Stigma och prestige; (ir)rationella faktorer som påverkar prioritering?



Relevanta dokument
KlinikKurt Klinisk handledning

Chefers attityder, kunskaper och beteende En jämförelse

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende

De nationella riktlinjerna. avstamp för evidensbaserad praktik

En tävling mellan sjukhusets kliniker (T5- T10 läkarprogrammet) i god klinisk handledning vårterminen 2011

Befolkningsundersökning 2009 Psykisk ohälsa. Attityder, kunskap, beteende

En tävling mellan sjukhusets kliniker (T5- T10 läkarprogrammet) i god klinisk handledning höstterminen 2010

Befolkningsundersökning 2009 Psykisk ohälsa Attityder, kunskap, beteende

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende

KlinikKurt Klinisk handledning

Chefer och psykisk ohälsa

KlinikKurt Klinisk handledning

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Chefer och psykisk hälsa och ohälsa

KlinikKurt Klinisk handledning

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

INST FÖR KLINISKA VETENSKAPER, LUND. Temadag forskning Forskarutbildning

Yttrande över betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35)

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Snabbverkande kvalitetsregister

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

FÖRSLAG 27 MARS Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

Klinisk handledning. Totalpoäng. En tävling mellan sjukhusets kliniker (T5- T9 läkarprogrammet) i god klinisk handledning vårterminen 2010

De nationella riktlinjerna. avstamp för evidensbaserad praktik

Personliga möten som förändrar attityder och beteenden. - En jämförande rapport om allmänhetens syn på personer med psykisk ohälsa

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Motion 14 Ny ansvarsfördelning i missbruks- och beroendevården

IT-stöd för strukturerad dokumentation vid bipolär sjukdom

Varför ett nationellt kompetenscenter för missbruk/beroende av dopningsmedel!

Kan missbrukare bestämma själv?

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Avdelningen för vård och omsorg 1

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

Vård som inte kan anstå

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Hjärnkoll förändrar attityder

Specialitetsnamn enligt SOSFS 2008:17

INST FÖR KLINISKA VETENSKAPER, LUND. Resultat forskarutbildningsenkät

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken)

Utvärdering Sommar 2015 Juni-Augusti Sahlgrenska Universitetssjukhus

Beroendekliniken. i Göteborg

3,2 miljoner. Ca 84 tusen. Otillräcklig fysisk aktivitet

Statlig styrning med kunskap

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Yrkeskvalifikationer

Underlag. Attityder, stigma och diskriminering vid psykisk sjukdom

Kartläggning av behov ska underlätta planering

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård?

Dokumentnamn: Mål Termin 10 Läkarprogrammet. 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan olika yrkesgrupper

Att stärka barn- och föräldraperspektivet inom missbrukoch beroendevården i Jönköpings län

Överenskommelser HSN-SON Syfte

Prevention och behandling vid

Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden. Bakgrund

Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020

Case manager och ACT för samsjuklighetsgruppen Nationellt och lokalt

Bilaga till styrelseprotokoll genomgång av övriga sektioners stadgar

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Till Moderaterna Folkpartiet Centerpartiet Kristdemokraterna Socialdemokraterna Miljöpartiet Vänsterpartiet Sverigedemokraterna

Datum Antal sidor 1(1)

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl

Tabell 1: Fördelning per yrke Vårdföretagarna 2015 och 2016 grunddata från arbetsgivare (löneform månadslön)

Vad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende?

Skåneövergripande handläggningsöverenskommelse primärvård specialistpsykiatri gällande vuxna

Evidensbaserad praktik och vårdplanering

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik

Årsredovisning Carola Fransson

Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik

Problem och hinder för implementering i det svenska stödsystemen OCH möjligheter och fördelar

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

REMISSYTTRANDE 1 (5) AdmD S2011/4504/FST. Socialdepartementet Stockholm

Juni April maj Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa

ÄLDRE OCH MISSBRUK. Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen

NSPH nationell samverkan för f psykisk hälsah

Hälso- och sjukvårdslagen, Socialtjänstlagen, Lagen om stöd och service, Skollagen samt Lagen om psykiatrisk tvångsvård.

Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens

Antal individer med vård på beroendekliniker i Stockholms län. Personer som är minst 20 år

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst.

