Fairtrade City Handbok för styrgrupper 1 Utgåva 2013
2
Innehållsförteckning Inledning 5 Kriterium 1 Kommunens ansvar för Fairtrade City 7 Så här gjorde vi! 8 Vanliga frågor och svar 10 Kriterium 2 Styrgrupp för Fairtrade City 13 Så här gjorde vi! 15 Vanliga frågor och svar 19 Kriterium 3 Utbud av Fairtrade i butiker, på hotell, caféer och restauranger 23 Så här gjorde vi! 24 Kriterium 4 Företags och organisationers konsumtion av Fairtrade-märkt 29 Så här gjorde vi! 30 Vanliga frågor och svar 31 Kriterium 5 Informationsarbete 33 Roliga, kreativa och lyckade exempel på opinionsbildning lokalt för Fairtrade City 34 Kontinuitet 39 Vanliga frågor och svar 39
Belaynesh Mamo, kaffeodlare, Etiopien. 4
Inledning Fairtrade City är en diplomering till kommuner som engagerar sig för rättvis handel och etisk konsumtion. Fairtrade City önskar fungera som en språngbräda och ett första steg mot att intensifiera och samordna arbetet för en mer rättvis handel i en kommun. Arbetsprocessen bedrivs främst genom ett aktivt informationsarbete för ökad kännedom om rättvis handel och etisk konsumtion samt genom att öka efterfrågan på Fairtrade-märkta produkter i kommunen. Syftet med Fairtrade City är att samla olika aktörer i kommunen och samverka för en mer rättvis handel. En viktig grund i arbetet är en bred samhällsförankring, det vill säga att organisationer, handeln, politiker och företag samarbetar. Detta är en handbok som riktar sig till styrgrupper för Fairtrade City runt om i landet, i syfte att inspirera i det arbete som ligger framför styrgruppen. Olika metoder kan användas för att uppnå och arbeta med kriterierna. Olika förutsättningar i form av tid, resurser och målbilder formar arbetet för att bli och vara en Fairtrade City. Innehållet i denna handbok är uppdelat utifrån respektive kriterium för Fairtrade City. Vi ger handfasta tips och idéer i ert engagemang och arbete. Styr grupper delar med sig av sina erfarenheter och du hittar även svar på vanligt förekommande frågor. Styrgrupperna runt om i landet sitter på viktig kompetens och ett stort engagemang. Genom ert arbete som Fairtrade City kommer ni att öka kännedomen om och efter frågan på Fairtrade-märkta produkter i er kommun och därmed göra stor skillnad för många männi skor i utvecklingsländer. När fler väljer Fairtrade-märkta produkter skapar vi förutsättningar för odlare och anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. 5
Teodling i Etiopien. Näst efter vatten är te världens vanligaste dryck. Te började importeras till Europa på 1600-talet. Teindustrin är tyvärr känd för att ha mycket hårda produktionsförhållanden, där kränkningar av mänskliga rättigheter är vanligt förekommande. Teodlarnas svåra ekonomiska och sociala situation utgör bakgrund till utarbetandet av Fairtrade-kriterierna för te. I dag finns finns det Fairtrade-certifierade plantage i Asien och Afrika, med Indien, Sri Lanka och Tanzania som stora producentländer. 6
Kriterium 1 Kommunens ansvar för Fairtrade City Det första kriteriet inom ramen för Fairtrade City handlar om kommunen, dvs. den offentliga förvaltningens ansvar för arbetet. Varje år upphandlar den kommunala sektorn varor och tjänster för miljardbelopp. Den offentliga sektorn är en stor konsument och har ett stort ansvar att förvalta invånarnas skattemedel på ett ansvarsfullt sätt. Grunden för kommunens roll i en Fairtrade City är att man gentemot sina leverantörer ställer krav på principer om rättvis handel. Kommunen ska i sina avtal kunna erbjuda produkter som enligt kontroll har producerats i enlighet med mänskliga rättigheter. Vidare har kommunen ett ansvar att vidareutveckla detta arbete och kontinuerligt se över sina inköp av olika produktkategorier. Kommunstyrelsen eller fullmäktige behöver därför anta en målsättning kring den