den 10 maj 2011 [SLUTRAPPORT]

Projekttitel: Tillfredsställelse med dagligresande och upplevt välbefinnande - utveckling och test av ett nytt mätinstrument (Satisfaction with daily travel and subjective wellbeing - developing and testing a new instrument of measurement) Deltagande forskare: Margareta Friman (projektledare, margareta.friman@kau.se), Tommy Gärling, Dick Ettema och Lars E Olsson. Deltagande partnerföretag: Projekt har ett tydligt allmänintresse för kollektivtrafikbranschen som helhet då syftet är att utveckla ett nytt mätinstrument som kan vara till hjälp vid beslutsfattande och transportplanering. Resultatet av mätningarna kan även användas i diskussioner med politiker vad gäller strategiska beslut om kollektivtrafikens fortsatta utveckling. En part i projektet är Svensk Kollektivtrafik vars vision är att kollektivtrafik skall vara en självklar del av resandet i ett hållbart samhälle. Svensk kollektivtrafik har bidragit med aktivt arbete och informationsspridning, t ex via kunskapslyftet (se http://svenskkollektivtrafik.se/fordubbling/). Kontaktperson: Charlotte Wäreborn Schultz, VD, Svensk Kollektivtrafik. Karlstadsbuss är involverad i detta och annan forskning kring resande och välbefinnande. Kontaktperson: Sören Bergerland, VD, Karlstadsbuss. Start och avslut av projektet: 201001-201106 BAKGRUND Många fler människor ska uppleva att kollektivtrafiken skapar värde genom att underlätta det dagliga livet, öka tillgängligheten till utbildning och arbetsmarknad och bidra till en bättre miljö 1. Detta förutsätter en kollektivtrafik som anpassas till medborgarnas transportbehov. Kunskap behövs om hur denna anpassning skall åstadkommas. Det kommer troligen att kräva innovativa förändringar av dagens kollektivtrafik. Det är också viktigt att undersöka om kollektivtrafiken skapar värde för medborgarna. I dagens forskning om välfärd och livskvalitet har människors subjektiva välbefinnande ( subjective well-being ) och lycka ( happiness ) fått en central roll 2. Projektets syfte har varit att utveckla och testa ett mätinstrument för användning vid utveckling och förändring av utbudet i kollektivtrafiken så att medborgare kan öka det kollektiva resandet utan negativa förändringar i upplevd livskvalitet och välbefinnande. 1 Kollframåt. Nationellt handlingsprogram för kollektivtrafikens långsiktiga utveckling. 2007. Se också Samot verksamhetsplan. Etapp 2. 2 se t ex översikter av nationalekonomerna Frey, 2002, respektive Layard, 2005; se även Brülde, 2007; Dolan m fl, 2008; Eid & Larsen, 2008

Projektet lägger grund för en annan typ av samhällsekonomisk analys av transportoch klimatpolitiken 3. Framför allt gäller det i sådana analyser att bättre värdera nyttan för befolkningen av den infrastruktur som samhället ansvarar för och ställa den mot samhällskostnaderna. Idag värderas nyttan som befolkningens betalningsvilja. Mätningar av betalningsvilja är dock behäftade med allvarliga fel 4. Forskningen i detta projekt följer den internationella forskningstrenden som syftar till att utveckla nya mått på välbefinnande och tillfredsställelse som är bättre än de nyttokalkyler som idag används. Välbefinnande mäts genom att människor gör självskattningar av tillfredsställelse med sitt liv. Forskare 5 har föreslagit att välbefinnande kan användas som ett nationellt välfärdsindex, som komplement till traditionella välfärdsmått (BNP, sociala indikatorer). Detta har förverkligats i Butan som nyligen, som första nation, infört ett nationellt index som anger grad av lycka hos invånarna. Allmänt pågår idag en omorientering av välfärdsforskningen som innebär att välbefinnande får en större vikt än yttre materiella villkor som mått på välfärd 6. Materiella villkor är inte oväsentliga, men forskningen har visat att deras roll för välbefinnandet minskar i samhällen med redan hög levnadsstandard. I sådana samhällen förklaras ungefär 50% av variationen