2013-02-19 Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Uppsala universitet Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte miljöcertifierad. Miljöpolicy Vid Uppsala universitet bedrivs utbildning och forskning inom följande fakulteter: teologiska, juridiska, medicinska, farmaceutiska, historia-filosofiska, språkvetenskapliga, samhällsvetenskapliga, teknisk-naturvetenskapliga och utbildningsvetenskaper. Utbildningarna skall i enlighet med högskolelagen vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. I universitetets uppdrag ingår även att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet. Till grund för miljöarbetet ligger gällande miljölagstiftning och av riksdagen fastställda handlingsprogram för miljöarbetet i Sverige. Universitetet skall stimulera till konkreta åtgärder som främjar en hållbar utveckling. Detta innebär att universitetet i tillämpliga delar följer FN:s handlingsprogram för de globala miljöoch utvecklingsproblemen under det 21:a århundradet (Agenda 21). Detta skall ske genom * att upprätta och kontinuerligt förbättra ett handlingsprogram för miljöarbetet vid universitetet och följa upp att detta efterlevs * att så långt som möjligt väga in hänsyn till miljön i alla beslut * att göra studenter och anställda medvetna om miljö- och utvecklingsfrågor * att utvidga kunskapen om miljöfrågor genom att uppmuntra till forskning kring dessa * att sprida forskningsresultat om miljöfrågor till allmänheten och beslutsfattare * att ständigt sträva efter ett förbättrat resultat vad gäller resursanvändning samt utsläpp till omgivande luft, vatten och mark. Miljöutredning Miljöutredningen uppdaterades 2010. Sedan miljöutredningen gjordes har Uppsala universitet haft en mycket snabb tillväxt. Vidare pågår arbete med att inkorporera Högskolan på Gotland som en del av Uppsala universitet. Detta har haft stor påverkan på verksamheten.
Aktiviteter med miljöpåverkan Indirekt påverkan: Forskning, utbildning, samverkan, upphandling. Direkt påverkan: Energianvändning, vattenanvändning, tjänsteresor, avfallsproduktion, kemikaliehantering. Miljömål För områdena nedan finns fastställda mål för perioden 2008-2012. Energianvändning: Uppsala universitet ska minska energianvändningen med 7,5 %. Tjänsteresor: Uppsala universitet ska minska utsläppen av klimatpåverkande gaser med 10 %. Upphandling: Uppsala universitet ska öka antalet upphandlingar och inköp där miljökrav ställs. Avfallsproduktion: Uppsala universitet ska minska andelen osorterat avfall som går till förbränning. Allt farligt avfall ska omhändertas på ett säkert sätt. Förbrukningen av kontorspapper per anställd ska minska. Kemikaliehantering: Uppsala universitet ska fortsatt säkerställa god kemikaliehantering och laboratoriesäkerhet. Universitetet ska arbeta för att substituera eller minska användningen av miljö- och hälsofarliga produkter där så är möjligt. Handlingsplan och åtgärder Energianvändning: Universitetet samarbetar med Akademiska Hus och har genomfört en lång rad åtgärder för energieffektivisering i befintliga lokaler. Vid nybyggnadsprojekt är en av målsättningarna att bygga energisnålt. De flesta lokalerna har behovs- eller tidsstyrd styrd ventilation och belysning. Personal informeras om vikten av att stänga och släcka elektrisk utrustning som inte används. Tjänsteresor: Universitetets Riktlinjer för tjänsteresor och möten uppmanar till miljöhänsyn i samband med resor. Universitetet erbjuder anställda webbmötesverktyget Adobe Connect Pro som alternativ till resor. Ett arbete för att öka förekomsten av videkonferensanläggningar vid universitetet har initierats. Upphandling: I samband med upphandlingar som genomförs av universitetets upphandlingsenhet görs en avstämning om möjlighet finns att ställa relevanta miljökrav. Avfallsproduktion: Universitetet har installerat utrustning för källsortering i merparten av universitetets lokaler. För hantering av farligt avfall finns tydliga instruktioner som säkerställer korrekt hantering. Merparten av universitetets skrivare är utrustade med followprint-lösning som innebär att inga utskrifter görs om man inte går till skrivaren och aktivt begär ut utskrifterna. Kemikaliehantering: Universitetet ger regelbundet kurser för personal som hanterar kemikalier. Senaste året har kurserna berört farligt gods, ny arbetsmiljölagstiftning och vårt interna kemikaliehanteringssystem. Ett formulär för intern rapportering och spridning av nya substitutioner har tagits fram.