etiska konsumtion och hur denna ska utvecklas över tid. Årligen krävs att kommunen redovisar en ökning av de etiska inköpen för att diplomeringen Fairtrade City ska kvarstå. Kommunen ska kunna erbjuda Fairtrade-märkta produkter eller motsvarande* inom kommunens avtal för så många produkter som möjligt. Exempelvis frukter, te, kaffe, socker, fotbollar och bomullsprodukter. Stadshuset eller motsvarande funktion ska konsumera Fairtrade-märkta produkter eller motsvarande*. Kommunen ska anta en målsättning för den offentliga etiska konsumtionen. Kommunfullmäktige alternativt kommunstyrelsen beslutar att se över hur kommunen kan ta ytterligare steg för att agera som en etisk konsument i alla sina inköp. * Produkter som producerats i enlighet med grundläggande principer om rättvis handel, så som förbättrade ekonomiska villkor för odlare och anställda, mänskliga rättigheter i arbetslivet och ökad miljöhänsyn. Fairtrade är en certifiering som tar sin utgångspunkt i principer om rättvis handel och utgör ett bevismedel för att varorna framställts på ett sätt som är förenligt med dessa principer. 7
Så här gjorde vi! Att följa upp den etiska konsumtionen är viktigt inom ramen för Fairtrade City. Därför behöver man hitta modeller för att kontinuerligt följa upp hur de etiska inköpen utvecklas över tid och, viktigast av allt, ta fram en strategi för att aktivt verka för att kommunens inköp i enlighet med principer om rättvis handel ökar. Här följer några tips! Uttalade prioriteringar och kvantifierade mål! Framförallt är det i stadsdelarna som de stora ökningarna fortsätter att ske. Två stadsdelar har ökat sina etiska inköp med 16 procentenheter var under året. I en undersökning berättar stadsdelsförvaltningarna om framgångsfaktorer för att öka sina etiska inköp och de nämner då bland annat uttalade prioriteringar och kvantifierade mål, informations-, kommunikations- och utbildningsinsatser samt systematiska och löpande kontroller av inköpsrutiner på verksamhetsnivå. Malmö Stad Redovisa kontinuerligt! Tre gånger om året sammanställs hur stor andel av inköpt kaffe, te, bananer och t-shirts som är etiskt certifierat. I rapporterna till kommunfullmäktige färgmarkeras förvaltningarna med grönt om de ökat sina andelar etiskt certifierade varor, och med rött om det minskat. Alla förvaltningar måste också kommentera sina siffror, och de ska ta fram åtgärder om de inte följer målen tillfredsställande. Malmö Stad Utbilda kommunanställda! Under 2011 har det satts ihop en påbyggnadsutbildning med fokus på etisk och miljömässigt hållbara inköp för alla beställare i Lunds kommun. Utbildningen kommer att fortlöpa under 2012. Beställarna är en viktig nyckelgrupp som behöver få information och kunskap om fair trade och vilka produkter de kan beställa. Lunds kommun 8
Tillsätt en arbetsgrupp och öka åtagandet! Internt i kommunen finns det en arbetsgrupp för etisk och ekologisk konsumtion som kommer att arbeta för att implementera de etiska målen. Under 2009 fokuserades på att öka andelen Fairtrade-märkta bananer inom den kommunala organisationen. Bland annat arrangerades en informationsträff för kommunens chefer och hållbarhetsombud på tema bananer. Informations-kontoret har på börjat ett arbete för att öka andelen etiskt märkta produkter bland kommunens profilmaterial, som ett led i vårt arbete att hela tiden utvidga de etiska inköpen. Norrköpings kommun Formulera mål! Senast under 2012 ska allt kaffe och te som serveras i kommunens samtliga verksamheter vara Fairtrade-märkt. Gnosjö kommun 100 procent av allt kaffe som köps in av Piteå kommun ska vara Fairtrade. Piteå kommun 100 procent av kaffet, teet, bananerna, drickchokladen, fotbollarna samt den svart- och vitpeppar som konsumeras inom kommunen ska vara rättvist till 2016. Lunds kommun Alla