i välbefinnande av personlighet och genetiska faktorer (medfödd eller inlärd förmåga att se positivt på tillvaron ), ungefär 10% av yttre förutsättningar (inkomst, familjestruktur, kön, mm.) och resterande ca 40% av tillfredsställelse med de aktiviteter som man engagerar sig i 7. Yttre faktorer har alltså relativt sett liten påverkan på individens välbefinnande. Det är visserligen belagt att välbefinnande påverkas av yttre förändringar, men människor anpassar sig till dessa (t ex ökad inkomst), vilket medför att ökningen i lycka avtar 8. Andra forskare 9 hävdar å andra sidan att ökat välbefinnande är bestående om man medvetet och aktivt förändrar sina aktiviteter. Slutsatsen att personliga egenskaper och yttre förutsättningar är avgörande för individens välbefinnande är därför ifrågasatt. En utgångspunkt i detta projekt har varit att goda resmöjligheter (god tillgänglighet) spelar en viktig roll för möjligheten att delta i meningsfulla aktiviteter. Bilen är ofta överlägsen andra färdmedel då den möjliggör utförandet av flera olika aktiviteter genom hög grad av tillgänglighet. Bilen förknippas dessutom, för många människor, med positiva känslor 10, vilket i sig själv bidrar till hög grad av 3 Diener, 2005 4 Se översikt av Gärling, 2002 5 Diener, 2005 6 Kahneman m fl, 1999 7 Lyubomirsky m fl, 2005 8 Se översikt av Frederick & Loewenstein, 1999 9 Sheldon och Lyubomirsky, 2006 10 Gatersleben, 2007

välbefinnande. I ett nyligen avslutat forskningsprojekt (finansierat av Bisek 11 ) har vi redovisat ett positivt samband mellan välbefinnande och hur tillfredställd man är med sitt vardagliga resande 12. Resultaten visar även att de hushåll som använder bilen mest frekvent till sina vardagsaktiviteter är mest nöjda med sitt resande. En utmaning är alltså att förbättra kollektivtrafiken så att nöjdheten kommer i nivå med bilresandet. PROJEKTSUMMERING Empiriska frågeställningar I projektet har vi genomfört ett antal delstudier med varierande syften. Det övergripande syftet för samtliga delprojekt har varit att utveckla ett pålitligt mätinstrument och att visa på om vardagsresandet har något samband med hur man mår med livet i stort. Teoretisk bakgrund/syfte Ett syfte i projektet har varit att förstå och utveckla de teoretiska grunder som förklarar hur resor påverkar individens välbefinnande. En teoretisk modell som inkluderar både känslomässiga och kognitiva (resonerande) komponenter har utvecklats på basis av teorier inom subjektivt välbefinnande och kundtillfredsställelse. Forskningsmetod och design I test och utveckling av mätinstrument genomfördes mätningar bland studenter på universitetet i Karlstad och bland studenter på Kyoto universitet. Därefter genomfördes mätningar bland bilister i Holland och bland kollektivtrafikresenärer i Göteborg. Slutligen genomförde vi en stor nationell studie i Sveriges tre största städer: Malmö, Stockholm och Göteborg. I den nationella studien inkluderas bilister, kollektivtrafikresenärer och cyklister/gångare. Alla frågor och svar på den nationella studien finns redovisade i en separat teknisk rapport. RESULTAT Initialt utvecklades ett teoretiskt ramverk som beskriver hur resor påverkar subjektivt välbefinnande. Ett viktigt grundantagande för detta ramverk är att bedömningar under resan påverkar tillfredsställelse med resan vilket i sin tur spelar en roll för hur människor mår. Affektiva faktorer handlar om känsloupplevelser. Det kan vara känslor som uppstår för att man upplever någon form av kritisk händelse (bensinen är slut, punktering eller trängsel i tunnelbanan). Lukter eller brist på 11 Bisek är ett samarbete mellan vägverken i Sverige och Norge, Vinnova, Folksam, svenska motororganisationers samarbetsorganisation, Norges Automobil-Forbund samt Bil Sweden och MRF för finansiering av forskning om bilens sociala och ekonomiska betydelse för hushåll och individer i det moderna samhället. 12 Jakobsson Bergstad, Gamble, Polk, Hagman, Gärling, Ettema, Friman & Olsson, 2009a, b

