Tjänsteskrivelse. Delårsrapport 2

Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2) Datum 2015-09-18 Vår referens Katarina Falk Utvecklingssamordnare Katarina.Falk@malmo.se Tjänsteskrivelse Delårsrapport 2 GYVF-2015-3366 Sammanfattning Måluppfyllelsen avseende andelen elever som når examen är otillräcklig inom gymnasieskolan. En ny struktur för det systematiska kvalitetsarbetet implementeras under året vilket på sikt förväntas påverka resultatet. I det fortsatta arbetet med att utveckla elevhälsan har inletts med grundskoleförvaltningen om hur verksamheten bäst organiseras för att skapa maximala synergivinster för båda verksamheterna. Utredningen av hur övergången mellan grundskola och gymnasieskola kan ske på ett bättre sätt är färdig med kartläggningen och i december presenteras en handlingsplan. Tilldelat statsbidrag inom vuxenutbildningen grundar sig på att Skolverket för 2015 har fördelat cirka 5700 yrkesvuxplatser, 1700 lärlingsvuxplatser och 800 platser inom yrkesförarutbildning till landets kommuner. Enligt vårpropositionen har ytterligare statsbidrag riktats till yrkesvux och Skolverket har genomfört en ansökningsomgång omfattande totalt cirka 2800 platser. Ännu har endast en preliminär fördelning av platserna gjorts. Samverkan med det omgivande samhället har utvecklats. Under våren 2015 har förvaltningen ingått ett antal idéburna offentliga partnerskap (IOP) med föreningar i Malmö. Fokus för partnerskapen utgörs av insatser inom arbetsmarknadsområdet som kompletterar stadens egna verksamheter. Arbetsmarknadsområdet har inom budgetramen 2015 planerat för 440 åtgärdsanställda i genomsnitt per månad. I början av juni gjordes ett stopp av intaget för att komma i rätt budgetnivå inför 2016. Helårsprognosen för 2015 visar +4 000 tkr, beroende på Jobb Malmös verksamhetsanpassning inför 2016. Osäkerhetsfaktorer finns kvar såsom problematiken med Norra Sorgenfri gymnasiums lokaler, avstämning av höstens elevantal inom gymnasieskolan som inte är genomförd, omställningsbehov av personal beroende på förändringar inom utbudet av gymnasieutbildning samt det ökade behovet av sfi. Förslag till beslut Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att godkänna Delårsrapport 2 2015. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse AGVN 150925 Delårsrapport 2 Delarsrapport januari-augusti 2015 (Arbetsmark SIGNERAD

Åtagandeplan DR2 2015 2 (2) Beslutsplanering Arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsnämndens arbetsutskott 2015-09-16 Arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsnämnden 2015-09-25 Ansvariga Eva Ahlgren, Skoldirektör

Delårsrapport januari-augusti 2015 Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden

Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Mål... 5 2.1 Målområde 1 - En ung, global och modern stad... 5 2.2 Målområde 2 - En stad för arbete och näringsliv... 6 2.3 Målområde 3 - En stad för barn och unga... 7 2.4 Målområde 4 - En öppen stad... 8 2.5 Målområde 5 - En stad för alla... 9 2.6 Målområde 6 - En trygg och tillgänglig stad... 10 2.7 Målområde 7 - En kreativ stad... 10 2.8 Målområde 8 - En ekologiskt hållbar stad... 11 2.9 Målområde 9 - En stad med bra arbetsvillkor... 12 3 Uppföljning av verksamhet... 14 3.1 Viktiga händelser... 14 3.2 Nettokostnadsutveckling... 19 4 Uppföljning av ekonomin... 20 4.1 Utfall och prognos... 20 4.2 Investeringsram... 21 Bilagor Bilaga 1: Åtaganderapport DR2 2015 Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Delårsrapport januari-augusti 2015 2(21)

1 Sammanfattning Vid årsskiftet infördes den nya ledningsorganisationen med syfte att skapa en fungerande struktur för ökad måluppfyllelse och likvärdighet och samtidigt förenkla samarbetet med övriga pedagogiska förvaltningar. Avsikten är också att skapa förutsättningar för samarbete och samsyn mellan skolenheter där skillnaderna är mycket stora vad gäller elevers förutsättningar och resultat. Måluppfyllelsen avseende andelen elever som når examen är otillräcklig inom gymnasieskolan. En ny struktur för det systematiska kvalitetsarbetet implementeras under året vilket på sikt förväntas påverka resultatet. Arbetsmarknadsområdet har inom budgetramen 2015 planerat för 440 åtgärdsanställda i genomsnitt per månad. I början av juni gjordes ett stopp av intaget för att komma i rätt budgetnivå inför 2016. En väl fungerande elevhälsa är ett område som i hög grad påverkar samtliga verksamheter inom gymnasieskolan och en förutsättning för en ökad likvärdighet och i förlängningen en högre måluppfyllelse. Det fortsatta arbetet sker i samverkan med bland annat skolledare och myndighetsavdelningen. Samtal har inletts med grundskoleförvaltningen om hur verksamheten bäst organiseras för att skapa maximala synergivinster för båda verksamheterna. Nämnden har i uppdrag att utreda hur övergången mellan grundskola och gymnasieskola kan ske på ett bättre sätt. Kartläggningsarbetet är genomfört och i december presenteras en handlingsplan. Tilldelat statsbidrag inom vuxenutbildningen grundar sig på att Skolverket för 2015 har fördelat cirka 5700 yrkesvuxplatser, 1700 lärlingsvuxplatser och 800 platser inom yrkesförarutbildning till landets kommuner. Enligt vårpropositionen har ytterligare statsbidrag riktats till yrkesvux och Skolverket har genomfört en ansökningsomgång omfattande totalt cirka 2800 platser. Ännu har endast en preliminär fördelning av platserna gjorts. Sedan avtalen med nya leverantörer av sfi trädde ikraft i augusti 2014 har flertalet leverantörer inte kunnat leva upp till avtalad lärartäthet och lärarkompetens. Med anledning av detta beslutade nämnden om ekonomiska sanktioner från och med 5 maj 2015 mot de leverantörer som inte uppfyller avtalskraven. Dessa sanktioner upphörde dock den 4 augusti 2015 då samtliga fem leverantörer levde upp till de i avtalen ställda kraven. Förvaltningen fortsätter att kontinuerligt följa upp uppfyllelsen av avtalsvillkoren. Tillströmningen av nya anmälningar till sfi är fortsatt hög. Uppdraget till egenregin har ökat motsvarande 40 helårsplatser och kön minskat något. AGVNS samverkan med det omgivande samhället har utvecklats. Under våren 2015 har förvaltningen ingått ett antal idéburna offentliga partnerskap (IOP) med föreningar i Malmö. Fokus för partnerskapen utgörs av insatser inom arbetsmarknadsområdet som kompletterar stadens egna verksamheter. Projektet Hållbar social integrering och inkludering för nyanlända elever med syfte att nyanlända gymnasieelever snabbare ska få en meningsfull fritid och sammanhang i det svenska samhället har inlett ett samarbete med ett 20-tal föreningar och organisationer. Helårsprognosen för 2015 visar +4 000 tkr, beroende på Jobb Malmös verksamhetsanpassning inför 2016. Osäkerhetsfaktorer finns kvar såsom problematiken med Norra Sorgenfri gymnasiums lokaler, avstämning av höstens elevantal inom gymnasieskolan som inte är genomförd, omställningsbehov av personal beroende på förändringar inom utbudet av gymnasieutbildning samt det ökade behovet av sfi. Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Delårsrapport januari-augusti 2015 3(21)

Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Delårsrapport januari-augusti 2015 4(21)

2 Mål Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens viktigaste uppgift är att inom mandatperioden skapa en likvärdig verksamhet med hög kvalitet som möjliggör hög måluppfyllelse för alla elever inom gymnasie- och vuxenutbildning och för deltagare inom arbetsmarknadsinsatser. Med målet att bidra till ett socialt hållbart Malmö har arbetet tillsammans med förskole- och grundskolenämnderna fortsatt för att utveckla samsyn och förenkla övergångarna för eleverna inom utbildningssystemet. Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens arbete med förbättra måluppfyllelsen inom skolor, praktikorganisation och arbetsmarknadsinsatser kräver fokus på uppdraget, som rymmer möjligheter att på sikt minska skillnader i hälsa inom staden. Nämnden har i målstyrningsarbetet därför strävat efter att formulera nämndsmål som förväntas förbättra resultaten för elever i gymnasieskolor och vuxenutbildning och för malmöbor i nämndens arbetsmarknadsinsatser. Den struktur för målstyrning inom staden som nu implementeras har i detta första skede förstärkt möjligheten för nämnden att själv formulera hur den bäst bidrar till kommunfullmäktiges mål möjliggör ett större fokus på nämndens kärnuppdrag. Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden välkomnar målstyrningsarbetets struktur på nämndsnivå med nämndsmål, indikatorer och åtaganden som tydliggör ansvarfördelning och förhållande mellan de aktiviteter som görs och nämndens mål och måluppfyllelse. Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens uppskattar också den överskådliga struktur som ger transparens både inom förvaltningen och mellan förvaltningar vilket ger större möjlighet att få syn på överlappande arbeten och nya samverkansmöjligheter. 2.1 Målområde 1 - En ung, global och modern stad 2.1.1 Kommunfullmäktigemål - Malmöborna ska kunna känna sig stolta över sin unga, globala och moderna stad där frågor om jämlikhet, jämställdhet, antidiskriminering, miljö och delaktighet står högt på dagordningen. Nämnden ser kommunfullmäktiges mål nummer 1 som en utgångspunkt för målarbetet snarare än som ett mål i sig. Ojämlikheter ska minska, individers fulla potential ska tas tillvara och skillnaderna i hälsa ska minska genom att bakomliggande orsaker påverkas. En av de mest avgörande bakgrundsfaktorerna vad gäller såväl fysisk som psykisk hälsa är utbildning varför nämnden bidrar bäst genom fokus på uppdraget. De nämndsmål som formulerats i nämndsbudgeten och som syftar till förbättrad måluppfyllelse inom gymnasie-, vuxenutbildning och inom arbetsmarknadsområdet är nämndens bidrag till arbetet i bygget av den hållbara staden Malmö. För att mer effektivt ta sig an arbetet med likvärdighet har nämnden från och med 2015 bland annat skapat en ny organisation. Prioriteringen av större likvärdighet och måluppfyllelse harmonierar väl med Malmökommissionens syfte och mål, i enlighet med kommunfullmäktigemålets inriktning för 2015. Nämnden arbetar kontinuerligt med kommissionens uppdrag och rekommendationer vilket framgår under mål och åtaganden i nämndsbudgeten. Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Delårsrapport januari-augusti 2015 5(21)

2.2 Målområde 2 - En stad för arbete och näringsliv 2.2.1 Kommunfullmäktigemål - Malmöborna ska ha tillgång till en växande arbetsmarknad och ges förutsättningar för självförsörjning. I syfte att skapa förutsättningar för självförsörjning för malmöborna, arbetar nämnden med att utarbeta modeller för att mäta de långsiktiga effekterna av såväl arbetsmarknadsinsatser som vuxenutbildning samt deltagarnas uppfattning av dessa insatser. Framtagande av modeller och analys av resultaten är ett kvalitetsarbete som ger förbättrade förutsättningar för malmöborna. Arbetet är påbörjat men det är av vikt att nämnden fortsätter arbeta intensivt för att säkerställa att insatserna bidrar till att fullmäktigemålet uppnås. Nämndens pågående arbete med att hitta nya former för samverkan mellan aktörer kopplade till gymnasieskola, vuxenutbildning och arbetsmarknad (tex genom projekt Yrkes-sfi Skåne, överenskommelse med Arbetsförmedlingen och visionsprogram för gymnasieskolan) är ytterligare aspekter som bedöms bidra till uppfyllelse av fullmäktigemålet. Dock krävs såväl resurser som fortsatt engagemang från de deltagande aktörerna för att kunna säkerställa resultat som bidrar till ökad självförsörjning bland malmöborna. Med anledning av den höga ungdomsarbetslösheten i Malmö är insatser kopplade till unga arbetslösa kvinnor och män 16-24 år särskilt relevanta. Nämnden har påbörjat ett kartläggningsarbete av möjliga insatser men arbete kvarstår med att implementera dessa i syfte att bidra till fullmäktigemålet. Av vikt är att resurser finns fortsatt tillgängliga för att säkerställa implementeringsarbetet. Nämndsmål Kvinnor och män som deltar i kommunala arbetsmarknadsinsatser och vuxenutbildning ska ges förutsättningar för självförsörjning genom arbete. Andelen malmöbor som erhåller försörjningsstöd ska minska. Kommentar Nämndsmålet bedöms vara delvis uppnått under tertial 2. Förvaltningen har, i syfte att uppnå nämnsmålet, inlett ett flertal insatser som ska borga för att de kvinnor och män som deltar i såväl vuxenutbildning som arbetsmarknadsinsatser ges de bästa förutsättningarna för att bli självförsörjande och som en effekt därav även minska stadens kostnader för försörjningsstödet. Bland annat har ett förvaltningsövergripande arbete inletts för att ta fram en modell för att mäta såväl effekter som de deltagande kvinnorna och männens uppfattning om insatserna. Vidare har även målgruppsanalyser inom ramen för arbetsmarknadsområdet genomförts, samt utökade tillgänglighetsinsatser införts. Under hösten 2015 startade även en pilotverksamhet för SFIstuderande i samverkan mellan Komvux Södervärn och JobbMalmö. I syfte att delge de deltagande kvinnorna och männen ytterligare förutsättningar för att bli självförsörjande genomförs arbetsmarknadsinsatser inom ramen för Komvux Södervärns verksamhet. Genomförande av talangprogram och samordning av det regionala projektet Yrkes-sfi Skåne (modell för regional samverkan avseende insatser som kombinerar arbetsmarknadsutbildning och utbildning i svenska för invandrare). Alla ungdomar (16-24 år) ska ges förutsättningar för arbete och utbildning. Inom 90 dagar ska samtliga erbjudas sysselsättning genom arbete, studier eller annan insats. Ungdomarnas sysselsättning ska vara Nämndsmålet bedöms vara delvis uppnått under tertial 2. Bedömningen grundrar sig i de olika insatser som påbörjats i förvaltningen under den aktuella tidsperioden. Utifrån ett förvaltningsövergripande perspektiv har insatser för unga kvinnor och män (16-24 år) kartlagts och förslag på insatser har upprättats. Arbetet korreleras med det pågående utvecklingsarbetet mellan Malmö stad och Arbetsförmedlingen inom ramen för DUA (Delegationen för Unga till Arbete). Ett led i att uppnå nämndsmå- Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Delårsrapport januari-augusti 2015 6(21)