förvaltningar och bolag skall ha ett utbud av Fairtrade-produkter, så som kaffe, te och socker. Karlstad kommun Andelen av kommunen inköpta ekologiska och etiskt certifierade produkter ska öka jämfört med föregående år. Malmö Stad Öka antalet arbetsställen i kommunens organisation som har Fairtrade-märkta fika- alternativ. Emmaboda kommun Alla profilprodukter av bomull som köps in av kommunen ska om möjligt vara av Fairtrade-märkt bomull från och med 2010. Munkfors kommun Senast 2013 ska 25 procent av arbetskläder i form av t-shirts och pikétröjor samt 100 procent av profilmaterial i form av t-shirts, pikétröjor och tygkassar vara producerade i etiskt märkt bomull. Norrköping kommun Konsumtionen av Fairtrade-märkta produkter ska öka i den offentliga sektorn under 2012 med två produkter i den centrala upphandling och en produkt i stadshusets kontinuerliga konsumtion. Haparanda Stad 9
Vanliga frågor och svar Vem initierar arbetet med att bli Fairtrade City? Vem som helst, såväl medborgare som politiskt förtroendevalda, frivilligorganisationer och företagsrepresentanter, kan arbeta för att få kommunen Fairtrade City-diplomerad. En viktig förutsättning för ett produktivt och långsiktigt arbete, är en bred förankring hos olika aktörer i samhället. Om initiativet tas på gräsrotsnivå bör målsättningen vara att involvera tjänstemän från berörda förvaltningar, politiker samt den lokala handeln i så hög utsträckning som möjligt. Om initiativet är politiskt bör målsättningen vara att involvera ideella krafter samt lokal handel. Är det förenligt med kommunallagen att diplomeras till Fairtrade City? Ja, Länsrätten i Östergötlands län fastslog, hösten 2008 att kommunens beslut att engagera sig för Fairtrade City är förenligt med kommunallagen. Domen gällde ett överklagande av Linköpings kommuns ansats att bli diplomerad som Fairtrade City, som man således avslog. I domskälen noteras dessutom att det är tillåtet att ta sociala hänsyn vid offentlig upphandling. Vad säger EU om krav på rättvis handel i offentlig upphandling? Den 10 maj 2012 (mål C 368/10) bekräftade EU-domstolen att det går att ställa krav på rättvis handel i offentlig upphandling. I sitt domslut säger domstolen tydligt att upphandlande myndigheter kan välja tilldelningskriterier som är baserade på överväganden av miljömässig eller social karaktär så som exempelvis kriterierna bakom Fairtrade. Domstolen säger också uttryckligen att det är möjligt för offentliga myndigheter att prioritera en anbudsgivare baserat på principer om rättvis handel, dock kan en specifik produktmärkning inte krävas. Fairtrade-märkt är istället ett giltigt bevismedel på att ställda kriterier efterlevs, förutsatt att andra bevis är tillåtna enligt domstolen. Rättvis handel har uppmärksammats inom Europa-samarbetet vid flertalet tillfällen under 2000-talet och dess betydelse för global utveckling och fattigdomsbekämpning har lyfts fram på olika sätt: ( ) Rättvis handel är ett av de viktigaste målen i EU:s relationer med omvärlden Treaty on European Union. Article 3.5, 1 December 2009 Ministerrådet och Europeiska kommissionen erkänner Fair Trade som ett av de bästa verktygen för konsekvent politik för utveckling och ett värdefullt initiativ att arbeta för att uppnå millennieutvecklingsmålen. Policy Coherence for Development Work Programme 2010 2013 (SEC(2010) 421 final), 21 April 2010, European Commission 10
