TIM- projektet Behovsutredning Projektrapport April 2007
Text: Annelie Johansson, Eva-Lott Karlsson Miljömålsillustrationer: Tobias Flygar Projektrapport, TIM- projektet, Miljösamverkan f Januari 2006 April 2007 2
Sammanfattning En enig riksdag antog våren 1999 femton nationella miljökvalitetsmål. Ett sextonde miljökvalitetsmål beslutades 2005. Det övergripande målet är att lämna över ett samhälle till nästa generation där de stora miljöproblemen är lösta. Generationsperspektivet innebär att målen ska uppnås till 2020, förutom klimatmålet som ska uppnås till 2050. Riksdagen har också fastställt 71 delmål. De flesta av dessa ska vara uppfyllda till 2010. De nationella delmålen har i sin tur brutits ner till regionala delmål för varje län, se bil 1 Mål och tillstånd. Nationella miljökvalitetsmål 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård* 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö* 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv *Miljökvalitetsmål 10 och 14 är inte tillämpliga i Jönköpings län TIM- modellen Miljökvalitetsmålen är en konkretisering av miljöbalkens syfte. Med stöd av miljöbalken kan man hävda att miljötillsynen ska bedrivas så att den medverkar till att målen uppnås. TIM (Tillsyn med miljömål) är en modell som tagits fram av Naturvårdsverket för att hjälpa myndigheterna att utveckla sitt tillsynsarbete så att det utgår från och styrs av miljökvalitetsmålen. Behovsutredning Syftet med behovsutredningen är att identifiera problemområden med avseende på graden av miljöpåverkan och vår möjlighet att påverka utvecklingen genom tillsyn. TIM- modellen utgår från följande frågor: Vilket underlag har vi för att bedöma tillsynsbehovet? Vilka problemområden kan vi identifiera? Vilka verksamheter och åtgärder bör bli föremål för tillsyn? Vilken eller vilka tillsynsmetoder ger störst miljönytta? Resultatet av denna behovsutredning, se bil 2 Problemområden, är att ett antal högt rankade problemområden har identifierats där tillsynsmyndigheten har stor möjlighet att genom tillsyn påverka utvecklingen positivt. Vissa av dessa har valts ut för ev gemensamma tillsynsprojekt inom Miljösamverkan f. Projektet Detta delprojekt inom Miljösamverkan f har syftat till att ta fram ett gemensamt underlag, behovsutredning, inom Jönköpings län. Respektive kommun kan därefter komplettera bil 1 och 2 med lokala förutsättningar och använda detta som underlag för kommunens tillsynsplanering och strategiska miljöarbete framöver. 3
Innehåll Sammanfattning 3 Nationella miljökvalitetsmål 3 TIM- modellen 3 Behovsutredning 3 Projektet 3 Innehållsförteckning 4 Inledning 5 Bakgrund 5 Syfte 5 Behovsutredning enligt TIM- modellen 6 Avgränsning 6 Metod 7 Behovsutredningens resultat och användning 8 Projektgrupp 10 Underlag för kommunernas tillsynsplanering 10 Bilaga 3: Länsstyrelsens och kommunernas verksamhet inom miljöbalkens ansvarsområde 11 Prövning 11 Tillsyn 11 Tillsynsvägledning 13 Fristående bilagor: Bilaga 1: Mål och tillstånd Bilaga 2: Problemområden 4
Inledning Bestämmelserna i 1 kap. 1 miljöbalken (1998:808) syftar till att främja en hållbar utveckling, som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Av 26 kap. 1 miljöbalken framgår att tillsynen ska säkerställa syftet med miljöbalken och föreskrifter som meddelats med stöd av balken. Vad som är en hållbar utveckling framgår av de 16 miljökvalitetsmål som riksdagen antagit. Av detta följer att tillsynen ska bedrivas så att den medverkar till att miljökvalitetsmålen uppnås. För att kunna upprätta en tillsynsplan för myndighetens verksamhet erfordras en behovsutredning som visar på myndighetens totala resursbehov. I det följande redovisas länsstyrelsens och kommunernas behovsutredning för de operativa myndigheternas verksamhet enligt miljöbalken. Bakgrund Av 7 förordningen (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken framgår att en myndighet som tilldelats operativa tillsynsuppgifter, t.ex. länsstyrelsen, ska för tillsynsarbetet avsätta resurser som