen av kommunernas serviceproduktion, framför allt genom möjligheten att utnyttja IT och genom en flexiblare normstyrning av kommunernas verksamheter. Kommunförbundet medverkade i utvecklingen och spridningen av den elektroniska välfärdsberättelsen. Över 150 kommuner har användarkod till systemet. Den elektroniska välfärdsberättelsen stöder främjandet av en sådan hälsa och välfärd som avses i hälso- och sjukvårdslagen och fungerar som ett verktyg för ledning och beslutsfattande. Förbundet deltog i finansministeriets och de 20 största städernas produktivitetsprogram som syftar till att höja den kommunala servicens produktivitet. Produktivitetsprogrammet fokuserade på att höja produktiviteten inom sju delområden. Nätverksarbete kring serviceinnovationer och produktivitet befäste införandet av innovationer i utvecklingen av den kommunala verksamheten. Sammanlagt fem evenemang arrangerades i de stora städerna och på Kommunmarknaden år 2011. Mål 4: Vi stöder omläggningen av den kommunala servicen för att stärka kundfokuseringen. Kommunförbundet deltar aktivt i det mångsektoriella och omfattande projektet Innoby som har som mål att stödja förnyandet av vård- och omsorgstjänster med hjälp av god praxis och innovationer. Nittio utvecklare inom vård- och omsorgssektorn studerar nya kundfokuserade utvecklingsmetoder som en del av en specialyrkesexamen för produktutvecklare i Innobys program för tutorutbildning. Kommunförbundet deltog i projektet för kommunala kundkontaktcenter (ASPA) som slutfördes 2011 med delfinansiering av KommunIT. I projektet utvecklades ett koncept för kundkontaktcenter som i hög grad stöder sig på teknologi och som kommunerna kan använda och vidareutveckla. Mål 5: Vi utvärderar och anpassar en omläggning av kommun- och servicestrukturerna utgående från kommunerna och främjar utnyttjandet av kommunernas utvecklingspotential. I syfte att utvärdera och stödja de pågående förändringarna i kommunerna och inom hela kommunsektorn fortsattes programmet för utvärdering av strukturreformen (ARTTU), ett samarbete mellan Kommunförbundet, sex universitet och olika ministerier. ARTTU ger systematisk och jämförbar information om förändringsprocesserna inom strukturreformen och deras inverkan ur olika slags kommuners och aktörers synvinkel. Förändringarna i kommunerna utreds ur perspektiven service, demokrati och ledning, personal, kommunal- och lokalekonomi samt samhällsstrukturens funktionsduglighet. I slutet av 2011 färdigställdes mellanrapporter om kommunernas ekonomi, social-, hälso- och sjukvårdstjänster, utbildningstjänster, kommunernas personal och samhällsstrukturens funktionsduglighet i stadsregioner. Resultaten offentliggjordes på ARTTU-seminariet i december och via olika pressmeddelanden. Slutrapporterna blir klara i slutet av 2012. Mål 6: Vi främjar samarbetet mellan markanvändning, boende och trafik och utvecklingen av nya verksamhetsmodeller för att trygga tillgången på service och kvaliteten på livsmiljön. Förbundet har på olika sätt utvecklat förutsättningarna och instrumenten för samordning av markanvändning, trafik och boende. Arbetet utfördes inom olika projekt via medverkan i kohesions- och konkurrenskraftsprogrammet KOKO, i temanätverket för markanvändning, trafik och boende (MAL) och i miljöministeriets och kommunikationsministeriets gemensamma forum (Maali) som genom utveckling av kreativa innovationsmiljöer i landskapen syftar till bättre samordning av markanvändningen och trafiken. Kommunförbundet deltog i beredningen av ändringarna i markanvändnings- och bygglagen, bland annat i fråga om styrningen av handelns etablering. Lagändringen godkändes våren 2011. Förändringarna inom handeln uppfyllde förbundets mål om tjänsternas tillgänglighet och tryggade närtjänster. 10

Prioriterat område 3. Kommunalekonomi Mål 1: Vi arbetar för att basserviceprogrammet och basservicebudgeten, som ingår i ramförfarandet för statsfinanserna och statens årliga budgetekonomi, ska utarbetas så att kommunernas serviceskyldigheter och finansieringsmöjligheter är i balans i hela Finland. På hösten överlämnade regeringen budgetpropositionen för 2012 till riksdagen tillsammans med ramarna för statsfinanserna 2012 2015. Kommunernas statsandelar skars ner kännbart samtidigt som fastighetsskatten ställdes utanför utjämningen av statsandelen på basis av skatteinkomster. I februari 2011 beredde Kommunförbundet en analys för kommunernas ekonomi- och finansieringsforum, Den offentliga ekonomins hållbarhet och finansieringsunderskottet i den kommunala ekonomin. Syftet med analysen var att styra den kommunala ekonomin mot en mer hållbar framtid efter svåra år. Kommunförbundet hade tidigare utarbetat räddningsprogram för den kommunala ekonomin i februari 2009 och 2010. Programmen innehåller konkreta förslag till vad regeringen och kommunerna kan göra för att stabilisera situationen. Kommunförbundets förslag har fått ett positivt mottagande både på statligt håll och i kommunerna. År 2009 minskade Finlands bruttonationalprodukt med 7,8 procent, vilket är ett rekord. Kommunerna skärpte sin beskattning för 2010 rejält och anpassade sin verksamhet samtidigt som regeringen vidtog åtgärder för att stödja den kommunala ekonomin. I slutet av 2011 blev det uppenbart att regeringen inte kommer att nå regeringsprogrammets mål för stabilisering av statsfinanserna. I ramarna för statsfinanserna 2013 2016, som ges ut i mars 2012, och i det tillhörande basserviceprogrammet kommer statsbidragen