Miljökonsekvensbeskrivning Förlängning av koncession för 220 kv ledningarna AL7s2-4 Gardikfors-norska gränsen, anlaggningsnummer SIOOF AL7S9 anslutning till Gejmån, anläggningsnummer 8100M Svenska Kraftnät M TYRÉNS
c c C: C Medverkande eställare av miljökonsekvensbeskrivningen är Svenska Kraftnät genom uppdragsledare Anne-Sophie Arbegard. Miljökonsekvensbeskrivningen har tagits fram av Tyréns A med Lars-Erik Eriksson och oel Larsson som uppdragsansvariga samt Kristofer Engstrand, Frida Larsson och Carina Öberg som handläggare. Arbetet har utförts i samarbete med Anne- Sophie Arbegard vid Svenska Kraftnät och Jan Halvarson vid SK International Consultants. Foton, illustrationer och kartor har, om inte annat anges, tagits fram av Tyréns. Spårbarhet hos Tyréns Uppdragsnamn: Miljökonsekvensbeskrivning AL7s2-4, AL7s9 Gardikfors-Ajaure-Norge med anslutning vid Gejmån Uppdragsnummer: 21972003.30 Sökväg: J:\Uppdrag\21972003\SVK, MK AL7s2-4 AL7s9 Storumans kommun\dok\slutdok\gardikfors-norskagränsen.indd Totalt antal sidor: 32 E c Förlängning av koncession för 220 kv ledningen Gardikfors-norska gränsen Krofmat Miljökonsekvensbeskrivning 2(32) J:\Uppdrag\21972003\SVK, MK AL7s2-4 AL7s9 Storumans kommun\dok\slutdok\gardikfors-norskagränsen.indd
bl Innehåll Denna skrift är en miljökonsekvensbeskrivning, MK, som hör till ansökan om förnyelse av koncession (tillstånd) för kraftledningen mellan Gardikfors och norska gränsen, AL7s2-4, samt anslutningsledningen till Gejmån, AL7s9, i Storumans kommun, Västerbottens län. MK:n är ett underlag i tillståndsprövningen som utreder hur kraftledningen påverkar miljön och människors hälsa och säkerhet ur olika aspekter. Medverkande Förord Innehåll 2 3 3 4. Miljökonsekvenser 4.1 Landskapsbild 4.2 Naturmiljö 4.3 Kulturmiljö 4.4 Rekreation och friluftsliv 4.5 Hushållning med naturresurser 4.6 Hälsa och säkerhet 12 12 16 18 20 22 24 Sammanfattning 1. Inledning 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 akgrund Ansökan Ledningsägaren ehovet Prognos för strömlaster 4 5 5. Miljö och mål 5.1 Nationella och regionala miljömål 5.2 Uppfyllelse av miljömålen 5.3 Svenska Kraftnäts miljöpolicy 5.4 Miljöbalken - allmänna hänsynsregler Källor 29 29 29 30 31 32 2. MK - upplägg och avgränsning 7 2.1 Syftet med MK 2.2 Metod 2.3 Avgränsningar 2.4 Alternativ 3. Allmänna förutsättningar 3.1 Lokalisering och omgivningsförhållanden 3.2 Teknisk beskrivning 3.3 Ledningens markbehov 3.4 Underhållsröjning 3.5 Plan- och skyddsstatus 8 10 10 11 11 J:\Uppdrag\21972003\SVK, MK AL7s2-4 AL7s9 Storumans kommun\dok\slutdok\gardikfors-norskagränsen.indd 3(32) Förlängning av koncession för 220 kv ledningen Gardikfors-norska gränsen 5 j~' Miljökonsekvensbeskrivning Kraftn»
Sammanfattning Denna miljökonsekvensbeskrivning beskriver Svenska Kraftnäts 220 kv ledning Gardikfors-norska gränsen (AL7s2-4) samt anslutning till Gejmån (AL7s9) i Västerbottens län. Svenska Kraftnät ansökte 1998-09-02 om förnyad nätkoncession för ledningen. Denna miljökonsekvensbeskrivning utgör bilaga till ansökan. MK:n behandlar situationen för ledningens befintliga sträckning och utförande. Ledningen är ca 82 km lång. Den är i huvudsak byggd i s.k. portalstolpar av trä. Konsekvenser om förlängd koncession ej medges En fortlöpande jämförelse mot ett nollalternativ görs inte i denna MK. Istället beskrivs översiktligt den situation som skulle uppkomma om koncessionsförnyelse inte medges och ledningen måste rivas. Utebliven koncessionsfömyelse för den aktuella ledningssträckan