i tillräcklig grad motsvarar behovet av tillsyn enligt miljöbalken, samt ha personal med tillräcklig kompetens för tillsynsarbetet. Tillsynsmyndigheten ska dessutom utreda behovet av tillsyn inom sina ansvarsområden och varje år uppdatera utredningen med hänsyn till de förutsättningar som kan ha ändrats, föra ett register över de verksamheter om fordrar återkommande tillsyn, för sina ansvarsområden för varje verksamhetsår upprätta en samlad tillsynsplan, baserad på behovsutredningen och verksamhetsregistret, för hur tillsynsarbetet ska bedrivas, samt regelbundet följa upp och utvärdera tillsynsverksamheten. Behovsutredningen och tillsynsplanen ska beslutas av den inom myndigheten som beslutar om användningen av myndighetens resurser. När en kommunal nämnd utövar den operativa tillsynen är det nämnden som ska fatta beslut om behovsutredningen och tillsynsplanen. Syfte Syftet med behovsutredningen är att åskådliggöra det sammanvägda behovet av tillsyn för att främja en hållbar utveckling. Behovsutredningen ska visa vad behoven grundas på och utifrån vilka kriterier behoven vägs mot varandra. För att freda resurser för tillsyn har länsstyrelsen valt att redogöra för det sammanlagda behovet av resurser, dvs behovet av resurser för såväl operativ tillsyn, förebyggande information, prövning och tillsynsvägledning (se figur 1, nedan). Prövning Miljömål Tillsyn Tillsynsvägledning 5
Behovsutredning enligt TIM- modellen Behovsutredningen för Länsstyrelsen och kommunerna i Jönköpings län är inspirerad av TIMmodellen (se figur 2, nedan) som utgår från följande frågor: Vilket underlag har vi för att bedöma tillsynsbehovet? Vilka problemområden kan vi identifiera? Vilka verksamheter och åtgärder bör bli föremål för tillsyn? Vilken eller vilka metoder ger störst miljönytta? Modellen är främst uppbyggd kring fyra av de viktigaste processerna i myndighetens arbete, nämligen behovsutredningen, tillsynsplanen, uppföljningen och utvärderingen (Naturvårdsverkets rapport 5347). Behovsutredningen och tillsynsplanen ska avspegla det helhetsperspektiv som miljöbalken strävar efter, medan uppföljningen och utvärderingen ger vägledning för ständiga förbättringar. MILJÖBALKENS SYFTE (1:1) Omvärldsanalys Nationella m iljökvalitetsmål med delmål Regionala miljömål Lokala m iljöm ål M iljökvalitetsnorm er Behovsutredning Miljö- och hälsotillståndsbeskrivningar Utvärdering Resurser äskas till tillsyn Uppföljning R esurser tilldelas tillsynen Genomförande av m ålstyrd tillsyn Tillsynsplan Avgränsning Behovsutredningen omfattar länsstyrelsens och kommunernas prövning och operativa tillsyn enligt de delar av miljöbalken som respektive myndighet har ansvar för samt länsstyrelsens tillsynsvägledning. Den operativa tillsynen är uppdelad i kontrollerande och granskande tillsyn respektive förebyggande tillsyn. Det arbete som bedrivs inom länsstyrelsens vattenfunktion (kalkning, övervakning, recipientkontroll) och inom funktionen land och miljömål (hotade arter, miljömålsuppföljning och miljöledning) ingår inte i behovsutredningen. Behovet av tillsyn enligt lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor framgår av separat behovsutredning och tillsynsprogram. 6
Metod Behovsutredningen utgår bl.a. från: Nationella miljökvalitetsmål Nationella och regionala delmål Nationella folkhälsomål (11 målområden) Regionala åtgärdsprogram Lagar, föreskrifter och direktiv Miljökvalitetsnormer, inkl gränsvärden och riktvärden Omvärldsanalys (på gång inom miljöområdet) Miljö- och hälsotillståndet: situationen i Sverige och i Jönköpings län I behovsutredningen används miljömål som ett samlingsbegrepp för nationella miljökvalitetsmål samt nationella och regionala delmål. Beskrivningen av miljö- och hälsostillståndet utgår från Miljömålsrådets rapport defacto (2006) och länsstyrelsens rapport Miljömålsuppföljning för Jönköpings län (meddelande 2006:47). Mål och tillståndsbeskrivningar finns i bilaga 1. Behovsutredningen resulterar i en redovisning av: Identifiering av problemområden (hot/betydande miljöaspekter) Viktning av problemområden Fördelning av problemområden för vilka länsstyrelsen och kommunerna har ett ansvar för och kan påverka via prövning, kontrollerande och granskande tillsyn, förebyggande tillsyn eller tillsynsvägledning Identifiering av verksamheter och åtgärder som bör bli föremål för aktivitet Behovet av resurser för att genomföra beskrivna aktiviteter Viktning har skett utifrån tillsynsmyndighetens möjlighet att påverka genom operativ tillsyn, prövning eller tillsynsvägledning samt utifrån problemområdets allvarlighet. Bedömningen utgår för hela länet och inte för enskild kommun. Möjlighet att påverka: 0 = ingen 1 = liten (upplysning, information, yttrande) 2 = god (rådgivning) 3 = mycket god (föreläggande, prövning, beslut) Dubbla siffror, t.ex. 1/3 anger länsstyrelsens tillsyn/kommunal tillsyn på delegation Allvarlighet: 1 = inget problem 2 = litet problem 3 = problem 4 = stort problem Summan av viktningen, dvs möjlighet att påverka multiplicerat med allvarlighet, kan variera mellan 0 12 poäng. 0 poäng innebär att tillsynsmyndigheten inte har någon möjlighet att påverka och att allvarligheten är låg och 12 poäng innebär att tillsynsmyndigheten har mycket god möjlighet att påverka och att allvarligheten är mycket stor. Tillsyns- och föreskriftsrådet har i rapport 5363 Metoder i kommunal och regional tillsyn en inventering och Sammanställning av tillsynsmetoder - kriterier lämnat exempel på olika tillsynsmetoder som kan användas vid operativ tillsyn enligt miljöbalken. 7
Behovsutredningens resultat och användning Länsstyrelsens och kommunernas behov av operativ tillsyn, prövning och tillsynsvägledning enligt miljöbalken, fördelat på respektive miljökvalitetsmål, framgår av bilaga 2. Projektgruppen har identifierat fem miljökvalitetsmål - Giftfri miljö, Skyddande ozonskikt, Ingen övergödning, Grundvatten av god kvalitet och God bebyggd miljö inom vilka det förekommer verksamheter och åtgärder med stor allvarlighet och där tillsynsmyndigheten har möjlighet att påverka utvecklingen. Miljösamverkan f De verksamheter och åtgärder som har erhållit högst poäng i viktningen, dvs 12 poäng inom ovan angivna miljökvalitetsmål, har valts ut för bedömning om möjligheten att genomföra gemensamma tillsynsprojekt inom Miljösamverkan f, vilka redovisas tabellen nedan. Det bör observeras att många 12-poängare utgör sådan verksamhet som är händelsestyrd och/eller sker löpande, varför de inte anges som särskilda projekt inom Miljösamverkan f. Prioriterat miljökvalitetsmål Giftfri miljö Giftfri miljö Verksamhet/åtgärd Metod/aktivitet Syfte Yrkesmässig hantering (inkl. import) och lagring av kemiska ämnen i produkter och varor Brand inom deponier, industrier etc, inkl släckvattenhantering Kartläggning av prioriterade (utfasningsoch riskminskningsämnen samt vattendirektivsämnen) genom att ställa krav på kemikalieförteckning på ämnesnivå. Fortsättning på Länsstyrelsens tillsynsprojekt 2005/06. Seminarium om miljöoch hälsokonsekvenser vid brandtillbud. Utveckling av rutiner för samverkan mellan tillsynsmyndighet och räddningstjänst. Information om riskanalys och förebyggande åtgärder. Tillsynsaktiviteter gällande mellanlager av avfall. Fortsättning på länsstyrelsens tillsynsprojekt 2006/07 Tillsynsprojektet ger möjlighet att identifiera vilka verksamheter som tillverkar, importerar, överlåter och hanterar särskilt farliga kemiska produkter. Tillsynsprojektet ger även tillsynsmyndigheten underlag för att ställa krav på yrkesmässiga verksamhetsutövare att ersätta farliga kemiska produkter med stöd av produktvalsprincipen. Minskad miljöpåverkan (luft, vatten, mark) till följd av bränder. Underlag för tillsyn vid genomförandet av förvaltningsplaner enligt vattendirektivet. 8
