rep001.dcx 2012-03-2914 BORÅS ENERGI & MILJÖ AB UPPDRAGSNUMMER 1311923000 TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER GBG VATTENRESURSER Swec
rep001.dcx 2012-03-2914 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund ch mtiv för inrättande av nytt vattenskyddsmråde 3 1.2 Uppdragets mfattning ch genmförande 3 1.3 Underlagsmaterial 4 1.4 Syfte ch användning av denna tekniska beskrivning 4 1.5 Orienteringskarta 5 2 Dalsjöfrs vattentäkt 6 2.1 Uttagsbrunn 6 2.2 Vattenbehandling 6 2.3 Försörjningsmråde 6 2.4 Vattenförbrukning 6 2.5 Reservvattentäkt 6 2.6 Vattentäktens värde 6 2.7 Ägandeförhållanden 7 2.8 Vattendm 7 2.9 Befintligt vattenskyddsmråde 7 3 Hydrgelgisk beskrivning 8 3.1 Områdesbeskrivning 8 3.2 Markanvändning 9 3.3 Gelgi 9 3.4 Hydrlgi ch grundvattenbildning 12 3.5 Hydrgelgi 14 3.6 Naturliga barriärer ch sårbarhetsbedömning 15 3.7 Vattenkvalitet 15 4 Planbestämmelser ch markanvändning 17 4.1 Översiktsplan Brås kmmun 17 4.2 Skyddade mråden 17 4.3 Mtstående intressen inm tillrinningsmrådet 17 5 Inventering av ptentiella riskkällr i anslutning till Dalsjöfrs vattentäkt 18 5.1 Genmförande 18 5.2 Riskkällr 18 5.2.1 Klimatförändringar ch översvämningar 18 5.2.2 Sabtage, kris ch krig 19 5.2.3 Vägar ch transprter 19 5.2.4 Jrd- ch skgsbruk 19 1 (36)
rep001.dcx 2012-03-29 5.2.5 Bebyggelse 20 5.2.6 Materialtäkter ch andra markarbeten 21 5.2.7 Övriga riskkällr 21 6 Riskbedömning 25 6.1 Skyddsbehv 25 6.2 Riskbedömning Dalsjöfrs vattentäkt 25 7 Utfrmning av vattenskyddsmråde 27 7.1 Krav ch allmän metdik 27 7.2 Vattenskyddsmrådets skyddszner 27 7.2.1 Vattentäktszn 27 7.2.2 Primär skyddszn 27 7.2.3 Sekundär skyddszn 28 7.2.4 Tertiär skyddszn 28 7.3 Arbetsmdell för avgränsning av skyddszner 28 7.3.1 Tillrinningsmråde 28 7.3.2 Transprttid i mark 28 7.4 Avgränsning av skyddszner för Dalsjöfrs vattenskyddsmråde 30 7.4.1 Vattentäktszn 30 7.4.2 Primär skyddszn 30 7.4.3 Sekundär skyddszn 30 7.4.4 Tertiär skyddszn 31 7.5 Genmförande samt mtiv till gränsdragningar 31 7.5.1 Strategi ch generella mtiv 31 7.5.2 Platsspecifika mtiv 32 8 Bakgrund till valda skyddsföreskrifter 35 8.1 Skyddsföreskrifterna syfte ch funktin 35 8.2 Skyddsföreskrifterna restriktinsnivå 35 8.2.1 Generella krav 35 8.2.2 Restriktinsnivå 35 8.2.3 Anpassning av skyddsföreskrifterna till riskbedömningen 36 Bilagr Bilaga 1. Skyddsföreskrifter för Dalsjöfrs vattenskyddsmråde Bilaga 2. Karta över Dalsjöfrs vattenskyddsmråde Bilaga 3. Riskanalys Bilaga 4. Riskreducerande åtgärder 2 (36)
rep001.dcx 2012-03-2914 1 Inledning På uppdrag av Brås Energi & Miljö AB har Swec Envirnment AB upprättat tekniskt underlag samt förslag till nytt vattenskyddsmråde ch skyddsföreskrifter för Dalsjöfrs grundvattentäkt. 1.1 Bakgrund ch mtiv för inrättande av nytt vattenskyddsmråde Dalsjöfrs vattentäkt försörjer Dalsjöfrs, Äspered, Dannike, Gånghester, Målsryd ch Aplared samhällen med vatten. I händelse av att vattentäkten blir brukbar finns i dag ingen heltäckande reservvattentäkt. Det är därför mycket viktigt att vattentäkten får det skydd sm erfrdras för att ytterligare öka tryggheten i den framtida vattenförsörjningen i kmmunen. För Dalsjöfrs grundvattentäkt finns ett vattenskyddsmråde med skyddsföreskrifter fastställt av länsstyrelsen 1995. Avsikten är nu att se över detta vattenskyddsmråde ch att anpassa avgränsning ch skyddsföreskrifter till nu gällande krav ch lagstiftning. Syftet med vattenskyddsmrådet är att skydda Dalsjöfrs vattentäkt så att råvattentillgången säkras i ett långsiktigt perspektiv. Inrättande av vattenskyddsmråden med skyddsföreskrifter möjliggör att målsättningen med EU:s ch svensk lagstiftning uppnås, genm att riskfyllda verksamheter ch åtgärder regleras, så att vatten nu ch i framtiden kan användas för sitt ändamål. Genm att ett mråde förklaras sm vattenskyddsmråde med skyddsföreskrifter 1 : stärks skyddet för vattenförekmsten tydliggörs vattenförekmstens planmässiga betydelse förtydligas vad sm gäller utifrån miljöbalken 1.2 Uppdragets mfattning ch genmförande Uppdraget har mfattat upprättande av tekniskt underlag, översyn av det nu gällande vattenskyddsmråde ch förslag till skyddsföreskrifter för Dalsjöfrs grundvattentäkt i enlighet med Naturvårdsverkets riktlinjer angivna i handbk för vattenskyddsmråden. För genmförande av uppdraget har följande mment utförts: Teknisk beskrivning av vattentäkten Sammanställning av befintligt material ch infrmatin. Hydrgelgisk beskrivning Beskrivning av gelgi, hydrgelgi, sårbarhet ch skyddsbehv. Identifiering ch kartläggning av ptentiella förreningskällr Riskinventering i fält samt sammanställning av befintligt material. Översiktlig riskbedömning av väsentliga riskkällr för vattentäkten 1 Vattenskyddsmråde. Handbk med allmänna råd. Naturvårdsverket 2010:5. 3 (36)
rep001.dcx 2012-03-29 Översyn ch revidering av befintligt vattenskyddsmråde Översyn ch revidering av befintliga skyddsföreskrifter 1.3 Underlagsmaterial Utredningsarbetet har baserats på genmgång ch analys av befintligt material enligt nedan: A. Dalsjöfrs vattentäkt. Hydrgelgisk utredning, Etapp 2 Prvpumpning. Swec 2010-03-09. B. Dalsjöfrs vattentäkt Grundvattenmdellering, Etapp 1 Upprättande av numerisk grundvattenmdell. Swec, 2011-03-17. C. Dalsjöfrs vattentäkt reservvattentäkt för Brås. Swec 2013-08-30. D. Vänersbrgs tingsrätt Vattendmstlen, 1975-10-31 Gdkännande av grundvattentäkt på fastigheten Tarp Stmmen 2:1 i Tarp scken, Brås kmmun, Älvsbrgs län, m m. E. Beskrivningen till kartan över grundvattnet i Västra Götalands län, mellersta delen, f.d. Älvsbrgs län. SGU, 1998. F. Naturvårdsverkets handbk med allmänna råd m vattenskyddsmråde, Naturvårdsverket 2010:5. G. Översiktsplan för Brås kmmun, 2006. 1.4 Syfte ch användning av denna tekniska beskrivning Denna tekniska beskrivning är ett underlag för beslut till vattenskyddsmråde ch skyddsföreskrifter. Syftet är inte att utgöra ett fullständigt eller tillräckligt underlag för att bedöma specifika ansökningar m tillstånd enligt de skyddsföreskrifter sm fastställs för vattenskyddsmrådet. Skälen är bl.a. att varje ansökan, verksamhet ch plats utgör en unik kmbinatin av detaljerade förutsättningar sm i alla varianter inte kan förutses i detta underlag. 4 (36)
rep001.dcx 2012-03-2914 1.5 Orienteringskarta Vattentäkt FIGUR 1. ORIENTERINGSKARTA MED LÄGE FÖR DALSJÖFORS VATTENTÄKT. ENIRO. 5 (36)
