YTTRANDE Datum =06

Transkript

1 inspektionen YTTRANDE = (4) Regeringskansliet Näringsdepartementet STOCKHOLM REGERINGSKANsfPf Näringsdepartementet "* Regisiratorn [ink 2011 "10" 1 t Affärsverket svenska kraftnäts ansökan om förlängning av linjekoncession avseende 220 kv ledning mellan Gardikfors och norska gränsen samt anslutning till Gejmån. Energimarknadsinspektionen tillstyrker att regeringen bifaller ansökan. Koncession bör ges för en tid om 40 år. Energimarknadsinspektionen bör delegeras uppgiften att tilldela ledningen ett nytt anläggningsnummer. Energimarknadsinspektionen finner att ansökan uppfyller bestämmelserna i lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. Ärendet I ansökan som inkom den 16 september 1998 och kompletterades med bland annat miljökonsekvensbeskrivning den 27 mars 2006 har Affärsverket Svenska kraftnät ansökt om förlängd nätkoncession för en 220 kv luftledning mellan Gardikfors och norska gränsen med anläggningsnummer 8100F samt för anslutningen till Gejmån med anläggningsnummer 8100M enligt bifogad karta. Båda ledningarna går inom Storumans kommun, Västerbottens län. Länsstyrelsen i Västerbottens län, Storumans kommun, Norska Milj0verndepartementet, Elsäkerhetsverket, Försvarsmakten Högkvarteret, Försvarets Radioanstalt, Telia Sonera AB, Banverket, Sjöfartsverket, Luftfartsstyrelsen, Vägverket, Boverket, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Lantbrukarnas Riksförbund samt berörda markägare har beretts tillfälle att yttra sig. En sammanställning av inkomna yttranden och sökandens bemötande återfinns i bilaga till detta yttrande. Skäl Aktuella regler Enligt 2 och 3 elförordningen (1994:1250) får Energimarknadsinspektionen avgöra ärenden rörande nätkoncession för linje med spänning överstigande 145 kv endast om Box 155, Eskilstuna. Besöksadress Kungsgatan 43. Tel Fax E-post registrator@ei.se. Org.nr

2 W^ jncriplrtiqnpn ^MffiP iiiopcrvuuiicii» < 4 > ansökan inte avser en utlandsförbindelse och ingen sakägare, kommun eller statlig myndighet motsätter sig bifall till ansökan. Enligt bestämmelser i 2 kap. ellagen (1997:857) gäller att en nätkoncession för linje får meddelas endast om anläggningen är lämplig från allmän synpunkt och beviljas endast den som från allmän synpunkt är lämplig att utöva och bedriva nätverksamhet. En nätkoncession för linje får inte strida mot detaljplan eller områdesbestämmelser. Den 1 januari 1999 trädde miljöbalken (1998:808) i kraft. Samtidigt ändrades ellagen så att bland annat allmänna hänsynsregler och bestämmelser för hushållning med mark och vatten i miljöbalken ska tillämpas vid prövning. Av övergångsbestämmelserna i lagen (1998:854) om ändring i ellagen framgår dock att ett ärende om prövning ska handläggas och bedömas enligt äldre bestämmelser om ärendet inletts före 1 januari Enligt ellagen i dess lydelse innan ändringen ska lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. (naturresurslagen) tillämpas vid prövning istället för miljöbalken. Energimarknadsinspektionens bedömning Den aktuella ledningen är en utlandsförbindelse. Inspektionen ska därför överlämna ärendet till regeringen för beslut. Det aktuella ärendet inleddes den 16 september 1998 då ansökan inkom. Med hänvisning till redogörelsen ovan om aktuella regler ska därmed naturresurslagen tillämpas vid prövning istället för miljöbalken. Energimarknadsinspektionen bedömer att sökanden, Svenska kraftnät, är lämplig att utöva och bedriva nätverksamhet. Bedömningen grundar sig bland annat på att verket sedan tidigare innehar flera nätkoncessioner för linje. Ledningen är en del av stamnätet och är viktig för anslutning av vattenkraftverk till stamnätet och för anslutning till det norska stamnätet. Avgreningen till Gejmån är en anslutningsledning för vattenkraftverket i Gejmån. Energimarknadsinspektionen bedömer att ledningen är lämplig från allmän synpunkt. Inom 100 meter från ledningen finns totalt 14 bostadshus varav det närmsta är beläget cirka 40 meter från ledningen. Enligt en teoretisk beräkning är fältstyrkan för magnetfälten vid det huset 0,42 mikrotesla. I naturresurslagen finns inget stöd för en bedömning av magnetfältens effekter på miljön eller människors hälsa inom ramen för denna prövning. Energimarknadsinspektionen anser att det i sammanhanget kan vara lämpligt att jämföra den aktuella situationen med en bedömning enligt miljöbalkens nu gällande regler. Magnetfälten vid de närbelägna husen skulle kunna medföra olägenheter för boende i enlighet med 2 kap. 3 miljöbalken. Vidare krävs enligt 6 att ledningens lokalisering är lämplig så att ändamålet uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa. Vid en rimlighetsavvägning enligt 2 kap. 7 miljöbalken kan det dock enligt Energimarknadsinspektionen mot bakgrund av kostnaderna för åtgärderna och magnetfältets styrka inte anses vara rimligt att kräva åtgärder i form av exempelvis en flytt av ledningen i ett fall som detta.