Prioriterat miljökvalitetsmål Giftfria miljö Skyddande ozonskikt Ingen övergödning Grundvatten av god kvalitet God bebyggd miljö God bebyggd miljö Verksamhet/åtgärd Metod/aktivitet Syfte PCB i byggnader och byggmaterial Hantering av byggoch rivningsavfall Enskilda avlopp med direktutsläpp till recipient, < 25 pe samt bristfällig rening Verksamhet inom vattentäkter Avledning av dagvatten Buller i konserter, diskotek, gym etc Ta del av informationsmaterial från Jönköpings kommun och sprida information till de fastighetsägare som berörs av den nya förordningen om PCB. Information om bygg- och rivningsavfall. Översyn av saneringsplan och rutiner vid rivningslov. Identifiera vilka områden i kommunen som bör vara föremål för utbyggnad av allmänna vattentjänster. Identifiera känsliga områden. Utveckla kriterier för inom vilka områden som hög, normal kravnivå ska gälla. Riktad tillsyn avseende oljecisterner inom vattenskyddsområden. Tillsyn avseende befintliga vattenskyddsområden och behovet av att revidera vattenskyddsföreskrifterna. Översyn av kommunernas nuvarande dagvattenpolicy. Samordning av kriterier för krav på rening av dagvatten från olika områden samt utformning och dimensionering av dagvattendammar etc. Uppföljning av tidigare egenkontrollprojekt, Barndialogen etc. Utveckla samverkan mellan tillsynsmyndighet och Arbetsmiljöverket. Minskad spridning av PCB till miljön. Minskat utläckage av ozonnedbrytande ämnen. Bättre hantering av farligt avfall. Minskad övergödning. Samsyn i kommunerna om enskild/kommunalt avlopp i samlad bebyggelse, känsliga områden etc inför genomförandet av förvaltningsplaner enligt vattendirektivet. Dricksvatten av god kvalitet. Identifiera riskobjekt inför genomförandet av förvaltningsplaner enligt vattendirektivet. Bättre vattenkvalitet inför genomförandet av förvaltningsplaner enligt vattendirektivet. Minskad förekomst av buller och tinnitus. 9
Prioriterat miljökvalitetsmål God bebyggd miljö God bebyggd miljö God bebyggd miljö Verksamhet/åtgärd Metod/aktivitet Syfte Grustäkter Hantering av avfall med producentansvar, inkl. elavfall och vitvaror Energiförbrukning inom verksamheter Kompetensutveckling Utveckla kriterier för bedömning och samsyn i frågor gällande hantering av massor, slutbesiktning av täkter etc. Sammanställning av rättsläget gällande vem som ska betraktas som verksamhetsutövare. Kartläggning av industrins energianvändning i processer och hjälpsystem (belysning, ventilation, tryckluft etc). Fortsättning på länsstyrelsens tillsynsprojekt 2006/07. År 2010 skall uttaget av naturgrus i landet vara högst 12 miljoner ton per år. Minskad nedskräpning vid återvinningsgårdarna. Begränsad klimatpåverkan och ökad energieffektivisering. Underlag för kommunernas tillsynsplanering I övrigt är det upp till respektive kommun att använda resultaten av behovsutredningen för sitt fortsatta arbete, dvs att ange lämplig tillsynsmetod/aktivitet, hur många tillsynsobjekt som finns inom kommunen, beräknad tid per objekt och år, tillsynsfrekvens och resursbehov, inför äskande av resurser (bilaga 2). Resultatet kan därefter fungera som underlag för tillsynsplanering framöver. Alla kommunerna har idag inte antagit lokala miljömål men många har inlett arbetet. Kommunerna har också kommit olika långt vad det gäller att beskriva miljötillståndet i den egna kommunen vilket bilaga 1 bör kompletteras med. Projektgrupp Eksjö - Monica Kollberg Gnosjö - David Melle Habo/Mullsjö - Catarina Kristensson Jönköping - Karin Hellström - Petri Palkki Nässjö - Anna Lindén Tranås - Helena Loborg Vaggeryd - Örjan Carlström Vetlanda - Thomas Svensson Värnamo - Conny Eskilson Länsstyrelsen - Annelie Johansson Projektledare - Eva-Lott Karlsson 10