rep001.dcx 2012-03-29 2 Dalsjöfrs vattentäkt 2.1 Uttagsbrunn Grundvattentäkten i Dalsjöfrs ligger vid Tarps msse nrr m Dalsjöfrs samhälle. I dag pumpas vattnet ur en grusfilterbrunn från 1971. Dalsjöfrs vattentäkt utgörs av två brunnar B1 ch B2. Brunn B1 är ca 22,5 meter djup ch är utfrmad sm en grusfilterbrunn med grusfilter från 14-22,5 meter under markytan ch slitsar på nivåerna 14,8-17,8 m ch 19,3-22,3 m. De två filtren är mnterade med ett förlängningsrör på 1,5 meters längd mellan sig. Förlängningsrörets radie är 0,15 meter medan radien på filternivån är 0,10 m. Kunskapen m brunnen är dck begränsad ch det saknas relatinsritningar över brunnen, så det går inte med säkerhet att fastställa hur brunnen är utfrmad. B2 är reservbrunn men har sämre kapacitet ch råvattenkvalitet. En ny brunn kmmer att brras nrr m B1 under 2014-2015 för att ersätta B2. 2.2 Vattenbehandling Från vattentäkten pumpas vattnet till vattenverket där vattnet filtreras ch ph justeras. Det pumpas sedan vidare till en lågreservar varifrån det distribueras vidare till knsumenterna. Vattnet klreras vid behv. 2.3 Försörjningsmråde Vattentäkten försörjer ca 6 600 persner i samhällena Dalsjöfrs, Äspered, Dannike, Gånghester, Målsryd ch Aplared med dricksvatten. 2.4 Vattenförbrukning Den aktuella uttagen vattenmängd är i medeltal 2 000 m 3 /dygn (23 l/s). Enligt kmmunens prgns kmmer inte vattenbehvet att öka i framtiden. 2.5 Reservvattentäkt Det finns ingen reservvattenförsörjning för Dalsjöfrs distributinsmråde. 2.6 Vattentäktens värde Värdet på en vattentäkt berr bl.a. på uttagbara vattenmängder, nuvarande ch framtida vattenutnyttjande, kstnader för en alternativ vattentäkt med samma kvantitet ch kvalitet samt på tillgång på reservvattentäkter. För vattenförsörjningsändamål är utvinningsvärdet av största intresse. Vattentäktens värde bestäms översiktligt av kstnaden för att ersätta vattentäkten med ett likvärdigt alternativ i händelse av att den blir brukbar. Enligt Naturvårdsverkets indelningsgrund i fyra värdeklasser har Dalsjöfrs vattentäkt ett mycket högt skyddsvärde. Till vattentäkter med mycket högt skyddsvärde räknas 6 (36)
rep001.dcx 2012-03-2914 allmänna vattentäkter där reservalternativ saknas ch större vattenförekmster med planerad eller sannlik framtida allmän vattenförsörjning. 2.7 Ägandeförhållanden Vattentäkten är belägen på fastighet Tarp 2:1 sm ägs av Prästlönetillgångarna i Skara stift. Brås Energi ch Miljö AB avser dck att köpa fastigheten i framtiden. 2.8 Vattendm För Dalsjöfrs vattentäkt finns en vattendm från 1975 2. Kmmunen tillåts att avleda 3 000 m 3 /d (ca 35 l/s) i medeltal per år dck högst 4 500 m 3 /d (52 l/s) under ett ch samma dygn. 2.9 Befintligt vattenskyddsmråde För Dalsjöfrs vattentäkt finns ett vattenskyddsmråde med skyddsföreskrifter fastställda av länsstyrelsen 1995, se Figur 2. Avgränsningen av skyddszner ch skyddsföreskrifter ska nu anpassas till gällande krav ch lagstiftning. Dalsjöfrs vattenskyddsmråde ligger inm den tertiära skyddsznen för Öresjö ch Ärtingens vattenskyddsmråde. 2 Dm VA 10/75, 1975-10-31 7 (36)
rep001.dcx 2012-03-29 FIGUR 2. BEFINTLIGT VATTENSKYDDSOMRÅDE FÖR DALSJÖFORS VATTENTÄKT, FASTSTÄLLT AV LÄNSSTYRELSEN ÅR 1995. 3 Hydrgelgisk beskrivning 3.1 Områdesbeskrivning 8 (36) Dalsjöfrs vattentäkt ligger i Rångedalaåns dalgång, ca 10 kilmeter öster m Brås tätrt ch ca 1 kilmeter nrr m Dalsjöfrs samhälle. Dalgången sträcker sig i nrd-
rep001.dcx 2012-03-2914 sydlig riktning från Rångedala till Dalsjöfrs. Vid Dalsjöfrs är dalgången mycket bred ch den smalnar av nrr ut. I anslutning till vattentäkten är marken ganska flack ch marknivån ligger på ca 220 meter över havet. Dalgången mges av höjdmråden med nivåer på drygt 280 m, se Figur 3. FIGUR 3. OMRÅDET I ANSLUTNING TILL DALSJÖFORS VATTENTÄKT ÄR FLACKT MEN LUTAR MOT VATTENTÄKTEN VÄSTER DÄROM. FOTOT HAR TAGITS FRÅN NORDNORDOST OCH ÄR RIKTAD MOT SYDSYDVÄST. VÄGEN TILL HÖGER ÄR VÄG 1701. VATTENTÄKTEN LIGGER VÄNSTER OM BILDEN. 3.2 Markanvändning Området kring Dalsjöfrs vattentäkt består huvudsakligen av våtmark ch jrdbruksmark. Väg 1701, kyrkan ch kyrkgården ligger på höjdmråden knappt 500 meter väster m nrdväst m täkten. Samlad bebyggelse finns i Dalsjöfrs samhälle, ca 1 km sydväst m vattentäkten. Markanvändningen visas i Figur 7. 3.3 Gelgi Berggrunden i mrådet utgörs av kristallina bergarter, främst gnejs. Större sprickzner i berggrunden förekmmer främst i riktningarna NNO-SSV ch O-V. Det är i dessa sprickzner sm sjöar ch dalgångar ligger. 9 (36)
rep001.dcx 2012-03-29 Hela Brås kmmun ligger över högsta kustlinjen 3. Det innebär att det inte finns svallsediment avsatt i samband med landhöjning utan endast längs nutida stränder. I mrådet finns en isälvsavlagring lkaliserad till den stra sprickdalen med riktning NNO- SSV. Denna benämns Rångedalaåsen. Isälvsavlagringarna är avsatta i tunnlar eller sprickr vid isfrnten ch innehåller till största delen grva sediment. Rångedalaåsen är ett stråk av isälvsavlagringar sm kan följas från Brås via Gånghester ch Dalsjöfrs förbi Rångedala ch vidare nrrut förbi Varnum till Fänneslunda. Vid Rångedala är åsen ca 1 km bred. Bitvis är denna del av avlagringen smal ch inte sammanhängande. Vid Dalsjöfrs ch Tarp är dalgången utfylld med isälvssediment, se Figur 4. Längs den västra dalsidan finns en tydlig åsfrmatin. Öster m åsfrmatinen är isälvsavlagringen till str del täckt av finmaterial i frm av lera ch silt, avsatt i en issjö sm fanns i mrådet i samband med isavsmältiningen. Över lager av silt ch lera finns rganiska jrdarter sm utgör Tarps msse. Undersökningsbrrningar har utförts i mrådet runt brunnarna 4. Strax nrr m vattentäkten består jrdlagerföljden av trv (ca 2 meter) vilande på finsand ch/eller mellansand (8 till 13 meter) van grusig sand (2 till 8 meter). Sedan ökar andelen silt med djupet. Strax öster respektive väster m B1 visade på mest mellansand med inslag av finsand. Äldre brrningar nära befintlig brunn B1 har visat på i huvudsak m, sand ch grus på djupet 11 m - 22 m. På dalgångens sidr är den dminerande jrdarten mrän. Mränen är avsatt av inlandsisen ch den ligger direkt på berggrunden. Lkalt förekmmer även stra mråden med berg i dagen eller med tunna mränlager (<0,5 m). 10 (36) 3 Den nivå sm havet sm högst hade i samband med avmältningen av senaste inlandsisen. 4 Swec 2010, 2012 ch 2013
rep001.dcx 2012-03-2914 FIGUR 4. JORDARTSFÖRDELNING I ANSLUTNING TILL DALSJÖFORS VATTENTÄKT. SGU 11 (36)
rep001.dcx 2012-03-29 3.4 Hydrlgi ch grundvattenbildning Vattentäkten för Dalsjöfrs ingår i delavrinningsmrådet Mynnar i Marsjön sm är drygt 47 km 2, se Figur 5. Årsmedelnederbörden för SMHI:s statin nr 7245 Brås, är ca 1110 mm. Enligt beskrivningen till kartan över grundvattnet i Västra Götalands län, mellersta delen, är avrinningen 5 ca 500 mm/år. Nettnederbörden 5 för mrådet kan då uppskattas till 500 mm, vilket mtsvarar 16 l/s ch km 2. I mråden med grus ch sand i ytan bedöms nettnederbörden till största delen bilda grundvatten. Där grundvattenmagasinet täcks av finsediment är grundvattenbildningen lägre. 12 (36) 5 Enligt SGU är avrinningen skillnaden mellan krrigerad nederbörd ch verklig avdunstning, vilket mtsvarar summan av ytavrinning ch grundvattenavrinning. Avrinningen mtsvarar nettnederbörden.