Universitetet medverkar i det nationella substitutionsarbetet genom deltagande i nätverket nationella substitutionsgruppen. Måluppfyllelse Energianvändning: Sedan 2008 har elförbrukning per kvadratmeter minskat med nästan 10 % och värmeförbrukning per kvadratmeter minskat med ca 20 %. Tjänsteresor: Sedan 2008 har koldioxidutsläpp per årsarbetskraft från tjänsteresor ökat med 50 %. Upphandling: Målet är svårt att mäta. Resultatet kommenteras vidare under avsnitt 3. Avfallsproduktion: Målet är svårt att mäta. Kemikaliehantering: Målet är svårt att mäta. Kunskap och utbildning Information om universitetets miljöarbete ges i samband med olika utbildningar, t.ex. utbildning av skyddsombud, kemikalieombud och intendenter. Informationen på hemsidan om universitetets miljöarbete uppdateras regelbundet. IT för minskad energiförbrukning Universitetet har tids- och/eller närvarostyrd belysning och ventilation. Kontorsutrustning, t.ex. kopiatorer går ner i energisparläge efter en viss tids inaktivitet. Kontinuerligt arbete pågår för att ersätta fysiska servrar med virtualiserade servrar samt datorer med bladservrar. IT för minskat antal tjänsteresor Universitetet erbjuder alla anställda kostnadsfri tillgång och utbildning i webbmötesprogrammet Adobe Connect Pro. Ett arbete för att öka förekomsten av videkonferensanläggningar vid universitetet har initierats under året. Universitetets riktlinjer för tjänsteresor och möten säger att webbmöte, videokonferens eller telefonkonferens alltid ska övervägas i samband med planering av en tjänsteresa.
Del 2 Uppföljning av miljöledningsarbetets effekter Antal årsarbetskrafter och kvadratmeter Antal årsarbetskrafter: 5 363 Antal kvadratmeter lokalyta: 311 384 1 1. Tjänsteresor och övriga transporter Utsläpp av koldioxid Kg CO 2 Totalt Kg CO 2/årsarbetskraft Flygresor under 50 mil 453 563 325 115 164 894 85 64 35 Bilresor 318 561 237 623 257 504 59 46 54 Tågresor 4,00 4,00 4,00 0,001 0,001 0,001 Bussresor 0 0,00 Maskiner och övriga fordon 0 0 Sammanlagt ovan 772 128 562 742 422 402 144 110 89 Flygresor över 50 mil 6 319 575 5 614 420 4 833 834 1 178 1 098 1 017 Beskrivning av insamlat resultat Universitet har under de senaste åren arbetat mycket för ökad internationalisering vilket innebär att resande och utbyte med andra parter utgör viktiga inslag i verksamheten. Universitetets verksamhet växer, så gör också resandet, både sett i absoluta tal och per årsarbetskraft. Sedan 2011 har koldioxidutsläppen från det totala resandet per årsarbetskraft ökat med ca 9 %. Totalt reste universitetets personal 2012 en sträcka som motsvarar ungefär 1600 varv runt jorden. Sett till enskilda transportslag ökar de korta flygresorna under 50 mil mest, 33 % jämfört med 2011. En bidragande orsak till ökningen av de korta flygresorna är Uppsala universitets planerade sammangående med Högskolan på Gotland, vilket medfört ett stort antal resor på sträckan Uppsala-Visby. Tågresandet per årsarbetskraft har minskat de senaste åren och var 2012 ca 10 % lägre än 2011. Enligt universitetets riktlinjer för tjänsteresor och möten ska alternativen webbmöte, videokonferens och telefonkonferens alltid övervägas innan en resa bokas. Tyvärr saknas bra system för att följa upp användningen av dessa verktyg i universitetets verksamhet. Uppfattningen hos ansvariga inom universitetet är att användningen ökar. Under året har ett arbete för att öka förekomsten av videkonferensanläggningar vid universitetet initierats. 1 Avser den yta för vilken energianvändning redovisas. Universitetets totala förhyrda lokalyta är 362 200 m 2.
