PLANBESKRIVNING 1 (11) Planavdelningen Dp Peter Lundevall Tfn

Relevanta dokument
PLANBESKRIVNING 1 (9) Planavdelningen S-Dp Peter Lundevall Tfn

PLANBESKRIVNING 1 (11) Planavdelningen Dp Peter Lundevall rev Tfn Laga kraft:

Detaljplan för nytt scenhus för Cirkus vid Hazeliusbacken remiss från stadsbyggnadskontoret

Detaljplan för del av Djurgården 1:1 i stadsdelen Djurgården, Dp 2008-

Startpromemoria för planläggning av fastigheten Dorotea 16 i stadsdelen Sundby (2 parhus)

Planhandlingarna består av plankarta med bestämmelser, genomförandebeskrivning och denna planbeskrivning.

Startpromemoria för planläggning av påbyggnad med bostäder av fastigheten Grinden 21 i stadsdelen Kungsholmen (16 lägenheter)

Antagande av förslag till detaljplan för fastigheten Apeln 13 i stadsdelen Norrmalm, Dp (23 studentbostäder)

PLANBESKRIVNING 1(7) Planavdelningen S-Dp Erik Isacsson Tfn

Startpromemoria för planläggning av Kristineberg 1:10 (kontor) i stadsdelen Kristineberg

Planbeskrivning Detaljplan för Lillfingret 1 m.m. i stadsdelen Eneby, Dp

Startpromemoria för planläggning av Murmästaren 3 i stadsdelen Kungsholmen (skola)

Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt 1:16 i stadsdelen Marieberg (ca 100 lägenheter)

PLANBESKRIVNING 1(9) Planavdelningen S-Dp Emma Byström Tfn

Dp HANDLINGAR Planen består av plankarta med bestämmelser. Till planen hör denna planbeskrivning samt genomförandebeskrivning.

Startpromemoria för planläggning av del av fastigheten Triglyfen 1 mm i stadsdelen Hässelby Strand (50 lägenheter)

Planbeskrivning Detaljplan för Koralen 7 och Bassångaren 13 i stadsdelen Långsjö, Dp

Detaljplan för del av Torsken 3

STARTPROMEMORIA FÖR PLANLÄGGNING AV DEL AV ULVSUNDA 1:1 I STADSDELEN ULVSUNDA (CA 50 LÄGENHETER)

Tillägg till PLANBESKRIVNING, PLANBESTÄMMELSER, PLANKARTA samt GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

Planbeskrivning Detaljplan för fastigheten Lingonriset 6 i stadsdelen Solhem, Dp

Antagande av förslag till detaljplan för Galtåsen 3 i stadsdelen Traneberg

PLANBESKRIVNING 1(8) Planavdelningen Dp Renoir Danyar Tfn

detaljplan för Pentagonen 1 m.fl.

Startpromemoria för planläggning av del av fastigheten Örby 4:1 mm i stadsdelen Bandhagen (35 lägenheter och bollplan)

Startpromemoria för planläggning av Mullvaden andra 30 i stadsdelen Södermalm (7 lägenheter)

Antagande av förslag till detaljplan för Konsthallen 1, 3 och 4 mm i stadsdelen Södra Djurgården Dp (Liljevalchs)

Planen består av plankarta med bestämmelser. Till planen hör denna planbeskrivning samt genomförandebeskrivning.

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för PIONEN 1 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING. Samrådshandling 1. tillhörande

Startpromemoria för planläggning av Murmästaren 3 i stadsdelen Kungsholmen (165 lägenheter)

Antagande av förslag till detaljplan för fastigheterna Kämpinge 1 och Neglinge 1 i stadsdelen Tensta

Tranås kommun Detaljplan för Norrmalm 12 och del av Lövstad 2:1, (Tranåskvarnsgatan), Tranås stad

Genomförandebeskrivning Detaljplan för fastigheten Tobaksmonopolet 3 i stadsdelen Södermalm i Stockholm, S-Dp

Startpromemoria för planläggning av Norra Djurgården 1:49 i stadsdelen Norra Djurgården (Kontor, utbildning)

Förslag till detaljplan för Djurgårdsvarvet (Djurgården 1:39) i stadsdelen Djurgården - remiss från stadsbyggnadskontoret