Nämndsmål känd. Kommentar let utgörs av förvaltningens arbete med att anordna praktikplatser till unga kvinnor och män i åldrarna 16-24 år, där ca 3000 praktikplatser tagits fram under perioden. Ytterligare en insats som påbörjats under tidsperioden handlar om att undersöka förutsättningarna för att, på såväl kort som lång sikt, samla närliggande utbildningar och aktiviteter inom gymnasiet, vuxenutbildningen och arbetsmarknad. Arbetet med att ta fram ett visionsprogram för utbildningar inom IT, media och teknik är till stor del avhängigt de synergivinster som går att göra i skärningspunkten mellan befintliga utbildningar och mellan olika områden inom förvaltningen. 2.3 Målområde 3 - En stad för barn och unga 2.3.1 Kommunfullmäktigemål - Malmös barn och unga ska få det stöd och den utbildning de behöver för att växa upp under trygga och jämlika förhållanden och utveckla sin fulla potential. Den minskande andelen gymnasieelever som når examen och den stora andel elever på introduktionsprogram som inte gått vidare till nationella program är utmaningar som nämnden behöver åtgärda för att bättre bidra till kommunfullmäktiges mål. Fortsatt utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet och satsning på språkutvecklande undervisning är viktiga komponenter i det fortsatta arbetet. Ambitionen i nämndens mål är med nödvändighet hög eftersom Arbetsmarknads-, gymnasieoch vuxenutbildningsnämnden, som gymnasieskolans huvudman, ska ge möjlighet för att varje elev att utveckla sin fulla potential, därmed blir måluppfyllelsen svag i förhållande till målvärdet, 100 procent.. Nämndsmål Alla elever når målen för utbildningen. Kommentar Nämndsmålet bedöms inte vara uppnått. Andel elever med examen på högskoleförberedandeprogram sjunker från 85 procent 2014 till 79,8 procent 2015. Utvecklingen för pojkar är alarmerande: andelen som når högskoleförberedande examen sjunker från 83,5 till 74,8 procent. Andel av eleverna på yrkesprogrammen som når yrkesexamen ökar men ligger fortfarande under rikssnittet. Analys av resultaten på programnivå ger en splittrad bild. De kurser eleverna inte klarar omfattar språkkrävande gymnasiegemensamma ämnen som historia och samhällskunskap i synnerhet men även vissa karaktärsämnen. Resultaten understryker behovet av fortsatt satsning på språkutvecklande undervisning och matematiklyft. Arbete med studieron på gymnasieskolorna initieras då analysen visar samband mellan elevernas upplevda arbetsro och studieresultat på programnivå. Övergången från introduktionsprogram till nationella program är mycket låg, ca 10 procent enligt preliminära beräkningar. Satsningar på bland annat studiestöd på modersmål är en viktig del i det fortsatta arbetet. 57 procent av kurserna (58 procent för kvinnor och 54 för män) inom vuxenutbildningen avslutades med minst betyget E. Utvecklingspotential finns för att höja resultatet ytterligare, men utfallet bör också analyseras i relation till de olika förutsättningar som vuxna studerande har och som kan påverka möjligheterna till att slutföra kurserna med godkänt Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Delårsrapport januari-augusti 2015 7(21)

Nämndsmål Kommentar betyg. Resultatanalysen fortsätter under hösten på gymnasieskolorna och vuxenutbildningen. 2.3.2 Uppdrag - Grundskolenämnden och Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden ges i uppdrag att utreda hur övergången mellan grundskola och gymnasieskola kan ske på ett bättre sätt. En utredning pågår för att klargöra vad grundskole- respektive arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen behöver göra för att övergången mellan grundskola och gymnasieskola ska ske på ett bättre sätt. Som grund finns även den projektredovisning som lämnades 2014; Att förbättra arbetet med övergångshandlingar ett gemensamt ansvar. Kartläggningen av aktuella rutiner är klar och det kvarstår att föreslå handlingsplan för åtgärder såsom gemensamma riktlinjer och/eller rutiner, tidplan samt kvalitetssäkring av de dokument som ska lämnas över vad gäller det pedagogiska. Detta har områdeschefer för gymnasiet och utbildningschefer inom grundskolan tagit på sig att gemensamt ansvara för. Ett digitalt verktyg för att avlämnande och mottagande skolor ska kunna utbyta övergångsdokument finns på plats sedan början av augusti. Verktyget är kopplat till den regionala antagningsdatabasen, som Myndighetsavdelningen ansvarar för avseende Malmöungdomar, och möjliggör således överlämnande av övergångshandlingar inom hela samverkansområdet Skåne/Västra Blekinge, oavsett huvudman. 2.4 Målområde 4 - En öppen stad 2.4.1 Kommunfullmäktigemål - Malmö ska vara en öppen, jämställd och inkluderande stad, fri från diskriminering, där alla ges lika rättigheter och möjligheter och där mångfalden är en tillgång. Många malmöbor deltar i nämndens verksamheter varför det är av stor vikt att dessa är öppna, jämställda och fria från diskriminering. De regelbundna undersökningar som görs i verksamheterna indikerar relativt låg nivå av diskriminering, ambitionen är naturligtvis noll diskriminering. Genom fortsatt idogt värdegrundsarbete kan nämnden bidra till kommunfullmäktiges mål om att Malmö ska vara en öppen, jämställd och inkluderande stad. Nämndsmål Eleverna på gymnasiet och inom vuxenutbildningen erbjuds en öppen, jämställd och inkluderande lärmiljö där mångfalden och flerspråkigheten ses som en tillgång. Kommentar Nämndsmålet bedöms vara delvis uppnått under den aktuella tidsperioden. En övervägande majoritet av såväl unga kvinnor och män på gymnasiet som studerande inom ramen för vuxenutbildning uppger att de känner sig trygga på sin utbildning. Resultatet skiljer marginellt mellan kvinnor och män. Vad gäller diskriminering är det inom gymnasieskolorna vanligast att elever som upplever sig kränkta pga. etnisk tillhörighet (4,2 procent) eller kön (4,0 procent). Övriga diskrimineringsgrunder fördelar sig enligt följande: religion 2,8 procent, sexuell läggning 1,9 procent, könsidentitet 1,6 procent, ålder 2,7 procent och funktionsnedsättning 2,0 procent. Flickorna anger sig oftare kränkta än pojkarna. Resultaten är mycket lika mellan yrkesutbildningar och högskoleförberedande utbildningar. Frågan om elevers upplevelse av diskriminering kommer att följas upp i det nyskapade elevnätverk där elevrepresentanter från skolorna och skolornas områdeschefer träffas för att diskutera frågor utifrån elevperspektivet. Inom ramen för vuxenutbildningen uppger ca 7 procent av kvinnorna och männen att de känt sig diskriminerade vid något tillfälle under sin Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Delårsrapport januari-augusti 2015 8(21)

