Välkommen till kurator

Relevanta dokument
Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Stor oro skapas i hela organisationen när

Oro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft.

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Handlingsplan för krissituation

Patientföreningar och stödorganisationer

Kris och Krisbemötande. Återvändande Ensamkommande

Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

RUTINER VID OLYCKSFALL...

Närstående STÖD TILL DIG MED EN HJÄRT-, KÄRL- ELLER LUNGSJUK NÄRSTÅENDE TEMA NÄRSTÅENDE

Policydokument LK Landstingets kansli. Barn som anhöriga - Ett policydokument för hälso- och sjukvården

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Det påverkar dig och andra

Barn som närstående har ett särskilt lagstöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7 : Minderåriga barn som lever nära cancer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

När någon i familjen fått cancer

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING

Handlingsplan vid krissituationer. Bobygda skola

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Till föräldrar och viktiga vuxna:

Att samtala med barn och ungdomar utifrån BRIS perspektiv

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Smakprov ur Prata med barn i sorg, utgiven på Fantasi & Fakta, fantasifakta.se

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

KRISPLAN FÖR ISNÄS SKOLA

Hur stödjer du barn med föräldrar i fängelse?

Att vara syskon till en bror/syster med funktionsnedsättning/sjukdom

Barn som är närstående

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER

Tar du hand om någon som är sjuk? Låt oss få ta hand om dig

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Krishanteringsplan inom fo reningen Uppsala Ungdomscirkus/Aktiv Ungdom

Samtal om samtal. De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal

När någon i familjen fått cancer

Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå

Motkrafter FÖR ATT UNDVIKA ÖVERSKULDSÄTTNING

Kris och krishantering. Regionhälsan Ebba Nordrup, beteendevetare

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Antagen av Socialnämnden , 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

Oatum Ertdalum RIKTLINJER TILL HÄLSO- OCH SJUKVARDEN NÄR BARN ÄR NÄRSTAENDE TILL ALLVARLIGT SJUK

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Anhörigstöd - Barn som anhörig

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer

Hälsa och välbefinnande hos barn och ungdomar som har en förälder med progredierande neurologisk sjukdom

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata Malmö 1

Krishanteringsplan för Förbundet Vi Ungas riksorganisation

Leva i nyfamilj. Ny familj Nya möjligheter

Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

Bemötande aspekter för nyanlända.

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg

Sammanställning 4 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov

Att kommunicera med personer med demenssjukdom

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

Målet med denna plan är att skapa en beredskap för att hantera kriser som berör förskolans barn, föräldrar och personal.

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Den existentiella krisen i palliativ vård

Att våga prioritera det existentiella samtalet

ANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Vikten av omsorg i mötet med ensamkommande unga med psykisk ohälsa. Sabina Gušić fil.dr psykologi, leg. psykolog

Handlingsplan vid KRISSITUATIONER. Små Hopp i Boden

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

Allt effektstinnare - Honda civic 2015

Stödpersonverksamhet BCF Amazona

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

Hur kan man planera framtiden för sitt kroniskt sjuka barn?

En enkät om att hjälpa personer med psykisk ohälsa. Namn Datum Före

Det handlar om närhet..

Psykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar

Om barns och ungas rättigheter

Målgrupp. Barn 7-18 år men en. Förälder/vårdnadshavare/ bor varaktigt, som har en

Att vara anhörig till personer med psykisk ohälsa- Analys av anhörigas erfarenheter som de beskrivs i Blandade lärande nätverk

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården

Information om LSS LÄTTLÄST

KRISPLAN. Vitsippans förskola

SÄG BARA HEJ - SÅ TAR VI DET DÄRIFRÅN

Studerande föräldrars studiesociala situation

Transkript:

Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator

Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för dina närstående. Det kan innebära att du ställs inför nya och ovana situationer. Då kan kuratorn vara ett stöd. Kuratorn har kunskaper om vilka sociala resurser som finns i samhället och har utbildning för att genom samtal kunna stödja dig och dina närstående i svåra situationer. Kuratorn har tystnadsplikt och dokumentationsskyldighet. Tänkvärt Sjukvården erbjuder dig hjälp på många olika sätt. Du är så mycket mer än din fysiska sjukdom. Dina tankar och känslor påverkar dig mer än du tror. Hos kuratorn kan du få hjälp att hantera dina känslomässiga reaktioner. Respektera dig själv och ta möjligheten att ventilera din livssituation med kuratorn. Ordspråk på vägen Man kan inte ändra vindens riktning men man kan lära sig att segla! Viktigare är att veta vem människan är som du skall hjälpa än att veta vilken sjukdom den har. Hippokrates 2

Kuratorns huvudsakliga arbetsuppgifter Kris- och stödsamtal som utgår från patientens och de närståendes behov. Samtalen kan handla om relationen till partnern och/eller andra närstående samliv barn arbete/studier självkänsla och livserfarenhet framtiden existentiella tankar Tillvarata olika juridiska och ekonomiska intressen för patienterna såsom: Behjälplig vid ansökan om bistånd ställd till kommunen exempelvis färdtjänst, parkeringstillstånd och god man. Behjälplig vid ansökan om ersättning ställd till försäkringskassan exempelvis handikappersättning, särskilt högriskskydd, närståendepenning. Färdigställa en betalningsförbindelse gällande dialysresan då patienter ska erhålla gästdialys vid annat sjukhus i Sverige. Utfärda intyg till sjukresehandläggaren inom Region Skåne vid önskemål om resa mellan dialysen och exempelvis sommarbostad. Skriva intyg på begäran. Ge stöd och råd vid patientkontakter med exempelvis försäkringskassa, socialtjänst, arbetsförmedling, migrationsverket och arbetsgivare. Delta som psykosocial expert i patientundervisning. Medverka i njurdonationsutredningar. 3