Universitetets redovisning av inköp och användning av tjänstebilar, enligt krav i förordning (2009:1) om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor, sker i separat redovisning till Transportstyrelsen. Beräknade nyckeltal för universitetets resor baseras på uppgifter från upphandlad resebyrå, SJ, hyrbilsföretag för vilka det finns statliga ramavtal samt universitetets ekonomisystem. Resor bokade på annat sätt finns inte med i beräkningarna. Uppskattningsvis är det 20 % av flygresorna som inte bokas via resebyrån. För andra reseslag saknas liknande uppskattningar. För taxiresor och bussresor saknas uppgifter om resandet. Vid universitetet pågår ett kontinuerligt arbete för att öka användandet av resebyrån, avtalade hyrbilsföretag etc. Hur uppgifterna är framtagna Eget uppföljningssystem, Leverantörsuppgifter Schablonlista som Naturvårdsverket tillhandahåller
2. Energianvändning Energianvändning i lokaler kwh totalt Verksamhetsel 42 627 152 42 662 679 44 791 021 Fastighetsel 6 850 448 6 788 980 Värme 40 427 362 43 641 411 51 783 602 Kyla 389 577 516 610 Totalt 90 294 539 93 609 680 96 574 623 kwh/årsarbetskraft kwh/m 2 Verksamhetsel 7 948 8 344 9 420 137 138 145 Fastighetsel 1 277 1 328 22 22 Värme 7 538 8 535 10 890 130 141 168 Kyla 73 101 1 2 Totalt 16 837 18 308 20 310 290 303 313 Energianvändning utanför lokaler kwh totalt El 0 Normalårskorrigering Värmeförbrukningen är normalårskorrigerad. Förnybar energi Verksamhetsel 100 % 100 % % Fastighetsel 100 % 100 % % Värme 58 % 42 % % Kyla 58 % 42 % % Utanför lokaler % % % Totalt 81 % 73 % % Beskrivning av insamlat resultat Användningen av el och värme har minskat kontinuerligt under de senaste åren genom samarbete med Akademiska Hus för energieffektivisering i förhyrda lokaler samt genom nybyggnad och flytt av verksamhet till mer yteffektiva lokaler. Elanvändningen (kwh/m 2 ) har minskat med nästan 2 % sedan 2011. Motsvarande
uppgifter för användning av fjärrvärme är drygt 8 % relativt 2011. Uppgifter på energianvändning för kyla avser fjärrkyla. Angående uppgifter om andel förnybar energi utgörs fjärrvärme och fjärrkyla av 58 % förnybart material om torv räknas som fossilt material. Räknas torv som förnybart är andel förnybart material 80 %. Ytterligare redovisning av universitetets arbete med energieffektivisering, enligt krav i förordning (2009:893) om energieffektiva åtgärder för myndigheter, sker i separat redovisning till Energimyndigheten. Uppgifterna kommer i huvudsak från de två största fastighetsägarna som universitetet hyr lokaler av. Dessa lokaler utgör ca 85 % av den totala förhyrda lokalarean. Övrig lokalarea hyrs av ett femtontal fastighetsägare. Universitetet arbetar för att få tillförlitliga uppgifter på energiförbrukning även från dessa. Hur uppgifterna är framtagna Leverantörsuppgifter
3. Miljökrav i upphandling Antal upphandlingar med miljökrav Antal st Anskaffningar med miljökrav 7 5 7 Anskaffningar totalt 64 52 64 Andel anskaffningar med miljökrav 11 % 10 % 11 % Värde av upphandlingar med miljökrav Värde kr Anskaffningar med miljökrav 72 000 000 68 000 000 43 000 000 Anskaffningar totalt 201 000 000 207 000 000 102 000 000 Andel anskaffningar med miljökrav 36 % 33 % 42 % Beskrivning av insamlat resultat Universitetet ställer sedan flera år miljökrav i upphandlingar där det är relevant, dvs. där kraven kan minska den påverkan som varans användning eller tjänstens utförande har på miljön. Detta innebär att universitetet inte anser att krav med koppling till miljöbalken eller krav på att leverantörer ska ha ett miljöledningssystem är riktiga miljökrav. Med detta synsätt kan inte antal anskaffningar med miljökrav jämföras mellan olika år, antalet beror på vad universitetet upphandlar. 2012 har miljökrav bl.a. ställts i upphandling av ramavatal för IT-produkter, tryckeritjänster och inköp av kylar och frysar till laboratorier. Över hälften av universitetets upphandlingar utgörs av vetenskapliga instrument där miljökrav sällan ställs. Universitetets miljöarbete avseende upphandlingar kommer även i fortsättningen att fokusera på att ställa miljökrav där så är relevant. Ramavtal för varor innehåller ofta miljövänliga alternativ. Ekonomisystemet kan dock inte särskilja på inköp av miljövänliga och ej miljövänliga varor varvid summan av samtliga inköp har redovisats. Problemet med särredovisning kan inte åtgärdas förrän det finns ett e-handelssystem som klarar av att särskilja på alla inköp som universitetet gör. Hur uppgifterna är framtagna Eget uppföljningssystem