Delårsrapport augusti 2013 Skellefteå kommun
INNEHÅLL INNEHÅLL... 2 SAMHÄLLSEKONOMINS UTVECKLING... 3 LOKAL UTVECKLING... 5 SKELLEFTEÅ KOMMUNS VERKSAMHET OCH MEDARBETARE... 8 EKONOMISK UPPFÖLJNING... 10 MÅL- OCH RESULTATSYRNING... 10 Mått... 16 FINANSIELL UPPFÖLJNING... 17 Ekonomiskt resultat... 17 Resultaträkning... 19 Årsprognos... 19 Balansräkning... 20 Kassaflödesanalys... 21 Driftredovisning... 22 Investeringsredovisning... 25 Större investeringar... 26 Noter... 27 Redovisningsprinciper... 29 NÄMNDSRAPPORTER... 30 KOMMUNSTYRELSE... 31 BARN- OCH GRUNDSKOLENÄMND... 34 BYGG- OCH MILJÖNÄMND... 37 FRITIDSNÄMND... 40 GYMNASIENÄMND... 43 KULTURNÄMND... 46 NÄMND FÖR SUPPORT OCH LOKALER... 49 PERSONALNÄMND... 52 SOCIALNÄMND... 55 TEKNISKA NÄMND... 58 BOLAGSRAPPORTER... 62 SKELLEFTEÅ MUSEUM AB... 63 VÄSTERBOTTENSTEATERN AB... 67 SKELLEFTEÅ STADSHUS AB... 71 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 2
SAMHÄLLSEKONOMINS UTVECKLING SAMHÄLLSEKONOMINS UTVECKLING FORTSATT SVAG TILLVÄXT Den ekonomiska utvecklingen har varit fortsatt svag i Sverige och i övriga omvärlden. Tron på en stabilare tillväxt har emellertid stärkts, vilket bidragit till prognoser med en starkare konjunktur framöver. Återhämtningstakten väntas dock initialt bli svag, enligt Sveriges kommuner och landsting, SKL. Källa: skl.se Tillväxttalen för 2013 och 2014 justeras ned i förhållande till SKLs föregående prognos och är för innevarande år lika låga som fjolårets. Enligt SKL växer Sveriges BNP med 1,1 % under 2013 och 2014 prognostiseras tillväxten till 2,4 %. EN MINSKANDE EXPORTUTVECKLING Den svenska exportindustrins förutsättningar är i hög grad beroende av hur övriga Europas efterfrågan utvecklas. Detta eftersom två tredjedelar av Sveriges export går till EU och Norge. Likt fjolåret, beräknas EU-ländernas BNP minska i år, vilket resulterar i svårigheter för den svenska exporten att växa. Risken för ny oro på de finansiella marknaderna är inte heller undanröjd. Dock visar annan statistik och index indikationer på att lågkonjunkturen i Europa ser en vändpunkt och en försiktig återhämtning väntas under hösten. Den svenska exporten väntas minska med 1,5 % under året. MED INVERKAN PÅ EKONOMIN Likt exporten, prognostiseras också industriproduktionen att minska. Medan den minskningen uppskattas till mer än 4 %, utvecklas andra delar av den svenska ekonomin i en betydligt mer positiv riktning. Under de senaste två åren har produktionen inom byggnadsbranschen, samt inom den privata tjänstesektorn vuxit med 2 till 3 % årligen. Den offentliga konsumtionen har också bidragit positivt till utvecklingen. SKL menar att tillväxten i svensk ekonomi är direkt kopplad till den relativt starka utvecklingen av inhemsk efterfrågan. Hushållens ekonomi är robust i grunden. Trots uppbromsningen i svensk ekonomi fortsätter de reala inkomsterna växa 2 till 3 % årligen. Hushållens sparande är rekordstort och förmögenhetsvärden i form av bostadspriser och aktiekurser prognostiseras fortsätta uppåt. Den senaste tiden har också hushållens tro om framtiden stärkts. SKATTEUNDERLAGSUTVECKLING Trots tillväxtprognosens utfall, har skatteunderlagsprognosen bara justerats marginellt jämfört med föregående rapport. Det är den fortsatt snabba ökningen av pensionsinkomsterna som bidrar till att skatteunderlaget ökar relativt snabbt i år. Sysselsättningen bidrar endast marginellt. Skatteunderlaget beräknas växa med 3,5 % 2013 och 3,2 % 2014. I reala termer motsvarar det en tillväxt på 1,5 respektive 0,9 %. Källa: skl.se FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 3
SAMHÄLLSEKONOMINS UTVECKLING Löneutveckling Prognosen för skatteunderlaget har som nämnts bara ändrats marginellt. Detta trots att SKL bedömer att både sysselsättning och löner för 2013 och 2014 utvecklats sämre än tidigare bedömning. Istället balanseras nedjusteringen i lönesumman av att inkomsterna, i form av sjukpenning, avtalsförsäkringar och a-kassa, ökar snabbare än vad föregående prognos visat. MED BÄTTRE FART 2015 SKL tror att den svenska ekonomin får bättre fart 2015 som en följd av att resursutnyttjandet i den svenska ekonomin normaliseras och att arbetslösheten sjunker till 6,5 % från 2013 års andel med 8,1 %. SKL utgår från att produktion och sysselsättning ökar snabbare än normalt samtidigt som löner och priser stiger i allt snabbare takt. Det medför att skatteunderlaget växer snabbt både realt och nominellt. För att det ska ske krävs att den förväntade internationella tillväxtåterhämtningen slår in och att den inhemska efterfrågan ökar. Hushållens konsumtionsutgifter ökar I takt med att läget på arbetsmarknaden förbättras prognostiserar SKL att hushållens sparande kommer att sjunka och konsumtionsutgifterna öka. BEFOLKNINGSUTVECKLING SKLs prognos över hur den framtida befolkningen ser ut har reviderats och visar på ett starkt växande antal medborgare de närmaste åren. Invandringen förväntas ligga på en fortsatt hög nivå ytterligare några år, vilket bidrar till att