rep001.dcx 2012-03-2914 FIGUR 5. DELAVRINNINGSOMRÅDE "MYNNAR I MARSJÖN" DÄR RÅNGEDALA OCH DALSJÖFORS VATTENTÄKTER LIGGER. VISS OCH LANTMÄTERIVERKET. ÄRENDE NR MS2011/02599. 13 (36)
rep001.dcx 2012-03-29 3.5 Hydrgelgi Dalsjöfrs vattentäkt ligger i den södra delen av Rångedalaåsen. Den reginala grundvattenströmningen i åsen sker från sydväst mt nrdst. Enligt SGUs nya kartbeskrivning sm utkmmer under 2015 är åsen indelad i två grundvattenmagasin i mrådet, Häljered nrr m Tarp ch Dalsjöfrs söder m Tarp. Sm kan ses i Figur 4 van minskar vid Tarp åsens bredd betydligt ch även dess jrddjup. Dalsjöfrs grundvattentäkt befinner sig i grundvattenmagasinet Dalsjöfrs. I anslutning till vattentäkten har en rad undersökningar genmförts av Swec under 2008-2013 6,7,8. En krtare stegprvpumpningar av B1 utfördes 2009-05-06. Pumpningen utfördes i 20 minuter, med startflödet 259 l/min (ca 4,3 l/s). Flödet ökades i flera steg för att till slut vara 1640 l/min (ca 27,3 l/s). Avsänkningen efter 20 minuters pumpning var ca 1,5 meter i brunnen. Resultatet av stegprvpumpningen gav grundvattenmagasinets transmissivitet 9, T= 1,9 10-2 m 2 /s samt att magasinskefficient 10 S = 0,0009. En längre prvpumpning utfördes under periden 2009-11-04 till 2009-12-09 med ett ttalt uttag på ca 46 l/s fördelat på de två brunnarna B1 ch B2. Avsänkningen i B1 var ca 2 meter. Utvärderingen av transmissiviteten visar att den är relativt hög men nrmal för isälvsmaterial under finsediment. Frmatinen har variatinslika, men ändå relativt hmgena, egenskaper. De utvärderade egenskaperna är mest gynnsamma längst i söder genm högst transmissivitet. De minst gynnsamma, med lägst transmissivitet, är i närmrådet till uttagsbrunnarna B1 ch B2 samt åt nrr ch nrdst. Mediantransmissiviteten är 3,8 10-2 m 2 /s i hela mrådet men cirka 30 % högre i söder. Generellt kan sägas med utgångspunkt från magasinskefficienterna att öppna förhållanden råder på ett visst avstånd från vattentäkten både åt nrr (>400 m) samt åt söder (> 300 m). Närmare vattentäkten är det mer slutna förhållanden. Det fanns inget i uppmätta avsänkningsförlpp sm tyder på att akviferen i närmrådet uppvisar någn frm av kanalströmning, d.v.s. att strömningen sker i t.ex. i en åsfrmatin. Tillrinningen förefaller tvärtm vara radiell inm det mråde det finns bservatinspunkter. Längre brt bör dck akviferen få kntakt med åsen i väster. I anslutning till uttagsbrunn B1 är grundvattenmagasinet slutet, men både åt nrr samt åt söder råder öppna förhållanden, vilket innebär att grundvattenbildningen kan ske över hela ytan genm att nederbördsvatten infiltrerar i sand- ch grusmaterialet ch en str del av nettnederbörden kan därmed bilda grundvatten. Detta medför ckså att isälvsavlagringarna är mycket sårbara för förreningsutsläpp direkt på markytan genm att det sker en snabb infiltratin till grundvattenmagasinet. 14 (36) 6 Dalsjöfrs vattentäkt. Hydrgelgisk utredning, Etapp 2 Prvpumpning. Swec 2010-03-09. 7 Dalsjöfrs vattentäkt Grundvattenmdellering, Etapp 1 Upprättande av numerisk grundvattenmdell. Swec, 2011-03-17. 8 Dalsjöfrs vattentäkt reservvattentäkt för Brås. Swec 2013-08-30. 9 Jrdlagrets förmåga att leda fram grundvatten. 10 Magasinets förmåga att släppa ifrån sig vatten vid en trycksänkning
rep001.dcx 2012-03-2914 Grundvattentillgången i mrådet vid vattentäkten är gd. Enligt resultaten av genmförd prvpumpning, grundvattenmdellering samt vattenbalansstudie bedöms den långsiktiga kapaciteten till ca 50 l/s. Enligt SGU:s hydrgelgiska karta bedöms grundvattentillgången i mrådet generellt till strleksrdningen 25-125 l/s. Den påverkade grundvattennivån är i dagsläget känd då inga tester gjrts i ett stört läge. Strax innan stegprvpumpningen (2009-05-06) stängdes B1 av ch då var nivån i B1 ca 1 meter under rörets överkant. B2 var dck inte avstängt, vilket kan ha påverkat grundvattennivån i B1. 3.6 Naturliga barriärer ch sårbarhetsbedömning Sårbarhet betecknar markens ch vattnets känslighet för att påverkas av en förrening, eller med andra rd, markens brist på förmåga att reducera en förrenings farlighet under transprten i mark ch vatten. Naturliga barriärer kan vara ett skyddande lerlager sm minskar ett mrådes sårbarhet. Större delen av grundvattenmagasinet, i vilket vattentäkten är belägen, är öppet ch saknar ett skyddande lerlager. Där grundvattenmagasinet är öppet är sårbarheten str. I anslutning till vattentäkten är grundvattenmagasinet täckt av finsediment. Sådana mråden är mindre sårbara. För att grundvattenmagasinet ska vara väl skyddat mt förreningar från markytan bör finmaterialets mäktighet uppgå till minst tre meter. De gelgiska förhållandena i anslutning till vattentäkten är växlande ch därmed varierar sårbarheten mycket lkalt. 3.7 Vattenkvalitet Råvattnet från Dalsjöfrs vattentäkt analyseras med avseende på alkalinitet, tubiditet, färgtal, lukt, ph, karbnatsystem, knduktivitet, ttal hårdhet, UV transmitans, järn ch mangan samt mikrrganismer, klifrma bakterier, klrid. perfringens ch E-cli. Analysresultat från periden 2007-2014 visar att ph-värdet i grundvattnet ligger på 7-8. Råvattnet visar generellt på en bra kvalitet med tydlig grundvattenkaraktär. Vissa parametrar är förhöjda i råvatten vid vissa tillfällen såsm järn ch mangan. Ingen tydlig variatin av kvaliteten har bserverats över tid. Analyser från prvpumpning 11 visar att råvatten håller bra kvalitet. Vid prvpumpning ökade knduktiviteten, kalciumhalten ch även alkaliniteten både i B1 ch i B2. Vid B2 ökade järn- ch manganhalten ckså efter några veckrs pumpning. Vattenanalyserna indikerade inte att det skulle vara någn påverkan från ytvatten. I VISS 12 benämns grundvattenförekmsten sm vattentäkten är belägen i SE640381-133905. Den kemiska ch kvantitativa statusen i förekmsten är gd ch det bedöms enligt VISS inte finnas någn risk att kemisk ch kvantitativ status inte uppnås 2015 ch 2021. 11 Dalsjöfrs vattentäkt. Hydrgelgisk utredning, Etapp 2 Prvpumpning. Swec 2010-03-09. 12 www.viss.lansstyrelsen.se 15 (36)