3 I + Jt!.JLtA inspektionen xi^s Enligt numera upphävda 12 förordningen (1991:738) om miljökonsekvensbeskrivningar ska det finnas en redovisning av alternativa lokaliseringar och utformningar. Om det är ändamålsenligt med hänsyn till syftet behöver inte alternativa lokaliseringar anges. Sökanden har redogjort för alternativa utformningar genom att redovisa varför markkabel inte kan användas. Den aktuella ansökan avser förlängning av koncession för en existerande ledning. Det får därför anses vara ändamålsenligt att inte redogöra för alternativa lokaliseringar. Ledningen påverkar landskapsbilden. Områden som är i stort opåverkade av exploateringsföretag ska enligt 2 kap. 2 naturresurslagen så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt påverka områdets karaktär. Med tanke på att ledningen funnits under en lång tid kommer landskapsbilden inte påverkas ytterligare av en förlängning av koncessionen. Därför bör den aktuella bestämmelsen inte innebära att ansökan ska avslås. Ledningen påverkar ett antal områden som enligt Skogsvårdsstyrelsens (numera Skogsstyrelsen) inventeringar är känsliga eller värdefulla från ekologisk synpunkt. Enligt 2 kap. 3 naturresurslagen ska känsliga områden så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön och enligt 6 ska områden med höga naturvärden så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada naturmiljön. Med tanke på att ledningen redan finns och att den därmed kan orsaka endast begränsad skada på dessa områden bör inte ansökan avslås av den anledningen att ledningen berör ovan nämnda områden. Ledningen tangerar ett område som är av riksintresse för kulturmiljövård. Vidare går ledningen i utkanten av och korsar ett antal områden som ingår i landskapsvårdsprogram. I övrigt påverkas inga kända fornlämningar fysiskt. Enligt 2 kap. 6 naturresurslagen ska dessa områden så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada deras kulturvärden. Områden som är av riksintresse ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada deras kulturvärden. Energimarknadsinspektionen anser inte att en förlängning av den aktuella koncessionen kan påtagligt skada dessa områden. Enligt 2 kap. 4 naturresurslagen ska skogsmark som har betydelse för skogsnäringen så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra ett rationellt skogsbruk. Med tanke på att påverkan på skogsbruket är begränsad till ledningsgatan anser Energimarknadsinspektionen att påverkan på skogsbruket inte är så stor att ansökan av den anledningen ska avslås. Ledningen berör ett antal områden som är utpekade som riksintresse för rennäringen. Enligt 2 kap. 5 naturresurslagen ska sådana områden skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra näringens bedrivande. Ledningens närvaro innebär att ledningsgatan röjs vilket kan innebära en minskad tillgång till lavbärande träd. Dessutom kan kraftledningar fungera som barriärer då renar undviker att vistas i närheten av ledningarna. Effekten är mindre då ledningen går i skogsmark. Sammantaget bedömer Energimarknadsinspektionen att ledningen inte påtagligt försvårar rennäringens bedrivande.