Gardikfors-norska gränsen skulle innebära att produktionen i kraftverken i den övre delen av Umeälven inte skulle kunna föras ut på det svenska stamnätet. Konsekvenserna av utebliven koncession för den aktuella anslutningsledningen till Gejmån skulle bli att vattenkraftverket i Gejmån inte skulle få någon anslutning och alltså inte skulle kunna leverera någon kraft till stamnätet. Utebliven koncessionsförnyelse skulle också innebära att förbindelsen med Norge här skulle försvinna. Exakt vilka konsekvenserna blir i ett visst läge beror på rådande driftsituation. Konsekvenser för olika intresseområden MK:n behandlar följande intressen: Landskapsbild Naturmiljö Kulturmiljö Rekreation och friluftsliv Naturresurser (jordbruk, skogsbruk, rennäring) Hälsa och säkerhet (elektromagnetiska fält, ljudeffekter och säkerhet) Förlängning av koncession för 220 kv ledningen Gardikfors-norska gränsen itaftnä! Miljökonsekvensbeskrivning Rekreation och friluftsliv Landskapsbild Ledningens konsekvenser för landskapsbilden är svåra att beskriva generellt. Det handlar till stor del om varje betraktares inställning, referenser och förväntningar. MK:n fokuserar därför på att beskriva ledningens exponeringsgrad i landskapet. Kraftledningen är till största del belägen i ett storskaligt skogslandskap med få skal kontraster. Det gör att det storskaliga element som ledningen utgör är måttligt exponerat och troligtvis inte upplevs som ett stort ingrepp. På enstaka platser i anslutning till vägar och bebyggelse är exponeringen stor. Naturmiljö Kraftledningar påverkar flora och fauna på flera sätt vilket kan ge både positiva och negativa konsekvenser. Till de positiva hör att röjda skogsgator ofta har större artrikedom än omgivande skog. Men röjning av vegetation kan också leda till förlust av ovanliga och hotade arter samt att värdefulla skogsbiotoper blir förstörda. Ledningen berör inga riksintressen eller skyddade områden, såsom naturreservat eller nationalparker. Den går huvudsaldigen genom skogsmark av olika karaktär, och påverkar växter och djur främst genom att ledningsgatans livsmiljö skiljer sig från omgivande skogsmark. Ledningen passerar ett antal områden med skogsmark som bedömts ha stora naturvärden: nyckelbiotoper och naturvärden. Dessa värden har pekats ut med ledningen närvarande. Vissa tangeras av ledningen, andra korsas av den men påverkas då på en begränsad yta. Konsekvenserna för naturmiljön i stort bedöms som små. Kulturmiljö Ledningen tangerar ett riksintresseområde för kulturmiljö och passerar två dalgångar som ingår i länsstyrelsens landskapsvårdsprogram. Kraftledningen påverkar kulturmiljön visuellt och ur upplevelsesynpunkt, som en kontrast till småskalig äldre bebyggelse och storslagen fjällnatur, men innebär ingen fysisk påverkan. Konsekvenserna bedöms som små för kulturmiljön. 4(32) Rekreation, turism och friluftsliv är ett viktigt intresse i området kring kraftledningen. Ledningen ligger i riksintresseområde med områdesbestämmelser enligt Miljöbalken 4 kap, 1 och 2, Fjällvärlden och korsar ett riksintresseområde M 3 kap 6, Vindelfjällen. Kraftledningar kan underlätta för friluftslivet då det är vanligt att skoterleder, jakttorn och stigar placeras i den relativt lättframkomliga ledningsgatan. Samtidigt kan kraftledningen uppfattas som ett inslag i landskapsbilden som stör intrycket av att vistas i naturen, något som ofta är ett av syftena med rekreation och friluftsliv. Även för friluftslivet är det svårt att peka ut generella konsekvenser, men