renlighet framkallar ofta känslor av obehag. God komfort, som i bilen, gör att man slappnar av och känner sig mindre stressad. En hög säkerhet gör att man känner sig trygg medan låg säkerhet leder till ökad stress och obehag. Känslor har alltså betydelse för hur nöjda vi kommer att känna oss enligt ramverket. Andra faktorer är rent kognitiva och det handlar om att vi kalkylerar och resonerar kring olika saker och ting. Ett exempel är att vi räknar på restiden eller hur ofta vi kan åka. Pris är en faktor som har betydelse för hur nöjda vi är: är resan värd priset? Känslor och kalkylerade resonemang bestämmer slutligen enligt modellen om individen känner sig nöjd eller inte med sina vardagliga resor. I ett första delprojekt utvecklade och testade vi ett antal skalor med utgångspunkt i vår teoretiska modell om vardagligt resande och subjektivt välmående. Skalan som förkortades STS (Satisfaction with Travel Scale) syftade till att mäta tillfredställelse med vardagligt resande. För att studera skalans tillförlitlighet, eller hur bra den är på att försklara individens tillfredsställelse, utformades tre hypotetiska dagar som beskrev olika sätt att resa. Dessa dagar testades sedan på en grupp studenter (n=155). I projektet bad vi studenterna skatta sin tillfredsställelse med hjälp av STS, sitt humör, och sin tillfredsställelse med livet i stort. Förutom att de hypotetiska dagarna skiljde sig åt vad gällde val av färdmedel så skiljde de sig också åt på flera andra sätt. Det presenterades olika restider, närhet till busshållplatsen varierade, och olika vardagliga aktiviteter skulle utföras på de olika dagarna (t ex inköp, motion och arbete). Resultatet visade att STS är en tillförlitlighet skala och att den kan skilja mellan olika förändringar i resandet. Om förutsättningarna är mer gynnsamma indikeras ett högre (positivt) värde på STS och om förutsättningarna är mindre gynnsamma indikeras ett lägre (negativt) värde på STS. Tillfredsställelsen med resan, humöret, och till viss del även tillfredsställelse med livet i stort visade sig påverkas av typ av färdmedel (buss eller bil), restid, närhet till busshållplats, och antalet aktiviteter under dagen. I en annan studie bad vi ett antal bilister i Holland skatta sin tillfredsställelse med en specifik resa i syfte att undersöka vilka objektiva, yttre faktorer, som påverkar STS. Resultatet visade att STS påverkas av trafiksäkerhet, av andra bilisters körstil, av en lång och tröttsam resa, att man distraheras av reklamskyltar och att kunna välja hastighet och körfält. Ett viktigt resultat var att fastställa och validera STS som en bra mätmetod för att undersöka tillfredställelse med vardagligt resande. Vi slutsats var att STS ger insikt i kvalitativa och designrelaterade faktorer som påverkar attraktiviteten av resors som görs med bil eller andra färdmedel. Att resupplevelsen är multidimensionell bekräftades också i den svenska studien av kollektivtrafikresenärer i Göteborg. Den stora nationell studien möjliggjorde flera olika analyser. Fyra delprojekt genomfördes på nationella data. I det första projektet koncentrerade vi oss på sambandet mellan arbetspendling och upplevd livstillfredsställelse. Resultatet visade

att en lägre tillfredsställelse med daglig arbetspendling hade ett samband med en lägre upplevd livstillfredsställelse och vice versa. Vi fann också att, i motsats till andra studier som genomförts andra länder, att arbetspendling i Sverige domineras av positiva och neutrala känslor. En möjlig förklaring är andelen cyklister och gångare i Sverige. Fysisk rörelse är önskvärt och upplevs därför som positivt och som en buffert mellan arbete och fritid. För längre resor fann vi att sociala och underhållande aktiviteter antingen ökar den positiva upplevelsen eller motverkar stress och känslan av att vara uttråkad. I en