till kommunerna därför att skäras ner ytterligare. Kommunförbundet uppdaterade prognoserna för den kommunala ekonomin i slutet av 2011 och började bereda ett stabiliseringsprogram. Kommunreformen väckte en livlig debatt redan innan det fanns tillgång till uppgifter om regeringens detaljerade mål. Hösten 2011 inleddes arbetet med att revidera kommunallagens bestämmelser om ekonomi som ett led i den kommunallagsreform som den tidigare regeringen inlett. Kommunförbundet deltog aktivt i intressebevakningen, särskilt i fråga om beredningen av basserviceprogrammet och basservicebudgeten och hörandet i samband med dem. I intressebevakningen i trafikfrågor betonades beredningen av regeringsprogrammet, statsbudgeten och en trafikpolitisk redogörelse. Kommunförbundet har aktivt arbetat för att staten ska bära sitt ansvar när det gäller trafiknäten och finansieringen av kollektivtrafiken. Kommunförbundet har i arbetsgrupper och genom utlåtanden och förhandlingar arbetat för att nya uppgifter och investeringsbehov inom utbildning och kultur ska beaktas i basserviceprogrammet och att verksamheter som orsakar kostnader för kommunerna i tillräckligt god tid ska tas med i beredningen av basserviceprogrammet och basservicebudgeten. Mål 2: Vårt mål är att bredda kommunernas skattebas. Kommunförbundet föreslog att kommunernas skatteunderlag ska breddas genom en fortsättning på höjningen av samfundsskatteandelen också efter 2011 och genom att inkomsterna av avfallsskatten och en del av inkomsterna av kapitalskatten överförs till kommunerna. Dessutom föreslog förbundet ändringar i fastighetsskatten, bland annat att tomterna för stadigvarande bostäder frigörs från den allmänna fastighetsskattesatsen och att fastighetsskatten utvidgas till att också omfatta gruvdrift. Kommunförbundet har betonat vikten av att bredda skatteunderlaget för att det inte ska uppstå ett alltför stort tryck på att höja den kommunala inkomstbeskattningen. I regeringsprogrammet ingår en fem procents höjning av kommunernas samfundsskatteandel för 2012 2013 och utveckling av fastighetsskatten. Regeringen vill också ge kommunerna bättre möjligheter att klara sig med egna skatteinkomster. Mål 3: Vi främjar en reform av statsandelssystemet som ger kommunerna bättre förutsättningar att styra sin ekonomi och som innebär att statsandelarna i regel betalas till kommunerna. Vi förutsätter att kommunernas olika förhållanden och servicebehov och skillnaderna i skattebasen 11

beaktas i tillräckligt hög grad. I statsandelsreformen (L 1704/2009) i början av 2010 höjdes statens finansieringsandel för nya uppgifter i enlighet med Kommunförbundets mål, dvs. med 50 procent. Om man ser till självstyrelsen och den ekonomiska styrningen uppfylldes också Kommunförbundets mål om sammanslagning av sektorspecifika statsandelar. Genom denna lösning uppfylldes delvis Kommunförbundets ambition att förenkla statsandelssystemet, vilket ingått i förbundets strategi. Enligt det nya regeringsprogrammet ska statsandelssystemet revideras. Det är meningen att systemet ska bli mer sporrande och att det ska vara neutralt vid kommunsammanslagningar. Fastighetsskatten uteslöts ur systemet med utjämning av statsandelen på basis av skatteinkomster, trots att Kommunförbundet motsatte sig det. Statsandelarna skars ner med 631 miljoner euro för år 2012. Kommunförbundet förhandlade med finansministeriets kommunavdelning om behovsprövade höjningar av statsandelen och gav ett utlåtande om 64 kommuners ansökningar. Förbundet föreslog att 34 kommuner skulle beviljas behovsprövad höjning. Enligt statsrådet beslut beviljades sammanlagt 31 kommuner höjning till ett totalt belopp av 20 miljoner euro. Mål 4: Vårt mål är att öka avgifternas andel i finansieringen av servicen och styrningen av efterfrågan. Avgiftsinkomsternas andel av driftskostnaderna har minskat under de senaste tio åren. Kommunförbundets mål är att rätta till eftersläpningen så att avgifternas betydelse i mån av möjlighet ökar i framtiden och så att åtminstone indexjusteringarna görs till fullt belopp. Mål 5: Vi tar fram mallar för budgetering och ekonomisk planering och andra anvisningar för ekonomin samt handlingsmodeller för goda resultat och flexibilitet med beaktande av förändringarna i kommunernas verksamhetsmiljö. Kommunförbundet deltog aktivt i kommunallagskommitténs revidering av kommunallagens bestämmelser om ekonomi. Detta hörde till förbundets viktigaste verksamhet år 2011. Kommunförbundet medverkade aktivt i kommunsektionen inom arbets- och näringsministeriets bokföringsnämnd. Kommunsektionen uppdaterade och gav ut tre allmänna anvisningar om resultaträkningen, balansräkningen och avskrivningar. Dessutom uppdaterade förbundet anvisningen om kommunernas och samkommunernas budget och ekonomiplan. Förbundet stödde kommunerna i deras ekonomiplanering genom att upprätthålla och uppdatera en skatteprognosram och genom att tillhandahålla statistik till stöd för planeringen och bedömningen av ekonomin. En uppskattning av den kommunala ekonomins utveckling utarbetades och upprätthålls tillsammans med staten. Förbundet uppdaterade också sina egna prognoser för och uppskattningar av skatteinkomsternas och den övriga finansieringens utveckling och kommunernas resultaträkningar. Mål 6: Vårt mål är att i samarbete med staten och övriga kommunala aktörer skapa enhetliga begrepp och mått för kommunsektorn som mäter produktiviteten och resultaten. Kommunförbundets kommunalekonomiska enhet