Upplevelse av urban grönska

Relevanta dokument
Kartlägga kulturella ekosystemtjänster från urban grönska

Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö. Mare Lõhmus

Ekosystemtjänster. Thomas Elmqvist STOCKHOLM RESILIENCE CENTRE Stockholms Universitet

Naturkontakt på skolgårdar

Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter

Visioner för nya typer av grönska i förtätad stad Carola Wingren Landskapsarkitektur, SLU, Alnarp

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson

VÅTMARKERS BIDRAG TILL NÄRBOENDES LIVSKVALITET ETT MÅTT PÅ KULTURELLA EKOSYSTEMTJÄNSTVÄRDEN EJA PEDERSEN, STEFAN WEISNER OCH MARIA JOHANSSON

Forskning om naturkontaktens koppling till barn och ungas hälsa. Mare Lõhmus

Ekosystemtjänster hur svårt kan det va? Tim Delshammar, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp

Catharina Sternudd Arkitektur Stadsbyggnad, Lunds Universitet. Trivsel som mål eller medel? Forskning om upplevelse av stadsmiljö

HELA STADEN argument för en grönblå stadsbyggnad

Urbant friluftsliv i världen och Sverige Trender och förutsättningar

Om äldres möjligheter till upplevelse i utemiljön. En fallstudie vid äldreboenden Anna Bengtsson

Placebo och självläkning som

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola

Värdering av ekosystemtjänster av urban grönska

TILLGÅNG TILL DEN REKREATIVA GRÖNSKAN EN INKOMSTFRÅGA

Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA Telefon

C Wingren landskapsarkitekt/professor, Området för Landskapsarkitektur, SLU

hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald

Hästunderstödd terapi och rehabilitering som omvårdnadsinsats vid schizofreni En systematisk litteraturöversikt

Människa, landskap och förutsättningar för hållbara lösningar

ULF NORDFJELL Ark LAR/MSA

Aktivitet Relation - Identitet

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

Rekreationsvärden i parker och grönområden

Skötsel av tätortsnära natur ur ett ekosystemtjänstperspektiv. Erik Heyman Biolog Miljö, risk och säkerhet, COWI

Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö. Mare Lõhmus

HÄLSOVÅRD. Ämnets syfte

Social position och hälsa. Sara Fritzell och Janne Agerholm

Städer, grönstruktur, klimatförändringar och hälsa (kapitel 11 och 12)

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Värdering av kulturella ekosystemtjänster baserat på livskvalitet EJA PEDERSEN, MARIA JOHANSSON, STEFAN WEISNER

Grönkonsekvensbedömning för Gulsparven,

Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten

Läroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011

Kultur- och utbildningsförvaltningen INFORMERAR. Kulturplan. Kultur lyfter Hallsberg

Landskapsarkitektur för folkhälsa. - teorier och reflektioner kring utformning

Evidensbaserad design (EBD)

VALUES en förstudie om värdering av terrestra ekosystemtjänster

Det gäller vår framtid!

HÄLSA. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

På liv och död. aktivt lärande av, med och för barn och unga. Barn- och ungdomsstrategi för Statens försvarshistoriska museer

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen

Bedömning & Utvecklingssamtal på särvux

CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING?

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?

Grönkonsekvensbedömning för Offerhällsparken - Sandhem 3:1 och Stavrelund 2:1 Trollhättan

Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet

Skolresultat och psykisk hälsa ett spiralformat samband. Närvarosatsningen Webbseminarium Björn Wickström Temaledare Psynk

PERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

Hållbar stad öppen för världen. Välkomna!

Strategisk kommunikation. Jesper Falkheimer Mats Heide Åsa Thelander

LÅT DIG INSPIRERAS AV INREDNING FRÅN HAV OCH LAND

INHERIT Intersectoral Health and Environment Research for Innovation

Tidigt grepp om helheten! KSLA 4 maj 2017 Bengt Schibbye, Schibbye landskap

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag

Bilaga 1 till utbildningsplan för landskapsarkitektprogrammet. - landskapsplanering

Geografi. Klasserna 7-8

Små parker i en tätare stad

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg

Helhetssyn på blågröna lösningar CATHARINA STERNUDD, HÅLLBAR STADSGESTALTNING, LU

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

Hem- och konsumentkunskap inrättad

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC HUR KOMMER FORSKNINGEN SAMHÄLLET TILL NYTTA?