Behovsutredning 2006/2007, Bilaga 3, Beskrivning av verksamhet, 2007-04-24 Länsstyrelsens och kommunernas verksamhet inom miljöbalkens ansvarsområde (bilaga 3) Prövning Tillståndsprövningen är idag det enda verktyg inom miljöskyddet som tvingar och ger incitament för den som vill utföra en åtgärd eller bedriva en verksamhet som påverkar miljön: att beskriva verksamheten och dess verkningar i miljön lämna förslag till åtgärder, inkl. val av bästa plats för att minimera miljöstörningar föreslå begränsningar och villkor för verksamheten föra en öppen dialog där hänsyn tas till såväl allmänna som enskilda intressen Tillståndsplikten är unik i det avseendet att skyldigheten och incitamentet läggs på förorenaren. Detta utan att den prövande myndigheten i detalj behöver precisera vilken information som ska lämnas och vilka åtgärder som ska utföras. Tillståndsbesluten utgör en grundsten i tillsynen, som annars till stora delar skulle få grundas på tillsynsmyndigheternas kunskaper om verksamheterna och lämpliga miljöskyddsåtgärder m.m. vid dessa. Tillståndsprövningen är således ett sätt att tydligt tillämpa principerna om att förorenaren betalar och ska ha kunskapen. Tillståndsprövningen, ska inte ses som en konkurrent om resurser för tillsyn och andra angelägna arbetsuppgifter inom miljövården, utan som ett medel för att underlätta tillsyn. Tillståndsprövningen kan utgöra bas för såväl reaktiv (händelsestyrd) som aktiv (egeninitierad) tillsyn och har betydelse för möjligheten till målstyrning. Länsstyrelsen prövar inte vattenverksamheter som kräver tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken förutom viss markavvattning. Länsstyrelsens roll inom detta område är att lämna information om bestämmelserna, genomföra tidiga/utökade samråd, fatta beslut om betydande miljöpåverkan, tillhandahålla underlagsmaterial, företräda de allmänna intressena i miljödomstolen. Tillsyn Miljöbalkens mål är att främja en hållbar utveckling och på så sätt tillförsäkra levande och kommande generationer en hälsosam och god livsmiljö. För att kunna uppnå detta mål krävs bl a en effektiv tillsyn. Tillsynen ska således säkerställa syftet med miljöbalken och föreskrifter som meddelats med stöd av balken. Tillsynen omfattar såväl förebyggande, kontrollerande som uppföljande åtgärder. Den kan utövas både genom myndighetsutövning och på annat sätt som inte innebär att myndigheten ingriper genom tvångsåtgärder. Av 26 kap. 1 miljöbalken framgår att tillsynsmyndigheten skall: kontrollera efterlevnaden av miljöbalken samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken, vidta de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse, bedöma om villkoren är tillräckliga (gäller endast miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet som omfattas av tillstånd), samt genom rådgivning, information och liknande verksamhet, skapa goda förutsättningar för att balkens ändamål ska kunna tillgodoses. 11
Behovsutredning 2006/2007, Bilaga 3, Beskrivning av verksamhet, 2007-04-24 Operativ tillsyn Med operativ tillsyn avses sådan tillsyn som utövas direkt gentemot den som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd (3 förordningen om tillsyn enligt miljöbalken). Fördelningen av det operativa tillsynsansvaret mellan länsstyrelsen och kommunerna framgår av bilagan till förordningen om tillsyn enligt miljöbalken. Tillsynen bör bedrivas så att den stärker verksamhetsutövarens egen förmåga att uppfylla miljöbalkens krav, och att självständigt bidra till en hållbar utveckling genom ett förebyggande miljöarbete (Naturvårdsverkets allmänna råd 2001:3 om tillsyn). Den operativa tillsynen kan vara egeninitierad, händelsestyrd, eller förebyggande och stödjande (Samverkan, Information, Rådgivning). Med egeninitierad tillsyn avses sådan tillsyn som tillsynsmyndigheten planerar och utför på eget initiativ. Händelsestyrd tillsyn är tillsyn som utförs på grund av inkomna anmälningar, klagomål, rapporter, underrättelser om driftstörningar och dylikt. Den operativa tillsynen kan även vara förebyggande genom rådgivning, information och liknande verksamhet, för att på det sättet skapa förutsättningar för att balkens ändamål ska tillgodoses. Exempel på operativ tillsyn inom miljöbalksområdet är: kontroll av verksamhetsutövarens egenkontroll kontroll av verksamhetsutövarens miljörapporter, kontroll av produktionsuppgifter (täkt) kontroll av att verksamhetsutövaren har nödvändiga tillstånd/anmälan kontroll av villkorsefterlevnad inspektion med anledning av klagomål handläggning av anmälningsärenden granskning