Utveckling av FRG-konceptet



Relevanta dokument
Utveckling av FRG-konceptet Redovisning av uppdrag till Civilförsvarsförbundet från MSB

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet

Strategi för förstärkningsresurser

Frivilligorganisationer bidrar till ett säkrare samhälle. Vendela Dobson Frivilligsamordnare MSB

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Ansvar, samverkan och handling

AVTAL. Civilförsvarsförbundet i Flen, , nedan kallad CffF

Anvisningar för användning av statlig ersättning för landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar

Viktig information från din kommun KOMMUNENS KRISBEREDSKAP. smedjebacken.se

Kommittédirektiv. Frivillig försvarsverksamhet. Dir. 2008:2. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008

Avtal mellan kommun och (org.) gällande Frivilliga resursgrupper (FRG)

SAMVERKAN MELLAN LÄNSSTYRELSEN OCH FRIVILLIGORGANISATIONER

Ansvar, samverkan och handling

Utlysning Steg 1 - Etablering av innovationsmekanism för utveckling av samhällsskydd och beredskap

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Civilt försvar grunder och aktuell information. Version juni 2018

Värdlandstöd vägledning att ta emot internationellt stöd. Kristofer Thelin MSB Internationella samordningsfunktionen

Inriktningsplan för åren (3 år)

Anvisningar för användning av statlig ersättning för kommunernas arbete med krisberedskap och civilt försvar

Ansvar, samverkan, handling åtgärder för stärkt krisberedskap

Verksamhetsplan SOGO. Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt områdesansvar

KRISHANTERING - BAKGRUND

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Styrdokument för Ljusnarsbergs kommuns krisberedskap

FSPOS & SOES - Beskrivning för att tydliggöra gränsdragning

Sammanträdesdatum Trygghets- och säkerhetsutskott (1) 14 KS/2017:63

Överenskommelse mellan idéburna sektorn i Halland och Region Halland

Kommunal krisberedskap under kommande mandatperiod

Verksamhetsplan 2015 Södermanland

Lokal överenskommelse i Helsingborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

Samverkan i Laxå kommun

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas

Kommittédirektiv. Utvärdering av operativa räddningsinsatser vid skogsbränder Dir. 2018:81. Beslut vid regeringssammanträde den 16 augusti 2018

Sammanträdesdatum Trygghets- och säkerhetsutskott (1) 15 KS/2017:64

Nya arbetsformer för utvecklad samverkan mellan Region Östergötland och länets kommuner för Östergötlands utveckling

FAQ frivilliguppdrag som kommunikatör hos länsstyrelser 2016

Generell krishanteringsförmåga. Jan Alsander Utbildningschef Civilförsvarsförbundet

Militär ledningsresurs i Stockholm Skrivelse av Kristina Axén Olin, Sten Nordin och Mikael Söderlund (alla m)

Finansieringsprinciper

Regeringsuppdrag. Åtgärder för en stärkt krisberedskap - Erfarenheter från skogsbranden Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK

Inspirations- och dialogmöte 28 april 2015 Lokal Överenskommelse mellan Gotlands föreningsliv och Region Gotland

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

SVERIGES CIVILFÖRSVARSFÖRBUND PROTOKOLL 2 / Förbundsstyrelsen (5)

Uppdrag till Brottsförebyggande rådet att utveckla det nationella stödet och samordningen för brottsförebyggande arbete

Finansieringsprinciper

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Datum Inriktning för att söka medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2017

LEDNING OCH SAMVERKAN INOM DET GEOGRAFISKA OMRÅDESANSVARET: AKTÖRER UTANFÖR DEN OFFENTLIGA SEKTORN SOM RESURS

Yttrande 1 (5) Datum

Återrapportering. avseende fortsatt arbete med jämställdhetsintegrering vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.07