Nämndsmål Deltagare inom arbetsmarknadsinsatserna erbjuds en öppen, jämställd och inkluderande miljö där mångfalden och flerspråkigheten ses som en tillgång. Kommentar tid på skolan. I syfte att bättre ta vara på språkkompetensen och tillse att nämnsmålet om att se flerspråkighet som en tillgång, görs under pågående läsår en inventering av gymnasieelevernas intresse för att läsa modersmål som modernt språk. Nämndsmålet bedöms vara delvis uppnått under den aktuella tidsperioden. Inom ramen för JobbMalmös verksamhet bedrivs ett arbete för att möjliggöra att verksamheten ska vara tillgänglig för kvinnor och män med bristfälliga språkkunskaper. Vidare har utvecklingsarbete genomförts inom ramen för JobbMalmös verksamhet med fokus på jämställdhet och likabehandling. Verksamheten har också, i syfte att uppnå nämndsmålet, sammanställt en intern utredning innehållande förslag på hur JobbMalmö kan utveckla arbetet med jämställdhet och inkluderingsfrågor. Utredningen och förslag till insatser delges och beslutas av JobbMalmös ledningsgrupp under hösten. För att uppnå nämndsmålet ingår arbetsmarknadsområdet i det förvaltningsövergripande arbetet med att utforma en modell för att mäta deltagande kvinnor och mäns upplevelse av trygghet, jämställdhet, inkludering och delaktighet inom ramen för arbetsmarknadsområdets insatser. Enkätundersökningen ska genomföras under hösten 2015. 2.5 Målområde 5 - En stad för alla 2.5.1 Kommunfullmäktigemål - Malmöbor med behov av stöd och hjälp ska bemötas med respekt och ges förutsättningar för en meningsfull tillvaro med inflytande över sin vardag och i samhället Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden bidrar till fullmäktigemålet genom att kontinuerligt inhämta och analysera de uppfattningar som deltagare och studerande inom verksamheterna har om sina möjligheter till inflytande och delaktighet. Utmaningar finns inom nämndens ansvarsområden, vilket påverkar nämndens möjligheter till att bidra till att fullmäktigemålet uppnås. Eleverna på gymnasiet uppvisar sjunkande resultat över åren vad gäller upplevelsen av möjlighet till inflytande över utbildningssituationen. Insatser krävs för att vända utvecklingen och nämnden arbetar bland annat med att utveckla dialogen inom ramen för elevnätverk och elevskyddsombud. En positiv trend över tid kan dock skönjas inom ramen för vuxenutbildningen där en övervägande majoritet (såväl kvinnor som män) upplever sig ha stora möjligheter till inflytande över sin lärsituation. Nämnden gör därför bedömningen att möjligheterna till att bidra till uppfyllelse av fullmäktigemålet är goda, men att insatser krävs för att vända den negativa utvecklingen inom ramen för gymnasieområdet. Nämndsmål Alla som deltar i gymnasieutbildning, vuxenutbildning eller arbetsmarknadsinsatser ska ha reella möjligheter till inflytande över den egna insatsen samt på klass- och/eller gruppnivå. Kommentar Nämndsmålet bedöms vara delvis uppnått. Inom vuxenutbildningen (såväl egenregi som externt upphandlad verksamhet) kan ett mycket positivt resultat skönjas. En övervägande majoritet (90 procent av kvinnorna och 90 procent av männen) upplever sig ha inflytande över sin utbildningssituation. Ett förvaltningsövergripande arbete pågår för att ta fram en modell för att bättre mäta deltagarna i vuxenutbildning och arbetsmarknadsinsatsers upplevelse av delaktighet och inflytande. Modellen (i form av en enkät) planeras tas i bruk under hösten och där resultaten kan användas för att helt och fullt uppnå nämndsmålet. Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Delårsrapport januari-augusti 2015 9(21)

Nämndsmål Kommentar Inom gymnasieskolorna är trenden av mer negativ karaktär vilket medför att nämndsmålet ännu inte kan bedömas vara helt uppfyllt. Trenden är att eleverna upplever minskat inflytande. 2011 ansåg 61 procent av eleverna att de har inflytande över innehållet i alla eller de flesta kurser. Vid 2015-års mätning instämmer endast 41 procent. En mindre andel flickor än pojkar anser sig ha inflytande över innehållet i utbildningen. Elever på yrkesutbildningarna upplever i högre grad att de har inflytande. Men även bland dessa minskar andelen som anser sig ha inflytande över undervisningens innehåll från 69 till 51 procent. För att stärka elevernas möjligheter till inflytande och få bättre förståelse för resultaten har ett förvaltningsgemensamt elevnätverk skapats. För att möjliggöra och säkerställa att skolorna arbetar med elevskyddsombud genomförs årligen elevskyddsombudsutbildning. 2.6 Målområde 6 - En trygg och tillgänglig stad 2.6.1 Kommunfullmäktigemål - I Malmö ska alla känna sig trygga och vara säkra såväl i hemmet som i stadens offentliga rum. AGVN bidrar till att uppfylla kommunfullmäktigemålet att alla i Malmö ska känna sig trygga i sina hem och i de offentliga rummen genom att se till att tryggheten är stor på skolor och inom arbetsmarknadsinsatser. Det viktigaste bidraget till ett tryggt Malmö gör nämnden indirekt genom att sträva efter att erbjuda likvärdiga utbildningar av god kvalitet där var och en av eleverna kan utveckla sin fulla potential. Så skapas trygghet i nämndens verksamheter och trygga ungdomar med framtidstro. Nämnden strävar också efter att nå målen i de nationella styrdokumenten som handlar om att fostra unga till demokratiska medborgare. 2.7 Målområde 7 - En kreativ stad 2.7.1 Kommunfullmäktigemål - I Malmö ska alla kunna utvecklas och stärkas med hjälp av en meningsfull fritid och kultur. AGVN har, under våren 2015, ingått ett antal idéburna offentliga partnerskap (IOP) med föreningar i Malmö. Fokus för partnerskapen utgörs av insatser inom arbetsmarknadsområdet som kompletterar stadens egna verksamheter. Den samverkansform med den idéburna sektorn som IOP utgör, möjliggör kunskapsallianser med jämlik dialog och samverkan med stadens föreningsliv i högre utsträckning. Nämnden gör också bedömningen att denna samverkan bidrar till att uppfylla intentionerna i fullmäktigemålet. Nämndsmål Genom samarbete med stadens föreningsliv bidrar nämnden till att både elever inom utbildningsområdena och deltagare inom arbetsmarknadsområdet utvecklas och stärks. Kommentar Nämndsmålet bedöms vara delvis uppnått genom de nyligen beslutade idéburna offentliga partnerskap som förvaltningen ingått med ett antal föreningar i Malmö. Med dessa ges ytterligare möjlighet för deltagande kvinnor och män att delta i aktiviteter som gagnar dem på vägen till etablering på arbetsmarknaden. I Kommunstyrelsens beslut (STK-2013-145) om inriktningen på det fortsatta arbetet för en socialt hållbar utveckling ingår ett uppdrag åt AGVN att utreda möjligheterna till stärkt samarbete mellan gymnasieskolor och lokala idrottsföreningar i syfte att erbjuda eleverna fysisk aktivitet efter skoldagens slut. AGVF driver ett pilotprojekt där idrottsföreningen LB07 och Pauliskolan ingår. Målet är att skolans elever en dag i veckan ska erbjudas fysisk aktivitet i anslutning till skoldagen och att LB07 ska ansvara för denna. I samarbetet har även fritidsförvaltningen Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Delårsrapport januari-augusti 2015 10(21)