samordnade förbundets intressebevakning inom produktivitetsverksamheten och medverkade bland annat i den produktivitetsgrupp som verkar inom utvärderingssektionen i Delegationen för kommunal ekonomi och kommunalförvaltning. Kommunalekonomiska enhetens samarbete med bland annat finansministeriet och Statens ekonomiska forskningscentral (VATT) fördjupades ytterligare med målet att skapa nya produktivitetsbegrepp och produktivitetsmått som kunde ersätta det traditionella input output-baserade angreppssättet och de mått som använts i samband med det. Målet är att uppnå en så god produktivitet som möjligt mätt med mått som kan anses vara pålitliga och som styr verksamheten på rätt sätt och som beaktar behövliga insatser till exempel inom förebyggande verksamhet. Kommunförbundet deltog i produktivitetsprogrammet för de 20 största städerna, särskilt i arbetet med att utveckla och följa upp gemensamma produktivitetsmått. Inom ramen för programmet ledde Kommunförbundet också ett spetsprojekt om servicenät. 12

Prioriterat område 4. Livskraftiga kommuner och regioner Mål 1: Vi stöder kommunernas och regionernas förutsättningar att inleda samarbete och bilda nätverk för att öka sina resurser, främja företagandet och höja kompetensen. Europeiska unionens nästa sju års budgetperiod, som också omfattar strukturfondspolitiken, inleds 2014. Avsikten är att budgetperiodens viktigaste avgöranden ska fattas 2012. Kommunförbundet har tillsammans med arbets- och näringsministeriet, landskapsförbunden och kommunerna gått in för en lösning som garanterar en så bra finansiering för Finland som möjligt under nästa period. Den enhälliga uppfattningen är att finansieringen till Finland i väsentlig rad kommer att bero på hur nordliga glesbygdsområden behandlas under den kommande perioden. Mål 2: Vi stärker kommunernas, regionernas och områdenas förutsättningar att skapa konkurrenskraftiga och innovativa verksamhetsmiljöer som utgår från de egna styrkorna. Frågan om sambandet mellan kommunernas livskraft och deras förutsättningar att klara av sina uppgifter har äntligen lyfts fram i en saklig diskussion. I anknytning till detta förbereder Kommunförbundet ett omfattande projekt, Nyckeln till livskraft, tillsammans med bland andra Helsingfors stad. Syftet med projektet är att utveckla ett koncept för styrning av livskraften i kommunerna i samarbete med cirka 15 pilotkommuner. Samarbetsparter söks bland universiteten, ministerierna och andra aktörer. Intresset för projektet är stort i kommunerna. Finansieringspaketet klarnar i början av 2012 och efter det kan projektets olika delar inledas. Integrationen av invandrare har blivit allt viktigare i och med att antalet invandrare har ökat under de senaste åren. Det är kommunerna och staten som ansvarar för integrationen. Den nya integrationslagen trädde i kraft 1.9.2011. Kommunförbundet har haft ett nära samarbete med invandringsexperter för att möjliggöra en ändamålsenlig och effektiv tillämpning av lagen för kommunernas del. Effekterna och resultaten av detta arbete märks och känns speciellt i huvudstadsregionen och i de andra stora städer där majoriteten av invandrarna bosätter sig. Särskilda med staten gemensamma intressebevakningsfrågor har varit integrationsprocessens resurser i kommunerna och för statens del särskilt i närings-, trafik- och miljöcentralerna (NTM-centralerna). En annan utvecklings- och diskussionsfråga har varit placeringen av invandrare med flyktingstatus i kommunernas mottagningscentraler. Kommunförbundet har betonat hur viktig tillgången till och effekterna av utbildnings- och kulturtjänster på regional nivå är som stöd för regionernas livskraft och innovativitet genom bland annat det riksomfattande projektet Konstfostran 2011 som genomfördes i samarbete med undervisnings- och kulturministeriet. Förbundet medverkade också aktivt i nationella utvecklingsåtgärder genom att vara med i arbetsgrupperna Luovan talouden tulevaisuusryhmä (Kreativ ekonomi i framtiden) och Maaseudun kulttuuriteemaryhmä (Landsbygdens kulturteman). Huvudforumet för Kommunförbundets stadspolitiska arbete är förbundets stadspolitiska arbetsgrupp där direktörerna i de 19 största städerna ingår. Under året behandlade arbetsgruppen bland annat påverkan av regeringsprogrammet efter vårens riksdagsval, intensifiering av stadssamarbetet, strukturella förändringar och kollektivtrafikens konkurrenskraft. Vidare verkade man för att den kommande regeringens program skulle innefatta så kallade positiva specialåtgärder för att sporra till och utveckla regionala genomförande- och finansieringsmallar. Man fortsatte arbetet i de ekonomiska regionernas samarbetsnätverk under året genom att bland annat utarbeta förslag till det nya regeringsprogrammet som beaktar de regionala centralorternas perspektiv. En så kallad Brand Map färdigställdes som en del av politikprogrammet för att höja de regionala centralorternas profil och ge ramar för informationsstrategin. Målet är att via branding förbättra de regionala centralorternas möjligheter att ta fram attraktiva tjänster, produkter och evenemang för olika målgrupper. Under året deltog förbundet aktivt i beredningen av den nya landsbygdsfondens programperiod på nationell nivå. Förbundet har bland annat deltagit i arbetsgrupper som bereder företags- och utvecklingsstöd för landsbygden och i en temagrupp för ut- 13

