Om styrning syften, valmöjligheter och utmaningar. Härryda kommun Januari 2019 Johan Åkesson Adjunkt (halvtid) Ekonomie licentiat Företagsekonomi - Sektion Redovisning, Gruppen för Ekonomistyrning, Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet Konsult hos Preera AB (halvtid)
Hög grad av komplexitet
Varför styrning? Reducera beslutsosäkerhet (informera, vägleda etc) Hantera målkonflikter.. Tvinga. Behovet av styrning är beroende av upplevt förtroende för underlydandes förmåga underlydandes intention
Varför styrning? Koppling till förtroende Principiellt två olika utgångspunkter 1) Överordnad chef har inte förtroende för underordnad 2) Överordnad chef har förtroende för underordnad Principal Agent Principal Agent Underordnad chef betraktas då som en steward som delar organisationens mål! Principal Agent Källa: Fritt från Williamsson (1975) om Agency theory Donaldson (1997) om Stewardship theory Principal Agenter
Underordnad chef agerar som Steward Agent Varför styra? Överordnad chef behandlar underordnad som Agent Steward Effektivt men dyrt Överordnad chef lurad Underordnad chef kränkt Effektivt och billigt Källa: Fritt från Williamsson (1975) om Agency theory Donaldson (1997) om Stewardship theory
Hur styra? Traditionell verksamhetslogik Verksamhet Resurser Aktiviteter Processer Prestationer (output) Effekter (långsiktiga mål) Inre effektivitet Yttre effektivitet
Hur har vi styrt* i offentlig sektor? Hur har vi tänkt i offentlig sektor när det gäller sätt att skapa effektivitet över tiden? eller annorlunda uttryckt; vad för bakomliggande principer har dominerat valet av styrsätt? * Att på olika sätt öka sannolikheten för måluppfyllnad dvs det vi ekonomer kallar effektivitet
Hur har vi styrt i offentlig sektor? - 1975 1985 Expansion, stordrift, planering, enhetlighet Decentralisering, mål, resultat, uppföljning Källa & inspiration: Professor Sven Siverbo
Demokrati och makt i Sverige Maktutredningens huvudrapport SOU 1990:44 Flera av gårdagens lösningar, såsom stordrift, standardlösningar och offentlig expansion, framstår idag inte längre som möjliga. Samhälls-förändringarna framtvingar därmed ett sökande efter nya samhällsorganisatoriska lösningar. Den offentliga sektorn är till stora delar uppbyggd enligt de standardiserade enhetslösningarnas princip. Medborgarundersökningen visar att många som kommer i kontakt med den offentliga sektorn känner tyst vanmakt. Områden som skola och sjukvård kännetecknas av brist på valalternativ. Det har blivit svårare att bedriva politik genom reformer och offentlig expansion. För många framstår den offentliga sektorn idag inte som lösningen utan som problemet. Ur SOU 2017:56 Den offentliga sektorn var för stor, kallades ofantliga sektorn, och var ineffektiv, verksamheten sågs som svårstyrd, rigid, kostsam och brukarovänlig (Tarschys, 1983) REFORMBEHOV!
Källa: http://www.brainyquote.com
Och så ett citat från Margaret Thatcher; "Vi har levt för länge med föreställningen att staten ska lösa människors problem Men, vet ni vad, det finns inget sådant som ett samhälle. Det finns bara individer män och kvinnor, och familjer och de måste först och främst ta hand om sig själva." Källa: http://www.brainyquote.com
Hur har vi styrt i offentlig sektor? - 1975 1985 1990 1995 2000 2005 2010 Idag? Expansion, planering, stordrift, enhetlighet Decentralisering, målstyrning, resultat Marknadisering (1.0) SAM 1 Mått, mätning, benchmarking Marknadisering (2.0) på riktigt! Lean & värdegrund ( SAM 2 ) Privatisering? Förstatligande? Centralisering? eller kanske avbyråkratisering? Källa & inspiration: Professor Sven Siverbo
Hur styra? Civilministerns budskap, januari 2016; och detta blev underlag för Tillitsdelegationen som inledde sitt arbete sommaren 2016 och som kom med sitt slutbetänkande i höstas!