rep001.dcx 2012-03-29 16 (36)
rep001.dcx 2012-03-2914 4 Planbestämmelser ch markanvändning Knflikter gällande markanvändningen bttnar ftast i anspråk på att få använda samma ytr för flera ändamål, t.ex. för bebyggelse, vägsträckning, industrilkalisering ch vattentäkter. En säker ch hälssam dricksvattenförsörjning är en nödvändig grund för ett samhälles frtlevnad ch utveckling ch vattentäktens huvudman har skyldighet att säkra vattnets kvalitet ch knsumenternas hälsa. Detta innebär att skyddet av vattentäkten kan kmma i knflikt med andra verksamheter sm kan påverka vattnet negativt genm de restriktiner sm läggs på verksamheterna. 4.1 Översiktsplan Brås kmmun Brås kmmuns översiktsplan, ÖP06, antgs av kmmunfullmäktige 2006-06-01. En ny översiktsplan (ÖP15) är under arbete. I ÖP06 nämns Brås kmmun avser att värna grundvatten [ ] gentemt åtgärder sm negativt påverkar vattenkvalitén. Verksamhetsmråden för VA finns för Dalsjöfrs. Gällande detaljplaner i mrådet är P413, P448, P480, P532, P545, P590, P620, P670, P691, P716, P832 ch P858. Dessa detaljplaner gäller främst bstadsmråden. Detaljplanerna ch vattentäkten bedöms inte strida mt varandra. 4.2 Skyddade mråden Skyddade mråden, utöver vattenskyddsmråden, förekmmer inte inm vattentäktens tillrinningsmråde. Ett riksintresse för framtida järnväg finns i mrådet. Det gäller Götalandsbanan mellan Linköping ch Brås (förstudie). 4.3 Mtstående intressen inm tillrinningsmrådet Utöver de mtstående intressen sm tas upp under kap. 5 har den planerade Götalandsbanan identifierats sm mtstående intresse för Dalsjöfrs vattentäkt. I nuläget är järnvägens sträckning inte beslutad. 17 (36)
rep001.dcx 2012-03-29 5 Inventering av ptentiella riskkällr i anslutning till Dalsjöfrs vattentäkt 5.1 Genmförande En översiktlig riskinventering genmfördes inm tillrinningsmrådet till Dalsjöfrs vattentäkt 2014-09-03. Riskkällr inm tillrinningsmrådet för Dalsjöfrs vattentäkt beskrivs nedan, både platsspecifika riskbjekt ch risker sm är förknippade med en viss typ av markanvändning. 5.2 Riskkällr Riskbjekten är platsbundna verksamheter eller företeelser sm kan påverka yt- ch grundvattnets kvalitet. Riskkällr är icke-platsrelaterade riskbjekt. De verksamheter eller företeelser sm kan innebära risker i mrådet kan grupperas i följande riskkällr: Klimatförändringar ch översvämningar Sabtage, kris ch krig Vägar ch transprter Jrd- ch skgsbruk Bebyggelse Materialtäkter ch andra markarbeten Övriga riskkällr De lika riskkällrna beskrivs ch sammanställs nedan. Markanvändning ch riskkällr redvisas på karta i Figur 7. 5.2.1 Klimatförändringar ch översvämningar Mycket talar för att stra delar av Sverige går mt ett mildare ch blötare klimat. Det medför att risken för översvämningar ökar ch att förreningar därmed lättare kan spridas till yt- ch grundvatten. Mer extrema väderförhållanden leder till ökad risk för bl.a. häftiga nederbördstillfällen ch perider av extrem trka. Extrema nederbördstillfällen kan medföra följande risker, vilket ckså tidigare erfarenheter från perider med höga regnmängder visar: Bräddning av avlpp Stra dagvattenmängder Översvämning ch brtsplning av förreningar från pågående ch nedlagda verksamheter på markmråden i anslutning till vattendrag ch sjöar Ökad lycksfrekvens, t.ex. underminering av vägar Ökad grumlighet i ytvattendrag 18 (36)
rep001.dcx 2012-03-2914 Dalsjöfrs vattentäkt ligger i ett våtmarksmråde ch nrr m vattentäkten finns en öppen vattenspegel. Området runt vattentäkten är flackt ch låglänt ch vid höga flöden i ån svämmas mrådet över. Den fastighet, på vilken vattentäkten är belägen, är dck utfylld ch marknivån ligger högre än mgivande mark, så risken för översvämning av själva vattentäkten har minskats. 5.2.2 Sabtage, kris ch krig Vattenförsörjningen är en känslig sektr för sabtage ch i samband med kris ch krig. Risker rör bland annat åverkan på fasta installatiner vilket mtverkas genm fysiskt skydd. Eftersm mrådet kring vattentäkten i nuläget inte är inhägnat ch låst tas avsiktlig ch avsiktlig skadlig åverkan på vattentäkten upp i riskanalysen i bilaga 3. Dessa risker har i övrigt inte analyserats i denna rapprt eftersm detta är ett samhällsprblem ch inte en specifik risk för denna vattentäkt. En särskild riskanalys sm fkuserar på risker i kris ch krig rekmmenderas. Detta bör inarbetas i kmmunens beredskapsplan. Även aktsamhet beträffande infrmatinsspridning m vattentäktens utfrmning ch sårbarhet bör iakttas. 5.2.3 Vägar ch transprter Nrr ch väster m uttagsbrunnen går väg 1701, även kallad Bråsvägen. Vägen är en sekundär länsväg med en årsmedeldygnstrafik på ca 3026 frdn varav ca 159 är tung trafik. Det är inte känt hur str andel sm utgörs av farligt gds. Vägen är inte utpekad sm primär eller sekundär transprtled för farligt gds, men det finns inget förbud mt trafik med farligt gds. Trafikmängden på denna väg är relativt liten ch sannlikheten för att en lycka med farligt gds eller tungt frdn ska inträffa på vägen är mycket liten. Knsekvensen av en sådan lycka kan dck bli mycket str. Nrr m uttagsbrunnen på avståndet ca 200 meter går en mindre väg. Trafikmängden på denna väg är mycket liten ch den bedöms därför inte utgöra någn avsevärd risk för vattentäkten. 5.2.4 Jrd- ch skgsbruk Jrd- ch skgsbruk utgör i lika delar av verksamheten varierande ht för vattentäkten. Inm jrdbruket är det framförallt spridning av bekämpningsmedel ch växtnäring, främst naturgödsel sm kan förrsaka försämrad vattenkvalitet. Skgsbruket kan innebära en risk för försämrad vattenkvalitet dels genm näringsläckage, dels genm markskadr ch läckage från de arbetsfrdn ch tankar sm används i verksamheten. Jrdbruksmark finns runt mkring uttagsbrunnen, sm närmaste ca 300 meter. Skgsmråden finns i höjdmrådena väster ch öster m åsen. Ptentiella riskkällr i samband med jrd- ch skgsbruk är: Bekämpningsmedel Växtnäringsämnen 19 (36)