befolkningen i åldern 15 till 74 år blir omkring 1 % högre 2017 än vad tidigare beräkningar visat. Effekten på potentiellt antal arbetade timmar får enligt SKLs bedömning inte full effekt. Det tar lång tid för nyligen invandrade personer att integreras på arbetsmarknaden. Ekonomin beräknas nå jämvikt 2016. Arbetsmarknadsläget och löneutvecklingen bedöms då balansera med en inflation på 2 %. ÖKAD SYSSELSÄTTNING Utvecklingen för antalet sysselsatta och antalet arbetade timmar är fortsatt mer positivt än tidigare prognostiserats. I jämförelse med föregående år, sker tillväxten betydligt långsammare, samtidigt som arbetslösheten stiger. Med andra ord ökar den tillgängliga arbetskraften snabbare än sysselsättningen. SKLs bedömning är vidare att en mer påtaglig förbättring på arbetsmarknaden först väntas under 2014. Under 2013 håller sig arbetslösheten kvar på drygt 8 %, då förbättringen i ekonomin inte bedöms räcka till för att snabbt få fart på sysselsättningen och pressa tillbaka arbetslösheten. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 4
LOKAL UTVECKLING LOKAL UTVECKLING BEFOLKNINGSUTVECKLING Skellefteå kommuns befolkning juli 2012 - augusti 2013 72 100 72 000 71 900 71 800 71 700 71 600 71 500 71 400 72 025 71 774 71 922 71 811 71 872 71 792 71 775 71 831 71 756 71 716 71 776 71 715 72 022 Folkmängd Befolkningsutvecklingen fortsätter sin blygsamt positiva bana. Vid julis utgång uppgick befolkningen till 72 022 personer, vilket är att jämföra med julis befolkning ifjol med 71 792 personer. Det innebär att året som passerat genererat en ökning med 230 personer. Detta kan också jämföras med antalet invånare vid årsskiftet 2012/2013, som uppgick till 71 774 personer. En utmärkande trendbrytning, som ovanstående befolkningskurva visar i jämförelse med tidigare år, är den ökning som inleddes i november och som har fortsatt fram till juni. Under årets sju första månader har ökningen skett med 248 personer. Födelsenettot (d.v.s. skillnaden mellan antalet födda och avlidna) är fortfarande negativt, även om skillnaden har minskat i jämförelse med föregående år. Kommunens mål är att nå 80 000 invånare år 2030. Förutom ökat antal födslar, behövs en ökad inflyttning från andra orter, städer och länder för att nå målet. 36 400 36 200 36 000 35 800 35 600 35 400 35 200 Skellefteå kommuns befolkning könsindelad Män Kvinnor Vid årsskiftet utgjordes befolkningen av 36 154 män och 35 620 kvinnor. Den sista juli hade befolkningsfördelningen förändrats till 36 297 män och 35 725 kvinnor. Det motsvarar en ökning med 143 män och 105 kvinnor. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 5
augusti september oktober november december januari februari mars april maj juni juli Antal augusti september oktober november december januari februari mars april maj juni juli % % LOKAL UTVECKLING SKATTEUNDERLAGSPROGNOS I 2013 års budget beräknades Skellefteå kommuns skatteintäkter att uppgå till 3,8 miljarder kronor. Enligt den senaste skatteunderlagsprognosen har summan reviderats upp med närmare 58 miljoner kronor, 32 mnkr av den ökningen avser skatteutjämningen för hemsjukvården. För 2014 justeras prognosen ned med 12 mnkr från budgeterade 3,9 miljarder kronor. ARBETSLÖSHET I JÄMFÖRELSE MED RIKET 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Arbetslöshet (augusti 2012 - juli 2013) Arbetslösa Skellefteå Arbetslösa riket Källa: ams.se månadsstatistik, med arbetslösa avses andelen arbetslösa och deltagare i arbetsförmedlingens programverksamhet i relation till befolkningen 16-64 år Under det senaste året har arbetslösheten varierat mellan 6,5 till 8,1 % i Skellefteå (jämför med rikets 6,4 till 7,0 %). Kurvan överensstämmer med de årliga trenderna, då arbetslösheten sjunker under sommarmånaderna, för att sedan ha sin topp vid årsskiftet. December månad 2012 resulterade också i den högsta arbetslöshetsnivån i Skellefteå, med 8,1 %. 0,4 0,3 0,2 0,1 0-0,1-0,2-0,3-0,4-0,5 Förändring andel arbetslösa 2013 i jämförelse med 2012 0,3-0,3 0,2 0,3 0,2-0,4-0,4-0,4 Arbetslösa Skellefteå Arbetslösa riket -0,3 Källa: ams.se månadsstatistik 0,3 0,3 0,3-0,4-0,3 Vid en jämförelse av årets sju första månader i relation till föregående år, har arbetslösheten i Skellefteå minskat med 0,3 % under januari, maj och juli. Motsvarande jämförelse för de övriga. fyra månaderna visar en minskning med 0,4 %. En motsvarande jämförelse för riket, mellan år 2012 och 2013, visar en motsatt utveckling. Under fem av sju månader har arbetslösheten ökat med 0,3 %. I februari och april var ökningen 0,2 % i riket. Trots att Skellefteås arbetslöshet är högre än rikets, indikerar jämförelserna en positiv utveckling för Skellefteå. 2500 2000 1500 1000 500 0 Antal öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd i Skellefteå 16-64 år - per kön Kvinnor Män FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 6