veckling på lokal nivå. Utgångspunkten har varit att stärka kommunernas roll i landsbygdspolitiken och ge kommunerna en aktivare roll i den lokala landsbygdspolitiken. Delegationen för små kommuner lyfte under året fram sin intressegrupps perspektiv på kommunstrukturreformen. Kommunförbundet stödjer främjandet av kommunernas och regionerna konkurrenskraft genom Piiri-samarbetet inom kommunal marknadsföring. FM i kommunal marknadsföring ordnades för sjätte gången. Sammanlagt 36 bidrag anmäldes till kategorierna Turism, Rekrytering, Konkurrenskraft och Årets marknadsföringsprodukt. Kampanjpriser för totalt 100 000 euro delades ut till de mest framgångsrika bidragen. Mål 3. Vi medverkar till att resurserna för kommunernas och regionernas självständiga utveckling stärks på nationell nivå och inom Europeiska unionen. Av de arbetslösa i Finland hör en stor del på olika sätt till gruppen svårsysselsatta. Under de senaste åren har statsmakten gått in för att så småningom överföra ansvaret för sysselsättningen av denna grupp till kommunerna. Förbundet fick in en skrivning i regeringsprogrammet om ett mångårigt försöksprojekt som uttryckligen genom kommunala åtgärder ska ta fram nya metoder för sysselsättning av gruppen. Detta projekt är mycket viktigt med tanke på kommunernas roll i framtiden. Försöket bereddes under hösten i samarbete med arbets- och näringsministeriet och social- och hälsovårdsministeriet. Projektet inleds under höstsommaren 2012. Ett arbete kring samma tema av tre utredningspersoner (Kommunförbundet, ANM, SHM), som färdigställdes i början av 2011, skapade en grund för projektet. Flera program och föreskrifter som påverkar verksamheten i Finlands kommuner har beretts inom Europeiska unionen under 2011. Till de viktigaste hör utvecklingen av regelverket om bankernas soliditet. Ur finländsk synvinkel bedömdes att specialfinansieringen till kommunerna skulle äventyras om kommande föreskrifter mekaniskt tillämpas lika på alla kreditinstitut. Kommunfinans Abp som svarar för en betydande del av kommunernas finansiering skulle vara tvunget att antingen öka sitt eget kapital betydligt eller minska kreditgivningen till kommunerna till en bråkdel av det nuvarande. Förbundet samarbetade med andra länders kommunorganisationer som hade motsvarande intressen och förhandlade direkt med kommissionens vederbörande instanser för att få till stånd en särbehandling av de kommunala kreditinstituten med fokus på den finländska modellen. I detta arbete hade Kommunförbundets kontor i Bryssel en viktig roll. Höstsommaren 2011 fick kontoret en ny direktör med sakkunskap inom kommunal ekonomi. Mål 4. Vi stöder en omorganisering av regionförvaltningen och ett klarläggande och stärkande av de kommunbaserade landskapsförbundens struktur och ställning. Utöver de månatliga mötena för landskapsdirektörer ordnade Kommunförbundet två presidiekonferenser för landskapsförbunden. Centrala teman var uppföljningen av regionförvaltningsreformens genomförande, regeringsprogrammet i frågor som gäller kommunerna och diskussionsöppningen om landskapsförbundens framtid tillsammans med Sitra, Jubileumsfonden för Finlands självständighet. Tillsamman med landskapsförbunden deltog Kommunförbundet i och påverkade arbetet i undervisnings- och kulturministeriets beredningsgrupp för prognostisering och dimensionering av utbildningsutbudet (KT 2016). Gruppens uppgift var att utgående från utvecklingsplanen för utbildning och forskning 2011 2016 utarbeta ett förslag till mål för utbildningsutbudet 2016. Arbetsgruppens förslag För en balanserad sysselsättningsutveckling 2025 blev klart i april 2011. Kommunförbundet stödde den kvantitativa och kvalitativa prognostiseringen av landskapsförbundens kompetensbehov inom den regionala utbildningen genom att upprätta ett prognostiseringsforum, i vilket också arbets- och näringsministeriet samt undervisnings- och kulturministeriet medverkade. 14

Prioriterat område 5. Personaltillgång och kompetens Produktionen av offentlig service bygger på en kompetent personal som mår bra. I och med att kommunanställda pensioneras i stort antal, försörjningskvoten förändras och befolkningen koncentreras till tillväxtcentrum ökar servicebehovet och sätten att producera service ändras. Detta kräver konkreta åtgärder för att arbetskraften ska kunna tryggas och personalkompetensen utvecklas. Mål 1: Vi förbättrar personalledningen, resultaten och prognostiseringen av kompetensen i kommunerna och samkommunerna. KT Kommunarbetsgivarna bildade ett nätverk för personalledning (HR) som består av 250 HR-anställda som är arbetsgivarens representanter. I november publicerades den första handboken Työhyvinvointia johtamaan! (Styr arbetshälsan!) i serien Henkilöstöjohtamisen hyvät käytännöt (God praxis inom personalledningen). Utarbetandet av publikationen Henkilöstövoimavarojen hallinta kuntakonsernissa (Styrning av personalresurserna inom kommunkoncernen) inleddes på basis av ett utvecklingsarbete i åtta medelstora kommuner. KT:s och kommunsektorns huvudavtalsorganisationers gemensamma resultatkampanj arrangerade ett sakkunnigseminarium om produktivitet och ett startseminarium om kampanjen. Under året formulerade man principerna för resultatarbetet, publicerade en broschyr om rekommendationer för resultatutveckling och planerade också en kommunrunda och en enkät om resultatarbetet. Materialet lades ut på webbplatsen tuloksellisuustyo.fi. KT och huvudavtalsorganisationerna deltog också i beredningen av finansministeriets utvecklingskampanj för produktivitet och goda resultat i kommunerna. Arbetsmarknadens