Stadsbyggnadskontoret

Startpromemoria för planläggning av del av Akalla 4:1, Kista Gårdsväg 3, i stadsdelen Kista (170 lägenheter)

PLANBESKRIVNING 1(6) Ytterstadsavdelningen S-Dp Erik Isacsson Tfn

Antagande av förslag till detaljplan för Dalen 9 i stadsdelen Gamla Enskede (48 lägenheter)

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för fastigheten Kalkonen 8 Katrineholms kommun

Startpromemoria för planläggning av Nässlan 4 i stadsdelen Midsommarkransen (3 lägenheter)

HANDLINGAR Planen består av plankarta med bestämmelser. Till planen hör denna planbeskrivning samt genomförandebeskrivning.

Antagande av förslag till detaljplan för del av fastigheten Lidarände 1 i stadsdelen Kista (bekräfta befintlig tillbyggnad)

PLANBESKRIVNING. Upprättad Reviderad Godkänd Antagen Lagakraft

Startpromemoria för planläggning av del av Forskningen 1, (ca 50 studentlägenheter) i stadsdelen Norra Djurgården, Stockholm

PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG

Planbeskrivning Ändring av detaljplan för Värsta Gård 17 i stadsdelen Solhem, Dp

STARTPROMEMORIA FÖR PLANLÄGGNING AV KRILLANS KROG 1 MM I STADSDELEN KRISTINEBERG (CA 180 LÄGENHETER)

PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Syftet med planen är att ge planstöd till befintligt gårdshus.

Startpromemoria för planläggning av del av Åkeshov 1:1 i stadsdelen Åkeshov, Bromma (ca 20 lägenheter)

Detaljplan för fastigheterna Styrpinnen 15 och 19 Näckströmsgatan/Kungsträdgårdsgatan/ Hamngatan svar på remiss från stadsbyggnadskontoret

Startpromemoria för planläggning av Provisorn 4 i stadsdelen Vasastaden (kontor, hotell mm)

STARTPROMEMORIA FÖR TIMOTEJEN 17 M.M INOM STADSDELEN TELEFONPLAN (CA 200 BOSTÄDER)

Startpromemoria för planläggning av Akalla 4:1 i stadsdelen Tensta (förskola)

Startpromemoria för Violen 6, Midsommarkransen, planläggning av vindsinredning (2 lgh)

Startpromemoria för planläggning av del av Gångaren 10 i stadsdelen Stadshagen (ca 90 lägenheter)

Planbeskrivning Detaljplan för fastigheten Lingonriset 6 i stadsdelen Solhem, S-Dp

Planbeskrivning Detaljplan för Apeln 13 i stadsdelen Norrmalm i Stockholm, S-Dp

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING. 1 Dnr:KS-SA Detaljplan för fastigheten köpmannen 3 och del av Valdemarsvik 3:1

Startpromemoria för planläggning av del av Djurgården 1:1, (nybyggnad av restaurang efter brand) inom stadsdelen Djurgården, Stockholm

Redovisning av plansamråd och ställningstagande inför fortsatt planarbete för Basaren 1 i stadsdelen Kungsholmen (50 lägenheter)

Startpromemoria för planläggning av delar av Vällingby 4:1 och Nälsta 5:1 i stadsdelen Nälsta (Nälstabadet)

Startpromemoria för planläggning av fastigheten Skeppsholmsviken 6 m.fl., Gröna Lund, i stadsdelen Djurgården

Antagande av upphävande av del av Älvsjö 1:1 i Rågsveds friområde, för möjliggörande av naturreservat

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR SOLKULLEN, KASTANJEN 2 SAMRÅDS- OCH UNDERRÄTTELSEHANDLING. Samråds- och underrättelsehandling 1 (6) tillhörande

Startpromemoria för planläggning av Ramsökaren 2 i stadsdelen Bandhagen (10 lägenheter)

Ytterstadsavdelningen Normalt planförfarande Dnr Per Wilhelmsson Tfn

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för fastigheten Kalkonen 8 Katrineholms kommun

som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö

Startpromemoria för planläggning av Riddaren 23 i stadsdelen Östermalm (0 lägenheter)

Planbeskrivning Detaljplan för Kurland 14 i Vasastaden, S-Dp

Startpromemoria för planläggning av Kadetten 29 (12 lägenheter)

Planenheten Dnr ONS 1/ PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

HANDLINGAR Planen består av plankarta med bestämmelser. Till planen hör denna planbeskrivning samt genomförandebeskrivning.