annan delsstudie genomförde vi psykometriska analyser av STS. Konfirmatoriska faktoranalyser visade på tre separata dimensioner (en kognitiv och två känslomässiga). Mätmodellen visade sig vara invariant över olika urbana områden och olika färdmedel vilket innebär att dessa tre dimensioner är lika väsentliga oavsett var man bor och hur man reser. Vi fann också att cyklister/gångare är mer tillfredställda med sitt resande än bilister och kollektivtrafikresenärer. En hel del transportforskning fokuserar på restid och då utifrån ett negativt perspektiv, ju längre restid desto mer negativt och ökad kostnad för individen. Vi ville studera om engagemang i olika aktiviteter under resan leder till att resan upplevs som mer tillfredsställande och produktiv. Med hjälp av den nationella studien kunde vi analysera sambandet mellan engagemang i olika aktiviteter och STS. Resultatet visade att samtal med andra medresenärer ökade tillfredsställelsen med resan. Aktiviteter som handlade om underhållning och avkoppling bidrog till en lägre tillfredsställelse, antagligen för att man utförde dem primärt för att motverka att känna sig uttråkad. Vi fann också att aktiviteter under resan hade större betydelse på resan hem från arbetet än resan till arbetet. Vilken inställning och hur man tänker om resan beror troligen på var man ska åka, vilket i sin tur verkar påverka hur nöjd man är med resan. Resor innehåller oftast olika delresor som varierar i tid, hur man reser och andra faktorer. På något sätt summerar resenären sin tillfredsställelse med olika delresor till ett övergripande tillfredsställelse med hela resan. Ett exempel är när man tar sig till universitetet som kollektivtrafikresenär. Först går man till hållplatsen, sedan åker man buss in till torget. Där sker ett byte till en annan buss. När man kommer fram går man ytterligare en kort en stund innan man når sin slutdestination. Hur man upplever de korta promenaderna och de olika bussresorna summerar ihop till en allmän tillfredsställelse med resan till universitet. I ett delprojekt, baserat på den nationella studien, undersökte vi hur denna summering sker. Vi testade olika regler som individen kan använda för att summera sin totalupplevelse. Vi fann att en summering som tar hänsyn till den relativa restiden gav bättre överensstämelse med resultaten än andra regler. Andra regler som testades men som inte verkar ha stor betydelse för upprepade vaneresor var peak-end (att toppen eller botten och sista

delresan har större betydelse i den totala summeringen) och summering med lika vikt för alla delresor. Implikationer STS är ett generiskt verktyg utvecklat för att mäta tillfredsställelse med resor. Skalan kan appliceras och användas för att mäta tillfredsställelse för olika färdmedel och för resor med olika syften. Givet att vissa faktorer kommer att variera och bero på kontexten kan man komplettera och utöka sin studie med kontext specifika frågor. Vi rekommenderar att fastställa sådana faktorer genom litteratursökning eller genom att konsultera experter inom området. STS kan användas för att mäta tillfredsställelse med specifika resor eller för resandet i allmänhet. Att mäta STS för specifika resor (tid och lokalisering identifieras) ökar sannolikheten för att fastställa betydelsen av tillfälliga händelser (t ex väder eller trängsel). Att mäta STS för resor i allmänhet (t ex vardagspendling) är användbart om man är intresserad av att undersöka tillfredsställelse med generella egenskaper, t ex typ av färdmedel, restid och grad av trängsel. UTFALL Vetenskapliga artiklar Ettema, D., Gärling, T., Olsson, L. E., & Friman, M. (2010). Out-of-home activities, daily travel, and subjective well-being. Transportation Research Part A, 44, 723-732. Ettema, D., Gärling, T., Eriksson, L., Friman, M., Olsson, L. E., & Fujii, S. (2011). Satisfaction with travel and subjective wellbeing: Development and tests of a