Nämndsmål Kommentar bjudits in. 2.8 Målområde 8 - En ekologiskt hållbar stad 2.8.1 Kommunfullmäktigemål - Malmö stad ska skapa en hållbar stadsstruktur för en växande befolkning och fortsätta utvecklas som en attraktiv och tillgänglig stad. AGVN har inte formulerat ett separat nämndsmål till detta fullmäktigemål. Nämnden bidrar till den hållbara stadsstrukturen för en växande befolkning genom att arbeta för ett utbildningssystem av hög kvalitet. Därmed är arbetet med att förbättra måluppfyllelse inom utbildningsområdet nämndens bidrag till att Malmö fortsätter utvecklas som en attraktiv och tillgänglig stad. 2.8.2 Kommunfullmäktigemål - Malmö ska vara en hälsofrämjande och klimatsmart stad där det är enkelt att göra hållbara val. I syfte att bidra till fullmäktigemålet och till Malmö som en klimatsmart stad arbetar arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden (AGVN) mot målet att bli en helt digitaliserad förvaltning. Arbetet mot en helt digitaliserad förvaltning är påbörjat men arbete kvarstår med att implementera de intentioner som återfinns hos nämnden. AGVN arbetar även gentemot fullmäktigemålet genom att, i så hög utsträckning som möjligt, köpa ekologiska och/eller rättvisemärkta produkter. Här finns ytterligare utvecklingsarbete att göra, bland annat i form av utökat användande av e-fakturor (för att kunna spåra inköpen) och informationsarbete inom ramen för den egna verksamheten. För att bidra till att fullmäktigemålet uppfylls har AGVN även gett förvaltningen i uppdrag att tillse att krav på sociala villkor ställs i alla upphandlingar. Av vikt är tydlighet i ansvarsfördelning mellan stadskontorets centrala upphandlingsenhet och arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen. Arbete och dialog är påbörjat i detta hänseende, men förväntas vara fastställt först under senare delen av hösten. Nämndsmål Förvaltningen strävar efter att bli stadens första helt digitaliserade förvaltning. Kommentar Nämndsmålet bedöms vara delvis uppnått. En arbetsgrupp har tillsatts i augusti 2015 för att lägga förslag till handlingsplan för förvaltningens digitalisering. Förvaltningens ledningsgrupp är styrgrupp för uppdraget. Arbetsgruppen leds av områdeschef för gymnasieområde 2 och har en bred sammansättning med medarbetare, chefer eller rektorer från samtliga verksamhetsområden och förvaltningens kansli. Arbetsgruppen redovisar förslag till handlingsplan i november. Planerat ärende till nämnd i december 2015. Förvaltningen gör socialt- och ekologiskt hållbara inköp där sociala villkor vid offentlig upphandling tillämpas. Nämndsmålet bedöms vara delvis uppnått. 48 procent av inköpen med e-faktura är ekologiska och/eller rättvisemärkta produkter (från och med 2015 separeras inte ekologiskt och rättvisemärkt i statistiken). Enbart 70 procent av inköpen sker med e-faktura vilket medför osäkerhet kring hur stor andel av inköpen totalt som är ekologiska och/eller rättvisemärkta varor. Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Delårsrapport januari-augusti 2015 11(21)

Nämndsmål Kommentar Den nya organisationen med mer centraliserat ansvar ger större möjlighet att utbilda och informera verksamheterna om såväl rutiner för e- inköp som vikten av att välja ekologiskt/rättvisemärkt. Arbetet är påbörjat. Förvaltningen har fått i uppdrag att arbeta aktivt för att sociala villkor ska kunna tillämpas vid offentlig upphandlingar. För att möjliggöra att nämndsmålet uppnås till fullo, arbetar förvaltningen med att fastställa ansvarsfördelning och organisation för detta uppdrag, vilket förväntas vara på plats under senare delen av hösten. 2.9 Målområde 9 - En stad med bra arbetsvillkor 2.9.1 Kommunfullmäktigemål - Malmö stads medarbetare ska ha bra arbetsvillkor och ska med hög kompetens och kunskap möta Malmöborna. I syfte att försäkra sig om goda arbetsvillkor inom förvaltningen har arbetsmarknads-, gymnasieoch vuxenutbildningsnämnden antagit en plan för Lika Rättigheter och Möjligheter med tydlig handlingsplan. Aktiviteter inom planen kommer att genomföras under 2015 och 2016. I syfte att ha nära samverkan med de fackliga organisationerna har nämnden kompletterat samverkansprocesserna så att den också sker på områdesnivå. Idag har nämnden en fungerande kompetensförsörjning. Utmaningen är den framtida kompetensförsörjningen. Vilka utbildningar kommer framtidens malmöbor att efterfråga? Vilka kunskaper kommer att behövas i Malmö om 5, 10 och 20 år? Inom nämndens ansvarsområde kommer stora krav att ställas på kompetensutveckling. En kompetensförsörjningsstrategi har tagits fram. Nämndsmål Gymnasieskolor, vuxenutbildning och arbetsmarknadsområdet har god och långsiktig kompetensförsörjning. Alla anställda inom förvaltningen erbjuds reella möjligheter till inflytande och medbestämmande över sitt arbete, sin arbetsplats och sin dagliga arbetsmiljö. Alla anställda inom AGVN erbjuds en öppen, jämställd och inkluderande arbetsmiljö där Kommentar Nämndsmålet bedöms vara delvis uppnått. Idag har förvaltningen en fungerande kompetensförsörjning men framtida behov kommer att ställa större krav på kompetensutveckling. För att kunna erbjuda relevanta yrkesutbildningar kommer det också att krävas en god förmåga av förvaltningen att rekrytera rätt medarbetare. Förvaltningen har tagit fram förslag till en kompetensförsörjningsstrategi. Denna ska förankras under hösten och i samband med detta kommer handlingsplaner att tas fram i syfte att säkra en långsiktig kompetensförsörjning. Åtagandet är långsiktigt och kommer inte att vara helt uppfyllt under året. Nämndsmålet bedöms vara uppnått. Samverkansorganisationen ändrades vid årsskiftet och kompletterades med samverkan på områdesnivå. Syftet är att möjliggöra samverkan där frågorna faktiskt beslutas. Utvärdering görs kommande årsskifte. Förvaltningsrådet utvärderade sitt arbete under tertialet vilket föranledde en tydligare struktur för de redan befintliga dialogmötena som sker vid sidan om den reguljära samverkan. Förvaltningen har under första tertialet implementerat en enhetlig modell för medarbetarsamtal och bedömning utifrån satta lönekriterier som bland annat garanterar att varje medarbetare får två längre samtal med sin chef för utveckling och bedömning. En första utvärdering av genomförandet av medarbetarsamtal kommer att kunna slutföras under tertial tre. Nämndsmålet bedöms vara uppnått. Nämnden har antagit en plan för Lika Rättigheter och Möjligheter med tydlig handlingsplan. Genomförande av aktiviteter kommer att pågå såväl under året som kommande Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Delårsrapport januari-augusti 2015 12(21)