augusti september oktober november december januari februari mars april maj juni juli Antal augusti september oktober november december januari februari mars april maj juni juli % % Trenden hos Skellefteås invånare visar en högre arbetslöshet bland män än kvinnor (se diagram på föregående sida). Det förefaller även som nivåerna rör sig inom ett större spann hos männen än hos kvinnorna. I juni var 22 263 män och 21 059 kvinnor mellan 16 och 64 år i Skellefteå. Skillnaderna mellan kvinnors och mäns arbetslöshetsnivåer kan således bara till viss del förklaras av könsfördelningen. Exempelvis kan Skellefteås traditionellt könsbundna arbetsmarknad, med så kallade manliga respektive kvinnliga jobb, ha en bidragande orsak. Männens andel är dessutom mer konjunkturkänslig än kvinnornas. 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Arbetslöshet, ungdomar 18-24 år (augusti 2012 - juli 2013) Arbetslösa Skellefteå Arbetslösa riket Källa: ams.se månadsstatistik Trenden att arbetslösheten sjunker under sommarmånaderna håller i sig. Lägst arbetslöshetsnivå bjöd juli på medan december kvarstod som toppnotering. LOKAL UTVECKLING Källa: ams.se månadsstatistik För Skellefteås nuvarande ungdomsarbetslöshetsnivå, i relation till motsvarande månader i fjol, har utvecklingen varit positiv under hela 2013. Ungdomsarbetslösheten har minskat med mellan 0,5 % till 2,2 % i jämförelsen mellan åren 2012 och 2013.. 1 0-1 -2-3 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Förändring andel arbetslösa ungdomar (18-24 år) 2012 i jämförelse med 2013 0,4 0,3 0,2 0,2 0-0,2-0,2-0,7-1,1-1,1-0,5-2 -2,2-2,2 Arbetslösa ungdomar, Skellefteå Arbetslösa ungdomar, riket Antal öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd i Skellefteå 18-24 år - per kön.. Trots att arbetslösheten fortfarande är hög i gruppen 18-24 år, har gapet mellan Skellefteås utfall och rikets utfall minskat i relation till föregående års utfall. Skellefteå närmar sig således rikets arbetslöshetsnivåer. Maxnivån uppgår till 17,0 % (11,1 % i riket) och minnivån till 11,7 % (9,0 % i riket). Rikets arbetslöshetsnivåer i gruppen 18-24 år, ökade under årets första kvartal i jämförelse med föregående års utfall. Kvinnor Män De könsindelade arbetslöshetsnivåerna bland Skellefteås drygt 6 700 invånare mellan 18 och 24 år, visar en betydligt högre andel arbetslösa män än kvinnor. Precis som hos befolkningen generellt, svänger arbetslöshetsnivåerna mer mellan max- och miniminåvåer bland män i jämförelse med kvinnor. Då det lever drygt 500 fler män än kvinnor, mellan 18 och 24 år i Skellefteå, är inte åldersgruppens könsfördelning en tillräcklig förklaring till männens högre arbetslöshetsandel. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 7
SKELLEFTEÅ KOMMUNS VERKSAMHET OCH MEDARBETARE SKELLEFTEÅ KOMMUNS VERK- SAMHET OCH MEDARBETARE De stora utmaningarna som beskrevs i föregående rapport tas på största allvar inom Skellefteå kommun. Demografiska förändringar, urbaniseringstrender och nya ekonomiska krav är alla exempel på aspekter som gör att Skellefteå kommun behöver arbeta på ett annat, nytt sätt i framtiden. Skellefteå behöver i vissa fall ta bort något för att ge plats åt annat. Situationen skapar därför också stora möjligheter. Skellefteå kommun arbetar intensivt för att bli än mer attraktivt som stad, ort och kommun. För att vara en attraktiv kommun behöver det finnas kunskaper om hur omvärlden ser ut, en förståelse för trender och utvecklingstendenser och dessutom mod att dra slutsatser och agera efter det som kommer fram. Det är viktigt att vara framsynt och att prioritera och satsa resurser där de kommer medborgaren bäst tillgodo. Kommunövergripande bedrivs därför ett omfattande strategiarbete. Där tas ett underlag fram som ska visa vad Skellefteå behöver för att vara en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i och som 2030 har 80 000 invånare. Den sjunde december ska en medborgardialog starta. Där bjuds civilsamhälle, företag, organisationer och andra offentliga aktörer in för att utstaka en gemensam väg i arbetet för att nå vision och mål. Likt andra kommuner står Skellefteå också inför ekonomiskt tuffare förutsättningar framöver. Prognosen är inte ny och kanske upplever somliga att alla varningar om en försämrad ekonomi, har utvecklats till en tom fras. Verkligheten gör sig dock påmind det finns inte möjlighet att skaffa nytt, lägga till mer, erbjuda mer o.s.v, om inte något annat kan stå tillbaka. En viktig uppgift framöver är därför att planera för att behålla den goda kvaliteten kommunen levererar till medborgarna idag, med än mer begränsade resurser. Elförsörjningens resultat förväntas försämras med drygt 170 mnkr jämfört med föregående år. Detta beror på att kommunens arrendeintäkter minskar (p.g.a. låga elpriser) samt att ränteintäkterna minskar (p.g.a. ett aktieägartillskott till bolagen). Den buffert elförsörjningen tidigare har utgjort finns därför inte kvar. Det gör att Skellefteå kommun, utan åtgärder, får större svårigheter än tidigare att klara balanskravet i framtiden. Under 2012 och 2013 har kommunen tagit del av AFA:s