Genom att beakta hållbar utveckling och rättvis handel i sin offentliga upphandling kan de lokala och regionala myndigheterna lämna ett avgörande bidrag inte bara till den medellångsiktiga och långsiktiga lönsamheten och effektiviteten i tjänsterna, utan också till social rättvisa och hållbar utveckling. Opinion of the Committee of the Regions, (RELEX-IV-026), 11 February 2010 Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra offentliga myndigheter att använda kriterierna för Fair Trade i offentliga upphandlingar. European Parliament Report on New developments in public procurement (2009/ 2175(INI)), 18 May 2010 Hur ställer man krav på rättvis handel i offentlig upphandling? Det är juridiskt möjligt för myndigheter att i praktiken visa sitt engagemang för hållbar utveckling genom att ställa krav på rättvis handel i offentlig upphandling. Hur detta kan se ut i praktiken kan du läsa om i Fairtrades guide Rättvis handel i offentlig upphandling. Guiden togs fram av Fairtrade i samarbete med jurister inom upphandlingsområdet under 2011. Visste du att...? Arbetskläder och andra textilier i Fairtrade-märkt bomull köps in i flera landsting och kommuner internationellt. 2008 började Paris stad ställa krav på rättvis handel vid upphandling av textilier, vilket lett till att tusentals sophämtare och annan renhållningspersonal idag bär arbetskläder i Fairtrade-bomull. Även från Holland finns flera exempel inom renhållningsområdet men också i form av arbetskläder för vårdpersonal. I Tyskland var det staden Dortmund som var först ut med att upphandla arbetskläder för anställda enligt principer om rättvis handel. I Düsseldorf ställer dessutom brandkåren etiska krav i upphandlingen av arbetsuniformer, och i Dinslaken bär anställda inom den offentliga förvaltningen t-shirt i Fairtrade-märkt och ekologisk bomull. I Sverige var Norrköpings kommun tidig med att ställa krav på social hållbarhet för bomullen i textilprodukter. Idag har fler svenska kommuner börjat se över sin upphandling av bomullsprodukter ur ett etiskt perspektiv. Arbetskläder i Fairtrade-märkt bomull på scen under en modevisning i Almedalen 2011. 11
Kakao från Palo Blanco i Peru. Likt många andra råvaror har världsmarknadspriset på kakao fallit under de senaste årtiondena, vilket resulterat i att kakaoodlarna fått allt sämre möjligheter att kunna försörja sig på sitt arbete. Odlarna betalas ofta priser som understiger kostnaden för själva produktionen, vilket innebär stora svårigheter att upprätthålla en dräglig levnadsstandard för sig själv och sin familj. Som en följd av kakaoodlarnas svåra ekonomiska och sociala situation certifierades det första kakaokooperativet 1993. Idag finns Fairtrade-certifierade producentorganisationer för kakao i Afrika och Latinamerika. 12
Kriterium 2 Styrgrupp för Fairtrade City Ett krav för Fairtrade City-arbetet är att man tillsätter en styrgrupp. Det är eftersträvansvärt att få en bred förankring, med en så stor samhällelig mångfald som möjligt vad gäller representation från olika organisationer och företag. Styrgruppen är navet i arbetet och ansvarar för kontroll och rapportering till Fairtrade Sverige. Alla aktörer är lika viktiga i styrgruppsarbetet, samverkan och samarbete är nyckelord i ett effektivt och lyckosamt arbete. Styrgruppens huvudsakliga uppdrag är att säkerställa fortsatt stöd för att uppnå Fairtrade City-status och att kontrollera att kriterierna efterlevs. Styrgruppen ansvarar för att driva informationsarbetet kring rättvis handel och etisk konsumtion lokalt. Det är också styrgruppen som ansvarar för att redovisa Fairtrade City-arbetet till Fairtrade Sverige och göra en ansökan för förnyad status. Det finns olika lösningar på hur styrgrupper arbetar och struktureras. Det är viktigt att ni väljer ett arbetssätt och en modell som passar era förutsättningar och att ni som medlemmar i styrgruppen själva är överens om vilken typ av styrgrupp ni är och vilka former som passar er bäst. En lokal styrgrupp tillsätts för att säkerställa fortsatt stöd för att uppnå Fairtrade City-status och för att kontrollera att kriterierna efterlevs. Första tre åren är årlig rapportering till Fairtrade Sverige obligatorisk. Därefter krävs rapportering endast jämna år. Styrgruppen bör spegla en samhällelig mångfald med representanter från t.ex. ideell sektor, företag, politiker och kommunala tjänstemän. En kontaktperson utnämns som svarar för primär kontakt med Fairtrade Sverige. Den personen ansvarar för att vara länken mellan Fairtrade Sverige och styrgruppen. 13