Sammanfattning. Bakgrund. Sjukdomsbegreppet måste vara klart definierat och ligga till grund för vårdinsatser

Medicinska fakulteten UTBILDNING, FORSKNING OCH INNOVATION SEDAN 1666

Den specialistkompetenta läkaren ska vidare ha kunskaper och färdigheter i

Alkoholberoende efter obesitaskirurgi

Primärvårdsdagen Västra Götalands regionen 7 september Klinisk försäkringsmedicin

KOL och rökavvänjning

SKL Handlingsplan år

12. Behov av framtida forskning

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Yttrande över remiss av betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17)

Statens institutionsstyrelse. plats för förändring. PRF Alwa Nilsson

Enkät från Socialstyrelsen avseende tillgång och efterfrågan på hälso- och sjukvårdspersonal

Bilaga 3 - förteckning över ramavtalsområden

Inledning

Transkript:

Stigma och prestige; (ir)rationella faktorer som påverkar prioritering? MIKAEL SANDLUND INST F KLINISK VETENSKAP/ PSYKIATRI/MEDICINSK ETIK UMEÅ UNIVERSITET WWW.SOCIALPSYKIATRI.SE

Budskap: Det finns opratbara värderingar som kan förvrida den öppna prioriteringsprocessen baserad på tillstånd åtgärdspar.

fyra ingångar Lisa, 45 specialiteters/sjukdomars prestige (H)järnkoll/stigma/diskriminering Missbruksutredningen/ansvarig huvudman

Lisa, 45 personen på bilden har inget med texten att göra

Hög prestige?

Sjukdomars prestige PRESTIGE: uppfattningen av hur kollektivet värderar en person eller en grupp och gränsar till begreppet status. Prestige sammanhänger med en bestämd position i samhällets värdesystem (läkare har högre prestige än undersköterskor) eller så är den kopplad till en viss individs egenskaper/prestationer (en duktig idrottsman har hög prestige). Nationalencyklopedin Album (Norge) NPT1991

Medicinska specialiteters prestige, termin 1, 5, 11 (Umeå 2008) Neurokirurgi 8,33 Thoraxkirurgi 7,88 Kardiologi 7,43 Anestesi/IVA 7,35 Pediatrik 7,18 Allmän kirurgi 7,05 Ortopedi 6,04 Allm invmedicin 5,91 Ögon 5,74 Gyn & obst 5,70 Barn & ungdomspsykiatri 5,51 Radiologi 5,02 Psykiatri 4,95 Urologi 4,90 Allmänmedicin 4,90 Reumatologi 4,43 Venerologi & dermatologi 4,17 Geriatrik 3,64

Några sjukdomars prestige, termin 1, 5, 11 (Umeå 2008) Hjärntumör 6,78 Leukemi 6,63 Hjärtinfarkt 6,06 Multipel skleros 6,03 Bröstcancer 5,82 Extrauterin graviditet 5,34 Testikelcancer 5,30 Cystisk fibros 5,19 Prostatacancer 5,18 Diabetes mellitus 4,90 Äggledarinflammation 4,87 Diskbråck 4,75 Astma 4,73 Glaukom 4,69 Migrän 4,61 Aids 4,51 Osteoporos 4,34 Schizofreni 4,31 Psoriasis 4,11 Prostatit 4,02 KOL 3,98 Depression 3,97 Fibromyalgi 3,76 Colon irritabile 3,58 Levercirrhos 3,53 Syfilis 3,49 Klamydiainfektion 3,28 Övervikt 3,04 Alkoholism/alkoholberoende, missbruk 2,96

Missbrukssituationen idag enligt Missbruksutredningen (SOU 2011:35) 900 000 riskbruk alkohol (självskattning enligt enkät) 700 000 missbruk (skadligt bruk) alkohol (forskarskattning) 320 000 beroende (varaktigare missbruk) alkohol (forskarskattning) 80 000 tungt missbruk av alkohol (SoS skattning) --------- 77 000 riskbruk av narkotika (enkät) 29 500 tungt missbruk av narkotika (SoS skattning) 65 000 missbruk läkemedel (forskarskattning) >10 000 missbruk dopningsmedel (forskarskattning) Blandmissbruk är vanligt förekommande

(H)järnkoll anti-stigmakampanj anit-diskrimineringskampanj HANDISAM, NSPH 2009-2011-2014 www.hjarnkoll.org, www.socialpsykiatri.se

några resultat - 33 procent anser att utlokalisering av psykiatrisk verksamhet utgör en fara för lokalbefolkningen. - 25 procent kan inte tänka sig att arbeta tillsammans med någon som har en psykisk sjukdom. - 36 procent anser att människor med allvarliga psykiska problem inte kan återhämta sig fullständigt. - 61 procent anser att de flesta personer som en gång varit patienter på en psykiatrisk klinik inte är pålitliga barnvakter. - 70 procent anser att de flesta människor med psykiska problem inte får professionell hjälp inom sjukvården. - 32 procent anser inte att psykisk sjukdom är en sjukdom som vilken annan sjukdom som helst. Bakom studien står Centrum för Evidensbaserade Psykosociala Insatser (CEPI) och opinionsföretaget Novus. Undersökningen bygger på svar från 2053 deltagare.