Startpromemoria för planläggning av Strandviolen 6 i stadsdelen Hässelby Villastad (1 gruppboende)

Startpromemoria för planläggning av område vid kv Utsikten i stadsdelen Bredäng (14 lägenheter)

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för del av kv. LÄSTEN 4 Katrineholms kommun UTSTÄLLNINGSHANDLING. Utställningshandling. tillhörande

SAMRÅDSREDOGÖRELSE 1 (15) Planavdelningen Dp Peter Lundevall Tfn

ANTAGANDEHANDLING Dnr:

Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun. Planbeskrivning. Samrådshandling Enkelt planförfarande

Startpromemoria för planläggning av Konsthallen 15 m.fl. i stadsdelen Djurgården (tillbyggnad av hotell och museum) Sammanfattning

Detaljplan för KÖPMANNEN 11 Eslövs kommun, Skåne län

Förslag till detaljplan för Tegeludden 16 m.m. - remiss från stadsbyggnadskontoret

Detaljplan för Fåfängan 6 UTÖKNING AV TRÄNINGSLOKAL Östersunds kommun

P L A N B E S K R I V N I N G G E N O M F ÖR A N D E B E S K R I V N I N G

Söder 27:18 mfl, Kv Åldermannen

Startpromemoria för planläggning av Södermalm 8:57 (Färgarplan), i stadsdelen Södermalm (50 lägenheter)

Detaljplan för SJÖBY 3:40. Horred, Marks kommun, Västra Götalands län LAGA KRAFT Diarienummer PBN 2010/ Upprättad

(för del av fastigheten Lomma 33:49), Lomma kommun. (Parkering på HSB tomten) Tillägg till Detaljplan för del av Lomma 33:20 m.fl. i Lomma HANDLINGAR

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1

Detaljplan för Hissmoböle 2:281, Krokom, Krokoms kommun

Detaljplan för Knäred 9:1 m.fl. Knäreds centrum Laholms kommun

Startpromemoria för planläggning av Kurland 14 (1-2 lägenheter)

Ändring genom tillägg till planbestämmelser avseende Stadsplan för kvarteret BALDER inom Centrumfyrkanten, i Umeå kommun

Detaljplan för Kv DOMHERREN m fl i Ulricehamn Ulricehamns kommun Västra Götalands län

Startpromemoria för planläggning av Gurkan 1 i stadsdelen Södermalm ( lägenheter)

Planbeskrivning Detaljplan för fastigheten Ambassadören 5 i stadsdelen Östermalm, Dp

Detaljplan för Fritzhem 9 GARAGE VID FRITZHEMSGATAN/RUUTHSVÄGEN Östersunds kommun

Startpromemoria för planläggning av del av fastigheten Kattrumpstullen 1 i stadsdelen Norra Djurgården (skoländamål)

Planbeskrivning Ändring av detaljplan för del av Norra Djurgården 1:40 invid kvarteret Roslagsbanan i stadsdelen Norra Djurgården, S-ÄDp

Transkript:

PLANBESKRIVNING 1 (11) Planavdelningen 2011-02-28 Dp 2008-22330-54 Peter Lundevall Tfn 08-50827292 Förslag till Detaljplan för Nytt scenhus för Cirkus vid Hazeliusbacken del av fastigheten Djurgården 1:1 i stadsdelen Djurgården i Stockholm Dp 2008-22330-54 HANDLINGAR Förslaget till detaljplan består av plankarta med bestämmelser, planbeskrivning med kvalitets- och gestaltningsbeskrivning samt genomförandebeskrivning. PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Förvaltningsbolaget Cirkus HB önskar att uppföra ett nytt scenhus med plats för drygt 670 åskådare. Motivet är att bredda verksamheten för att kunna sätta upp och ta emot medelstora evenemang och gästspel. Därmed kan byggnaden användas för framträdanden året runt. I dagsläget stängs Cirkus månadsvis mellan uppbyggnad av nya musikaler, teatrar, konserter och konferenser. Cirkus är ett byggnadsminne och den äldsta av fyra bevarade cirkusbyggnader i Sverige. Under åren har flera till- och ombyggnader skett men byggnaden är idag varsamt restaurerad. Det nya scenhuset föreslås placeras i anslutning till den nordöstra delen av Cirkus. Tillbyggnadens placering i anslutning till den nordvästra delen av Cirkus bedöms vara den enda realistiska platsen. Alternativa placeringar har dock studerats men bedöms innebära större oacceptabla ingrepp på byggnadsminnet. Idag finns på platsen för tillbyggnaden en elnätstation, en dryg 10 år gammal entrébyggnad samt viss vegetation och några träd. Tre ekar, varav två medelstora, kommer att tas bort. Som kompensation avses nya träd att återplanteras på Djurgårdsslätten i enlighet med avtal mellan KDF och Cirkus. De nedtagna trädstammarna föreslås placeras i närområdet alternativt nära Bellmanro på det sätt länsstyrelsen och KDF finner lämpligt. Planförslaget bedöms överensstämma med den fördjupade översiktsplanen för Nationalstadsparken - Stockholmsdelen som kommunfullmäktige antog 20 april 2009, för närvarande överklagad.

2 (11) Dp 2008-22330-54 PLANDATA Planområde Planområdet är beläget nordväst om Cirkus intill Hazeliusbacken på Södra Djurgården och berör del av fastigheten Djurgården 1:1. Markägoförhållanden Planområdet omfattar cirka 1 800 kvm. Markägare är Statens Fastighetsverk. Kungliga Djurgårdens Förvaltning förvaltar konungens dispositionsrätt till marken. Den norra delen av planområdet omfattar del av Skansens arrendeområde. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Kungliga Nationalstadsparken Området Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården utgör den Kungliga Nationalstadsparken som inrättades 1995, se nedan under Översiktsplan. Nationalstadsparken är ett kulturhistoriskt värdefullt område som i sin helhet utgör ett riksintresse enligt 4 kap 7 MB. Översiktsplan En fördjupad översiktsplan för Nationalstadsparken Stockholmsdelen antogs av kommunfullmäktige den 20 april 2009. Cirkus ingår i den s k Evenemangsparken. Området anges som en mer bebyggd och anlagd del av Nationalstadsparken och som ett av Stockholms viktigaste besöks- och turistmål. För att bibehålla områdets attraktivitet behöver verksamheter och anläggningar kunna vidareutvecklas och förnyas. Evenemangsparken karaktär och särskilda kulturhistoriska värden i byggnader, parker och miljöer ska bevaras liksom särskilt värdefulla naturmiljöer. Området bedöms tåla viss komplettering och förändring. Evenemangsparkens karaktär i stadens inre vattenrum ska bevaras som ett glesare bebyggt parklandskap i kontrast till stenstaden. Planförslaget bedöms som förenligt med den fördjupade översiktplan. Områdesbestämmelser Planområdet är inte detaljplanelagt men områdesbestämmelser Ob 87032 infördes 1989 för stora delar av Djurgården. Bestämmelserna innebär en utökad lovplikt avseende byggnaders exteriör, rivningslov samt anger kulturhistorisk värdefull miljö som enligt 3 kap 12 PBL inte får förvanskas. Riksintressen Stockholms innerstad med Djurgården är av riksintresse för kulturmiljövården enligt 3 kap 6 MB. Området ingår också som del i stadens front mot vattnet som är av riksintresse för kulturmiljövården. Cirkus är blåklassad av Stockholms stadsmuseum. År 1983 förklarades Cirkus som ett byggnadsminne av Länsstyrelsen, enligt lagen om kulturminne mm. Skyddsföreskrifterna anger bl a att byggnaden inte får rivas eller till sitt yttre byggas om samt på annat sätt förändras. Byggnaden ska underhållas så att den inte förfaller. Vård och underhållsarbeten ska utformas på sådant sätt att det kulturhistoriska värdet inte minskar. Interiören regleras också i skyddsföreskrifterna. Fornlämningar Inga kända fornlämningar finns inom planområdet. Påträffas fornlämningar ska detta anmälas till Länsstyrelsen.