Styrgruppens första möte Här följer några tips på frågor ni kan ta upp vid ett av de första styrgruppsmötena, för att klargöra era förväntningar på varandra och göra en plan för ert arbete. 1. Klargör uppdraget Det är avgörande att styrgruppen tillsammans är överens om uppdraget. Viktiga frågor är: Vad är vår uppgift och vårt ansvar som styrgrupp? Vilka resultat ska vi prestera? Vem gör vad i vår styrgrupp? Hur vill vi jobba tillsammans för att det ska fungera bra? Skriv ned era svar i en uppdragsbeskrivning. 2. Uttala förväntningar Det är viktigt att styrgruppens medlemmar vet vad som förväntas. Ställ frågorna: Vad förväntar medlemmarna sig av varandra? Vad är man redo att bidra med till styrgruppen och vad vill man ha ut av den? Skriv ned och besluta (helst i konsensus) tillsammans om de förväntningar ni kan/ska ställa på varandra. 3. Gör en arbetsplan Skriv tillsammans ned vad som ska göras, när det ska göras och av vem. Bestäm hur och när ni ska ses och på vilket sätt ni vill lägga upp era möten. Definiera målsättningar och målgrupper för informationsarbetet. Följande frågor kan ligga till grund för arbetsplanen Hur kan stöd för en Fairtrade City-diplomering identifieras och påvisas bland medborgare, politiker och ideella organisationer? Hur skapar vi en bred förankring? Vilka aktörer måste vi ha med oss för att åstadkomma en kraftfull informationsinsats som kan bidra till att öka allmänhetens kunskaper och medvetenhet kring etisk konsumtion? Hur kan vi få medial uppmärksamhet för Fairtrade City före, under och efter diplomeringen? Vilka målsättningar bör finnas för informationsarbetet och hur kan det vara mätbart? Hur kan vi arbeta effektivt för att nå ökad medvetenhet och ökad konsumtion av etiska produkter? Hur kan vi utvärdera och mäta insatsernas påverkan och utfall? 14
Upprättad av: Styrgruppen för Malmö Fairtrade City Så här gjorde vi! Nedan följer några exempel på hur styrgrupperna valt att organisera sitt arbete. Styrgrupperna i exemplena är från 2010-2012. Plattform 2011-2014 Malmö Fairtrade City Definiera styrgruppens roll! Datum: 2011-01-24 Under 2011 upprättade styrgruppen en plattform för Malmö Fairtrade City, som beskriver styrgruppens roll. Här stå det bland annat: Styrgruppens främsta roll är att styra riktningen på Malmö Fairtrade City på ett övergripande plan och att vara visionär. Styrgruppen ska även formulera en målsättning för minst fyra informationsaktiviteter per år, som ska ingå i nyansökan och presenteras i bilagor till detta dokument. Varje styrgruppsledamot har ett ansvar för att driva frågan i sin egen organisation samt att rapportera tillbaka till styrgruppen från eventuella arbetsgrupper och nätverk. Malmö Fairtrade City Styrgrupp med fokus på strategiska frågor Under hösten har vi under tre styrgruppsmöten fokuserat på strategiska frågor. Vi började med att diskutera våra visioner, sedan hot, möjligheter, styrkor och svagheter, och till sist vilka mer konkreta målsättningar vi ska ha för det kommande arbetet, utifrån visionen och SWOT-analysen. Karlstad Fairtrade City Vi skapar kampanjgrupper knutna till styrgruppen I Norrköping initieras olika kampanjgrupper för olika fokusområden. I början av året, vid ett planeringsmöte, bestämmer styrgruppen ett eller flera fokusområden. Inom varje fokusområde bildas en arbetsgrupp som driver frågan framåt, och en representant för styrgruppen blir sammankallande. I dessa grupper kan även externa aktörer vara representerade. Varje ledamot har också ett ansvar att driva frågan om Fairtrade inom sin organisation och i sina nätverk. Norrköping Fairtrade City Norrköpings fokusområden 2008: Cafékampanj 2010: Barm och unga 2009: Föreningsfokus, främst fotbollsföreningar 2011: Köpcentrum 15