Barnen Att drabbas utav psykisk ohälsa till följd av fysisk sjukdom är relativt vanligt förekommande. Givetvis varierar graden utav ohälsa. Några drabbas av depression. Depression är en behandlingsbar sjukdom. Kunskap om och förståelse för förälderns psykiska och fysiska ohälsa är viktigt för både barn och vuxna. Det är inte alltid man pratar om psykisk och fysisk ohälsa i en familj, åtminstone inte med barnen. Man har tidigare trott, att det ökar barnens börda att informera om förälderns problem/ sjukdom. Föräldrarna har ofta gjort allt för att barnen inte ska märka något. Det är förståeligt, men man lämnar barnen ensamma med sina egna gissningar och tolkningar. Vad är det med mamma/ pappa? Är det mitt fel? Tystnad ökar avståndet mellan föräldrar och barn och barnen kan då inte söka trygghet genom att fråga sina föräldrar. Kunskap hjälper barnet att rätt tolka vad föräldern säger och förstå dess handlingar; ökad förståelse fungerar som en skyddande faktor. Till exempel, om ett barn vet, att föräldern har en sjukdom, kan han/hon tolka förälderns tillbakadragenhet och orkeslöshet rätt. Han/hon vet att det beror på sjukdomen och inte på att föräldern inte vill vara med barnet. Dialogen med barnet ska ske successivt. Det tar tid för ett barn att förstå problemet. Till en början berättar föräldern om det, som känns viktigast just då, ser vad som händer och sen fortsätter samtalet utifrån detta. Så gör även barnen. Ett barn förstår saker i sin egen takt och förälderns problem kan variera och förändras med tiden. Det viktigaste är att finnas till hands för barnets frågor när de dyker upp. 4

Prata med barnet på ett språk som de förstår. Ju yngre barnet är desto viktigare med ord som är konkreta och bekanta för barnet. Barnet behöver få förklaringar till sina egna upplevelser - det barnet har sett, hört, känt och tänkt. Att ge barnet hopp och väva in en lösning i samtalet, är viktigt. Detta gäller alltid, när man berättar svåra saker för barn. Exempelvis jag är sjuk, men jag går på behandling. Att uppmuntra barnet att ta upp ämnet när de själva vill prata. Kriser - du klarar mer än du tror! Ordet kris kommer från det grekiska ordet krisis och betyder egentligen avgörande vändning, plötslig förändring, ödesdiger rubbning. 5

Livspusslet stämmer inte längre. Något har hänt. Man har råkat in i en sådan livssituation att ens tidigare erfarenheter och inlärda reaktionssätt inte är tillräckliga för att man ska förstå och psykiskt bemästra den aktuella situationen. Kriser drabbar de allra flesta någon gång i livet. Hur starkt individen påverkas beror på många olika faktorer. Var i livet man befinner sig samverkar med händelsens betydelse för individen själv och individens personlighet. Det som den ena upplever som en stor påfrestning kan en annan tycka är hanterbart. Det vi har med oss i vår ryggsäck har format oss till den person vi är idag. En annan faktor som har stor betydelse är vilket socialt stöd och skyddsnät vi har. Krisens förlopp Krisens förlopp kan delas in i olika faser; chockfasen, reaktionsfasen, bearbetningsfasen och till sist nyorienteringsfasen. Stadierna hänger samman och är inte klart åtskilda. Ibland behöver inte alla stadier finnas med. Följande känslor är helt naturliga tillstånd som kan uppstå i en krissituation: Rädsla Ångest Skam Vrede Ensamhet Meningslöshet Förtvivlan Sorg Bitterhet Nedstämdhet Skuld Övergivenhet Oro Livskvalitet kan åter uppnås genom: Omsorg Tålamod Vägval Respekt Undervisning Attitydförändring Stöd Förståelse Träning Tid Acceptans Beteendeförändring 6

Det viktigaste för att få kraft att leva är att bli bekräftad medan man samtidigt själv får formulera den verklighet man upplever. Särskilt viktigt blir det när man är tyngd av svårigheter som man inte orkar med. Våra ord kan ta hand om verkligheten, så vi orkar med den. Medan vi talar om det svåra kan vi börja se sammanhang i svårigheterna. Genom att vi får sätta våra egna ord på våra känslor, kan vi få det svåra på ett tillräckligt avstånd, så att vi inte längre överväldigas av det utan kan börja se det och ta ställning till det. När någon lyssnar och vi upplever att den andra delar vår verklighet kan vi börja uppleva lugn inför det vi talar om. Claes-Otto Hammarlund Det som först kändes som ett enda kaos kan börja få konturer, så att vi börjar komma åt det och arbeta med det. 7

Medicinkliniken Njurmedicinska enheten Kurator Johanna Wester 044 309 23 65 johanna.m.wester@skane.se www.centralsjukhuset.nu g Fakta och foto Susanna Nilsson, kurator g Foto Gustav Mogensen g Form och produktion Informateket, CSK - Centralsjukhuset Kristianstad September 2011. Reviderad november 2012.