kraftledningen utgör inget direkt hinder för friluftslivet, varför konsekvenserna bedöms som små. Naturresurser Skogsbruket är den dominerande markanvändningen i området. Den skogsmark som tas i anspråk för ledningen har anpassats till röjningen av ledningsgatan under de senaste 40 åren. Ledningen bedöms inte innebära några stora konsekvenser för dagens skogsbruk. Kraftledningen ligger i ett område som är viktigt för rennäringen. Renar och renskötsel påverkas i viss utsträckning. Även när det gäller denna näring har ledningens långa närvaro i landskapet gjort att djur och människor anpassat sig till de förutsättningar den ger. Ledningen bedöms inte innebära några negativa konsekvenser för täktverksamhet, andra areella näringar eller för utveckling av bebyggelse och infrastruktur. Hälsa och säkerhet Inom 100 meter på respektive sida om ledningens mitt finns 14 bostadshus. För dessa har magnetfälten beräknats teoretiskt. Vid i stort sett alla hus är magnetfälten mycket låga. Med nuvarande kännedom om magnetfälts eventuella påverkan på människors hälsa, bedöms aktuell kraftledning inte innebära negativa konsekvenser för hälsa och säkerhet. J:\Uppdrag\21972003\SVK, MK AL7s2-4 AL7s9 Storumans kommun\dok\slutdok\gardikfors-norskagränsen.indd
1. Inledning 1.1 akgrund Kraftledningen med littera AL7s2 4 och anläggningsnummer 8100F, har spänningen 220 kilovolt (kv) och sträcker sig mellan Gardikfors och norska gränsen i Storumans kommun, Västerbottens län. Den 72 kilometer långa kraftledningen togs i drift 1963. Anslutningen till Gejmåns kraftstation, AL7s9, med anläggingsnummer 8100M är 10 km lång och togs i drift 1969. Giltighetstiden för nätkonecssion för ledningen är beviljad till 2001 11 10. Svenska Kraftnät ansökte 1998 09 02 om förnyad koncession för befintlig 220 kv ledning. Denna miljökonsekvensbeskrivning utgör cn bilaga till ansökan. Kraftledningen ägs av Svenska Kraftnät, ett statligt affärsverk med regeringens uppdrag att bland annat förvalta och driva det svenska stamnätet för elöverföring. 1.2 Ansökan För att bygga eller använda elektriska starkströmslcdningar krävs enligt ellagen (1997:857) ett tillstånd nätkonecssion. Koncessionen har en bestämd giltighetstid, för cn kraftledningslinjc nonnalt 40 år. Energimyndigheten prövar alla ansökningar om nätkoncession. Handläggningen av ett koncessionsärende sker i flera olika steg. Nätägaren och vcrksamhetsutövaren, i det här fallet Svenska Kraftnät, gör cn skriftlig ansökan. Till denna är verksamhetsutövaren skyldig att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning (MK). Energimyndigheten inhämtar yttranden från bland annat berörd länsstyrelse, kommuner, fastighetsägare och andra som berörs av ansökan. Det är Energimyndigheten eller regeringen som slutligen avgör om koncession medges eller ej. 1.3 Ledningsägaren Svenska Kraftnät är ett statligt affärsverk med regeringens uppdrag att förvalta och driva det svenska stamnätet för elöverföring, jämte utlandsförbindelser. Stamnätet omfattar nästan alla landets 220 kv ledningar och alla 400 kv ledningar. Svenska Kraftnät är också systemansvarig myndighet enligt ellagen. Detta innebär ett övergripande ansvar för att elektriska anläggningar samverkar driftsäkert så att balans mellan produktion och förbrukning av el kan upprätthållas i hela landet. Det nationella elsystemet ska fungera sammanhållet och utnyttjas så rationellt som möjligt. I cn tredje roll har Svenska Kraftnät myndighetsansvaret för landets elberedskap. Svenska Kraftnäts