Aftonbladet, sönd 5 sept 2010

AB, 5/9-10

AB, 7/9-10

Stigmatiserad?

Missbruksutredningen (S2008:04) utredde 2009-11 Huvudmanna-ansvaret för missbruksvården I Sverige? hur ska alla som behöver det få tillgång till evidensbaserade behandlingsinsatser? hur ska bemötandet av personer med missbruk/beroende förbättras? varför är skadereducerande insatser så svåra att få till i Sverige?

hetta i argumenten 1 socialt tvång (via LVM) bör inte förändras i riktning mot medicinskt tvång (via LPT). Missbruk är ju verkligen en helt annan sak!

hetta i argumenten 2 eftersom det finns en social snedrekrytering till missbruk, ska missbruksvården vara social!

hetta i argumenten 3 medikaliseringsrisk! ( människors handlingar isoleras från sitt sociala sammanhang och omvandlas till symtom som den medicinska professionen sedan kan observera och gruppera och medicinera. ) behandling vid missbruk är en alldeles för allvarlig och svår sak för att lämnas i händerna på läkare

hetta i argumenten 4 gör inte sjukdom av missbruk, för man kan ju bli fri sitt missbruk! normalitetsargumentet missbruk är så vanligt att det skulle sjukliggöra en alltför stor del av befolkningen om missbrukare sjukförklaras görs de samtidigt oansvariga, och fortsätter med sitt missbruk

beslutsstöd vid sjukskrivning beslutsstöd för läkare vid sjukskrivning (SoS, 2010): - sjukskriv endast retroaktivt vid beroende - endast sjukskrivning om patienten accepterar o genomför behandling.

hetta i argumenten 6 vi får bättre bemötande i sjukvården mindre moraliserande, där är alla patienter, på soc är man nån som inte kan bete sig rätt bra medikalisera missbruksvården, finns många icke-tillgodosedda vårdbehov, men kanske inte så bra psykiatrisera missbruksvården

hetta i argumenten 7 den eviga kopplingen: restriktiv drogpolitik behandling det ska va j-vligt jobbigt att va knarkare i Stockholm

Beslutskapabel?

vad gör man nu av detta? inget konstigt att det finns finare och mindre fina sjukdomar det finns ju finare och mindre fina yrken adresser åsikter kläder

problemet.. så länge som dessa preferenser eller finhetstyckanden är öppet utsagda är de ett mindre problem eller kanske inget problem alls problemet uppstår när de är outsagda och i själva verket i konflikt med andra utsagor, regler eller värderingar problemet uppstår när människor börjar betraktas som finare eller mindre fina utifrån vilken sjukdom de lider av problemet uppstår när de blir styrande för aldrig så öppna och manualiserade prioriteringsprocesser i vård/stöd/service, och i lagstiftningen, och i myndigheternas agerande

värdefrågan Skillnaden mellan missbruk/beroende psykisk sjukdom värdemässigt? Skillnaden mellan psykiska sjukdomar och vanliga sjukdomar? sjukdom: drabbas av missbruk/beroende: super på sig, knarkar på sig

Samvetets röst Kan tala till förmån för dessa de allra mest utsatta och svaga? (= tillgång för att motverka prestigehänsyn i prioriteringsprocesserna) Kan bidra till en moraliserande och oreflekterad hållning? (= hade jag själv supit hela helgen så skulle jag då aldrig ha samvete att söka på akuten och begära omedelbar hjälp )

önskvärda och oönskade - rusmedel (vissa) = önskvärda fenomen, uppskattas av många av oss, legala (vissa) - missbruk av rusmedel oönskat fenomen. - Missbrukaren personen med missbruk oönskat fenomen.

medikalisera? så kanske en bra idé medikalisera missbruk/missbruksvården? men kanske bättre idé att göra missbruksvården till invärtesmedicin än psykiatri? som ett sätt att göra personen med missbruk/beroende till ett mer önskvärt fenomen

obesitaskirurgi Exemplet

prioriteringsobjektet Är inte enbart ett tillstånd med vidhängande åtgärd. utan Är en person (eller en grupp personer i likartad situation) med ett vidhängande tillstånd åtgärdspar.