Norrköping styrgrupp: Mikael Åhrberg, Scandic hotel, ordförande Karin Faxér, Norrköpings kommun, Hållbar utveckling, sekreterare Eva Andersson, kommunalråd Mattias Stenberg, kommunalråd Anders Beckman, Vision Linda Holdaj Petersson, Upphandlingscenter Ulla Nilsson, Globala skolan Jan Ekman, Konsumentföreningen Svea Katarina Norén, Naturskyddsföreningen Anne Olofsson, Svenska kyrkan Gun-Inger Karlsson, Kommunal Eva Wärmlund, Lärarförbundet Bengt Ekström, oppositionsråd Karin Jonsson, oppositionsråd Gunnel Knutsson, Världsbutiken Lars Ove Pettersson Stening, Svenska kyrkan Aina Kagevik, Konsumentföreningen Svea Anna Falk, Ingelsta Shopping Fredrik Lindström, COOP Forum Jessika Isaksson, kommunalrådsenheten Eva Lundgren Stenbom, lokal kampanjsamordnare Gör befattningsbeskrivningar! Vi har arbetat fram befattningsbeskrivningar för uppdraget som ordförande, sekreterare och ledamot i styrgruppen. Ambitionen är att rotera platserna i styrgruppen i syfte att sprida Fairtrade City-konceptet vidare ut i Norrköping. Vi delar upp arbetet mellan oss Gnosjö styrgrupp är både styrande och operativ. Styrgruppen utför stor del av allt arbete själva och gör mycket praktiskt och fungerar som en arbetsgrupp. Styrgruppen i Gnosjö träffas cirka 3 4 gånger per termin för planering och avstämning. Därutöver är vi aktiva i de aktiviteter som planeras in. Gnosjö Fairtrade City gnosjö styrgrupp: Tommy Axelsson, Pingstkyrkan Elisabet Ejderhed, Gnosjöandans kunskapscenter Paula Hansson, Gnosjöandans kunskapscenter Inga-Lill Andersson Hjelm, Socialdemokraterna LarsÅke Magnusson, Kristdemokraterna Gunvor Petersson, KF Göta Anna-Karin Ramnemo, Rengbågens förskola Therese Ebbesson, Gnosjö kommunkansli Anne Persson, Gnosjö PRO Vi fokuserar på bred samhällelig mångfald Styrgruppen träffas minst fyra gånger per år. Styrgruppen har fokuserat sitt arbete på att få bred samhällelig mångfald för att på så sätt kunna bygga vidare det lokala arbetet. Dessutom har vi haft besök av styrgruppen i Hallsberg för ett erfarenhetsutbyte. Vi hoppas samordna vissa informationsaktiviteter framöver. Askersund Fairtrade City 16
Vi bjuder in ambassadörer tills styrgruppsmötena Styrgruppens sammansättning har förändrats under året, bland annat är en av kommunens kommunikatörer styrgruppens kontaktperson då vi beslutat att bli mer utåtriktade och jobba mer aktivt med informationsaktiviteter. Dessutom har vi även bjudit in våra utbildade Fairtrade-ambassadörer till våra styrgruppsmöten då detta ger oss bra input i vilka frågor vi bör arbeta aktivt med. Alingsås Fairtrade City Vi satsar på regionala träffar Ca 4 5 ggr per år försöker vi att samla alla styrgrupper i vår region, där vi utbyter idéer och diskuterar utmaningar. Vi har ibland ett särskilt tema, t. ex. bjöd vi in upphandlingschefen i Vänersborg som pratade om just upphandling. När vi hade mötet i Vänersborg bjöd vi också in grann kommuner som inte är Fairtrade City-diplomerade för att de skulle få info och hjälp att gå samma väg. Styrgrupperna i Västra Götaland Samordnarna för Fairtrade City i Vänersborg, Trollhättan, Härryda och Göteborg. 17