återbetalning av tidigare inbetalda premier, varför resultatet påverkats positivt. Dessa intäkter är dock av engångskaraktär, varför utmaningen kvarstår att skapa en ekonomi i balans inför kommande år. Utmaningen, eller snarare möjligheten, är betydande och låter inspirera medarbetare och intressenter att vara med och vara delaktiga i Skellefteå kommuns framtid. Ett av kommunens viktigaste verktyg på resan utgörs av den gemensamma värdegrunden: Vi är samhällsbyggare. Vi finns till för Skellefteå kommuns medborgare, kunder och andra berörda. Vårt uppdrag är att ge dem den service som får samhället att fungera väl och utvecklas. Vårt sätt att arbeta skapar konkurrenskraft för framtiden och förutsättningar för medborgare och kunder att trivas och aktivt bidra till kommunens vision. Den kommungemensamma värdegrunden motsvaras av de grundläggande värden som kommunens arbete vilar på. Värdegrunden utgör också de gemensamma värderingarna, oavsett var i organisationen medarbetare befinner sig. Alla som verkar för kommunen behöver känna ett engagemang för värdegrunden och vara professionella i det vi gör och i alla våra möten, såväl interna som externa. Det är också här som Skellefteå kommuns ledord kommer in: Professionalitet, engagemang och framsynthet För att vända på resonemanget kan frågan ställas: Vad innebär det om människor som verkar för Skellefteå kommun inte är professionella, engagerade och framsynta?. - Vilken arbetsmiljö skulle det resultera i? - Vilken samhällsmiljö skulle det medföra? - Hur skulle servicen yttra sig på exempelvis skolor och i äldreomsorgen? - I vilken grad skulle medarbetare arbeta för förbättringar och åtgärder? - Hur skulle Skellefteå kommun utvecklas? - Vem skulle vara en god ambassadör för orten? - Hur många skulle betrakta Skellefteå som en attraktiv plats att bo och leva i? Även om resonemanget må vara provokativt bör frågeställningarna, som skulle kunna göras fler, väcka reflektion och eftertanke. Vad är min roll i Skellefteå kommuns framtida utveckling? Individen i egenskap av anställd, medarbetare, medborgare eller kanske som besökare. Arbete pågår med att koppla organisationens, FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 8
SKELLEFTEÅ KOMMUNS VERKSAMHET OCH MEDARBETARE Skellefteå kommuns, varumärke och arbetsgivarmärke mot det framtagna platsvarumärket. Att lyckas hitta stoltheten över platsen och kommunen, hos alla medborgare och att också lyckas sprida den, är kanske den allra största framgångsfaktorn. Även om kommunen bär ett stort samhällsansvar, börjar resan med individer som tror att även ett litet bidrag är ett viktigt bidrag och att alla tillsammans är med och bygger framtidens Skellefteå. Nytt kommunalråd Den 11 juni beslutade kommunfullmäktige att Lorents Burman skulle efterträda Bert Öhlund som ordförande för kommunstyrelsen. De senaste sju åren har Lorents Burman varit ordförande vid bygg- och miljönämnden. Sjukfrånvaro Januari till och med mars är månader med en hög sjukfrånvaro i likhet med tidigare år. Sjukfrånvaron har därefter trendenligt minskat. Även om viss efterrapportering av uppgifter är att vänta, ser de senaste fyra månadernas utfall sammantaget något bättre ut än i fjol. Från och med januari till och med augusti 2013 är sjukfrånvaron 4,91 % i Skellefteå kommun. Könsfördelat visar samma period en sjukfrånvaro med 5,49 % för kvinnor och 2,95 % för män. 8 % 7 % 6 % 5 % 4 % 3 % 2 % 1 % 0 % Sjukfrånvaro (%), år 2012-2013 Kvinnor Män Totalt FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 9
EKONOMISK UPPFÖLJNING EKONOMISK UPPFÖLJNING MÅL- OCH RESULTATSYRNING Kommunfullmäktiges styrkort 2013 Innehållet i kommunfullmäktiges styrkort för 2013 utgör ett övergripande paraply till Skellefteå kommuns målstyrning. Skellefteå kommuns styrkort har under rapportperioden fått en ny layout. Med utgångspunkt i kommunfullmäktiges styrkort och dess givna fokusområden, har respektive nämnd utformat egna SMARTa 1 mål för nämnd och verksamhet att arbeta mot under året. Omvänt ska nämndernas styrkort vara stödjande till kommunfullmäktiges styrkort, för att hela kommunen ska sträva mot en gemensam vision där vi finner: Skellefteå en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i. I följande sammanställning med prognoser för 2013 års målstyrning är det extra intressant att följa upp och söka förståelse för eventuella avvikelser i graden av måluppfyllelse. Fokus har därför inte lagts på de nämndsmål som enligt prognoser kommer att nå måluppfyllelse. Markeringar avseende ej måluppfyllelse markeras med rött, delvis måluppfyllelse med gult och måluppfyllelse med grönt. De respektive perspektiven kommenteras därefter, utifrån nämndernas bedömning, med kommunstyrelsens reflektioner. 1 Ett SMART mål är Specifikt, Mätbart, Accepterat, Realistiskt och Tidsatt. Med specifikt kan man säga att man eftersträvar en riktning (så som öka/minska/utveckla) och mätbart blir målet genom relevanta mått (enheter i exempelvis pengar/tid eller %). För att strävan ska finnas att nå målen, bör målen sättas av dem som ska uppfylla dem och då också säkerställa att de är accepterade. Vidare ska målen vara realistiska för att det ska finnas förutsättningar att nå dem och de ska vara tidsrelaterade, så att man vet när olika aspekter ska vara klara. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 10