LEDNING OCH SAMVERKAN INOM DET GEOGRAFISKA OMRÅDESANSVARET: AKTÖRER UTANFÖR DEN OFFENTLIGA SEKTORN SOM RESURS

Grunder för PPS. Tieto PPS AH001, 8.1.1, Sida 1

SVERIGES CIVILFÖRSVARSFÖRBUND PROTOKOLL 1 /

Allmänna villkor för uppdragsersättning till frivilliga försvarsorganisationer

Plan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum:

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

DIGITALISERING FÖR MERVÄRDE EN ILLUSTRERAD GUIDE FÖR SOCIALTJÄNSTEN I SUNDSVALL

Vision för år 2015 och inriktningsplan för

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Förtydligande inför komplettering av ansökan om 2:4-medel för deltagande i totalförsvarsövning

Kvalitetsutveckling av FRG genom egenkontroll

Hur skapar vi attraktiva mötesplatser utifrån ett samverkansperspektiv. Marlene Hassel Stockholm

KUNSKAPSHUS FÖR ATT VÄRNA DEMOKRATIN MOT VÅLDSBEJAKANDE MILJÖER. Strategisk handlingsplan för inrättande av Kunskapshus

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK

Ansvar, samverkan, handling vägen framåt mot stärkt krisberedskap

Bilaga 2. Geografisk indelning av centrala aktörer inom krisberedskapen. En del av redovisningen av regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK.

Styrdokument för kommunens krisberedskap

Plan för uppstart av kompetenspool Miljö och Hälsa

Regional utbildnings- och övningsstrategi

Stöd till länsstyrelserna och fortsatt utveckling av forumet. Henrik Larsson, Lena Andersson

PM. Underlag till enkät om behov av frivilliga förstärkningsresurser

SVERIGES CIVILFÖRSVARSFÖRBUND PROTOKOLL 1 / Förbundsstyrelsen (6) Förbundskansliet, Sundbyberg

Regleringsbrevsuppdrag 32

Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

1. Meriteringsmodellen

Kultursamverkansmodellen så funkar den!

UTBILDNING I SYSTEMATISK UPPFÖLJNING

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

INTERNATIONELL PLAN STYRDOKUMENT FÖR INTERNATIONELLT ARBETE I KARLSTADS KOMMUN

Samverkan och dialog. PROJEKTil. Styrande dokument Måldokument Direktiv. Sida 1 (7)

Remissyttrande - En effektivare kommunal räddningstjänst Dnr 2018/72.

Överenskommelse om kommunernas arbete med civilt försvar

Dialogmöte Flyktingsituationen

MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

Plan för extraordinära händelser Mjölby kommun Dnr. 2012:186

Kommittédirektiv. Utvidgad frivillig försvarsverksamhet som även omfattar stöd till anhöriga och veteransoldater. Dir. 2011:103

SVERIGES CIVILFÖRSVARSFÖRBUND PROTOKOLL 4 / Best Western Plus, Bromma flygplats

Nationellt uppdrag för 1177 Vårdguiden

Plan för Psykisk Och Socialt OMhändertagande (POSOM) vid extraordinära händelser och andra allvarliga händelser

Policy för konkurrensutsättning. Policy för konkurrensutsättning av kommunal verksamhet. i Falköpings kommun

Verksamhetsplan 2011

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun

Transkript:

samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) Utveckling av räddningstjänst och krishantering Jassin Nasr 010-240 5321 jassin.nasr@msb.se Utveckling av FRG-konceptet Inledning Konceptet frivilliga resursgrupper (FRG) är en organisationsform för frivilliga förstärkningsresurser inom samhällets krisberedskap. FRG finns idag i 137 av landets kommuner. De kommuner som valt att använda sig av FRG som förstärkning av krisberedskapen samverkar vanligen med Sveriges Civilförsvarsförbund, som ansvarar för utbildning, handledning och rekrytering m.m. Därför erbjuds Sveriges Civilförsvarsförbund uppdraget att vidareutveckla konceptet FRG. FRG kan kallas in av en kommunledning vid extraordinära händelser där samhällets normala resurser inte räcker till, för exempelvis evakuering, information, och andra praktiska uppgifter. Konceptet FRG behöver utvecklas på ett antal områden som beskrivs nedan. För att uppdraget ska kunna initieras från myndighetens håll behöver Sveriges Civilförsvarsförbund inkomma med ett budgetförslag och ett formellt accepterande av uppdraget senast 2010-12-15. Medel för uppdraget kan därefter rekvireras fram till 2010-12-21. Grundförutsättningar Utvecklingsuppdraget är omfattande och genomförs med täta återkopplingar till MSB. Uppdraget ska genomföras tillsammans med de övriga frivilliga försvarsorganisationerna och en bred representativitet bland de frivilliga försvarsorganisationerna ska säkerställas genom uppdragets samtliga delmoment. I vissa fall bör även avnämare inom samhällets krisberedskap medverka. Resultat och förslag redovisas till MSB senast 2011-11-15 och ska innehålla, men inte nödvändigtvis begränsas till, följande nedanstående delmoment. MSB-51.1

samhällsskydd och beredskap PM 2 (5) Uppdragen Bredda engagemang och ansvar för långsiktig utveckling av FRG FRG-konceptet uppfattas ofta som en verksamhet som Civilförsvarsförbundet driver av de övriga frivilliga försvarsorganisationerna. Detta har fått till följd att andra organisationer inte sett sig själva som delaktiga i utvecklingen av FRG och det riskerar leda till att man går miste om värdefull kompetens på alla nivåer. FRG bör kunna rymma alla typer av frivilligkompetenser, med utgångspunkt från kommunens behov. Hur kan man skapa en bredare uppslutning bland de frivilliga försvarsorganisationerna? Uppdraget är att ta fram en plan för att bredda engagemanget och ansvaret för FRG och utvecklingen av FRG. Ett ökat deltagande och engagemang i FRG-konceptet förutsätter inflytande från de medverkande organisationerna. Inflytande över tiden ger förutsättningar för ett dynamiskt utvecklingsarbete och ökar förutsättningarna för lyckad implementering av nya idéer och utvecklingsprocesser. En kritisk framgångsfaktor för att trygga FRG-konceptets framtid är därför att säkerställa ökat inflytande, deltagande samt bredare och djupare engagemang både från frivilligorganisationerna och från kommunerna. Det här uppdraget handlar om att beskriva metoder eller planer för att bredda det långsiktiga utvecklingsarbetet av FRG så att alla frivilliga försvarsorganisationer bereds långsiktig möjlighet att medverka. Utreda orsakerna till att få frivilliga försvarsorganisationer engagerar sig i FRG-konceptet på nationell nivå och på kommunal nivå Vikt ska läggas vid att analysera både kvalitativa och eventuellt systemiska faktorer. Utredningen ska tydliggöra orsakssamband och lyfta fram slutsatser eller konkreta förslag. Ta fram en plan för att skapa ett bredare engagemang som kan stärka FRG-konceptet Utveckla en metod för långsiktigt inflytande över FRGkonceptet för de övriga frivilliga försvarsorganisationerna