Likabehandlingsplan Majornas Boxningsklubb

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Vad händer om vi sätter människors lycka och välbefinnande först när vi bidrar till att forma framtidens samhälle?

Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden?

Följande är exempel på underliggande mål som ligger till grund för det övergripande målet:

STADSBYGGNADSKONTORET, Grönstrukturplan Åsa Lindblom,

Jag har önskat att smärtan kunde säga du kan inte bli av med mig, då vet jag precis hur jag får leva Gun 61 år

JÄRNVÄGSRESENÄRENS UPPLEVELSE AV LANDSKAPET

E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld

VARFÖR TEKNIK I FÖRSKOLAN? VARFÖR TEKNIK I SKOLAN?

Värdering av ekosystemtjänster av urban grönska

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Västarvet Historien fortsätter hos oss.

Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6

Trafikbuller och upplevelser av grönområden i närmiljön

Chefers arbetsmiljö och betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa. Anna Nyberg Med Dr, leg psykolog Stressforskningsinstitutet

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?

Förslag den 25 september Biologi

Värdering av ekosystemtjänster av urban grönska

Hälsofrämjande arbetsliv vid Högskolan i Gävle Forskning och forskarutbildningar, samverkan och framtid Sam Larsson

LÅT DIG INSPIRERAS AV INREDNING FRÅN LAND OCH HAV

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Stadens sociala samband

Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur

Hälsoträdgård i Malmö

Ekosystemtjänster skapar mer resilienta städer - hur påverkar det vårt dagliga arbete? Åsa Keane

Ledarskap för Hållbara Städer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Välkomna!

Åtgärder mot trafikbuller: Exempel från verkligheten

Transkript:

Värdering av ekosystemtjänster av urban grönska Upplevelse av urban grönska Åsa Ode Sang Inst. för Landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp

Upplevelse av urban grönska Besöker Ser Tänker Vad händer och varför?

Vad är urban grönska?

Koppen et al. In press. Mapping accessibility to recreational landscape. UFUG

Översikt Tillgänglighet av grönska Kvalitéer av grönska Modererande faktorer Relation till ekosystemtjänster

Relation tillgänglighet till grönområden och hälsa (och andra ekosystemtjänster?) Exponering Påverkande faktorer Mekanismer som påverkas Underliggande förmedling Utfall Demografi Möjlighet till användning Förbättrad upplevesle av sin omgivning Fysisk hälsa Tillgänglighet av grönområden Livsmiljö Kvaliteter hos grönområden Personliga drivkrafter och motivation Estetisk upplevelse och avslappning av att se natur Klimat Lättanvändhet Användning av grönområde Psykisk hälsa Efter Lachowycz & Jones (2013) Landscape and Urban Planning 118.

Tillgänglighet Flera studier har pekat på betydelsen av tillgänglighet till grönområden för dess användning. Besöksfrekvensen går upp lgänglighet, hur enkelt det är att röra sig i ett område Koppen et al. In press. Norsk geografisk tidskrift

Tillgänglighet Flera studier har pekat på betydelsen av tillgänglighet till grönområden för dess användning. Besöksfrekvensen går upp Tillgänglighet kan delas upp i: Extern tillgänglighet, närhet till grönområden Intern tillgänglighet, hur enkelt det är att röra sig i ett område Koppen et al. In press. Norsk geografisk tidskrift

Hur tar vi oss fram? formellt och informellt

Hur tas vi emot? Formellt eller informellt?

Tillgänglighet Flera studier har pekat på betydelsen av tillgänglighet till grönområden för dess användning. Besöksfrekvensen går upp Tillgänglighet kan delas upp i: Extern tillgänglighet, närhet till grönområden Intern tillgänglighet, hur enkelt det är att röra sig i ett område Kulturell/Social, hur tillgängligt ett område upplevs. Koppen et al. In press. Norsk geografisk tidskrift

Kvalitéer hos urban grönska Storlek Arter/biologisk mångfald Vegetation (gräs, träd) Vatten Vackra vyer/tilltalande element Visuell tillgänglighet Skötsel Faciliteter (kiosk, toaletter) Sittplatser Lekplatser Intern tillgänglighet Bl.a. Konijnendijk et al. 2013. Benefits of urban Parks, A systematic review

Beskriva kvalitéer Visuella kvalitéer (Tveit, Ode & Fry 2006) Rekreationsspektrum (Manfredo et al. 1996) 8 parkkaraktärer (Grahn) Sociotoper (Ståhle)

Landskapspreferens Evolutionsbaserade teorier Kaplan & Kaplan (1989) Preference matrix Appleton (1982) Prospect refugee Wilson (1988) Biophilia Kulturella förklaringsmodeller Platsidentitet, historiens roll, människans synlighet, etc.