EKONOMISK UPPFÖLJNING Kommunstyrelsens analys av nämndernas måluppfyllelse inom perspektivet Medborgare/ kund Engagerade och nöjda medborgare och kunder (Grön) Medborgar-/kunddialog Medborgar-/kundstyrda satsningar Tydligt serviceutbud Barn- och grundskolenämnd Teknisk nämnd Fritidsnämnd Bygg- och miljönämnd Nämnd för support och lokaler Kommunstyrelse Kulturnämnd Socialnämnd Gymnasienämnd Den sammanställda bedömningen av målen inom perspektivet medborgare/kund prognostiseras bli måluppfyllelse vid 2013 års slut. Nämnderna ansvarar för utformningen av målformuleringar enligt övergripande förutsättningar som kommunfullmäktige presenterar. Inom perspektivet medborgare/kund har några nämnder 2 valt kombinerade fokusområden med ett mål. I denna sammanställning och analys presenteras dessa under fokusområdet Tydligt serviceutbud. Personalnämnden, som valt ett alternativt fokusområde prognostiserar måluppfyllelse (exkluderat i den aggregerade sammanställningen ovan). ställa fyra av sex serviceförklaringar. Bygg- och miljönämnden bedömer att endast en serviceförklaring hinner bli publicerad innan årets slut. Kommunstyrelsen kan å andra sidan tycka att det är rimligt att inkludera konsumentverksamhetens serviceförklaring i bygg- och miljönämndens måluppfyllelse då utförare/personal finns inom bygg- och miljönämnden. Det skulle vidare innebära att nämnden når måluppfyllelse. Oberoende valt fokusområde har fem 3 av nio nämnder (ej personalnämnden) valt att formulera målsättningarna kring serviceförklaringar. Precis som vid aprilrapporten är det bland dessa nämnder som de tre gulmarkerade nämnderna återfinns. Kommunstyrelsen kan inte styrka att nämnderna vidtagit tillräckligt aktiva åtgärder med anledning av indikationerna med gulmarkerade mål, som redan visade sig i aprilrapporten. Exempelvis har barnoch grundskolenämnden beslutat att nöja sig med en av målets två serviceförklaringar samtidigt som socialnämnden bedömer att de bara hinner färdig- 2 Kultur-, social- och gymnasienämnder samt kommunstyrelse 3 Barn- och grundskolenämnden, bygg- och miljönämnden, kulturnämnden, socialnämnden och tekniska nämnden. Aprilrapportens sammanställning över perspektivet Medborgare/kund Kommunstyrelsen uppmärksammar också att gymnasienämnden prognostiserar måluppfyllelse trots att statistikunderlaget visar att målet inte nås. Som kommande perspektivsammanställningar kommer att spegla, innehåller de sammanställda prognoserna inom medborgare/ kund det bästa utfallet för kommunens målstyrning. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 11
EKONOMISK UPPFÖLJNING Kommunstyrelsens analys av nämndernas måluppfyllelse inom perspektivet Utveckling/ tillväxt Långsiktigt hållbar utveckling (Gul) Underlätta för näringsliv och nyföretagande Energi och miljö Ungdomar i arbete, företagande och utbildning Skellefteås stadskärna Infrastruktur och tillgänglighet Personalnämnd Kommunstyrelse Kulturnämnd Bygg- och miljönämnd Nämnd för support och lokaler Teknisk nämnd Barn- och grundskolenämnd Socialnämnd Gymnasienämnd Fritidsnämnd Prognosen för målet inom perspektivet utveckling/ tillväxt är delvis måluppfyllelse, men gränsar till ej måluppfyllelse. Nedan beskrivs de gul- och rödmarkerade nämndernas bedömning. Den osäkerhet som beskrevs vid föregående rapport beträffande nämnden för support och lokalers mål, har i denna rapport resulterat i en försämrad prognos. Målet, att minska energianvändningen med 5 %, är rödmarkerat liksom det är för bygg- och miljönämndens mål, vilket rör hållbart byggande. Bygg- och miljönämnden förklarar att målet inte kommer att nås. Undertecknanden förväntas inte hinna ske för hållbart byggande i de stora nybyggnadsprojekten under året. I jämförelse med aprilrapporten meddelar gymnasienämnden också en försämrad prognos. Det råder ovisshet om gymnasienämnden når en ökad andel som fullföljer sin utbildning inom fyra år. Kommunstyrelsen har svårt att analysera de ibland komplicerade mått som används, liksom de mått som inte tydligt är kopplade till ett förutbestämt ursprungsvärde, i syfte att mäta graden av måluppfyllelse. I de fallen får kommunstyrelsen luta sig mot respektive nämndsbedömningar. Aprilrapportens sammanställning över perspektivet Utveckling/tillväxt FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 12
