UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 med särskilt fokus på Skåne Nordost Anders Axelsson, Analytiker Näringsliv Skåne Skåne Nordost Kristianstad, 8 november 2012
Figur 1. Storstadsregionernas andel av rikets befolkning, 1993 och 2010, sysselsättning 1993 och 2009, samt BNP 1993 och 2008. 60% 50% 40% 40% 45% 42% 47% 48% 51% 30% 20% 10% 0% Befolkning Sysselsättning BNP 1993 Bef 2010, Syss 2009, BRP 2008)
Figur 12. Tillväxt av förvärvsarbetande nattbefolkning i Stockholms län, Skåne, Västra Götaland* och övriga riket, 1985-2009. 120 115 110 105 100 95 90 Stockholm Skåne Västra Götaland* Övriga riket 85 80
Sysselsättningstillväxten stark i Skåne, särskilt i MalmöLundregionen Index (2000 = 100) 120 115 110 105 100 95 90 85 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Sydvästra Skåne Nordvästra Skåne Nordöstra Skåne Sydöstra Skåne Blekinge Riket
Antal och andel (%) sysselsatta 2006 fördelat efter utbildningsnivå i Skånes delregioner Region Ej postgymnasial utbildning Postgymnasial utbildning, kortare än 3 år Postgymnasial utbildning, minst 3 år Samtliga Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%) Nordvästra Skåne 91 517 69,2 17 873 13,5 22 954 17,3 132 344 100 Sydvästra Skåne 153 232 57,1 42 312 15,8 72 815 27,1 268 359 100 Noröstra Skåne 51 303 70,1 9 291 12,7 12 595 17,2 73 189 100 Sydöstra Skåne 23 799 72,6 3 802 11,6 5 198 15,8 32 799 100 Skåne totalt 319 851 63,1 73 278 14,5 113 562 22,4 506 691 100 Källa: Skånes kompetensförsörjning vilka är morgondagens utmaningar?, Näringsliv Skåne 2010
Slutsatser Skåne en nationell tillväxtmotor. Skåne svarar för 12 % av Sveriges BNP. En positiv befolkningstillväxt. Framträdande kluster inom IT, Life science och Livsmedel. Etableringen av ESS och Max IV. Del av Öresundsregionen - 20 min till internationell flygplats. Ett universitet och två högskolor Relativt låga utbildningsnivåer i näringslivet i Skåne utanför MalmöLundregionen. Det behövs insatser som både stärker tillväxtmotorn och främjar omställning, kompetensutveckling och teknikspridning i hela regionen Låg sysselsättningsgrad (74 %) i Skåne. 77% för personer födda i Sverige (20-64 år) jämfört med 46% för utomnordiska invandrare År 2010 avslutade 86 procent av alla elever i Skåne grundskolan med gymnasiebehörighet lägre än i riket och trenden är sjunkande De med grundskola som högsta utbildningsnivå i Skåne har 65 procent högre arbetslöshet än de med gymnasieexamen En långsiktig strukturomvandling ställer ökade krav på omställningsförmåga, kompetensutveckling och teknologisk förnyelse, innovationskraft och entreprenörskap
Utbildningsprognos för Skåne 2020
Fler barn och fler äldre i Skåne 2021
Befolkningsutvecklingen för olika åldersgrupper i skolåldern i Skåne år 2000 till 2020 (2011-2020 prognos) 90 000 80 000 UTFALL PROGNOS 1-5 år 6 år 7-9 år 10-12 år 70 000 60 000 13-15 år 16-18 år 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Källa: SCB:s befolkningsregister och Region Skånes befolkningsprognos 2011
Figur 51. Grundskollärare, tidigare år. 12 000 UTFALL PROGNOS 10 000 8 000 6 000 4 000 Arbetskraften Tillgång 2 000 Förvärvsarbetande Efterfrågan 0
Figur 54. Yrkeslärare. 3 000 UTFALL PROGNOS 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Arbetskraften Tillgång Förvärvsarbetande Efterfrågan
Allt färre examinerade lärare har matematik, teknik eller NO i sina ämneskombinationer. (Lärarexamina i grundskolans senare år/gymnasiet vid Högskolan Kristianstad och Malmö högskola) 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Läsår 2001/02 2002/03 2003/04 2004/05 2005/06 2006/07 2007/08 2008/09 2009/10 2010/11 Källa: SCB
Figur 85. Omvårdnadsutbildning (gymnasial). (- 4 500) 30 000 UTFALL PROGNOS 25 000 20 000 15 000 10 000 Arbetskraften Tillgång Förvärvsarbetande 5 000 Efterfrågan 0