rep001.dcx 2012-03-29 Mbila bränsletankar Kalhyggen Upplag av timmer mm Djurhållning Bekämpningsmedel Vissa tillåtna bekämpningsmedel har beaktansvärd hög txicitet, vilket medför att de kan kmma att utgöra en risk för försämrad grundvattenkvalitet. Hantering av bekämpningsmedel utgör en riskkälla. Skgsbruket står generellt sett endast för en liten del av samhällets användning av bekämpningsmedel. Det är främst hantering av plantr behandlade med bekämpningsmedel i anslutning till vattentäkten sm utgör en risk. Växtnäringsämnen Det finns huvudsakligen två typer av gödselmedel; handelsgödsel (kemiskt framställt) ch naturgödsel (djurspillning). Naturliga gödselmedel utgör en risk för vattenkvaliteten främst genm dess innehåll av mikrbiella förreningar, vilka kan överleva under lång tid. Alla typer av växtnäringsämnen utgör dck en risk för spridning av t.ex. kväve till grundvattnet. Mbila bränsletankar Mbila tankar för petrleumprdukter inm jrd- ch skgsbruksverksamhet, sm enligt gällande krav ska vara dubbelmantlade, medför en risk för grund- ch ytvattenförrening främst genm spill i samband med tankning ch vid stöld. Kalhyggen Kalhyggen med körskadr kan medföra en kraftigare avrinning från mrådet med bl.a. ökad transprt av näringsämnen, rganiskt material ch partiklar sm följd. Ett strt uttag av bimassa kan bidra till försurning av yt- ch grundvatten. Timmerupplag Upplag av timmer, bark, spån, flis etc. kan utgöra en risk för vattentäkten genm läckage av bl.a. fenler till grundvattnet. Djurhållning Ingen djurhållning har bserverats i närheten av vattentäkten. Marken i anslutning till vattentäkten används inte för närvarande sm betesmark. Djurhållning kan dck utgöra en risk i framtiden. 5.2.5 Bebyggelse Överallt där människr br ch vistas förekmmer en rad ptentiella risker för en närbelägen vattentäkt. Riskerna är dels förknippade med bende, dels med lika typer av verksamheter. All sammalagd hantering av för yt- eller grundvattnet skadliga ämnen sm kan kmma i kntakt med vattentäktens tillrinning utgör en risk för vattentäkten. Olyckr 20 (36)
rep001.dcx 2012-03-2914 kan inträffa sm rsakar stra utsläpp av skadliga ämnen, men även kntinuerliga diffusa utsläpp riskerar att hta vattentäkten. I uttagsbrunnens närmråde förekmmer ingen bebyggelse. Enstaka fastigheter finns i lika riktningar runt vattentäkten, sm närmast ca 150 meter nrdväst m vattentäkten. Samlad bebyggelse ligger ca 1 km sydväst m vattentäkten. Eftersm bebyggelsen är ringa inm vattentäktens tillrinningsmråde ch avståndet till bebyggelse är relativt strt bedöms verksamheter ch företeelser förknippade med bebyggelse inte utgöra någn beaktansvärd risk för vattentäkten. 5.2.6 Materialtäkter ch andra markarbeten I uttagsbrunnens närmråde förekmmer ingen materialtäkt. Närmaste täkt är en bergtäkt sm ägs av Rångedala Grus AB ch ligger drygt 6 km nrr m vattentäkten. Eftersm avståndet till materialtäkter är strt ch eftersm materialtäkter ligger nedströms vattentäkten bedöms dessa verksamheter inte utgöra någn risk för vattentäkt. Täktverksamheter kan dck utgöra en risk i framtiden. Markarbeten sm schaktning ch brrning i anslutning till vattentäkten kan utgöra en risk främst genm spill eller läckage av petrleumprdukter. Vid brrning kan täta lerlager penetreras ch en kntaktväg skapas från markytan till grundvattenmagasinet. 5.2.7 Övriga riskkällr Kyrkan ch kyrkgård ligger mindre än 500 meter nrr ch nrdväst m vattentäkten, se Figur 6. Kyrkgård är relativt str ch ligger uppströms vattentäkten. Användning av bekämpningsmedel på kyrkgården utgör en risk. 21 (36)
rep001.dcx 2012-03-29 FIGUR 6. KYRKA OCH KYRKOGÅRD UPPSTRÖMS VATTENTÄKTEN. FOTOT HAR TAGITS FRÅN SYDOST OCH ÄR RIKTAD MOT NORDVÄST. Ptentiellt förrenade mråden finns i mrådet 13. Vissa av mrådena är riskklassade enligt MIFO 14. Avståndet mellan förrenade mråden ch vattentäkten är strt, vilket medför att risken för att de ska påverka vattentäkten är liten. Ca 1,1 km sydst m vattentäkter låg tidigare ett sågverk utan dppning/impregnering. Verksamheten är utpekad sm ett ptentiellt förrenat mråde men har inte riskklassats. Bensinstatiner ligger ca 1,1 km sydväst m vattentäkten, 2,7 km nrr m vattentäkten ch 3,6 km söder m vattentäkten. Verksamheterna är utpekade sm ptentiella förrenade mråden men har inte riskklassats. Ca 1,6 km söder m vattentäkten ligger en träimpregnerings verksamhet. Området har riskklass 3. Avfallsdepnier ligger 2,1 km nrr m vattentäkten respektive 4,3 km sydväst m vattentäkten. Dessa mråden har riskklass 2 respektive riskklass 3. Ca 2,3 km sydväst m vattentäkten ligger en SPIMFAB bensinstatin. Området har riskklass 4. Ca 2,7 km söder m vattentäkten ligger en textilindustri. Området har riskklass 1. 22 (36) 13 Länsstyrelsens WebbGIS. 14 Inventeringsmetdik framtagen av Naturvårdsverket.