mål är att erbjuda en säker, effektiv och miljöanpassad överföring av cl på stamnätet, främja en öppen nordisk elmarknad med konkurrens, utöva systemansvaret kostnadseffektivt samt verka för en robust och flexibel elförsörjning vid kris och krig. Svenska Kraftnäts roll på den öppna elmarknaden innebär att koordinera clhandcln med den fysiska transporten och balanseringen av el. Därmed skapas förutsättningar för en effektiv konkurrens. Utvidgningen av den nordiska elmarknaden har gjort detta arbete mer komplext. Man kan inte längre enbart se till det egna nationella systemet, utan måste även ta hänsyn till driftinfonnation från grannländerna, så att kommande belastning på stamnätet kan beräknas och flaskhalsar undvikas. Anslutningsledningen mot Gejmåns haftstation. J:\Uppdrag\21972003\SVK, MK AL7s2-4 AL7s9 Slorumans kommun\dok\sluldok\gardikfors-norskagränsen.indd 5(32) I Förlängning av koncession för 220 kv ledningen Gardikfors-norska gränsen g ve Miljökonsekvensbeskrivning Kraftnät
1.4 ehovet 1.5 Prognos för strömlaster Vattenkraftverken i Umeälven är anslutna till 220 kv och 130 kv ledningar utmed älven. Dessa ledningar har till uppgift att samla ihop produktionen och föra kraften vidare - via transformeringar - ut på stamnätet. Ledningssträckningen Gardikfors-Ajaure-norska gränsen utgör del av 220 kv ledningen AL7 Grundfors-norska gränsen, vilken ingår i det nationella stamnätet. Ledningen AL7 ansluter via transformering i Grundfors, kraftverken västerut längs Umeälven till övriga stamnätet på 400 kv spänningsnivå. Delen AL7s2 av aktuell sträckning ansluter t.ex. kraftverket i Ajaure. 220 kv ledningen AL7s9, via AL7s3, utgör anslutningsledning för vattenkraftverket i Gejmån och är därmed helt avgörande för att kraften från verket i Gejmån skall kunna utnyttjas på stamnätet. Ledningen AL7 är dessutom en av tre stamnätslcdningar i Norrland med anslutning till det norska stamnätet. Ledningen är därför av väsentlig betydelse för utbytet av kraft mellan Norge och Sverige. Transformatorn i Grundfors kommer att förnyas våren 2003. Det främsta motivet för denna förnyelse är att kapaciteten på överföringen mot Norge då kan höjas. En flaskhals uppstår dock mellan kraftstationen i Ajaure och norska gränsen, vilket gör att en temperaturuppgradering av ledningen på denna sträcka är beslutad. På längre sikt kan ses ett behov av att konvertera hela ledningssträckningen från Grundfors till 400 kv för att klara framtida överföringsbehov. Utvecklingen i Norden av den avrcglerade elmarknaden har medfört att utlandsförbindelserna utnyttjas i allt stöne utsträckning. För att prisbildningen och därmed marknaden skall fungera på ett tillfredsställande sätt är det viktigt att det finns utrymme på dessa förbindelser. Marknadens efterfrågan totalt på överföringskapacitet på utlandsförbindelserna överstiger kraftigt befintlig kapacitet. Att vattenkraftproduktionen i älvarna i Norrland finns tillgänglig är av största vikt för driften av stamnätet. 1 vissa och ibland extrema situationer är vattenkraften helt avgörande för att elförsörjningen söderut skall säkerställas. Ett flertal samverkande faktorer har betydelse för den framtida överföringssituationcn på stamnätets ledningar. På den avreglerade elmarknaden påverkas överföringarna på stamnätet mycket av vilka avtal som sluts mellan fria aktörer både inom och utom landet. Närmare bedömningar av de strömlaster som kan förväntas i framtiden, kräver studier av kraftbalanser och belasttiingsfördelningar. Osäkerhetsfaktorerna