centralorganisationers Runda bord för produktivitet arbetar med en utvecklingsstrategi för arbetslivet, som nämns i regeringsprogrammet, och bereder det nationella utvecklingsprojektet. Resultaten och de goda förfarandena i programmet Palje inom Runda bordet för produktivitet har spridits genom tidskriften Kuntatyönantaja och databanken Hyvien käytäntöjen pankki (Databank för god praxis) på webbplatsen kuntatyonantajat.fi. Under det årliga seminariet beskrevs sektorspecifika projekt. Forskningsprojektet JOHTAVAT sosiaali- ja terveystoimessa fokuserar på innehållet i ledarskapsarbetet på olika nivåer inom social- och hälsovården, på stöd till ledningen, nätverk för chefer, ledningskompetens och ledningskommunikation. I ett forskningsprojekt om strategisk ledning inom undervisningsväsendet, utreddes tillsammans med olika kommuner kompetensbehoven och förutsättningarna för ledningskompetensen i den föränderliga verksamhetsmiljön. Utgående från resultaten har ett utbildningsprogram beretts för att främja förutsättningarna för styrning av den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och den grundläggande yrkesutbildningen. Kommunförbundets svenska sekretariat och KT utformade ett verktyg för utveckling av kommunernas personalpolitik. I personalanalysen lyfts tre aspekter fram: personalens trivsel och påverkansmöjligheter samt ledarskapsfrågor, politikernas inställning och beredskap att föra en aktiv personalpolitik och kommuninvånarnas synpunkter på servicen och på kommunerna som arbetsgivare. Som en del av forskningsprogrammet för utvärdering av strukturreformen (ARTTU) genomfördes inom personalmodulen en omfattande personalenkät av Centralen för arbetslivsforskning vid Tammerfors universitet. Personalenkäten var en fortsättning på en motsvarande enkät som genomfördes år 2009. I en mellanrapport, som blev färdig i december, rapporterades resultaten av enkäten om arbetslivskvalitet och dess utveckling över tiden. Enkäten bestod av fem delområden (påverkansmöjligheter, arbetsklimat, arbetstillfredsställelse, öppen konflikthantering och personalledning, dvs. chefsarbete). Enligt mellanrapporten har arbetslivskvaliteten förbättrats något jämfört med 2009, vilket till största delen beror på att chefsarbetet förbättrats. De många samtidiga förändringarna i den kommunala verksamhetsmiljön leder till ett behov att prognostisera den kompetens som behövs i välfärdstjänsterna. KT inledde ett ESF-projekt om prognostisering av kompetensbehovet inom den kommunala servicen. I projektet utvecklas och testas en prognostiseringsmodell för att stödja kommunorganisationernas framtida personalledning och per- 15

sonalplanering. Utvecklingsarbetet genomförs i fyra regionala pilotprojekt som 15 kommunala organisationer deltar i. I projekten kopplas kommunsektorns kompetensbehov till regional prognostiseringsverksamhet och utbildningsplanering. På nationell nivå utvecklas en verksamhetsmodell med hjälp av vilken kommunsektorns kompetensbehov beaktas i utbildningsplaneringen. Utöver Utbildningsstyrelsen finansieras projektet av KT, Kommunförbundet, Keva och Serviceinrättningarnas arbetsgivarförening. Också för de utbildningskommissioner som undervisnings- och kulturministeriet utsett är den centrala uppgiften prognostisering av kompetens. KT hade sammanlagt 42 representanter för de kommunala arbetsgivarna i utbildningskommissionerna för olika sektorer. Utbildningskommissionerna är arbetslivets och arbetsmarknadsorganisationernas kanal för påverkan i utvecklingen av utbildningen. Kommunförbundet deltog också i det nationella prognostiseringsnätverkets verksamhet. Kommunförbundet och KT deltog aktivt i arbetet för att utveckla personalkompetensen. Utvecklingsarbetet gällde i synnerhet personalutbildning och livslångt lärande. De centrala arbetsmarknadsorganisationerna och Utbildningsstyrelsens utbildningskommissioner påverkade innehållet i de för kommunerna centrala yrkesexamina så att de bättre skulle motsvara kommunernas personal- och kompetensbehov. Utbildningskommissionernas centrala uppgift är att säkra kvaliteten i fristående examina för vuxna och utveckla systemet med fristående examina. År 2011 hade KT 49 representanter i utbildningskommissionerna för olika sektorer. Mål 2: Vi främjar tillgången på arbetskraft, utbildningsutbudet enligt kommunernas och regionernas behov, utvecklar arbetsgivarprofilen och innehållet i det kommunala arbetet. Vi utökar samarbetet kring kommunjobben vid rekryteringen. För att trygga tillgången till en personal som mår bra och har förmåga att förnya sig och bära ansvar samarbetade Kommunförbundet, KT och Keva intensivt kring kampanjen Kommunjobb i intressebevakningen och medlemsservicen. År 2011 utformades i samarbete scenarier för kommunjobb. Dessutom utarbetades en rekryteringsförfrågan och de kommunala arbetsuppgifterna gjordes mer kända bland unga. Vidare utvecklades samarbetet mellan utbildningen och de kommunala arbetsgivarna. Utöver en utvecklingschef rekryterades en marknadsföringsplanerare på deltid till verksamheten Kommunjobb. Projektet Individualism och rekrytering fortsatte. Projektet har som mål att utveckla rekryteringen och förbättra arbetsgivarprofilen. Kommunförbundet bildade ett prognostiseringsforum för landskapsförbunden för att stödja prognostiseringen av den regionala utbildningen i fråga om kvantitet och kvalitet. Syftet med samarbetet är att trygga arbetskraften i kommunerna och ta fram uppgifter om arbets- och