EKONOMISK UPPFÖLJNING Kommunstyrelsens analys av nämndernas måluppfyllelse inom perspektivet Ekonomi God ekonomisk hushållning (Röd) Lokalytor Processer över förvaltnings- /bolagsgränser Energieffektivisering Barn- och grundskolenämnd Nämnd för support och lokaler Personalnämnd Kommunstyrelse Fritidsnämnd Kulturnämnd Gymnasienämnd Bygg- och miljönämnd Socialnämnd Teknisk nämnd Prognosen för perspektivet ekonomi är ej måluppfyllelse och är det perspektiv i målstyrningen som nämnderna prognosticerar sämst resultat i. Det är dock viktigt att poängtera att man inte kan dra paralleller mellan styrkortsperspektivets ekonomi och kommunens övergripande ekonomi. Nedan beskrivs de gul- och rödmarkerade nämndernas bedömning. ändå ej måluppfyllelse som utfall för året. Byggoch miljönämnden förklarar att bristen av måluppfyllelse beror på att geobasutvecklingen har omprioriterats. Kommunfullmäktige har beslutat om tre fokusområden i styrkortets ekonomiska perspektiv. Inför 2013 fick nämnderna i uppdrag att utforma mål inom fokusområdet lokalytor. Så har inte skett i alla nämnder. Kommunstyrelsen har inte avyttrat lokalytor i den takt som var planerad. Likt föregående prognos bedömer barn- och grundskolenämnden att nämndsmålet inte kommer att nås. Svårigheterna att reducera lokalytorna kvarstår således. Personalnämndens och kulturnämndens mål är fortfarande gulmarkerade och bedöms bara nå delvis måluppfyllelse. För personalnämnden handlar det också om minskade lokalytor, men arbetet är inte påbörjat ännu. För kulturnämnden finns målet att minska lokalkostnaderna med 0,5 %. Prognosen är även här delvis måluppfyllelse. Mål inom fokusområdet processer över förvaltnings- /bolagsgränser har tagit en drastisk vändning sedan föregående rapport. Både socialnämnden och bygg- och miljönämnden har ändrat prognos från en grön- till en rödmarkering. Socialnämnden har genomfört tre processkartläggningar, men bedömer Aprilrapportens sammanställning över perspektivet Ekonomi Kommunstyrelsen förstår att nämnderna inte själva äger frågan till fullo för vissa av målsättningarna. Av den orsaken är det viktigt att mål som sätts ligger inom det egna verksamhetsinflytandet. Generellt är det viktigt att upprätthålla riktningen och drivkrafterna för att sträva i målets riktning. Nämnderna bör på ett tydligare sätt beskriva strävan till att nå måluppfyllelse. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 13
EKONOMISK UPPFÖLJNING Kommunstyrelsens analys av nämndernas måluppfyllelse inom perspektivet Medarbetare Attraktiv arbetsgivare (Gul) Mönsterarbetsplatser Rätt till heltid Kompetensförsörjning Barn- och grundskolenämnd Nämnd för support och lokaler Personalnämnd Teknisk nämnd Kommunstyrelse Fritidsnämnd Kulturnämnd Socialnämnd Gymnasienämnd Bygg- och miljönämnd Prognosen för perspektivet medarbetare kvarstår med delvis måluppfyllelse. I jämförelse med aprilrapporten, är nämndernas prognoser nära nog identiska. Den enda skillnaden är att tekniska nämnden per den sista augusti har skruvat ner förväntningarna på måluppfyllelse. Under året har alla nämnder, utom bygg- och miljönämnden, fokuserat på arbete med mönsterarbetsplatser. En mönsterarbetsplats är en arbetsplats som helt eller delvis uppfyller ett antal gemensamma kriterier. Det är ett kvitto på att värdegrund, ledar- och medarbetarskap, kompetensutveckling och systematiskt arbetsmiljöarbete fungerar. Arbetet med mönsterarbetsplatser är en långsiktig satsning och ett instrument som syftar till kvalitetssäkring. Genom att arbeta med mönsterarbetsplatser säkerställs att många av de personalpolitiska ambitionerna efterlevs i verksamheterna. Den 31 augusti hade kommunen 33 stycken mönsterarbetsplatser av totalt cirka 360. Sedan den 30 april har det tillkommit 12 mönsterarbetsplatser. Utmärkelsen mönsterarbetsplats uppbärs under ett år. Sedan ska arbetsplatsen återigen prövas mot kriterierna. Barn- och grundskolenämnden har nått halvvägs i arbetet mot sitt mål. Kulturnämnden har valt att utarbeta en handlingsplan på respektive arbetsplats för att komma vidare i frågan. Gymnasienämnden, barn- och grundskolenämnden och kulturnämnden tror på delvis måluppfyllelse, och har samma antal som i fjol. Bygg- och miljönämnden, som arbetat med kompetensförsörjning som fokusområde, har kartlagt, sammanställt och analyserat ett underlag som kommer att generera en plan för hur nämnden behöver möta framtidens kompetensförsörjningsbehov. Tekniska nämndens kartläggning och plan är, som även tidigare rapporterats, klar avseende kompetensförsörjning. Aprilrapportens sammanställning över perspektivet Medarbetare Kommunstyrelen uppfattar att arbetet med mönsterarbetsplatser tar tid, även om det är ett prioriterat område. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 14