Nämndsmål mångfalden ses som en tillgång. Kommentar år. Utvärdering av de i planen beslutade aktiviteterna genomförs efter hand. Riktlinjer för arbete mot våld och hot är implementerade. För att säkerställa att rekryteringsprocessen alltid är fri från diskriminering har förvaltningen tidigare prövat s k blinda/anonymiserade ansökningar men metoden har inte varit tillförlitlig. Under tertial tre kommer en särskild modul att pilotas vid rekryteringar för att kunna utvärdera om målet uppnås. Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Delårsrapport januari-augusti 2015 13(21)

3 Uppföljning av verksamhet 3.1 Viktiga händelser NY LEDNINGSORGANISATION Vid årsskiftet infördes den nya ledningsorganisationen med syfte att skapa en fungerande struktur för ökad måluppfyllelse och likvärdighet och samtidigt förenkla samarbetet med övriga pedagogiska förvaltningar. Avsikten är också att skapa förutsättningar för samarbete och samsyn mellan skolenheter där skillnaderna är mycket stora vad gäller elevers förutsättningar och resultat. Under årets första månader arbetade förvaltningen mycket med att planera och formulera verksamhetens mål. Processen fortlöper och verksamheterna engageras i allt högre grad. ÖVERGÅNG MELLAN GRUNDSKOLA OCH GYMNASIESKOLA PÅ ETT BÄTTRE SÄTT En utredning pågår för att klargöra vad grundskole- respektive arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen behöver göra för att övergången mellan grundskola och gymnasieskola ska ske på ett bättre sätt. Utredningen presenterar sina förslag i december. Som grund finns även den projektredovisning som lämnades 2014; Att förbättra arbetet med övergångshandlingar ett gemensamt ansvar. Kartläggningen av aktuella rutiner är klar och det kvarstår att föreslå handlingsplan för åtgärder såsom gemensamma riktlinjer och/eller rutiner, tidplan samt kvalitetssäkring av de dokument som ska lämnas över vad gäller det pedagogiska. Detta har områdeschefer för gymnasiet och utbildningschefer inom grundskolan tagit på sig ett gemensamt ansvar för. Ett digitalt verktyg för att avlämnande och mottagande skolor ska kunna utbyta övergångsdokument finns på plats sedan början av augusti. Verktyget är kopplat till den regionala antagningsdatabasen och möjliggör således överlämnande av övergångshandlingar inom hela samverkansområdet Skåne/Västra Blekinge, oavsett huvudman. MOTTAGANDE AV NYANLÄNDA 1 september 2015 kommer en ny organisation för mottagande, kartläggning och test inför antagning till språkintroduktionen att sjösättas. Organisatoriskt knyts personalen till myndighetsavdelningen för att starkare betona myndighetsansvaret i den förtydligade lagstiftningen inom området. Fokus kommer under hösten att ligga på utveckling av test- och kartläggningsmaterial samt att anpassa mottagandet till den nya områdesorganisationen. Anpassning ska ske till nya lagkrav som träder i kraft 1 januari 2016 och en utveckling av verksamheten är också viktig i perspektivet av det starkt ökande antalet ensamkommande ungdomar i gymnasieålder. GYMNASIEORGANISATION, SKOLOR OCH PROGRAM Vid den slutliga antagningen 1 juli hade 3979 elever sökt nationella program i Malmö i första hand, det är 43 färre än 2014. Av de förstahandssökande 2015 var 80 procent behöriga till sitt förstahandsval vilket är samma procentandel som 2014. Till de kommunala skolorna hade 2302 elever sökt i första hand, 77 färre än 2014. Andelen behöriga sökande till de kommunala skolorna har ökat från 80,0 procent 2014 till 82,3 procent 2015. Antalet preliminärt antagna till de kommunala skolorna har dock minskat med 89 elever. Främst beroende på att andelen sökande och antagna till yrkesprogram inom de kommunala skolorna har minskat. Antalet sökande till högskoleförberedande program har ökat något. Till de fristående skolorna hade 1677 elever sökt i första hand, 34 fler än 2014. Andelen behöriga sökande till de fristående skolorna har minskat från 80,2 procent till 77,2 procent. Antalet preliminärt antagna till de fristående skolorna har ökat med 51 elever. Främst beroende på att antalet Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Delårsrapport januari-augusti 2015 14(21)