näringslivets kvantitativa behov av utbildning i regionerna och kommunerna som underlag för den riksomfattande prognostiseringen. Kommunförbundet och KT deltog också aktivt i undervisnings- och kulturministeriets arbete för kvantitativ dimensionering av utbildningsutbudet. Kommunförbundet och KT bidrog aktivt till innehållet i utvecklingsplanen för utbildning och forskning. Kommunförbundet deltog också i utvecklingen av utbildningssystemet för räddningsväsendet, vilket administreras av inrikesministeriet. Under KL-Kuntarekry Oy:s första fullständiga verksamhetsår byggdes de grundläggande funktionerna upp. Antalet avtal som ingicks om användning av systemet uppgick till 95 och antalet användarkoder till 4 700. Kundtillfredsställelsen var hög. I rekryteringstjänsten ingår ett aktivt stöd för införande av tjänsten och utbildningstjänster samt möjlighet också för kunder som inte använder systemet att annonsera. KT fortsatte verksamheten i det kommunala nätverket för internationell rekrytering. Målet för nätverket är att diskutera rekrytering av utländsk arbetskraft för att trygga tillgången på kompetent arbetskraft inom kommunsektorn. Nätverket stöder kommunerna och kommunkoncernerna i de olika skedena av rekryteringsprocessen och ger möjlighet att utbyta erfarenheter om arbetskraftsinvandring. Mål 3: Vi arbetar för att normerna för behörighetsvillkoren och personaldimensioneringen ska bli smidigare. Regeringsprogrammet innehåller skrivningar om att under regeringsperioden försöka luckra upp behörighetsvillkoren inom de centrala kommunala verk- 16

samhetsområdena. Kommunförbundet och KT lyfte fram de negativa konsekvenserna av de strikta dimensionerings- och behörighetsvillkor som tagits upp i olika lagförslag och i offentligheten. År 2012 fördes diskussioner om behörighetsvillkoren för framför allt yrkesgrupper inom social- och hälsovården. Diskussioner fördes också om smidigare behörighetsvillkor inom dagvården och smidigare personaldimensionering inom räddningsväsendet. Dessa mål försöker man uppnå under regeringsperioden. Mål 4: Vi bereder oss på en ökad arbetskraftsinvandring. I och med att antalet invandrare ökar har integrationen fått större betydelse, och det är kommunerna och staten som bör ansvara för integrationsarbetet. Den nya integrationslagen trädde i kraft 1.9.2011. Effekterna av arbetet med tillämpningen av den för kommunerna ändamålsenliga och effektiva lagen märks särskilt i huvudstadsregionen och i stora städer där merparten av invandrarna bor. Under året behandlades framför allt resurserna för integrationsprocessen i kommunerna och i närings-, trafik- och miljöcentralerna. Ett annat utvecklingsobjekt var placeringen av invandrare med flyktingstatus i kommunerna efter mottagningscentralerna. I projektet Delaktig i Finland deltog 10 mindre projekt och 17 kommuner. Projektet går ut på att tillsammans med kommunerna, staten och olika organisationer utveckla innovativa metoder för att integrera och sysselsätta invandrarna. Mål 5: Vi arbetar för att tydliggöra ansvarsfördelningen och utveckla sysselsättningsverksamheten vid servicecentralerna för arbetskraft. Av de arbetslösa i Finland hör en stor del på olika sätt till gruppen svårsysselsatta. Under de senaste åren har staten så småningom överfört ansvaret för sysselsättning av denna grupp till kommunerna. Enligt regeringsprogrammet ska ett sysselsättningspolitiskt kommunförsök inledas där man försöker ta fram nya metoder för att hitta arbete för svårsysselsatta. Projektet är viktigt för kommunernas framtida roll eftersom beslut om arbetsfördelningen mellan kommunerna och staten i främjandet av sysselssättningen kommer att fattas utgående från försöksresultaten. Projektet inleds år 2012. I och med att antalet svårsysselsatta ökar har samarbetet mellan olika aktörer blivit allt viktigare. Målet för den arbetsgrupp som tillsatts av social- och hälsovårdsministeriet är att utveckla arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte, bland annat genom att uppdatera handboken för arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte och skapa kvalitetskriterier för verksamheten. Arbets- och näringsbyråernas, Folkpensionsanstaltens (FPA:s) och kommunernas gemensamma modell med servicecenter för arbetskraft ska utsträckas till hela landet. Modellen med servicecenter för arbetskraft regleras genom lag och centrens finansiering tryggas. Det sysselsättningspolitiska kommunförsöket och verksamhetsmodellen med servicecenter för arbetskraft runtom i Finland är nära kopplade till varandra och erfarenheterna från kommunförsöket kommer att användas som hjälp när utvidgningen av centren planeras. 17