samhällsskydd och beredskap PM 3 (5) Etablera och kvalitetssäkra FRG Bilden av hur FRG utvecklats på kommunal nivå är splittrad. I vissa fall har FRG startat utan beställning från kommuner, vilket skapar oklarhet i ansvarsfördelningen. Det är möjligt att oklarhet uppstod som en följd av de metoder som initialt användes för att etablera FRG. En enhetlig syn på hur det ska gå till att etablera en frivillig resursgrupp kan undanröja osäkerheter. Att kommunen har initiativet i behovsartikuleringen är en framgångsfaktor för att FRG ska utgöra den förstärkningsresurs som frivilliga organisationer kan utgöra i hela landet. Ett sådant förhållningssätt lämnar också utrymme för lokal anpassning. FRG är ett koncept för att organisera frivilliga förstärkningsresurser i de kommuner som ser ett sådant behov. Som sådant får konceptet inte vara avhängigt av en specifik organisations lokalförening, utan lösningar måste diskuteras och formuleras som möjliggör en mer flexibel etablering. Målet är att skapa möjligheter för att etablera FRG även i kommuner där SCF saknar lokalförening. I uppdraget ingår att föra ett resonemang med berörda organisationer och representanter för kommunerna om hur man kan ta fram kriterier eller krav på en FRG eller den organisation som ansvarar för FRG. En eventuell kvalitetssäkring av FRG måste till största del genomföras med opartisk medverkan. Det är dessutom avgörande att kvalitetssäkringen är accepterad av avnämare och medverkande organisationer. En FRG ska anpassas gentemot en specifik kommuns specifika behov, men för att alla FRG förmågemässigt ska hålla en acceptabel minstanivå så måste en sådan fastställas. Flera aspekter måste vägas in i ett sådant förslag och särskild uppmärksamhet måste ägnas relationen mellan en generell minsta förmågenivå och anpassningen av FRG till sin avtalskommun. Denna förmågenivå måste därefter vara en del i en eventuell kvalitetssäkring av FRG. Här kan krav med fördel formuleras utifrån MSBs FURA-modell. Utveckla en enhetlig metod för etablering av FRG Utveckla en metod för etablering av FRG oberoende av lokal civilförsvarsförening Utveckla och förankra ett förslag till kvalitetssäkring av FRGkonceptet Föreslå en minsta gemensam förmågenivå för FRG

samhällsskydd och beredskap PM 4 (5) Mål för FRG En ny gemensam önskad nationell målbild för FRG-konceptet måste formuleras. Nuvarande nationella målbild, att varje kommun ska ha tillgång till en FRG, är utifrån krisberedskapsperspektiv inte relevant eftersom kommuners behov av förstärkningsresurser varierar. Även en lokal målbild måste fastställas med tanke på önskat slutresultat vad gäller kommunens förtroende för FRG, kommunens nyttjande av FRG, lokal utbildning av FRG, förmåga, verksamhet med mera. För att på ett effektivt och tydligt sätt kunna formulera uppdrag till de frivilliga försvarsorganisationerna med utgångspunkt från behoven på kommunal nivå behövs en mekanism för konkret behovsinventering. Modellen behöver vara enkel, rättvisande och spårbar. Modellen måste även utformas med tanke på att resultatet ska vara av sådan utformning att det kan utgöra beslutsunderlag för MSB. Föreslå en målbild för FRG nationellt och lokalt Föreslå en modell för kommuners behovsartikulering där MSB är slutlig mottagare för kommuners behovsframställningar vad gäller frivilliga förstärkningsresurser Kompetenspooler och FRG Ryggraden i det svenska krisberedskapssystemet är länsstyrelserna som tillsammans med kommunerna hanterar stora oönskade händelser. På nationell och internationell nivå har MSB och andra myndigheter i samverkan med andra aktörer i krisberedskapssystemet ansvar för personalpooler som på mycket kort varsel kan förstärka lokala myndigheter, nationellt eller internationellt, Den regionala krisberedskapen behöver förstärkas med en form av kompetenspooler som kan komplettera FRG på kommunnivå och fungera som nationella förstärkningsresurser. Utvecklingen av FRG i framtidens system av frivilliga förstärkningsresurser på kommunal, regional och nationell nivå behöver analyseras och reflekteras över. Analysera FRGs roll med hänsyn till regional förstärkningsverksamhet Kostnaden för administration, marknadsföring och utbildning av FRG bör ses över. Går det att identifiera andra modeller för att administrera FRG och kan finansiering av administration, utbildning och viss marknadsföring lösas på andra sätt än idag?

samhällsskydd och beredskap PM 5 (5) Se över den administrativa organisationen kring FRG Medel för uppdraget Civilförsvarsförbundet ombeds komma med ett budgetförslag för uppdragets genomförande till MSB senast den 15 december.