Sysselsättningsutvecklingen inom industrin i Skåne 1989-2020 140 000 Antal 25% 120 000 100 000 20% 80 000 15% 60 000 10% 40 000 20 000 0 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 Källa: SCB, raps-ris, WSP prognos Tillverkningsindustrin 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Tillv. Andel 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 5% 0% År
Figur 71. Industriutbildning (gymnasial). (- 3 200) 30 000 28 000 26 000 24 000 22 000 20 000 18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 UTFALL PROGNOS Arbetskraften Tillgång Förvärvsarbetande Efterfrågan
Risk för brist på gymnasie- och högskoleingenjörer. År 2020 (- 4 800) 30 000 25 000 UTFALL PROGNOS 20 000 15 000 10 000 5 000 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Arbetskraften Tillgång Förvärvsarbetande Efterfrågan 2018 2019 2020
Färre gymnasieelever på naturvetenskapliga och tekniska utbildningar i Skåne 2002 till 2010 20% 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 NV IP TE Källa: SCB
Skåne Nordost Utmaningar och möjligheter
Sysselsättningsutvecklingen i Skåne Nordost efter näringsgren 2002-2010 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2010 Jordbruk, Skogsbruk och fiske Privata tjänster totalt Byggverksamhet Industri totalt Offentliga tjänster totalt Källa: SCB, bearbetat av Region Skåne
Andelen med eftergymnasial utbildning med inriktning mot teknik och naturvetenskap i tillverkningsindustrin efter regiondel, 2008 18% 17% 16% 14% 14% 12% 12% 10% 10% 8% 7% 6% 4% 2% 0% Sydöstra Skåne Nordöstra Skåne Nordvästra Skåne Sydvästra Skåne Skåne totalt Källa: SCB, raps-ris
Industrins geografi Maskinindustrins lokalisering efter arbetsställets storlek (antal anställda)
Tillverkningsindustrins möjligheter Egna standardiserade Produkter/egen försäljning Specialtillverkning/ Kundanpassade produkter Sälja Produktionskunnande Ren legotillverkning (produktionskapacitet)
Utvecklingspolitik för basnäringarna några reflektioner Helhetssyn i strategierna för ett bra lokalt företagsklimat Fokus både på tjänstesektorn och tillverkningsindustrin Fokus på att stimulera befintliga lokala företag Konkret samverkan mellan det offentliga och näringslivet Fokusera på konkreta investeringsprogram/projekt som bygger på lokala komparativa fördelar Satsa på utbildning och kompetensutveckling Satsa på samverkan mellan företag i utvecklingsarbetet Kontinuerliga analyser av styrkor och svagheter i de befintliga produktionssystemen och omvärldsanalys Uthållighet ett bra utvecklingsarbete kan kräva år av insatser innan resultaten syns Långsiktighet - se upp för allt för mycket projektifiering av utvecklingsarbetet
Högskolan betydelsefull! Varifrån rekryteras högskoleutbildad personal till Skåne NO? Lärosäte Andel (%) Högskolan Kristianstad 54.9 Lunds universitet 17.8 Malmö högskola 8.1 Växjö universitet 4.5 Blekinge tekniska högskola 2.9 Alnarp 1.4 Övriga 10.4 Totalt 100.0 Nästan 55 procent av de sysselsatta med högskoleutbildning rekryteras från Högskolan Kristianstad Val av utbildningsinriktningar vid högskolan är därför strategiskt betydelsefulla. Matchar utbildningsutbudet arbetsmarknadens efterfrågan? Hur förs dialogen med HK? Källa: Skånes kompetensförsörjning vilka är morgondagens utmaningar?, Näringsliv Skåne 2010
Samverka mellan skola och näringsliv nödvändigt men inte enkelt! Hur ser näringslivets behov av arbetskraft ut framöver, lokalt och regionalt? Hur får vi ungdomarna att välja utbildningar som leder till jobb? Hur ska utbudet av utbildningar se ut, för att på bästa sätt matcha näringslivets behov? Hur säkerställer vi att kvalitén i utbildningarna motsvarar behoven? Vilka är de bästa kontaktvägarna mellan näringslivet och tjänstemännen inom utbildningsförvaltningen?
Tack för er tid! anders.axelsson@skane.se