sökande och antagna till yrkesprogram har ökat. I samband med att nämnden fastställde den preliminära gymnasieorganisationen för 2015/16 fattades också ett beslut om att starta Malmö Lärlingscenter inför höstterminen 2015. Till lärlingscentret har antagits 38 elever vilket är fler än de mellan 25-32 elever som beslutsunderlaget baserades på. Den skolförlagda tiden, ca 2 dagar i veckan, kommer eleverna att tillbringa i nya lokaler på Stadiongatan. Antagning pågår till och med den 15 september. Därefter tar respektive rektor över antagning till eventuellt kvarvarande platser, förutom till introduktionsprogrammen där gymnasieantagningen har delegation på antagning hela läsåret. ELEVHÄLSA En väl fungerande elevhälsa är ett område som i hög grad påverkar samtliga verksamheter inom gymnasieskolan och en förutsättning för en ökad likvärdighet och i förlängningen en högre måluppfyllelse. Utifrån de inom förvaltningen genomförda kartläggningar och utredningar, har ett arbete påbörjats med att samla, samordna och utveckla befintliga specialistkompetenser/resurser inom den centrala elevhälsan. Under slutet av våren påbörjades, som ett steg i processen mot en mer funktionell central elevhälsa, rekryteringen av en ny verksamhetschef med ett förtydligat uppdrag utifrån samordning, pedagogisk kvalitet, likvärdighet, rättssäkerhet och tillgång till adekvata specialistkompetenser. En ny chef är på plats och i samband med detta samlas personalgruppen även geografiskt under ett tak. Det fortsatta utvecklingsarbetet sker i samarbete med bland annat skolledare och representanter för myndighetsavdelningen. Vidare har samtal inletts med grundskoleförvaltningen om hur en framtida samordning inom elevhälsans område skulle kunna innebära synergivinster för båda verksamheterna. STUDIE- och YRKESVÄGLEDNING Arbetet med en övergripande plan för vägledning inom nämndens verksamhetsområde är ännu så länge i sin linda. Malmö deltar inom ramen för samarbetet i Skåne sydväst i ett arbete för att dra nytta av de lärdomar som gjorts i de kommuner som kommit längst. Viktiga slutsatser så här långt är att en funktionell vägledning måste utgå ifrån den regionala rörligheten, yrkesprogrammens vikande söktryck och status. Det måste också göras i samarbete med näringslivet, branschråd och grundskolan samt kopplas till förvaltningens eget arbete med övergångar från introduktionsprogram i egen regi. Ytterligare ett identifierat område är arbetet med att möta de särskilda behov som finns inom gruppen nyanlända och ensamkommande ungdomar. Arbetet med en övergripande plan för vägledning tar sin utgångspunkt i de nationella råd och riktlinjer som tagits fram samt egna erfarenheter inom förvaltningen och kunskaper inom exempelvis branschråden kopplade till yrkesprogrammen. ELEVER MED ANNAT MODERSMÅL Alla elever på Startskolan har studiehandledning på modersmålet en lektion per vecka, alfabetiseringsklassen får två lektioner per vecka (med ett fåtal undantag där språket är mycket litet). Skolor med mindre behov av modersmålsundervisning samarbetar med Språkcentralen inom grundskoleförvaltningen för att få detta behov tillgodosett. Förvaltningen utreder möjligheten att låta elever med annat modersmål än svenska pröva språkkunskaperna inom ramen för moderna språk. Under läsåret kommer en inventering av befintlig kompetens genomföras. I den mån det finns befintlig kompetens inom organisationen kommer dessa nyttjas för att ge elever möjlighet att pröva modersmålet som modernt språk. I de fall där det inte finns kompetens ska kontakter tas med grundskoleförvaltningen och Språkcentralen för att se om över möjligheten till samarbete. Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Delårsrapport januari-augusti 2015 15(21)

DIGITALISERING Gymnasieskolorna har till övervägande del en organisation där varje elev får eget digitalt verktyg (1-1). Inom Komvux har man i delar en relativt god tillgänglighet för eleverna och en organisation som fungerar bra med BYOD (Bring Your Own Device). Detta innebär att eleverna tar med sina egna digitala verktyg. Alla skolor har tillgång till Malmö Apps (Google Apps for Education) vilket innebär att strukturer för att skapa digitala resurser och tillgängliggöra dem för elever redan finns på plats. Under våren har arbete gjorts inom skolområdet för att säkerställa att elever får tillgång till de lärresurser som lärarna gör digitalt. Skolorna har anpassat sig genom att skapa enhetliga lösningar inom det Malmö Apps system som redan finns. Brister i den tekniska infrastrukturen hindrar utvecklingen mot digitaliserad förvaltning och kräver insatser i form av investeringar. Kartläggning av förvaltningens samtliga ärendeprocesser och dokumentation av dessa i en arkivhandbok (tidigare kallad dokumenthanteringsplan) har påbörjats och ska vara klar i december 2015. Arbetet med att ta fram ärendeprocesser och övriga allmänna handlingar är tätt sammankopplad med daglig linjeverksamhet och resultatet kommer efterhand att göra ärendehandläggningen enklare. Hittills har arbetet resulterat i 14 mallar i Platina vilka kommer att underlätta arbetet för många handläggare. En ökning av antalet ärenden i Platina kan också ses som en framgång i att förvaltningen blir allt bättre på att sköta det offentliga uppdraget i en digital miljö. KOMMUNALA AKTIVITETSANSVARET Det kommunala aktivitetsansvaret förtydligades från och med 1 januari 2015. Det innebär att kommunerna utöver att föra ett register över de ungdomar som omfattas av ansvaret även ska dokumentera sina insatser på lämpligt sätt. Denna dokumentation innebär ett ökat administrativt arbete och ett nytt verksamhetssystem har därför tagits i bruk under augusti 2015. Inom aktivitetsansvaret fanns per den 15 juni 1267 ungdomar varav 615 hade en känd aktivitet. Den stora andelen ungdomar med okänd aktivitet i juni jämfört med tidigare månader under hösten antas bero på att möjligheten att undanta ungdomar som fått gymnasieexamen i annan kommun inte längre sållas ut via koppling till UHR. Denna koppling blir åter möjlig från och med september 2015 vilket ökar kvalitén i registreringen. En utredning med förslag till framtida organisering av Kommunala aktivitetsansvaret ska läggas fram i oktober. För det utvidgade uppdraget som också innebär att erbjuda aktiviteter för ungdomarna lämnas nu en ESF-ansökan om medel för att undersöka möjligheter till aktiviteter utöver de som redan erbjuds samt möjligheter till samverkan med andra myndigheter. En förvaltningsövergripande arbetsgrupp, under ledning av arbetsmarknadsområdet, inventerar pågående insatser inom aktivitetsansvaret. RIKTADE STATSBIDRAG INOM VUXENUTBILDNINGEN Tilldelat statsbidrag grundar sig på att Skolverket för 2015 har fördelat cirka 5700 yrkesvuxplatser, 1700 lärlingsvuxplatser och 800 platser inom yrkesförarutbildning till landets kommuner. I enlighet med vårpropositionen har ytterligare statsbidrag riktats till yrkesvux och Skolverket har genomfört ytterligare en ansökningsomgång omfattande totalt cirka 2800 platser. Ännu har endast en preliminär fördelning av platserna gjorts. Skolverket har nyligen också gjort det möjligt att ansöka om statsbidrag för utbildning som kombineras med traineejobb och staben för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildningen har initierat en dialog med Arbetsförmedlingen kring traineejobben och utbildningskontrakt. SFI Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Delårsrapport januari-augusti 2015 16(21)