Vi har ett lokalt nätverk för rättvis handel Styrgruppen är en del av ett lokalt nätverk för rättvis handel och till möten och informationsträffar bjuds samtliga inom nätverket in. På detta sätt blir det öppet för alla att bidra med sitt engagemang för Fairtrade och Fairtrade City. Kalmar Fairtrade City kalmar styrgrupp: Ingela Carlsson, Studieförbundet Vuxenskolan Lars Holmberg Elisabeth Stake, Coop Forum Carina Håkansson, Maxi Ica Stormarknad Bertil Dahl, Kalmar kommun Jonas Löhnn, Kalmar kommun Ann-Marie Jeansson, Kalmar kommun Bo Lindholm, Kalmar kommun Monica Björkegren Ohlson, Kalmar kommun Bo Hellström m.fl., Kalmarsunds Gymnasieförbund - Globala tillägget Mia Hasselgren, Kvarnholmens Centrumförening Peter Olofsson, LO Kalmar/Torsås Frida Larsson, Röda Korset Peter Wänehag, Svenska Kyrkan Anders Göranzon, Svenska Kyrkan Ingegerd Petersson, Värlsbutiken i Kalmar Arne Kvarmo, SKTF Ros-Marie Winqvist, Smart Eating Angel Oyola och Monica Bueno, bananodlare från Ecuador, på besök i Fairtrade City Borås. 18
Vanliga frågor och svar Hur behåller man dynamiken och engagemanget över tid? Ha kul! Ge er inte vid motgångar. Var kreativa, bestämda och ha humor! Stockport Fairtrade Town, UK Efter specifika kampanjer, så brukar vi ha en liten fest i styrgruppen, där vi stannar upp och ger oss själva beröm för det arbete vi gjort. Det är en viktig del i att känna inspiration till fortsatt engagemang, att vi är en grupp där vi har kul tillsammans och har nytta av varandra! Karlstad Fairtrade City Bredda engagemanget! Sprid ert engagemang så vitt och brett som möjligt, ni vet aldrig vem som kan vara intresserad att delta! Wiltshire Fairtrade Town, UK Vi tror att om fler i styrgruppen får ökad kunskap om Fairtrade så borgar det för ett mer aktivt arbete. Det medför också ett större engagemang för att göra skillnad genom de val vi gör i butiken. Därför försöker vi utbilda hela styrgruppen till ambassadörer för Fairtrade. Trollhättan Fairtrade City Lyft fram odlarna och ställ ofta frågan varför?! Efter att ha varit diplomerade till en Fairtrade Town i tio år är det lätt att stagnera i sitt åtagande. Men medan fattigdomen finns kvar finns det inget utrymme för apati och avstanning i vårt engagemang. Vårt arbete är en lång resa och vi måste alltid hitta hitta sätt att förnya och stärka vår kampanj. Vi behöver ständigt öka vår förståelse för människor i utvecklingsländer. Vi har en direkt koppling till kakaoodlare i Ghana, som utgör ryggraden i vår kampanj. Detta gör att vi kontinuerligt förnyar vårt engagemang och att vi kan hålla fokus på vår vision om en hållbar värld för människa och miljö. För oss är det nyckeln till att fortsätta med vårt arbete över tid. Garstang Fairtrade Town, UK 19
Hur hittar vi engagerade personer som kan tänkas vilja vara med i styrgruppen? Fairtrade Sverige utbildar ständigt nya ambassadörer för Fairtrade. Det finns närmare 4 000 ambassadörer spridda i hela landet. Dessa är volontärer för Fairtrade som har deltagit i en kortare utbildning och därefter har möjlighet att engagera sig i informationsuppdrag för Fairtrade. Föreningen för Fairtrade Sverige har också ett antal medlemsorganisationer som är med och finansierar informationsverksamheten i Sverige. Kontakta dessa på din ort, för att söka intresserade personer. Sveriges Kristna råd driver i samarbete med Fairtrade Sverige diplomeringen Kyrka för Fairtrade. Det finns många engagerade och duktiga församlingsmedlemmar runt om i landet! Läs mer på www.kyrkaforfairtrade.org. Såväl vad gäller näringslivet och inom den kommunala verksamheten så kan det vara klokt att söka upp nätverk som redan är etablerade. Kommunen har kanske en näringslivssamordnare, som har ett bra kontaktnät. Att använda befintliga nätverk och arrangemang är en bra ingång, för att presentera Fairtrade City och engagera nyckelpersoner att delta i arbetet. En bra samverkanspart kan också vara universitetet, högskolan eller folkhögskolan i kommunen. Bredareds och Sandhults församlingar diplomerades till Kyrka för Fairtrade under Fairtrade Fokus 2012. 20