3 (11) Dp 2008-22330-54 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Befintliga förhållanden Planområdet är beläget nordväst om Cirkus intill Hazeliusbacken. Området utgörs av hårdgjorda ytor, viss vegetation med bland annat tre ekar samt en elnätsstation som försörjer Cirkus. Cirkus angränsas i norr av Skansens klädkammare och i väster av Hasselbackens hotell- och konferensanläggning. Hazeliusbacken Hasselbacken Liljevalchs konsthall Planområde Cirkus Skansen Allmänna Gränd Planområdet idag Djurgårdsvägen Ekarna Cirkus Cirkus uppfördes 1890-91 efter ritningar av arkitekt Ernst Haegglund. Tidigt bedrevs både teater, schweizeri och danssalong i byggnaden. I början av 1930- talet byggdes byggnaden om till teaterlokal.

4 (11) Dp 2008-22330-54 Kulturmiljö En kulturhistorisk karaktärisering är framtagen av Stockholms stadsmuseum (2009). Av fyra bevarade cirkusbyggnader i Sverige är Cirkus den äldsta och mest representativa. Även i ett europeiskt perspektiv är Cirkus ett sällsynt välbevarat och representativt exempel på äldre fristående cirkusarkitektur. Cirkus har betydande arkitektoniska värden som representerar det sena 1800-talets gestaltning av cirkusbyggnader. Byggnadens form med tre huvudsakliga enheter, där mittkroppen har en dominerande karaktär, är en kvalitet. Detta gäller även den ursprungliga manegens cirkelrunda form som är avspeglad i såväl salongen som ryttargången och är inpassad i byggnadens kvadratiska mittparti. Cirkelformen avspeglas i taket över mittpartiet, vars form och konstruktion anknyter till cirkustält. Idag är den ursprungliga formen inte lika framträdande i och med olika till- och påbyggnader, främst i den norra delen. Detta har inneburit att balansen i och avläsbarheten av den historiska byggnaden har påverkats. Det är angeläget att de tre enheternas volymer inte ytterligare förvanskas. De arkitekturhistoriska värdena uttrycks vidare i den nybarocka byggnadens formrikedom med rundbågiga fönster, markeringar över entréer, torn, tornhuvar och spiror, vilket ger Cirkus en karaktäristisk lekfull silhuett. Även fasadens färgrikedom och påkostade material- och detaljkvalitet och konstnärliga utsmyckning är värdefulla. Huvudfasaden mot söder är den mest representativa och påtagliga i stadsbilden med en särskild öppenhet mot Djurgårdsslätten genom stora glasade partier och bred trappa. Fasaden består av rödbrunt tegel, venetiansk röd puts. Listverk, pilastrar och hörnstenar är slätputsade i gulockra. Taket är i huvudsak uppfört i röd plåt. Stora delar av den ursprungliga inredningen har bevarats. Byggnaden har byggts till och om under olika perioder, det senaste tillägget är ett scenhus mot Skansenberget och en entré mot Hazeliusbacken från 1997. Cirkus historia präglas av anpassning till såväl ekonomiska förutsättningar, som tidens skiftande krav på underhållning.

5 (11) Dp 2008-22330-54 Fasad mot sydväst med tillbyggd 1990-talsentré vid Hazeliusbacken Cirkus är en betydelsefull representant för nöjesetablissemang under 1800- talet, där Cirkus ingår i ett sammanhang med övriga byggnader i området. Detta ger samhälls- och socialhistoriska värden som berättar om stadens nöjesliv under den aktuella tidsperioden, samt knyter an till platsens historiska tradition att hysa cirkusbyggnader. Nytt scenhus med entré Cirkus är idag en arena för teater, musikal, konsert och konferens. Anläggningen är nordens största privatteater sett ur scen- och salongskapacitet. En framtidsanalys för Cirkus verksamhet visar ett behov av att den befintliga stora scenen med cirka 1 500 platser kompletteras med en ny scen. Därmed kan verksamheten på Cirkus breddas med mindre eller medelstora arrangemang med skräddarsydd storlek på salong och scen. Genom ett kompletterande scenhus kan teaterverksamhet, gästspel, konserter och konferenser pågå kontinuerligt och inte som nu att byggnaden stängs under scenuppbyggnad och repetitionstider. Att undvika månadslånga perioder av stillastående är inte minst viktigt under vinterhalvåret då aktiviteterna inom Evenemangsparken på sydvästra delen av Djurgården generellt är låg. Planförslaget medger en komplettering av den befintliga scenen med ett nytt scenhus med plats för drygt 670 sittplatser i anslutning till västra fasaden. Utöver ett nytt scenhus föreslås att en ny förbindelselänk och en ny entré tillskapas. Tillbyggnadens hela area föreslås uppgå till ca 800 kvm (BYA), varav ca 600 kvm scenhus och ca 200 kvm entrébyggnad. För att få plats med den nya tillbyggnaden kommer dagens entrétillbyggnad från 1997 att rivas. Scenhuset föreslås, utöver en ny scen och åskådarplatser rymma en ny foajé. Befintligt foajéutrymme är med 0,25 kvm per åskådare betydligt underdimensionerad. En ny WC-grupp och ett kapprum placeras i källarvåningen under det nya scenhusets foajé.