measurement tool. Transportation Research Part F, 14, 167-175. Ettema, D., Gärling, T., Olsson, L. E., Friman, M., & Moerdijk, S. (2011). The road to happiness: Measuring Dutch car drivers satisfaction with travel. Transport Policy (revision submitted). Friman, M., Fujii, S., Ettema, D., Gärling, T., & Olsson, L. E. (In press). Psychometric analysis of the satisfaction with travel scale. Transportation Research Part A (special issue) Haruna, S., Fujii, S., Ettema, D., Friman, M., Gärling, T., & Olsson, L. E. (2011). Tests of models for aggregated satisfaction of work commutes. Transportation (revision submitted). Ettema, D., Friman, M., Gärling, T., Olsson, L. E., & Fujii, S. (2012). How in-vehicle activities affect work commuters satisfaction with public transport. Journal of Transport Geography, 24, 215-222. Olsson, L. E., Gärling, T., Ettema, D., Friman, M., & Fujii, S. (2012, available on line). Happiness and Satisfaction with work commute. Social Indicators Research. DOI 10.1007/s11205-012-0003-2. Olsson, L. E., Friman, M., Pareigis, J. & Edvardsson, B. (2012). Measuring service experience as context-specific well-being. Journal of Retailing and Consumer Services, 19, 413 418

Konferenspresentationer Gärling, T., Gamble, A., Jakobsson Bergstad, C., Friman, M., Olsson, E. L. & Ettema, D. (2009). Impact of Performance of Out-of-Home Activities on Affective and Cognitive Subjective Well-Being. Paper presented at the IAREP/SABE conference "Behavioural Economics, Economic Psychology: Theory and Policy", Halifax, Nova Scotia, Canada July 7-11 2009. Gärling, T., Gamble, A., Jakobsson Bergstad, C., Friman, M., Olsson, E. L. & Ettema, D. (2009). Car-use, Satisfaction with Travel and Subjective Well-Being. Paper presented at The 12th Conference of the International Association for Travel Behaviour Research, December 13-18, 2009 at Jaipur, India Ettema, D., Gärling, T., Olsson, L. E., & Friman, M. (2009). Travel and Subjective Well- Being. Paper presented at The 12th Conference of the International Association for Travel Behaviour Research, December 13-18, 2009 at Jaipur, India. Ettema, D., Gärling, T., Friman, M., & Olsson, E. L. (2010). Satisfaction with travel and subjective well-being (SWB): Development and tests of a measurement tool. Paper presented at the Transportation Research Board 2010 Annual Meeting, Washington, 10-14 January, USA. Suzuki, H., Fujii, S., Kitagawa, S., Nakai, S., Gärling T., Friman M., Olsson E. L., Eriksson, L. & Ettema, D. (2010). The relationship between subjective well-being and satisfaction with daily travel. Paper presented at the 27th International Congress of Applied Psychology, Melbourne, 11-16 July, Australia. Ettema, D., Gärling, T., Olsson, E. L., Friman, M., & Moerdijk, S. (2011). The Road to Happiness? Measuring Satisfaction of Dutch Car Drivers with Their Travel Using the Satisfaction with Travel Scale (STS). Poster presented at the 90th Annual Meeting of the 32 Transportation Research Board, Washington. Ettema, D., Friman, M., Gärling, T., Olsson, L. E., & Fujii, S. (2011). How in-vehicle activities affect work commuters satisfaction with public transport. Symposium on travel time use, value and experience, University of the West of England's Centre for Transport and Society, June, England. Friman, M., Fujii, S., Ettema, D., Gärling, T., & Olsson, L. E. (2011, September). A psychometric analysis of the Satisfaction with Travel Scale (STS). In K. Dziekan, T. Gehler & T. Gärling (Conveners), Satisfaction with different travel modes. Symposium organized at 9 th biennal conference on environmental psychology, Eindhoven University of Technology, The Netherlands. Olsson L. E., Friman M., & Pareigis, J. (2011). Measuring the service experience as context-specific well-being. Presentation at the 12th International Research Symposium on Service Excellence in Management June 2-5, 2011, Ithaca, New York, USA.