Visuella kvalitéer i landskapet Omvårdnad Naturlikhet Komplexitet Sammanhang Historiskt djup Efemäritet Imaginär/Platsens identitet Störning Upplevd skala (Visuell) Preferens Demografi Livsmiljö Personliga drivkrafter Bakgrund Tveit et al. 2006. Key concepts for describing visual landscape. Landscape Research

Cues of care Naturlikt pedagogisk roll, inspiration, restorativt värde, stark relation till preferens Omvårdnad förmedlar ofta kulturhistoriskt viktiga aspekter, kan förstärka identitet, stark relation till preferens Nassauer, 1995. Messy ecosystems orderly frames.

Personlig bakgrund och drivkrafter Ålder och kön Etnicitet Socio-ekonomisk situation Livsstil Boendeförhållande Säkerhet Etc.

Relation tillgänglighet till grönområden och hälsa (och andra ekosystemtjänster?) Exponering Påverkande faktorer Mekanismer som påverkas Underliggande förmedling Utfall Demografi Möjlighet till användning Förbättrad upplevesle av sin omgivning Fysisk hälsa Tillgänglighet av grönområden Livsmiljö Kvaliteter hos grönområden Personliga drivkrafter och motivation Estetisk upplevelse och avslappning av att se natur Klimat Lättanvändhet Användning av grönområde Psykisk hälsa Efter Lachowycz & Jones (2013) Landscape and Urban Planning 118.

Hälsoeffekter av urban grönska Psykiskt välbefinnande Minskad övervikt Förbättrad självuppskattad hälsa Minskad huvudvärk Dock få helt bevisade samband Minskad stress Minskad symptom av hjärtproblem Ökad livslängd Etc

Kvalitéer av grönområden - hälsoeffekter Natur Urban Hälsoeffekter Med vatten Utan vatten Med vatten Utan vatten Kommersiella och industrilandskap Skog Golf Blandade bostadsområde och lätt industri Urban Öppet Öppet Slutet Slutet Trädskugga NATUR URBAN Skapade objekt Velarde et al. 2007 Health effects of viewing landscapes. Urban Forestry and Urban Greening

Övriga upplevelsebaserade ekosystemtjänster Rekreativt kopplade ekosystemtjänster (utifrån Gee & Burkhard, 2013; MA, 2000) Kulturell diversitet Andliga värden Pedagogiska värden Inspiration Estetiska värden Sociala relationer Platsens själ och identitet Kulturhistoriska värden Fysisk aktivitet

Uppsummering Tillgänglighet faktisk och upplevd är viktig Kvalitéer påverkar upplevelse och funktion Demografiska skillnader lokala anpassningar Upplevelse flera ekosystemtjänster

Fortsatt forskning inom projektet Vilka kvalitéer är viktiga och relationer mellan dem Personliga drivkrafter och deras betydelse Personers relation till sin omgivning Relationer av upplevelse till andra ekosystemtjänster

Tack för att ni lyssnade

Upplevelsebaserade ekosyövriga Rekreativt kopplade ekosystemtjänster (utifrån Gee & Burkhard, 2013; MA, 2000) Kulturell diversitet Andliga värden Pedagogiska värden Inspiration Estetiska värden Sociala relationer Platsens själ och identitet Kulturhistoriska värden stemtjänster Recreation Expereince preference (REP) (Manfredo et al. 1996) Social tryghet Introspektivet, flykt från personligt och socialt tryck Uppskatta naturen, lärande, lära och leda andra Achievement/stimulering, kreativitet, uppskatta naturen Uppskatta naturen Självständighet/leda, familjesammanhållning, nya människor Social trygghet, nostalgi Nostalgi Fysisk aktivitet Fysiskt välbefinnande 0317119516