6 (11) Dp 2008-22330-54 Perspektiv, från Hazeliusbacken med nya scenhuset i fonden Det föreslagna scenhuset och en ny förbindelselänk mellan scenhus och entré placeras i anslutning till nordvästra delen av Cirkus. Någon alternativ placering bedöms inte vara realistisk på grund av brist på utrymme samt nödvändigheten att den nya entrén sammanlänkar både Cirkus och det nya scenhuset. Scenhusets placering och entrén bygger vidare på Cirkus historiska entréplats och gör det även möjligt att dubbelutnyttja befintliga loger, förråd och inlastning i cirkusbyggnaden. På så sätt kan tillbyggnadens storlek begränsas. Scenhuset är förutom förbindelselänken frikopplad från cirkusbyggnaden. Scenhuset och förbindelselänken ska utformas med respekt för huvudbyggnadens arkitektur och det ska tydligt gå att avläsa byggnadsminnet. Se även under rubriken, Kvalitets- och gestaltningsbeskrivning på sidan 8. A Nytt scenhus Förbindelselänk A Torg Stödmur Huvudentré Handikapparkering Illustrationsplan (samtliga illustrationer och ritningar av White arkitekter, januari 2011)

7 (11) Dp 2008-22330-54 + 25.85 + 23.0 0,85 + 22.7 Huskontur vid samråd. Sektion A-A, (Se illustrationsplan sida 6) Den streckade linjen visar att huskonturen har dragits in från Hazeliusbacken och höjden har minskat mellan samråd och utställning. Fasad mot väster Fasad mot söder Gator, trafik och parkering Cirkus besökare kommer även fortsättningsvis att anlända via huvudentrén från Hazeliusbacken. Cirkus befintliga parkeringsplats intill Hazeliusbacken ersätts av det nya scenhuset. Söder om Cirkus finns en befintlig parkeringsplats med ca 25 parkeringsplatser som kvarstår. Den planerade tillbyggnaden innebär att trafikmängderna kommer att periodvis öka till området, särskilt busstrafik. I skriften Evenemangsparken - Samlad redovisning av planer, ambitioner och möjligheter för Södra Djurgården (SBK