Suzuki, H., Fujii, S., Gärling, T., Ettema, D., Friman, M., & Olsson, L. E. (2012, July). Preferences aggregated for sequences of events. In K. Takamura (Convener), Preferences and decision making. Invited symposium at the 30th international congress of psychology, Cape Town, South Africa. Friman M., Olsson L. E., Gärling T., Ettema, D., & Fujii, S. (2012). Life Satisfaction and Satisfaction with the Work Commute. The 5th International Conference on Traffic and Transport Psychology, Groningen, The Netherlands, August 29-31. Fujii, S., Suzuki, H., Friman M., Olsson L. E., Gärling T., & Ettema, D. (2012). How satisfaction with work commute differs among Sweden, Netherland and Japan? The 5th International Conference on Traffic and Transport Psychology, Groningen, The Netherlands, August 29-31. Suzuki, H., Fujii, S., Friman, M., Olsson L.E., Gärling, T., & Ettema, D. (2012). How satisfaction with trip legs affect whole trip satisfaction? Tests of models for aggregated satisfaction of work commutes. The 5th International Conference on Traffic and Transport Psychology, Groningen, The Netherlands, August 29-31. Friman M., Fujii, S., Ettema, D., Gärling T., & Olsson L. E. (2012). A happy work commute. The 13th International Conference on Travel Behavior Research, Toronto, Canada, July 15-20. Rapporter Olsson, L. E., Gärling, T. Ettema, D., Fujii, S., Lekedal, H., & Friman, M. (2011b). Relationship between satisfaction with daily travel and subjective well-being in three urban areas in Sweden: Description of survey questionnaire, sample characteristics, and preliminary results. Technical report, Karlstad University Press. Populärvetenskaplig resultatspridning Friman, M. & Gärling, T. Faktablad som beskriver projektet. Utdelat i flera sammanhang och finns att ladda ned på SAMOT hemsida (www.samot.kau.se). Gärling, T., Friman, M., & Olsson, L. E. (2010, november). Does commuting to work reduce satisfaction with life? Presentation på miljöpsykologisk konferens, 10-11 november i Lund Gärling, T. (2010, September) Influence of satisfaction with work commuting on subjective wellbeing. Talk in Department of Psychology, University of Groningen. Faculty of Behavioural and Social Sciences. Friman, M. (2011, Februari). Framtidens resor, transporter och infrastruktur. Varför väljer folk färdmedel som de gör? Presentation i Karlstads universitets populärvetenskapliga föreläsningsserie. Friman, M. (2011, november). Deltagande i forskarpanel på temat Ett nästan bilfritt Göteborg. Paneldebatt arrangerad av Naturvårdsföreningen den 15/11, WinWin 3:e Långgatan 13b, Göteborg.

Friman, M. (2011, september). Att resa i vardagen - hur tillfredsställande är det? Professorsföreläsning, Karlstads universitet, Karlstad. Projektpresentation i Magasinet, kaus egen tidning, se http://www.kau.se/omuniversitetet/nyheter-och-aktuellt/magasinet Friman M, T Gärling, A Marell, E Nilsson, L E Olsson i Aftonbladet, Höj bilskatterna och bygg ut kollektivtrafiken, september 2011 Friman M, T Gärling, A Marell, E Nilsson, L E Olsson i NWT, Glesbygden en del av lösningen, september 2011 Friman M, T Gärling, A Marell, E Nilsson, L E Olsson i SvD, Bilen en lyxvara vi kan vara utan, september 2011 Friman M, T Gärling, A Marell, E Nilsson, L E Olsson i SvD, Trots förbud fortsätter bilismen att växa, september 2011 Olsson L. E. medverkar i tidningen Pling (Västtrafik) Ditt dagliga resande påverkar hur du mår. (2011, september). Olsson, L. E. i Metro, Välbefinnande och vardagligt resande (2011, september) Olsson, L. E. i P4 Värmland, Vårt dagliga resande (2011, november) Olsson, L. E. i Sveriges Radio P1: Studio 1, Vårt dagliga resande och (o)lyckan (2011, november) Friman, M. (2012, march). Satisfaction with daily travel. Presentation för forskarskolan MIT (Managment and IT) konferens på Karlstads universitet den 12-14 mars, 2012 Olsson, L. E. (2012, februari) Färdas glad till jobbet. TT Spectra, Olsson, L. E. (2012, februari) Vardagsresan viktig för livsglädjen. Gefle Dagblad Olsson, L. E. (2012, februari) Färdas glad till jobbet. Göteborgs-Posten Olsson, L. E. (2012, februari) Cykla dig lycklig. Corren.se Olsson, L. E. (2012, februari) Vardagsresan påverkar livskvaliteten. NWT Olsson, L. E. (2012, februari) Vardagsresan viktigare än lönen. Borås tidning Friman, M. (2011). Det lyckliga arbetsresandet, PsykologTidningen Nr 11.