EKONOMISK UPPFÖLJNING Kommunstyrelsens sammanfattande analys av nämndernas måluppfyllelse Nämnderna har beslutat om totalt 39 mål. I de flesta fall motsvaras det av fyra mål per nämnd. Följande sammanställning presenterar en procentuell fördelning av nämndernas bedömning av graden måluppfyllnad. 21 av 39 mål med måluppfyllelse motsvarar 54 %, 13 av 39 mål med delvis måluppfyllelse motsvarar 33 % respektive att 5 av 39 mål med ej målupp- fyllelse motsvarar 13 %. Även om kommunstyrelen inte fullt ut delar nämndernas bedömning av måluppfyllelse, balanserar exempelvis gymnasienämndens generösa bedömning med bygg- och miljönämndens kanske tuffa bedömning (båda inom perspektivet medborgare/kund). Augustis prognos för måluppfyllelse 33 % 13 % 54 % Måluppfyllelse Devis måluppfyllelse Ej måluppfyllelse Aprils prognos för måluppfyllelse 28 % 5 % 67 % Måluppfyllelse Devis måluppfyllelse Ej måluppfyllelse Årets första prognos är viktig, då nämnderna har tid och möjlighet att bemöta eventuella avvikelser i målstyrningsarbetet. Sedan april speglar dock inte prognosen att tillräckligt aktiva åtgärder vidtagits, då prognoserna försämrats påfallande. Jämförs årets prognoser med föregående års prognoser, är det uppenbart svårt att dra direkta slutsatser. Det kan dock vara intressant att söka mönster, varför relateringen ändå görs. I aprils prognos föregående år prognostiserades följande: Måluppfyllnad 80 % Delvis måluppfyllnad 18 % Ej måluppfyllnad 2 % I augustis rapport hade prognosen ändrats till: Måluppfyllnad 68 % Delvis måluppfyllnad 27 % Ej måluppfyllnad 5 % Förändringen att 2012 exempelvis minska från 80 % till 68 % i prognostiserad måluppfyllnad har samma mönster som i år (67 % till 54 %). Fjolårets avvikelse är på så sätt större än årets avseende delvis måluppfyllnad. Det är dock av yttersta vikt att sträva mot måluppfyllelse för verksamhetsmålen fortgår på samma sätt som nämndernas strävan efter att uppnå de ekonomiska målen. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 15
EKONOMISK UPPFÖLJNING MÅTT Varje nämnd har satt ett mål per perspektiv som bidrar till kommunens övergripande måluppfyllelse. För att kommunstyrelsen/ kommunfullmäktige ska få en kompletterande bild av verksamheten finns ett antal mått som kan förändras utifrån önskemål om uppföljning. En könsuppdelning genomförs för de mått där det är möjligt. Måtten nedan avser aktuell mätperiod om inte annat anges. Mått Jan -12 Dec -12 Jan -13 Apr -13 Jan -13 Aug -13 Medborgare Andel av inkomna ärenden där kunden får hjälp vid första kontakten (%) 72 71 70 Kundnöjdhet i realtid i kundtjänst (%) - - 78 Andel flexiteärenden för företag som besvaras inom en dag (%) 74 80 85 Andel som fått plats i förskolan på önskat datum (%) 64 72 75 Antal hushåll som fått försörjningsstöd/månad i genomsnitt (exkl. flykting och kommunalt arbetsmarknadsstöd) 790 786 755 Totalt antal beviljade hemtjänsttimmar per brukare och vecka (män) 6,93 5,86 5,42 Totalt antal beviljade hemtjänsttimmar per brukare och vecka (kvinnor) 6,62 6,5 5,72 Totalt antal verkställda beslut om särskilt boende (män) 269 272 272 Totalt antal verkställda beslut om särskilt boende (kvinnor) 650 637 641 Antal äldre som fått läkemedelsgenomgång (kvinnor), uppföljningar inom parantes Antal äldre som fått läkemedelsgenomgång (män), uppföljningar inom parantes 298 71 83 (174) (14) (14) 156 24 30 (65) (3) (3) Handläggningstid för bygglov (antal dagar) 35 41 45* Utveckling/Tillväxt Antal medborgare (t.o.m. juli respektive år) 71 774 71 872 71 872 Antal företag (under tidsperioden sedan årsskiftet) 6 683 6 758 6 811 Antal nya företag (under tidsperioden sedan årsskiftet) 290-217 Ekonomi Antal avdelningar per förskoleenhet 1,41 1,45 1,41 Lokalyta (m²) per elev i grundskolan 15,38 15,2 15,01 Lokalyta (m²) per elev i gymnasieskolan 17,7 17,7 17,3 Försörjningsstöd (exkl. flykting) per mån. genomsnitt 6,2 6,5 6,0 Totalt antal kvm som den kommunala verksamheten har till sitt förfogande 497 246 495 498 500 059** Upphandlad andel av total inköpsvolym (%) 76 - Medarbetare Långtidssjukfrånvaro, > 59 dagar (%) 1,53 1,76 1,58 Korttidssjukfrånvaro, 1-14 dagar (%) 2,33 2,63 2,12 Antal mönsterarbetsplatser under året (av totalt 360 arbetsplatser) 74 21 33 * Handläggningstidens ökning beror på många faktorer, där personalsituationen utgör en. Vidare medför sommarperioden alltid en uppgång bland antal ärenden, samtidigt som bemanningen minskar. Bygg- och miljönämnden har vidtagit vissa åtgärder och väntar en positiv utveckling framöver. ** Bostadsrätter och gruvmuseet i Boliden är sålt. Ökningen beror främst på ett tillkommande äldreboende på Sunnanå och nyproduktion av gruppbostäder. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 16
EKONOMISK UPPFÖLJNING FINANSIELL UPPFÖLJNING EKONOMISKT RESULTAT Koncernens resultat, mnkr Resultat, mnkr 2013-08 2012-08 Kommunkoncern 431 454 Skellefteå kommun 237 349 Skattefinansierad verksamhet (efter uttag från elförsörjningen) 225 233 Affärsverksamhet 12 116 därav elförsörjningen efter uttag -1 111 Resultatet i kommunen är lägre jämfört med samma period föregående år. Minskningen av resultatet beror främst på ett ovillkorat aktieägartillskott som lett till minskade ränteintäkter i elförsörjningen. ÅRSPROGNOS Resultat, mnkr 2013 Budget Kommunkoncern 343 402 Skellefteå kommun 63 119 Skattefinansierad verksamhet (efter uttag från elförsörjningen) 41 10 Affärsverksamhet 22 109 därav elförsörjningen efter uttag -2 109 Den sammantagna bedömningen är att kommunen kommer att redovisa ett resultat som uppgår