rep001.dcx 2012-03-2914 Bilvårdsanläggningar, verkstäder ch åkerier ligger 3,2 km nrdst m vattentäkten, 3,4 km sydst m vattentäkten ch 5,2 km sydst m vattentäkten. Alla dessa mråden har riskklass 3. Ytterligare bilvårdsanläggning, verkstad ch åkeri finns 4,5 km sydväst m vattentäkten. Området är utpekat sm ptentiellt förrenat mråde men har inte riskklassats. Verksamheter inm ytbehandling av metaller finns ca 3,3 km nrdst m vattentäkten ch ca 4,2 km sydväst m vattentäkten. Områden är utpekade sm ptentiella förrenade mråden men har inte riskklassat. Ca 3,7 km sydst m vattentäkten finns en grafisk industri. Området har riskklass 4. Ytterligare en grafisk industri finns 3,8 km sydst m vattentäkten. Området är utpekat sm ptentiellt förrenat mråde men har inte riskklassats. Ca 3,8 km nrr m vattentäkten finns en skjutbana. Området är utpekat sm ptentiellt förrenat mråde men har inte riskklassats. Ca 3,8 km söder m vattentäkten ligger en förbränningsanläggning. Området är utpekat sm ptentiellt förrenat mråde men har inte riskklassats. Ca 5,3 km nrdst m vattentäkten finns en verksamhet inm ytbehandling av trä. Området är utpekat sm ptentiellt förrenat mråde men har inte riskklassats. 23 (36)
FIGUR 7. MARKANVÄNDNING OCH RISKKÄLLOR I ANSLUTNING TILL DALSJÖFORS VATTENTÄKT. LANTMÄTERIVERKET. ÄRENDE NR MS2011/02599. rep001.dcx 2012-03-29 24 (36)
rep001.dcx 2012-03-2914 6 Riskbedömning 6.1 Skyddsbehv Vattentäktens värde ch sårbarhet styr mfattningen av skyddsbehvet. Förekmst av riskkällr i vattentäktens närmråde är ckså styrande för skyddsbehvet. Dalsjöfrs vattentäkt har ett mycket högt skyddsbehv sm allmän vattentäkt där dessutm reservvattenförsörjning saknas. Inm stra delar av grundvattenmagasinet saknas helt naturligt skydd i frm av mäktiga lerlager. Dessa mråden är mycket sårbara ch skyddsbehvet är strt. 6.2 Riskbedömning Dalsjöfrs vattentäkt För Dalsjöfrs vattentäkt baseras riskbedömningen på resultatet av den riskanalys sm presenteras i bilaga 3. I riskanalysen identifieras ch värderas väsentliga risker för vattentäkten. Mdellen för riskanalysen baseras på Livsmedelsverkets handbk Riskch sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning. Fyra lika sannlikhetsklasser ch fyra lika knsekvensklasser utifrån specificerade kriterier i Livsmedelsverkets handbk har använts för att kategrisera riskkällrna. Dessa resulterar teretiskt i 16 kmbinatiner av sannlikhet ch knsekvens, vilka kategriseras i fyra nivåer av risk, se bilaga 3. För respektive riskkälla har en översiktlig sannlikhetsbedömning ch knsekvensbedömning genmförts. Sannlikhetsbedömningen (vald sannlikhetsklass) baseras på nedanstående faktrer, vilka tillsammans uttrycker sannlikheten för att en önskad händelse bedöms kunna inträffa. Sannlikhet för riskförekmst inm vattentäktens tillrinningsmråde Sannlikhet för emissin vid riskförekmst inm vattentäktens tillrinningsmråde Sannlikhet för gynnsam transprtmöjlighet till vattentäkten Knsekvensbedömningen baseras på nedanstående faktrer, vilka tillsammans bestämmer den negativa knsekvensen av en eventuell önskad händelse för vattentäkten. Markens ch vattnets sårbarhet uttryckt sm systemets innebende känslighet för påverkan Avståndets inverkan på reduktin av förreningen genm nedbrytning, fastläggning ch spädning fram till vattenuttaget Emissinens innebende förmåga att mtstå nedbrytning ch fastläggning Emissinens farlighet Belastning, mängd, vlym av emissinen Utbredning av riskförekmst 25 (36)
rep001.dcx 2012-03-29 Utifrån resultatet av riskanalysen bedöms de största riskerna med avseende på Dalsjöfrs grundvattentäkt vara: Spridning av bekämpningsmedel på närliggande jrdbruksmark ch kyrkgård. Olyckr på väg 1701 i anslutning till vattentäkten. Markarbeten. Enskilda avlpp. Sabtage. Det finns idag en kyrkgård ch öppen mark i anslutning till vattentäkten. Risk kpplad till hantering av bekämpningsmedel kan inte uteslutas. Hantering av bekämpningsmedel är därmed en ptentiell risk. Vid lyckr på väg 1701 kan petrleumprdukter spridas till grundvattnet m det översta jrdlagret är genmsläppligt. Det finns ett skyddande trvlager i vattentäktens närmråde. Grundvattenmagasinet är dck öppet längre brt både åt nrr (>400 m) samt åt söder (> 300 m) ch där finns därmed inget skydd mt förreningar. 2004 anlades duk utmed diket vid vägen vilken minskar sannlikheten för spridning av förrening från vägen till vattentäkten. Knsekvensen av eventuell förrening av vattentäkten på grund av en väglycka är str. På grund av detta utgör lyckr ändå en förhållandevis str risk för vattentäkten. Förslag på riskreducerande åtgärder redvisas i bilaga 4. 26 (36)
rep001.dcx 2012-03-2914 7 Utfrmning av vattenskyddsmråde Utifrån vattentäktens hydrgelgiska förhållanden samt resultatet av riskbedömningen föreslås ett vattenskyddsmråde enligt bilaga 2. 7.1 Krav ch allmän metdik Det övergripande målet med vattenskyddsmråde ch skyddsföreskrifter är att preventivt söka skydda en vattentäkt eller mråde möjligt för vattentäkt. Skydd av grundvattentäkter regleras genm Miljöbalken (SFS 1998:808, 7 kap). Naturvårdsverket ger i sina allmänna råd (2003:16) ch handbk för vattenskyddsmråden (2010:5) anvisningar för skydd av vattentäkter. Vattenskyddsmrådet för en vattentäkt bör i princip, enligt gällande råd ch anvisningar mfatta hela tillrinningsmrådet. Av hydrgelgiska skäl begränsas ibland mrådet när skyddsförhållandena är gda, uppehållstiden är tillräcklig eller det annars inte är skäligt att införa restriktiner inm så stra mråden. Varje vattenskyddsmråde sm inte mfattar hela tillrinningsmrådet är dck alltid asscierat med en viss risk att en förrening precis utanför gränsen, sm således inte mfattas av restriktinerna, inte hinner dämpas tillräckligt mycket innan det når vattentäkten. 7.2 Vattenskyddsmrådets skyddszner I Naturvårdsverkets handbk anges att avgränsningen ch vattenskyddsmrådet för en grundvattentäkt bör resultera i fyra skyddszner med lika restriktinsnivåer m inte annat mtiveras. En uppdelning av vattenskyddsmrådet i lika skyddszner gör att skyddsföreskrifterna blir mer nyanserade ch skäliga, samt att lägre respektive högre krav kan ställas på verksamheter inm lika mråden berende främst på närheten till uttagsbrunnen. 7.2.1 Vattentäktszn En vattentäktszn avgränsas sm ett mråde kring en eller flera uttagsbrunnar. Syftet är att säkra ett effektivt närskydd för vattentäkten. Vattentäktsznen skyddas mt behöriga på lämpligt sätt, t.ex. genm en låst inhägnad. Marken inm vattentäktsznen bör endast dispneras av vattentäktsinnehavaren. Annan verksamhet än vattentäkt bör inte förekmma inm detta mråde. 7.2.2 Primär skyddszn Vid identifiering av primär skyddszn för grundvatten måste särskilt känsliga (sårbara) mråden beaktas. Syftet med den primära skyddsznen är att riskerna för akut förrening minimeras. En akut förrening ska hinna upptäckas ch åtgärder vidtas innan förreningen når vattentäktsznen med uttagsbrunnen. Gränsen mellan primär ch sekundär skyddszn sätts så att uppehållstiden från den primära znen yttre gräns till vattentäktsznen gräns beräknas vara minst 100 dygn. 27 (36)
rep001.dcx 2012-03-29 7.2.3 Sekundär skyddszn Syftet med den sekundära skyddsznen är att bibehålla en hög grundvattenkvalitet eller att förbättra kvaliteten. Den sekundära skyddsznen avgränsas så att uppehållstiden från skyddsznens yttre gräns till vattentäktsznen har en beräknad uppehållstid på minst ett år. 7.2.4 Tertiär skyddszn En tertiär skyddszn kan inrättas med syfte att mfatta resterande delar av tillrinningsmrådet för vattentäkten sm inte mfattas av övriga skyddszner. Syftet med den tertiära skyddsznen är att även mark- ch vattenutnyttjande sm negativt kan påverka vattenförekmster ch vattentäkter i ett långt tidsperspektiv mfattas av vattenskyddsmrådet. 7.3 Arbetsmdell för avgränsning av skyddszner 7.3.1 Tillrinningsmråde Den reginala grundvattenströmningen är riktad mt nrr/nrdst i åsens riktning. Områden med isälvsmaterial i dagen utgör nybildningsmråden för grundvatten, vilket medför att stra delar av åsen uppströms vattentäkten är viktiga nybildningsmråden. Grundvattenmagasinet avgränsas i väster ch öster av mgivande höjdmråden. En viss grundvattenbildning sker även inm mränmrådena, men den är förhållandevis liten i förhållande till den sm sker i mråden med isälvsmaterial i dagen. Mt väster ch öster kan därför tillrinningsmrådet avgränsas vid isälvsmaterialet. I vattentäktens närmråde sker vid uttag, en relativt cirkulär strömning mt uttagsbrunnen även m den är någt uttraden i strömningsriktningen. I Figur 8 redvisas en principskiss över grundvattenströmning i anslutning till uttagsbrunnar. 7.3.2 Transprttid i mark Vid beräkning av grundvattenströmningens transprttid i marken har en analytisk mdell upprättats 15. För att avgränsa den primära ch den sekundära skyddsznen uppströms ch nedströms vattentäkten mtsvarande minst 100 dygn respektive 365 dygn har transprthastigheten i isälvsmaterialet beräknats. Därefter har transprtavstånd mtsvarande 100 dygn respektive 365 dygn uppskattats. Den naturliga tillströmningen av grundvatten till vattentäkten bedöms ske i dalgångens riktning från sydväst mt nrdst. Skyddsznerna har därför en större utbredning i denna riktning. Beräkningarna av transprttider görs för vattenuttag 3 000 m 3 /dygn (35 l/s), enligt vattendm, hydraulisk knduktivitet 1,7 10-3 m/s, grundvattenmäktighet drygt 20 meter, grundvattenbildning 400 mm/år ch effektiv prsitet 0,25. 28 (36) 15 Mdellen baseras på flödestidsberäkning enligt EPA (625/R-94/001), citerad i Krijgsman & Ferreira: A methdlgy fr delineating wellhead prtectin areas tagen från Kreitler & Senger, mdifierad efter Bear & Jacb.