av besiktningsrapporter beslut om föreläggande och förbud, eventuellt förenade med vite beslut om verkställighet och rättelse på den felandes bekostnad information och rådgivning i det enskilda fallet Åtalsanmälan Tillsynsmyndigheterna har en skylighet att anmäla överträdelser av bestämmelser i balken eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av balken till polis- eller åklagarmyndigheten, om det finns misstanke om brott (26 kap 2 miljöbalken). Beslut om miljösanktionsavgift Den som åsidosätter föreskrifter meddelade med stöd av balken, påbörjar en verksamhet som är tillstånds- eller anmälningspliktig utan att tillstånd har meddelats eller att anmälan handlagts samt åsidosätter tillstånd eller villkor som meddelats med stöd av balken, kan påföras en särskild miljösanktionsavgift (30 kap. 1 miljöbalken). 12
Behovsutredning 2006/2007, Bilaga 3, Beskrivning av verksamhet, 2007-04-24 Omprövning av tillstånd eller villkor Om tillsynsmyndigheten finner att villkoren i ett tillstånd till miljöfarlig verksamhet eller vattenverksamhet inte är tillräckliga, ska myndigheten tillse att tillståndet återkallas, omprövas eller att villkoren ändras eller upphävs (26 kap 2 miljöbalken). Omprövning eller ändring kan dock endast ske om förutsättningarna i 24 kap. 3-6 miljöbalken är uppfyllda. Förebyggande information Vid rådgivning och information i det enskilda fallet bör myndigheten ge sådana besked som tydligt förmedlar miljöbalkens krav. Myndigheten bör ge råd och information som komplement till, och inte som ersättning för, skyldigheten att kontrollera lagefterlevnaden och vidta åtgärder. Myndigheten bör inte bistå verksamhetsutövaren i detaljer, t ex med att identifiera vilka åtgärder och rutiner m.m. som är mest lämpliga. Rådgivande, utredande och uppföljande verksamhet av mer generell karaktär hänförs till miljöstrategiskt arbete. Syftet är då att identifiera hälso- och miljöproblem, utarbeta handlingsplaner och följa upp av statsmakterna beslutade långsiktiga eller övergripande miljöpolitiska mål. Tillsynsvägledning Med tillsynsvägledning menas sådan tillsyn som består i utvärdering, uppföljning och samordning av den operativa tillsynen enligt miljöbalken samt stöd och råd till de operativa tillsynsmyndigheterna (3 förordningen om tillsyn enligt miljöbalken). Länsstyrelsen svarar för tillsynsvägledningen i länet när det gäller kommunernas operativa tillsyn enligt miljöbalken (14 förordningen om tillsyn enligt miljöbalken). Tillsynsvägledning kan vara att bistå kommunens miljöhandläggare med experthjälp i sakfrågor verka för likartad bedömning av verksamheter med överlåten tillsyn arrangera handläggarträffar samordna gemensamma tillsynsprojekt i länet ta fram gemensamt informationsmaterial ordna gemensamma kurser och utbildningar följa upp och utvärdera kommunernas operativa tillsyn Länsstyrelsen ska även verka för samarbete mellan polismyndighet, åklagarmyndigheter och de operativa tillsynsmyndigheterna i länet, i syfte att förebygga miljöbrott och effektivisera hanteringen av dessa (14 förordningen om tillsyn enligt miljöbalken). De operativa tillsynsmyndigheter som omfattas av detta samarbete är länsstyrelsen kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder (eller motsvarande) skogsvårdsstyrelsen generalläkaren och arbetsmiljöinspektionen. Överlåtelse av tillsyn enligt miljöbalken till kommunal nämnd Länsstyrelsen får överlåta operativ tillsyn till en kommunal nämnd om kommunfullmäktige gjort framställan om det (10 förordningen om tillsyn enligt miljöbalken). Vilka tillsynsområden som får överlåtas framgår av bilagan till förordningen. I Jönköpings län har tillsyn överlåtits, i varierande grad inom tillsynsområde B 1, till tolv av tretton kommuner. Tranås, Vetlanda och Värnamo har även tagit över tillsyn av täkter inom tillsynsområdena B 10 12. Tranås kommun har dessutom tagit över tillsyn avseende vattenskyddsområde och förorenade områden inom tillsynsområde A18 och B5. Det senare dock inte för pågående verksamheter. 13