Sedan avtalen med nya leverantörer av sfi trädde ikraft i augusti 2014 har flertalet leverantörer inte kunnat leva upp till avtalad lärartäthet och lärarkompetens. Med anledning av detta beslutade nämnden att ekonomiska sanktioner skulle sättas in från och med 5 maj 2015 mot de leverantörer som inte uppfyllde avtalskraven och att uppsägning av avtal kunde aktualiseras om de ekonomiska sanktionerna inte gav effekt. Sanktioner sattes in mot två av de fem leverantörerna. Dessa sanktioner upphörde dock den 4 augusti 2015 då samtliga av de fem leverantörerna levde upp till de i avtalen ställda kraven. Förvaltningen fortsätter att kontinuerligt och i enlighet med fastställda rutiner, följa upp hur avtalsvillkoren följs. Tillströmningen av nya anmälningar till sfi är fortsatt hög. Uppdraget till egenregin har ökats motsvarande 40 helårsplatser och kön har minskat något, från 1400 i april till 1300. Dock har antalet som väntat mer än 3 månader under samma period ökat från 200 till 300. LÄRLINGSUTBILDNING FÖR VUXNA (KOMMUNAL VUXENUTBILDNING OCH SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA) Under senare år har ett utvecklingsarbete pågått som inneburit att omfattningen av lärlingsutbildning för vuxna ökat avsevärt och nya yrkesinriktningar tillkommit. Kraftigt minskade statsbidrag 2015 jämfört med 2014 innebär dock att de lärlingsutbildningsplatser för vuxna, som Malmö tilldelats i huvudsak upptas av utbildning som påbörjades redan föregående år och att även kommunala medel sannolikt får utnyttjas för att påbörjade utbildningar ska kunna fullföljas. Erfarenheterna från lärlingsutbildningarna är goda och utbildningsformen har en stark och värdefull arbetslivsanknytning, varför det är önskvärt att den kan vidareutvecklas oavsett tillgången till riktade statsbidrag. ARBETSMARKNAD Arbetet med att utveckla samverkan mellan olika verksamheter i Malmö stad och Arbetsförmedlingen har fortsatt, i syfte att hitta nya metoder för att sänka ungdomsarbetslösheten. Gemensamma utvecklingsområden och strukturer har identifierats och arbetet har sammanställts i en handlingsplan, som dels ska hanteras i kommunstyrelsen via nämnden och dels delges Arbetsmarknadsdepartementet. JobbMalmö har uppdraget att samordna genomförandet av insatser som ska erbjudas ungdomar 16-24 år inom 90 dagar. En arbetsgrupp har under våren träffats från berörda delar inom förvaltningen och Arbetsförmedlingen. Man har genomfört en inventering och sammaställt alla insatser som erbjuds målgruppen inom staden och Arbetsförmedlingen. Materialet utgör nu underlag till utveckling och kommer bifogas Handlingsplanen (se ovan). Utifrån åtagandet kring målgrupps- och behovsanalys har det genomförts genomgångar av målgruppen försörjningsstödstagare genom s.k. scanning, i samverkan med IoF på samtliga stadsområden. Syftet är att identifiera behov hos målgruppen. Resultatet kommer att sammanställas och analyseras samt utgöra underlag för vidare verksamhetsutveckling inom arbetsmarknadsområdet. Arbetsmarknadsområdet hade inom budgetram 2015 budgeterat för 440 åtgärdsanställda i genomsnitt per månad. Under perioden har antalet - enligt plan - legat på en högre nivå för att säkerställa budgeterad beläggning per helår. I början av juni månad gjordes ett stopp av intaget för att komma i rätt budgetnivå inför 2016. Stoppet har medfört konsekvenser för hela områdets verksamhet. En konsekvensanalys togs fram vid tiden för intagsstoppet. I början av året gjordes en uppföljning av könsfördelningen för de åtgärdsanställda. Endast 30 % av de åtgärdsanställda inom JobbMalmö är kvinnor. Efter analys arbetar verksamheterna kopplat Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Delårsrapport januari-augusti 2015 17(21)

till åtgärdsanställda mer med jämställdhetsperspektivet. Som en konsekvens har det bedrivits ett intensivt arbete med att bredda utbudet av arbetsområden. Delar av Aktivitetscenter och PTSD-center finansieras genom medel från FINSAM. JobbMalmös ansökan om medel för 2015 till att driva och utveckla verksamheterna har godkänts av FINSAMs styrelse. Uppdraget att erbjuda förberedande utbildningar och rekryteringsutbildningar ingår sedan årsskiftet i JobbMalmös verksamhet. Under perioden har förberedande utbildningar bedrivits inom yrkesområdena vård och omsorg, storhushåll, café och servering samt el, vvs och kylteknik. Pågående uppdragsutbildningar slutförs under 2015. JobbMalmö har medverkat i projektet Raka vägen på Stadsområde Väster. Projektet har syftat till att ge försörjningsstödstagare från Holma och Kroksbäck utbildning, praktik och möjlighet till sommarjobb inom vård- och omsorgsverksamheter på stadsområdet. JobbMalmö har erbjudit insatser för deltagare från samtliga områdesprogram. JobbMalmö medverkar med personal i verksamheterna Framtidens hus (Söder), Ung Komp, Hela Familjen (Innerstaden) och Internationella kvinnor (Öster). TRÄNINGSSKOLA FÖR UNGDOMAR/TAMU Under 2014 genomfördes en förstudie av Serviceförvaltningen på uppdrag av stadskontoret/arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsförvaltningen med fokus på att utreda möjligheten att, utifrån den danska förebilden TAMU, starta en träningsskola för arbetslösa ungdomar baserad på en konsekvenspedagogisk inriktning. I december 2014 gav arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden ett utökat uppdrag till förvaltningen att ta fram förslag till ansökan till ESF för att kunna bedriva en TAMU-verksamhet i Malmö. Staben för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning har under perioden utarbetat förslag till ESF-ansökan med fokus på bland annat målbeskrivning, precisering av målgrupp och faställande av budget. I augusti beslutade nämnden om att ansökan ska skickas in till ESF (med deadline 15 september). PRAKTIKMALMÖ - NY PRAKTIKORGANISATION För att nyttja de synergieffekter som följer av att arbetsmarknadsområdet sedan maj 2014 ingår i nämndens uppdrag har en ny organisation för praktik etablerats, praktikenheten. Den nya praktikenheten, PraktikMalmö, samlar praktikverksamhet från tre olika förvaltningar och består av PraktikService, Ung i Sommar, Sommarpraktikprojektet, Praktik vid Events och praktikverksamheten från JobbMalmö. Verksamheterna har samlokaliserats och utifrån förvaltningens mål för enheten identifierat uppdrag och åtaganden. En samlad organisation skapar förutsättningar för att på ett bättre sätt möta de behov som finns inom ramen för enhetens uppdrag. Målet för praktikenheten är att rusta individerna för ett vuxenliv i arbete. FYSISK MILJÖ Malmö idrottsgymnasium: projektering för att utöka utbildningslokaler pågår och lokalerna beräknas vara klara till årsskiftet 15/16. Valdemarsro gymnasium: lokalanpassningar beräknas vara klara 14/9. Projektering av lokaler för elever som idag finns på Sege park görs under hösten 2015. Sege park lämnas under sommaren 2016, det tillfälliga bygglovet upphör i december 2016. Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Delårsrapport januari-augusti 2015 18(21)