rep001.dcx 2012-03-2914 FIGUR 8. PRINCIPSKISS AV GRUNDVATTENSTRÖMNINGEN INVID DALSJÖFORS GRUNDVATTENTÄKT. PILARNA I FIGUREN VISAR DEN BEDÖMDA GRUNDVATTENSTRÖMNINGENS RIKTNING. OBSERVERA ATT FIGUREN INTE ÄR SKALENLIG. Beräkning av erfrderliga flödessträckr uppströms vattentäkten mtsvarande minst 100 respektive 365 dygn. Grundvattenytans lutning 16 vid det dimensinerande uttaget 3 000 m 3 /dygn (35 l/s) tillsammans med den hydrauliska knduktiviteten, det gelgiska materialets effektiva prsitet ch grundvattenmagasinets vattenförande mäktighet har beaktats. Grundvattenytans lutning vid själva uttaget minskar med ökat avstånd från brunnarna, vilket har beaktats vid beräkningen, se Figur 8. Beräkningen ger att grundvattnet uppströms transprteras cirka 380 meter fram till brunnen vid uppehållstiden 100 dygn ch cirka 1200 meter fram till brunnen vid uppehållstiden 365 dygn givet förutsättningarna. Den långsammare hastigheten i sekundär skyddszn rsakas av att grundvattenytans lutning vid uttag avtar med ökat 16 Grundvattenytans lutning vid uttag är summan av den naturliga grundvattenlutningen samt den av uttaget påverkade grundvattenlutningen. Den naturliga grundvattenlutningen bedöms uppgå till ca 0,5 %. Den påverkade grundvattenlutningen, d.v.s. den lutning i grundvattennivån sm grundvattenuttaget ger upphv till har beräknats i analytisk mdell enligt nedan. Den påverkade grundvattenlutningen minskar med ökat avstånd från brunnarna. 29 (36)
rep001.dcx 2012-03-29 avstånd från vattentäkten. Effekten blir att medelhastigheten till brunnarna är större närmast vattentäkten genm den uttagsberende delen av grundvattenytans lutning, vilken är störst närmast uttagsbrunnen. Beräkning av erfrderliga flödessträckr nedströms vattentäkten mtsvarande minst 100 respektive 365 dygn. För en viss beräkningsbar sträcka nedströms brunnen sker en återströmning tillbaka mt brunnen. Tillrinningsmrådet sträcker sig nedströms till en punkt där den naturliga grundvattengradienten, på grund av uttaget, påverkas att luta åt mtsatt håll, det vill säga mt vattentäkten. I denna punkt tar uttagsgradienten mt brunnen ch den reginala gradienten från brunnen ut varandra. För denna beräkning har grundvattenytans lutning vid det dimensinerande uttaget 3 000 m 3 /dygn (35 l/s) tillsammans med den hydrauliska knduktiviteten, det gelgiska materialets effektiva prsitet ch grundvattenmagasinets vattenförande mäktighet beaktats. Beräkningen ger att på ett avstånd av ca 250 meter nedströms vattentäkten vänder grundvattnet vid ett uttag på 3 000 m 3 /dygn (35 l/s) ch strömmar mt uttagsbrunnen till följd av uttaget utifrån vald transmissivitet ch naturlig gradient. Detta gäller för ett års grundvattenuttag. Mtsvarande avstånd är ca 30 meter för 100 dygns uttag. 7.4 Avgränsning av skyddszner för Dalsjöfrs vattenskyddsmråde 7.4.1 Vattentäktszn Vattentäktsznen utgörs av den fastighet på vilken uttagsbrunnen ch vattenverket ligger. Detta mråde är redan idag inhägnat. När den nya brunnen har brrats kmmer vattentäktsznen utvidgas för att mfatta denna. 7.4.2 Primär skyddszn Utgångspunkten för utfrmning av den primära skyddsznen är att den naturliga grundvattenströmningen är från sydväst. För att uppnå en uppehållstid på 100 dygn bör utsträckningen av znen vara ca 380 meter uppströms vattentäkten ch minst ca 30 meter nedströms vattentäkten. 7.4.3 Sekundär skyddszn Även den sekundära skyddsznen är utfrmad med utgångspunkt att den naturliga grundvattenströmningen sker från sydväst. För att uppnå en uppehållstid i marken på ca 365 dygn bör utsträckningen av znen vara ca 1200 meter uppströms vattentäkten ch minst ca 250 meter nedströms. 30 (36)
rep001.dcx 2012-03-2914 7.4.4 Tertiär skyddszn De primära ch sekundära skyddsznerna mfattar vattentäktens tillrinningsmråde. Någn tertiär skyddszn har därför inte föreslagits utan gränsen för sekundär skyddszn utgör vattenskyddsmrådets yttre begränsning. 7.5 Genmförande samt mtiv till gränsdragningar Nedanstående generella mtiv har beaktats för vattenskyddsmrådets principiella strlek. Mt bakgrund av nedanstående, ej rangrdnade mtiv ch med de redvisade aktuella ch prgnstiserade riskerna, belastningar ch riskkällrnas lkalisering, bedömer vi att vårt förslag till principiell strlek utifrån försiktighetsprincipen (miljöbalken 2 kap 3) är välmtiverat ch inte rimligt. Inm vissa mråden har mtiven till gränsdragningen bedömts nödvändiga att specificera ytterligare (avsnitt 7.5.2). 7.5.1 Strategi ch generella mtiv 1. Grundregeln är att vattenskyddsmrådet i princip bör mfatta hela vattentäktens tillrinningsmråde. 2. Nödvändigheten av att bevara en gd vattenkvalitet kan inte ifrågasättas. Vattenskyddsmrådet skall ha den strlek sm behövs med hänsyn till syftet. Syftet är att lämna garantier för att en så gd kvalitet sm möjligt på råvattnet kan erhållas inm ramen för en samhällseknmisk avvägning, så att råvattnet efter nrmalt reningsförfarande kan användas för sitt ändamål (dricksvattenframställning). 3. Vid dricksvattenframställning är det bättre att mtverka en förrening snarare än att eliminera den med ytterligare beredning. 4. Grundvatten skall kunna användas sm en dricksvattentäkt enligt direktiv till miljökvalitetsnrmer för vatten (prp. 1997/98:145) (Miljödepartementet, 1999). Ett vattenskyddsmråde skall därför ha så str utsträckning att detta kan uppnås med hjälp av infrmatin, restriktiner ch naturlig barriärförmåga. Strleken avgörs av de riskkällr ch belastningar sm knstaterats, samt naturlig barriärförmåga ch skyddsåtgärder. 5. Hushållningsreglerna i miljöbalken innebär, trts att en avvägning skall göras mellan det skyddande intresset ch mtstående intressen, att enbart eknmiska hänsynstaganden inte får äventyra de värden sm man vill skydda. Vårt förslag till vattenskyddsmråde baseras på en tlkning av hur avvägningen praktiskt bör göras, ch är ett förslag med en asscierad risk att vattenskyddet ändå inte kan uppnås. Med nuvarande utfrmning bedöms den risken acceptabel ch i linje med lagstiftarens intentiner. Varje annan strlek innebär en annan risk att syftet bakm vattenskyddet inte kan uppnås. I grunden är det en plitisk fråga att göra avvägningen mellan den risk man utsätter knsumenterna för samt de restriktiner sm nödvändigtvis uppkmmer för att uppnå en viss riskreduktin. 31 (36)