8 (11) Dp 2008-22330-54 maj 2010) finns en samlad bild för trafikföringen och parkeringen på Djurgården. Av utredningen framgår en långsiktig ambition om att minska biltrafiken och parkeringar på Djurgården. Istället ska möjligheterna att använda spårvagn och buss förbättras samt gång- och cykelmöjligheterna. Biltrafiken till Cirkus förväntas endast öka i begränsad utsträckning eftersom besökare i huvudsak anländer med turistbussar, kollektivtrafik eller gående samt cyklande. I planförslaget möjliggörs för bussar att stanna till och släppa av besökare till Cirkus intill nya scenhuset. Vid evenemang kan cykelparkeringen på Djurgårdsslätten nyttjas. Tillgänglighet Tillkommande ytor ska utformas enligt rådande riktlinjer för tillgänglighet enligt Boverkets Byggregler, BBR. Angöringsplats för funktionshindrade placeras i direkt anslutning till entrén. Avfall och inlastning Inlastning och sophämtning till den nya scenen sker även fortsättningsvis genom den befintliga lastporten på cirkusbyggnadens östfasad via scenkällaren. Ett nytt lyftbord i länken mellan cirkusbyggnaden och tillbyggnaden anordnas. Teknisk försörjning Befintlig elcentral på platsen för föreslaget scenhus kommer att rivas. Tillbyggnaden kan elförsörjas genom anslutning till Cirkus befintliga el-central. Befintlig fjärrvärmeledning är delvis placerad där ny tillbyggnad är föreslagen, och behöver flyttas, se vidare genomförandebeskrivningen. KVALITETS- OCH GESTALTNINGSBESKRIVNING Syftet med kvalitets- och gestaltningsbeskrivningen är att utgöra ett styrdokument vid lovprövningen och ange en kvalitetsnivå för gestaltning av byggnader och den yttre miljön. Speciella krav kommer att ställas på utformningen vid planens genomförande eftersom det nya scenhuset och länkbyggnaden byggs delvis intill byggnadsminnet. Bebyggelsen ska hålla hög arkitektonisk, byggnadsteknisk och materialmässig kvalitet. Fasad- och takmaterial Förbindelselänken och huvudentrén Förbindelselänken och huvudentrén ska uppföras med ytterväggar och tak av neutralt glas utan färgton med lätta och smäckra profiler, ej i alumium. Den glasade fasaden ska utformas omsorgsfullt för att underordna sig Cirkusbyggnadens originalfasad. Detaljutförandet ska utformas med stor omsorg och i paritet med byggnadsminnets kvalitetsnivå. Glaset ska vara neutralt utan färgton i likhet med Pilkington Optiwhite, för att säkra genomsiktligheten in till Cirkus befintliga fasad. Avvattning ska ske utan utanpåliggande stuprännor och hängrännor. Nytt scenhus Nya scenhusets entréplan (foajén) ska innefattas av en glasfasad som ges lätta och smäckra profiler, ej i aluminium. Foajéns glasfasad ska utformas med ett

9 (11) Dp 2008-22330-54 böjt glas för att uppnå en rund och mjuk form som är indraget från övre fasadparti. Indraget syftar till att ge den övre byggnadsvolymen en lätt svävande karaktär. Fasadens glas ska utföras med ett neutralt glas utan färgton för att säkra genomsiktligheten. Genom glasfasaden ska läktarens välvda kulörta undersidas synas. Läktarens undersida med belysning kan med fördel få en röd kulört som knyter an till Cirkus originalfasad i tegel. Det nya scenhusets övre fasad ska i materialval ges en koppling till cirkusbyggnadens karaktäristiska tornhuvsbeklädnad. Fasadens övre böjda form utförs i zink eller bearbetat rostfritt stål, se exempel på zinkplåt nedan. Det är viktigt att uppnå en variation i materialet genom en variation i mönstret, nyanser och strukturen, för att skapa ett liv i fasaden. Exempel på fasad med zinkplåt. Tillbyggnadens låga del ska förses med ett ytskikt av växtlighet för att ge ett grönt intryck från Skansenberget och Hasselbacken. Vegetationsbeklädda tak underlättar även omhändertagandet av dagvatten. Den upphöjda scenens tak ska förses med naturgrus. Skyltning Skyltningen av typen Cirkus lilla scen ska placeras på fasadens övre del med enskilda bokstäver och får inte sticka upp över takfoten, se perspektiv sidan 6. Informationsskyltning sker på särskild informationspelare på entrétorget och ingen övrig skyltning får uppföras på fasad. Entrétorg Entréytan ska uppfylla rådande tillgänglighetskrav. En utvändig trappa och stödmur i granit ska anläggas inklusive hällar för att ta upp nivåskillnader samt skapa en större och tillgänglig plats framför entrén. Entrétorget framför huvudentrén ska beläggas med släta granithällar för att förstärka platsbildningen. På torget får en informationspelare för skyltning uppföras. Hazeliusbackens markbeläggning av storgatsten föreslås kvarstå, men nivåskillnaden mellan trottoar och körbana föreslås tas bort. KONSEKVENSER FÖR MILJÖN Behovsbedömning Stadsbyggnadskontoret bedömer att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som åsyftas i PBL 5 kap 18 eller MB 6 kap 11 att en miljöbedömning behöver göras.