till 63 mnkr vilket understiger budget (inkl kompletteringsbudget) med 56 mnkr. Främsta anledningen till att delårsresultatet är högre än förväntat årsresultat är att kostnaderna för arbetskraft är betydligt lägre under sommaren. Återbetalningen av AFA-pengarna har också i sin helhet redovisats i rapportperioden. Budgetavvikelsen består huvudsakligen av följande: Po-pålägg + 26 Ökade pensionskostnader - 22 Driftunderskott skattefin verksamhet - 73 Minskat resultat elförsörjning - 111 Ökat resultat övriga affärsverksamheter + 24 AVSTÄMNING BALANSKRAVET Balanskravet är kommunallagens regelverk för krav på ekonomisk balans för kommuner. Huvudprincipen är att intäkterna ska överstiga kostnaderna och att realisationsvinster inte ska inräknas i intäkterna då avstämning mot kommunallagens balanskrav görs. Det är nu beslutat att premierna för AFA försäkring kommer att återbetalas. Det gör att kommunen beräknas uppfylla kommunallagens balanskrav för år 2013. Årsprognos, mnkr 2013 Att återställa från tidigare år 0 Årsprognos 63 Realisationsvinster -3 Justerat resultat 60 AVSTÄMNING AV FINANSIELLA MÅLSÄTTNINGAR Kommunens resultat, exklusive elförsörjningen beräknas uppgå till 65 mnkr och motsvara 1,7 % av skatter och statsbidrag. Det innebär att kommunen kommer att nå det finansiella målet om att resultatet för kommunen exklusive elförsörjning ska uppgå till 1,5 procent av skatter och statsbidrag. Övriga finansiella målsättningar har också uppfyllts. Dessa avser: Oförändrad kommunalskatt. Ingen inlåning till skattefinansierad verksamhet (strukturomvandling undantagen). Ingen försäljning av strategiska tillgångar. Skellefteå Kraft ska ge ägaren avkastning motsvarande 4,0 procent av eget kapital vid budgetårets utgång. Utifrån att samtliga finansiella mål har uppfyllts görs bedömningen att god ekonomisk hushållning uppnåtts i det finansiella perspektivet. TILLGÅNGAR OCH SKULDER Avskaffandet av interna reverslån har gjort att balansomslutningen minskat. Återbetalning AFA + 65 Ökade skatteintäkter + 26 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 17
EKONOMISK UPPFÖLJNING INVESTERINGAR Kommunkoncernens investeringar uppgår till 880 mnkr för perioden. Exempelvis äldreboendet Sunnanäng samt lägenheter i kvarteret Ringduvan. Bruttoinvesteringarna i kommunen i materiella anläggningstillgångar uppgår för perioden till 168 mnkr. År 2013 är det budgeterat för stora investeringar i omstrukturering av skolor och ny vattentäkt. Dessa är inte påbörjade ännu. Exempel på investeringar som färdigställts under året är gruppboendet i kvarteret Glasmästaren vid Bonnstan samt cykelväg genom centrum. Ett stort projekt som pågår är ombyggnad av stadsparken. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 18
EKONOMISK UPPFÖLJNING RESULTATRÄKNING, MNKR Koncern Kommun NOT 2013-08 2012-08 2013-08 2012-08 Verksamhetens intäkter 3 780 3 917 890 896 Jämförelsestörande intäkter 65 80 65 80 Verksamhetens kostnader -5 424-5 477-3 242-3 095 Avskrivningar -432-411 -106-99 Verksamhetens nettokostnader -2 011-1 892-2 392-2 217 Skatteintäkter 1 2 047 1 937 2 047 1 937 Generella statsbidrag och utjämning 2 564 532 564 532 Finansiella intäkter 37 26 28 168 Finansiella kostnader -145-113 -10-70 Resultat före extraordinära poster 492 490 237 349 Skatt -61-36 Årets resultat 431 454 237 349 ÅRSPROGNOS 2013 Prognos Budget Verksamhetens intäkter 1 400 1 459 Verksamhetens kostnader -5 026-5 107 Avskrivningar -169-147 Verksamhetens nettokostnader -3 795-3 795 Skatteintäkter 2 988 2 940 Generella statsbidrag och utjämning 844 835 Finansiella intäkter 41 252 Finansiella kostnader -15-112 Prognostiserat resultat 63 119 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 19
EKONOMISK UPPFÖLJNING BALANSRÄKNING, MNKR NOT Koncern Kommun TILLGÅNGAR 2013-08 2012-12 2013-08 2012-12 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Goodwill m.m. 143 148 0 1 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anl. 8 259 8 174 2 648 2 477 Maskiner och inventarier 4 153 4 493 202 348 Pågående nyanläggningar 1 920 1 217 224 189 Finansiella anläggningstillgångar 1 101 874 10 271 15 116 Summa anläggningstillgångar 15 576 14 906 13 344 18 131 Omsättningstillgångar Förråd m.m. 175 172 22 23 Kortfristiga fordringar 824 1 243 581 540 Kassa och bank 1 208 146 1 030 0 Summa omsättningstillgångar 2 207 1 561 1 633 564 Summa tillgångar 17 783 16 467 14 978 18 694 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 8 151 7 720 13 401 13 165 varav periodens resultat 431 618 237 267 Avsättningar Pensioner och liknande förpliktelser 3 195 195 167 154 Andra avsättningar 4 852 792 6 9 Skulder Långfristiga skulder 7 337 5 735 636 4 156 Kortfristiga skulder 1 248 2 025 767 1 211 Summa skulder 8 585 7 760 1 403 5 367 Summa eget kapital, avsättningar, skulder 17 783 16 467 14 978 18 694 BORGEN OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Borgen och ansvarsförbindelser 5 2 898 2 898 2 886 4 686 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 20