4 inspektionen Länsstyrelsen har önskat att sökanden ska uppmanas samråda med berörd sameby vid planering av underhåll och liknande åtgärder. Till att börja med vill Energimarknadsinspektionen påminna om att sökanden alltid måste följa miljöbalkens regler vid underhållsarbeten. Sökanden har uppgett att underhållsarbetet innebär vissa fördelar för renar och renägare, till exempel att vägar trampas upp och därmed kan användas av renar och att plogning av vägar innebär att renägare lättare kan färdas till de områden där renarna befinner sig. Att underhållsarbete medför vissa fördelar fråntar dock inte sökanden skyldigheten att följa miljöbalkens regler. Vidare har sökanden uppgett att man som rutin samråder med myndigheter och markägare inför större arbeten och att rutinerna eventuellt i framtiden kan komma att inkludera även samråd med samebyar. Energimarknadsinspektionen anser att det är lämpligt att, vid de samråd som genomförs, inkludera de parter som kan tänkas ha intresse av att områden skyddas i enlighet med vad som anges i 2 kap. naturresurslagen eller i motsvarande regler i miljöbalken. Däremot anser Energimarknadsinspektionen inte att beslutet bör förenas med villkor eller uppmaning att samråda med samebyar. Frågan om intrångsersättning kan inte tas upp inom ramen för detta ärende. Kraftledningen berör inga detaljplaner eller områdesbestämmelser. Samtliga förutsättningar för att bifalla ansökan föreligger således. Av 2 kap. 14 ellagen framgår att nätkoncession för linje får förlängas med fyrtio (40) år om inte särskilda skäl föreligger. Energimarknadsinspektionen anser att nätkoncession bör beviljas för 40 år. Beslut om detta yttrande har fattats av generaldirektören Yvonne Fredriksson. Vid den slutliga handläggningen har därutöver deltagit chefsjuristen Göran Morén, biträdande chefsjuristen Hanna Abrahamsson och juristen Jonas Grape, den sistnämnde som föredragande. r 2) \ip'}i(kw2l&x Yvonne Fredriksson v 7 A onas Gr^pe Bilagor: Kartor Remissammanställning

5 REMISSAMMANSTÄLLNING 1 (3) um nsnektionen >i_m I IbjJtJIMIUI ICI I «_ Sammanställning av remissyttranden Yttranden Länsstyrelsen i Västerbottens län meddelar att inga detaljplaner, områdesbestämmelser eller Natura 2000 områden berörs. Ett hus berörs av magnetfält överstigande 0,4 mikrotesla fältstyrka. Länsstyrelsen påpekar att det inte framgår hur det huset används och önskar att sökanden förtydligar detta och dessutom beskriver om det är möjligt att reducera magnetfälten vid huset. Vidare påpekar man att miljökonsekvensbeskrivningen inte är helt aktuell. Slutligen önskar man att sökanden uppmanas att samråda med berörd sameby vid planering av underhåll i syfte att begränsa påverkan på renskötseln. (AB38) Storumans kommun meddelar att inga intressen som man inte redan är medvetna om påverkas av förlängning av koncessionen. (AB39) Sjöfartsverket påpekar att om ledningarna korsar område för sjötrafik måste varningstavlor anordnas enligt gällande regler. (AB28) Luftfartsstyrelsm påpekar att stolpar och ledningar med en höjd av minst 40 meter över mark kan behöva förses med hindermarkering. (AB34) Boverket påpekar att det, på grund av att miljökonsekvensbeskrivningen är så gammal, är svårt att tolka vissa skrivningar. Man undrar om transformatorn i Grundfors förnyades under år Boverket anser att alla uppgifter bör vara uppdaterade. Vidare påpekar man att framtida förändringar i strömlasten kan innebära högre magnetfältnivåer. Man undrar också om beräknade magnetfältnivåer gäller med hänsyn till de förändringar av strömlasten som 1998 antogs skulle komma att ske. Vidare anser Boverket att ett alternativ bör redovisas där inga bostäder utsätts för magnetfältnivåer över 0,4 mikrotesla. (AB40) Ägaren till fastigheten Joesjö 1:8 motsätter sig förnyelse av koncessionen, i vart fall den del som går över fastigheten Joesjö 1:8. Man påpekar att ledningen går alldeles intill hus och jordbruksmark och att den stör landskapsbilden samt natur och kulturmiljön. Vidare menar man att den ersättning som en gång utgick för marken inte motsvarar den skada som ledningen har inneburit. Fastighetsägaren påpekar vidare att ledningens underhåll har medfört skada och ytterligare intrång på marken. Man ifrågasätter även den naturvårdshänsyn som beskrivs i miljökonsekvensbeskrivningen, man menar att röjning inte sker på beskrivet sätt med mindre naturhänsyn som konsekvens. (AB41) Ägaren till fastigheten Ström 1:55, tidigare Ström 1:7, har inget att erinra under förutsättning att tidigare intrångsersättningar regleras på ett anständigt sätt. (AB42) Ägaren till fastigheten Björkås 1:2 påpekar att giltigheten för koncessionen gick ut 2001 men att drift och underhåll ändå har fortsatt. Man framför vidare följande kritik mot miljökonsekvensbeskrivningen. En uppräkning av de verksamheter som orsakar störningar bör ingå och resonemang kring alternativa sträckningar och lösningar bör Box 155, Eskilstuna. Besöksadress Kungsgatan 43. Tel Fax E-post reglstrator@ei.se. Org.nr

