Kontroll av prägling och spjälkning. Erforderlig spjälkarmering bestäms genom fackverksmodell från BBK04. Rev: A EN 1992-1-1: 2004 BBK04 Innehåll 1 Prägling 3 2 Spjälkning 3
Sida 2 av 6 Förutsättningar/Begränsningar [EN 1992-1-1 avsnitt 6.5 och 6.7] BBK 04 kapitel 3.10 Beräkningsgång Spjälkning och prägling är effekter som riskerar att ske under lager i underbyggnaden hos en brokonstruktion. Detta pågrund av den inkommande koncentrerade lasten i lagret som sedan ska spridas i t.ex. en pelare. Område där lastspridningen sker kallas för D-region (diskontinuitetsregion) och övergår sedan till en B-region (kontinuitetsregion), se Figur 1. Figur 1. D- och B-region hos pelare Kontroll av lokal krossning av betong och transversella dragkrafter skall utföras.
Sida 3 av 6 1 Prägling Med prägling avses lokal krossning av betongen direkt under tryckkraften. Tryckspänningen σ under tryckkraften kan bli betydligt högre än f cd, men vid lokalt tryck kan en högre tryckspänning tas på grund av fleraxligt tryck. Prägling förutsätts inte inträffa om följande villkor för den lokala tryckspänningen σ är uppfyllt: 6.63) (Ekv. ܣכǡͲ ܣ ଵ ܣඥ ή ܣ ௨ ܨ F cd A c0 A c1 Den lokala tryckytan Fördelningsarea likformig med A 0, centriskt kring kraftens verkningslinje och begränsad av konstruktionens kanter på ett avstånd h 1 från tryckytan. Se Figur 2 för illustration. Fördelningsarean begränsas till: ܣ ଵ ͻ ܣή Figur 2. Fördelningsarean[EN 1992-11 Figur 6.29] 2 Spjälkning Med spjälkning menas uppsprickning av betongen på grund av tvärgående dragspänningar som effekt av tryckkraften. Spjälkning antas inte inträffa om den sammanlagda dragspänningen inte överstiger f ct /2, eller om tryckkraften F S är högst lika med en kapacitet F R, vilken är det största av följande två ekvationer. Ͳǡͷή ή ή ௧ ܨ ή ܣή (ߚ = (Ͳǡͷ ܨ (Ekv. 1) (Ekv. 2) a b Längden på den kortaste spjälkningssprickan genom tyngdpunkten för tryckytan, se vänster i Figur 3 Dubbla avståndet från tryckytans tyngdpunkt till konstruktionens närmaste kant. Se vänster i Figur 3. 8b 1 b 30b 1 för ekv. 1.
Sida 4 av 6 β Den andel av tryckytan som sammanfaller med en symmetrisk placerad yta A2, vars sidor har en längd av 0,6 gånger längden av konstruktionsytans sidor, se höger i Figur 3. Dock begränsas värdet med β 0,5. Figur 3. Vänster: Spjälkspricka. Höger: Definition av faktorn β vid excentrisk tryckyta[bbk 04 Figur 3.10.2 a och b] 2.1 Dragkraft Om spjälkarmering är nödvändigt kan erforderlig dragkraft T x och T y beräknas, se figur3.10.2c-d. 2 ܨ = ௫ 4 ܨ = ௬ ʹ ଵ ൬ͳ ൰ ଶ ʹ ଵ ൬ͳ ൰ ଶ T x,t y b 1 b 2 Dragkraft i fackverksmodellen (Strut and Tie Model) Bredd på tryckytan. Lager är cirkelformade och den ekvivalenta kvadraten med sidorna b 1 xb 1 ger ͳ ܣඥ ௨, Au är Arean hos lagrets undersida Bredd på elementet F Kraft som verkar på tryckytan A 0
Sida 5 av 6 Figur 4. Exempel på kraftspel för beräkning av spjälkarmering [BBK 04 Figur 3.10.2c-d] Avstånd använda i Figur 4: b 3 Avståndet från toppen på konstruktionen till tyngdpunkten för armeringen i x- riktningen a Bredd på tryckytan som lasten appliceras på 2.2 Design av armering När dragkraften är känd kan även armeringsareorna beräknas för de båda riktningarna. ܣ ௦ǡ௫ = ௫ ௬ ܣ ௦ǡ௬ = ௬ ௬ f yd Dimensionerande flytspänning för armeringen Armeringen skall centreras med tyngdpunkten för de avstånd de beräknats för.
Sida 6 av 6 Ändringshistorik Version Namn Datum Anm Rev A Per-Johan Kindlund 2011-10-20 Första version Granskad av Version Namn Företag Datum