på längre sikt är dock så stora och så många, att de resultat dessa beräkningar idag kan ge, inte kan anses relevanta som bedömningsgrund. Dock kan sägas att transfonnatorbytet i Grundfors jämte uppgraderingen av ledningen möjliggör cn ökning av strömlasten på ledningen med ca 250 A. I och med att anslutningslcdningen till Gejmån är en ren produktionsledning, är strömlasten på ledningen till hundra procent beroende av hur produktionen i verket i Gejmån körs. För närvarande finns inga planer som skulle göra att idag gällande strömlaster nämnvärt förändras.._ I i i jp A W'7 "Fat.* ' --1M Vattenkraftverket i Ajaure i det västerbottniska lågfjällslandskapet. -~ Förlängning av koncession för 220 kv ledningen Gardikfors-norska gränsen Kraftnät Miljökonsekvensbeskrivning 6(32) J:\Uppdrag\21972003\SVK, MK AL7s2-4 AL7s9 Slorumans kommun\dok\slutdok\gardikfors-norskagränsen.indd
2. MK - upplägg och avgränsning 2.1 Syftet med MK 2.3 Avgränsningar Enligt miljöbalkens bestämmelser skall en miljökonsekvensbeskrivning (MK) upprättas innan ansökan lämnas till prövningsmyndigheten. Syftet med en MK är enligt miljöbalken att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kultunniljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. Miljökonsekvensbeskrivningen begränsas geografiskt till själva kraftledningsgatan, stolpar och ledning. Undantaget är konsekvenser för magnetfält och ljud där området utsträcks till att omfatta de bostadshus som ligger inom 100 meter från ledningens mittpunkt på ömse sidor. Även för ledningens påverkan på landskapsbilden gäller att ett stöne område än själva kraftledningsgatan tagits i beaktande. MK:n avgränsas tematiskt till sådana störningar som är aktuellta när det gäller kraftledningar. Eftersom MK:n gäller en befintlig verksamhet tas inte heller störningar och påverkan under byggtid upp. MK:n betonar kraftledningens övergripande konsekvenser och går inte in på detaljer eller konsekvenser för till exempel enskilda människor, djurarter eller växtsamhällen. Inom dessa områden har följande aspekter bedömts som särsldlt viktiga att belysa i denna MK (utan rangordning): Påverkan på landskapsbild och estetiska värden. Påverkan på naturmiljö: skyddade naturområden Påverkan på kultunniljö: kulturlandskapet Påverkan på upplevelsevärden: friluftsliv och rekreation Påverkan på boendemiljö: elektromagnetiska fält och ljudeffekter Påverkan på markanvändningen i stort och möjligheterna att utveckla bebyggelse och infrastruktur. 2.2 Metod Miljökonsekvensbeskrivningen har utförts med hjälp av insamling av material från kommunens översiktsplan och länsstyrelsens databank över läns- och riksintressen. Underlag har också inhämtats i Skogsvårdsstyrclsens databas över nyckelbiotoper samt genom kontakter med länsstyrelse och kommun. Fältinventering av ledningssträckningen har givit underlag för bedömning av estetiska frågor och ledningens påverkan på landskapsbilden. Utifrån aj omförd ekonomisk karta har de byggnader som ligger inom 100 meter från ledningens mittpunkt på ömse sidor, motsvarande ungefärlig utbredning av magnetfältet och den zon som enligt gällande starkströmsföreskrifter ska vara byggnadsfri, inventerats i fält. Redovisade magnetfaltsdata bygger på beräkningar utifrån årsmedelströmlastcnia, inga mätningar i fält har utförts. 