Engagerade styrgruppsrepresentanter från fler än 100 Fairtrade City-kommuner världen över träffades i Malmö på den internationella Fair Trade Towns Conference 2011. Företagare, präst, forskare, politiker och dokumentärfilmare i panelsamtal under World Fair Trade Day 2012. Visste du att? I styrgrupperna för Fairtrade City i Sverige deltar politiker från merparten av riksdagspartierna. 21
Kaffebär i Etiopien Kaffe är världens näst största handelsvaror, efter olja, och är en av de allra viktigaste exportvarorna för många utvecklingsländer. Kaffeproduktionen berör direkt 20-25 miljoner odlare och garanterar livsuppehället för mer än hundra miljoner människor världen över. Merparten av kaffet vi dricker i Sverige kommer från Brasilien, Colombia, Kenya, Guatemala och Costa Rica. 22
Kriterium 3 Utbud av Fairtrade i butiker, på hotell, caféer och restauranger Fairtrade City är en diplomering till hela samhället, och därmed till alla som bor i kommunen. Det ska vara lätt att göra skillnad genom sina val i butiken, där man äter middag eller tar en fika. Näringslivet är en viktig aktör att ha med i styrgruppen för Fairtrade City, och deras engagemang bidrar i arbetet med att göra det enkelt för invånare i kommunen att själva kunna välja Fairtrade-märkta produkter. I styrgruppens arbete ingår att regelbunder undersöka hur utbudet av Fairtrade-märkt utvecklas i staden. Det är ett lämpligt tillfälle att även informera om Fairtrade och knyta bra aktörer till det lokala arbetet i styrgruppen. Att ha kontinuerlig dialog med handeln är viktigt, för att hela tiden påverka och påminna om kommunens engagemang som Fairtrade City! Om företag satsar på att erbjuda Fairtrade-märkta produkter vill de med största sannolikhet kommunicera detta till sina kunder. Fairtrade Sverige tillhandahåller visst material som kan hjälpa företag att skylta upp och marknadsföra dessa satsningar. T ex finns en klisterdekal som kan sättas på dörren till t ex caféet, där det står att det serveras Fairtrade-märkta produkter. Det finns också hyll vippor, flaggspel, affischer och diplom. Detta beställer du på Fairtrade Sveriges hemsida. I redovisningen för Fairtrade City redogör styrgruppen för hur utbudet av Fairtrade-märkt utvecklas över tid. Ett utbud av Fairtrade-märkta produkter ska finnas tillgängligt för konsumenter i butiker, på caféer, restauranger och hotell. Kommun med befolkning över 0 10 000 20 000 50 000 80 000 100 000 500 000 Minst antal Fairtrade-märkta produkter fördelade i minst antal butiker Minst antal hotell, caféer och restauranger med ett utbud av Fairtrade-märkta produkter 15 30 40 55 60 80 110 2 4 5 6 7 8 12 2 3 4 5 10 15 20 23
Så här gjorde vi! Uppmuntra butiker att satsa under Fairtrade Fokus! Många butiker runt om i landet engagerar sig extra under Fairtrade Fokus, den stora årliga kampanjen för Fairtrade. Under 2012 års kampanj fanns ett engagemang hos samtliga dagligvaruhandelskedjor i form av bland annat erbjudanden i butiksblad och uppskyltning inne i butiken. På Ica Kvantum satsade man dessutom på TV-reklam i butikerna. Fairtrade City-styrgrupperna, ambassadörer och teamledare för Fairtrade hade i allt detta en avgörande roll i att skapa aktivitet i butik. På många håll anordnades provsmakningar och tävlingar. Butiksevent i Västerås. Butiksevent i Örebro. Lyft fram goda exempel lokalt! I Jönköping bjöd styrgruppen in Coop Konsum Kristinedal till ett öppet möte där de fick berätta om sitt engagemang för Fairtrade. De har idag drygt 100 Fairtrade-märkta produkter i sitt sortiment, vilket är bäst i landet inom Coop. De har också gått över till att endast sälja Fairtrade-bananer utan att ha upplevt någon nedgång i försäljningen. Inventera och informera! I Uddevalla har sommarlovspraktikanter inventerat utbudet av Fairtrade-märkta produkter. De har också passat på att informera företagen om Fairtrade samt delat ut diplom till dem som erbjuder Fairtrade-märkta produkter. 24