Prioriterat område 6. Klimatförändringen Mål 1. Vi stöder sådana åtgärder i kommunernas energipolitik, service, markanvändning och trafiklösningar som syftar till att motverka klimatförändringen. Kommunförbundet har genom sin egen klimatkampanj, projektet CHAMP-Local Response to Climate Change och Kommunernas klimatkampanj på många sätt stöttat kommunerna i arbetet med att motverka klimatförändringen och förbereda sig på den. Kommunförbundet har varit med i styrgrupperna för projektet Kohti hiilineutraalia kuntaa (HINKU) (Mot en koldioxidneutral kommun) och för handlingsprogrammet Energiaviisaan rakennetun ympäristön aika 2017(ERA17) (Dags för en energisnål byggd miljö). Vidare har förbundet deltagit i arbetsgrupper för klimatarbete i kommunerna, till exempel i utarbetandet av en riksomfattande strategi och ett åtgärdsprogram för fotgängare och cyklister. Kommunförbundet har bildat en klimatallians med organisationer som stöder kommunernas klimatarbete, dvs. Finlands miljöcentral SYKE, Motiva Ab, Meteorologiska institutet och Östersjöstädernas förbund UBC. Klimatalliansen har som mål att stärka kommunerna i deras arbete för att motverka klimatförändringen och förbereda sig på den. Alliansen vill också vara en samarbetskanal för olika projekt. Kommunförbundet deltog i beredningen av bestämmelser för byggnaders energiprestanda och i beredningen av lagstiftning för energibesparingar, som direktivet om energiprestanda förutsätter. Mål 2. Vi stöder kommunerna och samkommunerna i deras uppgift att sörja för att servicen och samhällsfunktionerna fungerar under föränderliga klimatförhållanden, vid extrema väderfenomen och andra avvikande förhållanden. Genom utredningen Tulvariskit kaavoitusta ja rakentamista koskeva lainsäädäntö (Översvämningsrisker lagstiftning för planläggning och byggande), som utarbetats i samarbete med Aalto-universitet, har konsekvenserna av anpassningen till klimatförändringen bedömts för markanvändningens del. Vid förbundet har man fortsatt att utarbeta en handbok om dagvatten för kontrollerad hantering av regn- och dräneringsvatten. Som en del av handboken beställde Kommunförbundet en tilläggsutredning av Meteorologiska institutet om hur klimatförändringen har påverkat regnutvecklingen i Finland. Med hjälp av den kan dagvattensystemen dimensioneras i framtiden. Mål 3. Vi sporrar kommunerna att i sin närings- och sysselsättningspolitik utnyttja de möjligheter som klimatförändringen medför. Tillsammans med de nordiska kommunförbunden ordnades en innovationstävling för kommunerna Konkreta lösningar för att hejda klimatförändringen. Genom tävlingen försökte man för att motverka klimatförändringen hitta praxis som förbättrar den lokala och regionala ekonomin, sysselsättningen och den allmänna välfärden. De bästa lösningarna prisbelönades vid den internationella konferensen Lösningar nära, tillsammans. Mål 4. Vi förutsätter att ansvarsfördelningen i klimatfrågor är rättvis för kommunerna och att lagstiftningen och övriga statliga åtgärder ger kommunerna tillräckliga möjligheter att motverka och anpassa sig till klimatförändringen. Kommunförbundet har inlett diskussioner om klimatpartnerskap med miljöministeriet, arbets- och näringsministeriet samt kommunikationsministeriet och i samarbete med Finlands miljöcentral (SYKE) utrett möjligheterna till finansiering av kommunernas klimatarbete. Kommunförbundet har i samarbete med Tammerfors stad inlett en preliminär utredning av förfaranden kring ett klimatpartnerskap mellan staten och kommunerna. Inom det utvecklas ett nytt slags avtalsförfarande för stöd- och finansieringsarrangemang, genom vilka staten kan delta i kommunernas systematiska åtgärder för att minska utsläppen. Vidare ges mer information om de existerande finansierings- och stödmekanismerna. I behandlingen av Europeiska unionens förslag till direktiv för energiprestanda har Kommunförbundet haft som mål att den föreslagna skyldigheten för kommunerna att årligen genomföra grundläggande reparationer på tre procent ska tas bort. Kommunförbundet har arbetat i arbets- och näringsministeriets grupper för byggnader och energiproduktion, 18

som inrättats till stöd för de finländska förhandlarna, och påverkat de europeiska kommunförbundens paraplyorganisation CEMR:s och EU:s regionkommittés utlåtanden om direktivförslaget. Prioriterat område 7. Kommunerna och marknaden Mål 1: Vi arbetar för att kommunerna ska ha en stark och entydigt erkänd roll som tillhandahållare av service. Kommunförbundet har i olika arbetsgrupper, samrådsmöten, förhandlingar och i utlåtanden tagit ställning för den kommunala självstyrelsen och den kommunbaserade social- och hälsovården och producerat information om detta. Kommunförbundet har påverkat anordnandet av utbildning och kultur utifrån kommunbaserade modeller, och verkat för att kommunerna också i fortsättningen ska vara anordnare av gymnasieutbildningen och den grundläggande yrkesutbildningen. Kommunernas roll ska stärkas och förfarandet med tillstånd att ordna gymnasieutbildning slopas. Målen har presenterats bland annat i det utlåtande om utvecklingsplanen för utbildning och forskning (KESU) som godkändes av Kommunförbundets styrelse i oktober 2011. Mål 2: Vi eftersträvar klara spelregler för kommunernas verksamhet på marknaden. Kommunförbundet medverkade i en arbetsgrupp, tillsatt av justitieministeriet i oktober 2010, som utredde på vilket sätt principerna för konsumenträtt kan säkerställas i de offentliga välfärdstjänsterna. Arbetsgruppens mandattid löpte ut den 15 mars 2011. Arbetsgruppen hade i uppgift att säkerställa att principerna för konsumenträtten tillämpas i de offentliga tjänsterna också då det inte finns någon grundad anledning till rättsliga skillnader mellan privata och offentliga tjänster. I sin reservation som fogades till arbetsgruppens förslag förutsatte Kommunförbundet att förbättringarna i konsumentskyddet inom de offentliga välfärdstjänsterna bör genomföras genom speciallagstiftning om dessa tjänster i stället för i konsumentskyddslagstiftningen. Frågor som gäller konsumentskyddet bör i stället för att handläggas av konsumentskyddsmyndigheterna behandlas i förvaltningsförfarande vid de myndigheter som redan nu behandlar dessa tjänster. I utlåtandena om arbetsgruppens förslag har de viktigaste