2.4 Alternativ handeln med el över gränserna har medfört att tidigare hos förbindelserna inte räcker till. Konsekvenserna av utebliven koncession för den aktuella anslutningsledningcn till Gejmån AL7s9, skulle bli att vattenkraftverket i Gejmån inte skulle få någon anslutning och alltså inte skulle kunna leverera någon kraft till stamnätet. Utebliven koncession får också direkta konsekvenser på miljön genom fysiskt intrång under rivningsarbetet med bl.a. transportvägar, körväg i ledningsgator och uppställningsplatser för maskiner. Förutom allmänna intrång av tillfälliga byggnadsområden kan störningar uppstå genom anläggningstrafik med tunga fordon. Efter en rivning kommer ledningsgatan i skogsmark successivt att återgå till ursprungliga skogstyper. I en övergångsfas kommer ett ökat slyinslag att uppstå. 2.4.3 Lokaliseringsalternativ Miljöbalken ställer krav på att nollalternativ och alternativ till planerad verksamhet ska beskrivas i en MK. Nollalternativet är cn beskrivning av konsekvenserna av att den planerade verksamheten inte kommer till stånd. Alternativ till planerad verksamhet kan i det här fallet vara alternativ lokalisering eller alternativ teknisk utformning av kraftledningen. 2.4.1 Nollalternativ Syftet med nollalternativet är att det ska fungera som cn referensram att jämföra den planerade verksamhetens förväntade miljökonsekvenser med. I detta fall gäller den planerade verksamheten kraftledningar som finns och är i drift sedan cn lång tid tillbaka. Tolkningen i detta dokument är att nollalternativet innebär vad som skulle hända om koncessionsförayelsen inte kommer till stånd. En fortlöpande jämförelse mot ett nollalternativ kommer inte att göras i MK:n. Istället beskrivs översiktligt den situation som skulle uppkomma om koncessionsfömyelse inte medges och ledningen måste rivas. 2.4.2 Konsekvenser om förlängd koncession inte medges Utebliven koncessionsförnyelse för den aktuella ledningssttäckan Gardikfors-norska gränsen skulle innebära att produktionen i kraftverken i den övre delen av Umeälven inte skulle kunna föras ut på det svenska stamnätet. Utebliven koncessionsförnyelse skulle också innebära att den viktiga förbindelsen med Norge här skulle försvinna. Detta skulle vara helt oacceptabelt, speciellt i den situation som nu råder, då förbindelserna med Norge tvärtom är föremål för uppgraderingaf och förstärkningar. Den växande Enligt Energimyndigheten krävs det inte allmänt att den sökande anger alternativa lokaliseringar vid ansökan om förlängning av nätkoncession. Det anses inte motiverat ur ett samhällseffektivt perspektiv. Denna MK behandlar därför miljökonsekvenserna av kraftledningen som den är anordnad idag. Den planerade verksamheten fungerar på samma sätt och har samma miljöpåverkan som den befintliga. Att flytta ledningarna till andra sträckningar medför nya miljö- och intrångsproblem. 2.4.4 Tekniska alternativ Idag finns cn rad tekniska alternativ för att minska de miljö- och intrångsproblem som kraftledningar kan innebära. Dessa beskrivs översiktligt i kapitel 4.6.7. Anledningania till att tekniska alternativ inte utreds mer detaljerat är bland andra följande: efolkningstätheten är mycket låg i denna del av Sverige, miljö- och intrångsproblem drabbar få människor. De tekniska alternativ som finns, t.ex. anläggning av kabel eller byte av stolpar, ger upphov till nya miljö- och intrångsproblem. Efterfrågan på exploatcrbar mark är låg i denna del av Sverige. Kostnaderna för ombyggnad är mycket stora. Förlängning av koncession för 220 kv ledningen Gardikfors-norska gränsen, J:\Uppdrag\21972003\SVK. MK AL7s2-4 AL7s9 Slorumans kommun\dok\sluldok\gardikfors-norskagränsen.indd 7(32) Miljökonsekvensbeskrivning Kraftnät