10 (11) Dp 2008-22330-54 Planförslaget bedöms vara förenligt med gällande översiktsplan för Djurgården. Planförslaget bedöms inte strida mot andra lagar, rekommendationer eller förordningar. Den planerade verksamheten bedöms inte medföra väsentlig påverkan på miljö, kulturarv eller människors hälsa. De miljöfrågor som har betydelse för projektet har studerats under planarbetet och redovisas nedan. Stadsmuseets bedömning är att ytterligare förändringar på Cirkus kan göras i endast mycket begränsad omfattning, för att byggnadsminnet inte ska äventyras. Tidigare har dock flera förändringar medgivits för att anpassa byggnaden för verksamhetens behov. Ett värdefullt samarbete ägt rum med antikvarisk sakkunskap på Länsstyrelsen och Stadsmuseet. Föreliggande förslag har utarbetats efter parallella arkitektuppdrag med Cirkus som byggnadsminne som utgångspunkt. En antikvarisk förundersökning har utförts av Per Nelson Byggnadsvårdsbyrå (2010-06-08). Kulturmiljö Stadsbild, riksintressen Hazeliusbackens historiska sträckning påverkas inte av tillbyggnadens placering. Ambitionen har varit att hålla nere höjden på scenhuset för att Skansenberget som fond ska fortsätta att råda. Den rundade fasaden bidrar till att sträckan, där gaturummet smalnar av, förkortas. Tillbyggnaden antas inte synas nämnvärt från vattnet. Modell över nytt scenhus med länk, vy från norr Modell över nytt scenhus med länk, vy från söder Nya scenhuset och foajébyggnaden Scenhuset är placerad som en fristående byggnadskropp med ett eget arkitektoniskt uttryck. Placeringen av scenhuset är vald med största hänsyn till att minska påverkan på huvudfasaden. Scenhuset med dess volym och placering bedöms visa hänsyn till befintlig anläggning samt redovisar tydligt vad som är gammalt och nytt. Ett genomförande av förslaget scenhus innebär att befintlig entrébyggnad från sent 1990-tal rivs. Den södra fasaden utgör Cirkus huvudfasad och är byggnadens signum för allmänheten. Från det perspektivet kommer den nya lågmälda entrébyggnaden i glas inte uppfattas som påträngande eller dominant. Det nya scenhuset underordnar sig Cirkus uttrycksfulla starka arkitektur. Elnätstationen är inte kulturhistoriskt klassificerad av Stadsmuseet. Nationalstadsparken, fördjupad översiktsplan Detaljplanens syfte bedöms överensstämma med den fördjupade översiktplanens intention: för att bibehålla områdets attraktivitet behöver verksamheter och anläggningar kunna vidareutvecklas och förnyas. Karaktären vid Hazeliusbacken avses att bevaras med gatans nuvarande sträckning.

11 (11) Dp 2008-22330-54 Natur Inom planområdet finns tre ekar. I maj 2010 inventerades Södra Djurgården som en del i Länsstyrelsens länstäckande inventering av skyddsvärda träd. En av de stora ekarna har inventerats och klassats som särskilt skyddsvärd. Eken är fristående och har en diameter av cirka 1 m. Den ek som står i gaturummet, närmast den äldsta eken uppskattas ha en stamdiameter av ca 0,8 m, det tredje trädet är något mindre. Planförslaget innebär att viss vegetation försvinner och att de tre ekarna måste fällas för att ge plats åt tillbyggnaden. Grönkompensation i form av återplantering i närområdet av nya träd kommer att ske och regleras i ett avtal mellan Kungliga Djurgårdsförvaltningen och Förvaltningsbolaget Cirkus HB. De nedtagna trädstammarna föreslås placeras i närområdet alternativt nära Bellmanro på det sätt länsstyrelsen och KDF finner lämpligt. Taken på scenhuset planeras få en vegetationsbeklädnad vilket minskar de hårdgjorda ytorna (LOD av takvatten) och ger en viss grönkompensation totalt sett inom planområdet. MEDVERKANDE Planhandlingarna har tagits fram av Stadsbyggnadskontoret genom Peter Lundevall i samarbete med Soon Hammarström och Amelie Oscarsson, Tengbom. Illustrationer och ritningsunderlag är framtaget av White arkitekter. Emelie Eriksson Planchef Peter Lundevall Handläggare