remissinstanserna anslutit sig till Kommunförbundets reservation. Kommunförbundets representant har deltagit i en arbetsgrupp för betalningsdröjsmål. I betänkandet föreslås att en ny lag om betalningsvillkor i upphandlingsavtal ska stiftas. Lagen skulle verkställa direktivet om bekämpande av sena betalningar vid handelstransaktioner. Den föreslagna lagen gäller betalningar som görs som vederlag för varor eller tjänster när den som levererar varan eller tillhandahåller tjänsten är näringsidkare och den upphandlande är näringsidkare, ett offentligt samfund eller någon annan upphandlande enhet. Lagen ska innehålla bestämmelser bland annat om hur lång betalningstiden får vara samt när en viss typs avtalsvillkor som begränsar skyldigheten att betala dröjsmålsränta och indrivningskostnader är utan verkan. Det föreslås att lagen om indrivning av fordringar ska ändras bland annat så att innebörden i god indriv- 19

ningssed preciseras och en effektivare efterlevnad av den eftersträvas. De föreskrivna maximibeloppen för indrivningskostnader i samband med konsumentfordringar ska justeras, och det föreslås också att en ny avräkningsbestämmelse tas in i lagen. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg i sitt beslut 29.9.2009 att det rådde en riksomfattande enhetlig kartell på den finländska asfaltmarknaden under åren 1994 2002. Kartellen har omfattat asfaltentreprenader som beställts av såväl privata som kommunerna och staten, och kartellens mål har varit att förhindra en fungerande konkurrens på den finländska asfaltmarknaden. Kommunförbundet har i samarbete med en del kommuner och städer deltagit i utredningen av grunderna för skadeståndstalan och de skador som kartellen orsakat. Mer än 30 kommuner har väckt skadeståndstalan vid Helsingfors tingsrätt gentemot bolagen i asfaltskartellen. Kommunförbundet har följt hur ärendet framskrider i Helsingfors tingsrätt och informerat om frågor av allmänt intresse. Marknadsdomstolen ansåg i sitt lagakraftvunna beslut 3.12.2009 att vissa skogsbolag under åren 1997 2004 gjort sig skyldiga till landsomfattande förbjudet prissamarbete och utbyte av prisinformation vid anskaffningen av virkesråvara. Det var fråga om en priskartell som inköparna bildat och den uttryckliga avsikten var att begränsa den inbördes konkurrensen och gemensamt kontrollera priset på virkesråvara. Kommunförbundet har under 2011 uppmanat kommunerna att överväga om en eventuell skadeståndstalan ska väckas mot de företag som anges i marknadsdomstolens beslut. Kommunförbundet har i samarbete med en del kommuner och städer deltagit i utredningen av grunderna för skadeståndstalan och de skador som kartellen orsakat. Åtminstone 43 kommuner har väckt skadeståndstalan vid Helsingfors tingsrätt gentemot skogsbolag i kartellen. Kommunförbundet har i samarbete med dessa kommuner deltagit i bedömningen av faktorer i samband med rättegången och på ett allmänt plan informerat om hur ärendet framskrider. Det stöd som kommunerna beviljar företag omfattas av Europeiska unionens regler för statligt stöd, vilka också tillämpas på företag som ägs av kommunerna eller samkommunerna. Statsstödsreglerna har i samband med kommunalbesvär allt oftare tagits i beaktande och bedömts. Kommunförbundet har i samarbete med arbets- och näringsministeriet bistått kommunerna vid tillämpningen av reglerna, och informerat och ordnat kurser om bestämmelser och rättspraxis som gäller statligt stöd. Vissa banker har under 2009 meddelat att de med hänvisning till dyrare medelsanskaffning höjer marginalerna på kommunernas lån med rörlig ränta och lån med rörlig ränta som kommunerna garanterat. Kommunförbundet har förhandlat om ärendet med bankerna på riksnivå. Eftersom förhandlingarna inte har lett till något godtagbart slutresultat för kommunfältet, har Kommunförbundet rekommenderat kommunerna och samkommunerna och deras dotterbolag att inleda rättsprocesser mot bankerna. Åren 2010 2011 deltog Kommunförbundet i utredningar som gällde grunderna för talan och kostnaderna för bankens eventuella medelsanskaffning. Utredningarna färdigställdes i början av 2011. Mer än 36 kommuner eller kommunala dotterbolag har våren 2011 väckt talan vid Helsingfors tingsrätt mot vissa banker på grund av att de ensidigt höjt räntemarginalen. Kommunförbundet har i samarbete med dessa kommuner och deras dotterbolag medverkat vid bedömningen av vissa faktorer i anslutning till rättegången och på ett allmänt plan informerat om hur ärendet framskrider. Mål 3: Vi främjar kommunernas kompetens inom upphandling och konkurrens Staten (arbets- och näringsministeriet) har bidragit med en finansieringsandel på 50 procent för Kommunförbundets rådgivning för offentlig upphandling. Efterfrågan på rådgivningstjänsterna har stabiliserats och ökat något. Rådgivningsenheten för offentlig upphandling har permanentats i enlighet med det nya regeringsprogrammet och enhetens tidsbegränsade anställningar (4 personer) har omvandlats till ordinarie från 2012. Arbets- och näringsministeriet har förbundit sig till att finansiera rådgivningsenheten åtminstone under pågående regeringsperiod. Kommunförbundets representant har medverkat i ett projekt som inleddes av Jyväskylä stad 2010 och som syftar till att anskaffa och ta i bruk ett avtalshanteringssystem. Projektet har bidragit med praktisk information för utveckling av kommunernas avtalshantering. Kommunförbundet har också haft en representant i Aalto-universitets projekt Proaktiiviset 20