rep001.dcx 2012-03-29 7.5.2 Platsspecifika mtiv Mt bakgrund av de hydrgelgiska förhållandena ch resultatet av riskbedömningen föreslås en primär ch en sekundär skyddszn enligt Figur 9 ch bilaga 2. FIGUR 9. FÖRESLAGEN UTBREDNING AV VATTENSKYDDSOMRÅDE FÖR DALSJÖFORS VATTENTÄKT. NUMRERING HÄNVISAR TILL MOTIVERING I TEXT. LANTMÄTERIVERKET. ÄRENDE NR MS2011/02599. 32 (36)
rep001.dcx 2012-03-2914 I följande punktlista redgörs för platsspecifika mtiv för gränsdragningen enligt numrering i Figur 9. P1 Den naturliga grundvattenströmningen är reginalt riktad mt nrr/nrdst, men lkalt runt brunnen är mrådet flackt ch grundvattenströmningen är riktad mt brunnen från alla riktningar. Detta bekräftas även av prvpumpningarna. Enligt beräkningen van har den erfrderliga flödessträckan nedströms vattentäkten för 100 dygns uppehållstid beräknats till ca 30 meter. Väg 1701 har identifierats sm en av de största riskerna för vattentäkten, vilket mtiverar att den primära skyddsznen bör mfatta den del av vägen sm rinner av mt lågpunkten i anslutning till vattentäkten. Den gamla avgränsningen för primära skyddsznen mt nrr ligger minst 200 meter från vattentäkten ch innefattar väg 1701, ch bedöms därmed sm rimlig. P2 Mt söder har den primära skyddsznen avgränsats så att uppehållstiden för 100 dygns grundvattenströmning uppnås. Denna sträcka är minst 380 meter enligt beräkningarna van. Avgränsning har justerat jämfört med det gamla vattenskyddsmrådet för att följa mark- ch fastighetsgränser. S1 S2 S3 Mt väster har den sekundära skyddsznen avgränsats så att den mfattar hela den sedimentsfyllda delen av dalgången. Gränsen ligger i sluttningen mellan mråden med mrän ch mråden med isälvsmaterial. Grundvattenströmningen från mränmrådena på dalgångens västra sluttning till grundvattenmagasinet i isälvsmaterialet är förhållandevis liten jämfört med grundvattenströmningen i dalgången. Justering har därmed utförts jämfört med den gamla avgränsningen så att gränsen för sekundära skyddsznen mtsvarar gränsen för isälvsavlagringen. Gränsen har anpassats till fastighetsgränser. Den naturliga grundvattenströmningen är reginalt riktad mt nrr/nrdst, men lkalt runt brunnen är mrådet flackt ch grundvattenströmningen är riktad mt brunnen från alla riktningar. Detta bekräftas även av prvpumpningarna. Enligt beräkningen van har den erfrderliga flödessträckan nedströms vattentäkten för 365 dygns uppehållstid beräknats till ca 380 meter med återströmning mt brunnen. Den sekundära skyddsznens avgränsning mt nrr följer dck i strt sett tpgrafin så att mråden med ytavrinning mt vattentäkten mfattas av skyddsznen. En viss anpassning till fastighetsgränser har gjrts. Mt öster har den sekundära skyddsznen avgränsats så att den mfattar hela den sedimentsfyllda delen av dalgången. Gränsen ligger i sluttningen mellan mråden med mrän ch mråden med isälvsmaterial. Grundvattenströmningen från mränmrådena på dalgångens östra sluttning till grundvattenmagasinet i isälvsmaterialet är förhållandevis liten jämfört med grundvattenströmningen i dalgången. Justering har därmed utförts jämfört med den gamla avgränsningen så att gränsen för sekundära skyddsznen mtsvarar gränsen för isälvsavlagringen Gränsen har anpassats till fastighetsgränser. 33 (36)
rep001.dcx 2012-03-29 S4 Den erfrderliga flödessträckan för 365 dygns uppehållstid har beräknats till 1200 meter mt söder. Den gamla avgränsningen för sekundära skyddsznen mt söder ligger minst 1300 meter från vattentäkten ch bedöms därmed sm rimlig. Den gamla avgränsningen innefattar dck en extra fastighet vid det sydvästra hörnet av vattenskyddsmrådet. Denna fastighet bedöms inte behöva ingå i vattenskyddsmrådet då den ligger längre än 1200 meter från vattentäkten. Orsaken till att den gamla avgränsningen gjrdes så är att man följde fastighetsgränserna ch att dessa var annrlunda jämfört med idag. 34 (36)
rep001.dcx 2012-03-2914 8 Bakgrund till valda skyddsföreskrifter Genm att meddela skyddsföreskrifter för ett vattenskyddsmråde så bidrar det till att EU:s ch svensk lagstiftnings målsättningar för vattenskydd uppnås på så sätt att riskfyllda verksamheter ch åtgärder regleras. Riskfyllda verksamheter ch åtgärder regleras så att vattnet nu ch i framtiden kan användas för dricksvattenändamål. Syftena med att införa vattenskyddsmråde ch skyddsföreskrifter enligt miljöbalken är att: Infrmera m allmänt gällande lagkrav på aktsamhet ch allmän hänsyn. Specificera krav på aktsamhet i frm av skyddsföreskrifter inm just detta vattenskyddsmråde. Bibehålla eller förbättra vattenkvaliteten ch minska risken för förrening. Identifiera lika intressen sm vill använda mark ch vatten. Använda mark ch vatten på bästa sätt. 8.1 Skyddsföreskrifterna syfte ch funktin Syftet med skyddsföreskrifterna ch deras tillämpning är att säkerställa att påverkan eller risk för påverkan på Dalsjöfrs vattentäkt inte uppstår så att vattnet efter nrmalt reningsförfarande kan användas för dricksvattenförsörjning. Skyddsföreskrifterna är såväl föreskrivande sm infrmerande. Dessa två funktiner gör att syftet med skyddsföreskrifterna uppnås. Utfrmningen av skyddsföreskrifterna har därför anpassats till dessa funktiner. 8.2 Skyddsföreskrifterna restriktinsnivå 8.2.1 Generella krav För att åstadkmma ett tillfredställande skydd för vattentäkten föreslås skyddsföreskrifter enligt bilaga 1. Skydd av vattentäkter regleras i strt genm Miljöbalken (SFS 1998:808, 7 kap). Naturvårdsverket ger anvisningar för skydd av ytvattentäkter i Naturvårdsverkets handbk för vattenskyddsmråden samt de allmänna råden NFS 2003:16. För såväl ytsm grundvattentäkter beaktas även EU:s ramdirektiv för vatten. Enligt EU:s ramdirektiv är det övergripande syftet att se till att en "gd eklgisk vattenstatus" uppnås ch bibehålls. Målet är även att förebygga försämring av vattnet även m vattnet idag har gd kvalitet. 8.2.2 Restriktinsnivå Kmmunens miljöplitiska ambitin bedöms ansluta till miljöbalkens nivå ch skyddsföreskrifterna grundar sig därför i princip på nrmalbestämmelserna enligt NFS 2003:16 med anpassning till lkala förhållanden. Skyddsföreskrifterna beaktar befintliga 35 (36)