6 jpp*'' 2(3) jnsnpkt ionpn >Ht_d-MJ. iopcr\liui ICI mmmm utvecklas med bland annat bättre beskrivning av kostnader och miljöstörningar. En bättre beskrivning av alternativ skulle också kunna peka på en förbättring av miljön om en annan lösning väljs. Beskrivningen av påverkan på landskapsbilden är bristfällig vilket leder till att påverkan förringas. Det bör beskrivas hur man kommer till slutsatsen att konsekvenserna för skogsbruket inte blir stora. Fastighetsägaren håller inte med om att magnetfälten kring ledningen inte innebär negativa konsekvenser för människors hälsa och säkerhet. Man ifrågasätter också användandet av årsmedelvärden för magnetfältets styrka och menar att toppvärden och uppmätta värden bör användas. (AB47) Norska MilJ0venidepartementet har inget att erinra. (AB51) Svenska kraftnät har enligt önskemål i remissyttranden kompletterat ansökan med prognoser för framtida strömlaster. När det gäller magnetfältnivåer bedöms de kunna öka med någon tiondel till följd av de ökade strömlasterna. Vidare menar man att det är långtidseffekter av magnetfält som bör komma ifråga för bedömning eftersom de gränsvärden som finns för momentanvärden är så höga att så kraftiga fält inte kan uppstå kring ledningen ens vid extrem belastning. När det gäller åtgärder för att minska magnetfälten menar man att de är så kostsamma att krav på sådana åtgärder är orimliga att ställa. Ombyggnad av ledningen vid en fastighet kräver flyttning av stolpar vilket kan kosta ungefär sex miljoner kronor. Svenska kraftnät meddelar vidare att transformatorn i Grundfors förnyades under Att ledningen har drivits vidare även sedan koncessionens slutdatum passerat beror på att koncessionen gäller oförändrad i avvaktan på att beslut tas om förlängningen. Under denna tid måste nödvändiga underhållsarbeten fortfarande ske. Svenska kraftnät håller inte med om påpekanden om ledningens landskapsbild, naturmiljö och skogsbruk och vidhåller bedömningarna i miljökonsekvensbeskrivningen. Vidare menar man att alternativa lokaliseringar inte krävs vid förlängningar om inte ledningen medför avsevärda olägenheter. De Natura områden och andra skyddsvärda naturområden som finns har klassificerats med ledningen på plats. Man bedömer därför att alternativa lokaliseringar inte behövs. En förändrad sträckning skulle för övrigt innebära nya miljöintrång. Att kabelförlägga ledningen är inte aktuellt på grund av krav på överföringskapacitet och driftsäkerhet. Brister i underhåll tas upp med varje enskild fastighetsägare som kan ha drabbats av skada. Fallet med fastigheten Joesjö 1:8 har överlämnats till Svenska kraftnäts enhet för ledningsunderhåll. Engångsersättning för markintrång har reglerats i samband med att ledningen byggdes. Vid underhållsröjning ersätts nedtagna träd enligt gällande värderingsnormer. (AB52) Angående länsstyrelsens förslag att sökanden ska uppmanas att samråda med berörd sameby svarar Svenska kraftnät att av deras riktlinjer för underhåll av ledningsgator framgår att man ska samråda med myndigheter och ta in synpunkter från markägare

7 JPJP^ IncnoWinnon JkjMk inspektionen ^%am (3) innan större arbeten påbörjas. Eventuellt kommer man vid nästa revidering förtydliga att samråd vid behov ska ske med berörda samebyar. Vidare påpekar man att underhållsarbeten inte brukar innebära problem med renar. Förmodligen beror detta på att renarna på sommaren befinner sig på kalfjället och att röjning under vintertid medför att renarna kommer åt att äta av de fällda träden. Fortsättningsvis blir vägar upptrampade så att renarna kan ta sig fram och skogsbilvägar blir plogade så att samerna kan åka för att titta till och köra foder till renarna. (AB54)