Hur styra? Verksamhet Resurser Aktiviteter Processer Prestationer (output) Effekter (outcome) Inre effektivitet Yttre effektivitet OPM NPM
Möjlighet att sätta mål och mäta måluppfyllelse Liten Stor Hur styra? Ledningens kunskap om hur arbetet skall utföras Stor Liten Handlingsstyrning eller Målstyrning Målstyrning Handlingsstyrning (ex. instruktioner) Social styrning (ex. via gemensamma värderingar) Källa: Fritt från Ouchi (1979)
Hur styra? Kapitel 2: Överdos av styrning (M. Cäker, S. Siverbo och J. Åkesson 2018) Vårt budskap är att i många fall så används för många styrmedel och de är dessutom sällan koordinerade. Kanske är en bättre titel feldosering, signalerna till chefer blir motstridiga och styrningen hjälper inte beslutsfattaren
Vem får styra? Hur står det till med det kommunala självstyret? - stark tradition och fastslaget i regeringsformen men
Hur står det till med det kommunala självstyret? - stark tradition och fastslaget i regeringsformen men Lästips för helgen.500 sidor om utvecklingen sen 1863!
Hur står det till med det kommunala självstyret? - stark tradition och fastslaget i regeringsformen men Vem styr egentligen? Utökad Socialtjänstlag (2001:453) ca 160 + Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) Utökad Skollag (2010:800) ca 600 + Skolinspektionen Länsstyrelsens stärkta roll som stöd för myndigheters tillsyn ex. hållbarhet, samhällsplanering, infrastruktur, riksintressen etc. + inspektioner Olika regeringars allt större intresse att nyttja riktade statsbidrag för att skapa effekt (finns idag ca 50 riktade bidrag bara inom skolans område) ofta mycket kritisk!
Om styrutmaningar Det fanns en medvetenhet hos statsmakten redan 2011
Om styrutmaningar Det fanns fortfarande en medvetenhet hos statsmakten 2016.
ofta mycket kritiska i sina rapporter!
Låt oss bli lite konkretare Vad är, och hur utformar vi, ett styrsystem?
Vad är egentligen ett styrsystem? Vision = vad vi vill bygga! Val av organisationsform vem skall göra vad? hur samordna? beslutsfattande?
Vad är egentligen ett styrsystem? Vision = vad vi vill bygga! Val av organisationsform vem skall göra vad? hur samordna? beslutsfattande? Val av övriga formella styrmedel mått, målstyrning, prestationsmätning uppföljningsramverk, styrprocess ekonomi-/ budgetstyrning intern kontroll regelstyrning
Vad är egentligen ett styrsystem? Vision = vad vi vill bygga! Flera styrmedel som tillsammans stödjer förverkligandet av strategier och planer Val av organisationsform vem skall göra vad? hur samordna? beslutsfattande? Val av övriga formella styrmedel mått, målstyrning, prestationsmätning uppföljningsramverk, styrprocess ekonomi-/ budgetstyrning intern kontroll regelstyrning Val av kulturella styrmedel kultur värdegrund lärande ledningsfilosofi
Hur vi beter oss i fikarummet på jobbet kan vara en värdemätare på kulturen..
Vad säger Tillitsdelegationen?
Trend eller upplevt behov? Mer helhetstänkande?
Utöver utmaningar med att skapa intern samstämmighet finns utmaningar med extern samstämmighet. Statlig och överstatlig styrning - lagar, revision, tillsyn mm Frestelser om enkla lösningar - IT-system, nya konsultmodeller mm Omgivande samhällets krav - media, brukare, väljare och nästa generations anställda mm Olika professioners agerande - normer, certifieringar, legitimation mm
Vem styr chefens arbete? (ur Lisa Björks studie av kommunala chefer) Del av; Olika staber & initiativ: - Ekonomi - HR - IT - Jämställdhet - Hållbarhet - Kvalitet - Utveckling Chef Personalen Professioner Lokal politik Överordnade chefer Fackförbund Nationell politik Brukare Olika tillsynsmyndigheter SKL Medborgare SCB Media Källa: Lisa Björks avhandling; Contextualizing managerial work in local government organizations, 2013
Att skapa ett sammanhållet styrsystem en komplex utmaning Några råd på vägen: Acceptera komplexiteten, det finns inga enkla lösningar Betrakta ett styrmedel i sitt sammanhang (bara för att det fungerar bra på ett ställe behöver det inte fungera hos oss) Diskutera behovet av styrning våga resonera om varför vi styr..