Hur påverkas skolan av digitaliseringen? ENTRIS 2013, Jan Hylén
Innehåll Varför IT i skolan? Var står Sverige i internationell jämförelse? Risk för en ny digital klyfta? Framtidskompetenser En dator till varje elev Sammanfattning
Vi lever i en alltmer digital värld eleverna måste förberedas för den
Iceland Norway Finland Sweden Denmark Netherlands Luxembourg Germany Belgium United Kingdom France Ireland Slovenia EU27 Estonia Spain Austria Slovak Republic Italy Poland Czech republic Greece Portugal Hungary Turkey Andel av arbetsstyrkan som använder en internetuppkopplad dator 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2011 2005 Källa: OECD,
1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Terabytes per month Ökad internetanvändning 50 000 000 United States IP Traffic Rest of World IP Traffic 45 000 000 40 000 000 35 000 000 30 000 000 25 000 000 20 000 000 15 000 000 10 000 000 5 000 000 0 Källa: OECD,
Telefonabonnemang, i miljoner Ökad mobilitet 6 000 Mobile cellular telephone subscriptions (post-paid + pre-paid) Fixed-line telephone subscriptions Mobile broadband Internet subscriptions Fixed broadband subscriptions 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 1960 1970 1980 1990 2000 2010 Källa: OECD,
Var står Sverige idag?
Var står Sverige idag? Utvecklingen av antalet elever per dator 1993 1995 1997 1999 2001 2008 Grundskola kommunal Grundskola fristående Gymnasieskol a kommunal Gymnasieskol a fristående 38 19 13 9,6 8,4 6,0 12 13 9,5 7,9 4,5 11 8 7 5,3 4,2 2,5 6 5 2,8 2,8 1,6
Var står Sverige idag? (Pisa 2011) 100 90 80 70 60 97 91 89 87 83 73 73 72 70 59 56 50 40 44 43 43 30 20 10 0
Var står Sverige idag? (ESSIE 2013) 70 59 60 50 40 30 40 31 30 25 24 20 22 21 20 20 20 19 18 10 0
Dator på lektionerna (Skolverket 2010) Ofta Aldrig 7-9 Gymn 7-9 Gymn Svenska 17 32 17 12 Samhällskunsk ap 24 30 26 24 Engelska 12 19 37 23 Naturkunskap och teknik 13 15 38 37 Matematik 2 3 72 80
Arbetsuppgifter med dator (Skolverket 2010) IT används ofta Åk 7-9 Gymn Söka information, t.ex. på Internet 58 81 Skriva uppsatser / inlämningsuppgifter 49 76 Göra presentationer / redovisningar 38 57 Arbeta med bilder, ljud, musik eller video 21 35 Arbeta med språkövningar 9 8 Arbeta med matematikövningar 3 2
Arbetsuppgifter med dator (ITL Research 2011) Skapa simuleringar eller animationer Arbeta med andra utanför klassrummet Använda simuleringar eller animationer Skapa multimediapresentationer Analysera data eller information Skriva rapport, hemuppgift Genomföra prov eller skicka in hemarbete Öva rutinfärdigheter Söka information på internet 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40%
Skolinspektionen granskning läsundervisning (oktober 2012) Användning av IT i läsundervisningen i allmänhet är mycket låg Endast på enstaka lektioner observerades undervisning där IT användes som ett pedagogiskt verktyg För eleverna är det uppenbart att deras sätt att skriva och läsa hänger samman med att de ofta läser och skriver digitalt Eleverna tror inte att lärarna ser digitala förmågor som viktiga eftersom skolan och lärarna inte prioriterar dessa
Sammanfattande bild God men ojämn tillgång till IT Otillräcklig kompetensutveckling IT används mest i Sv och SO, minst i Ma. IT används främst för att söka info, skriva och presentera Planering, styrning och uppföljning ovanlig
Styrdokumenten och risken för en ny digital klyfta?
Vad säger styrdokumenten? Varje elev som går ut grundskolan ska kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. (Lgr11) Genom EUs 8 nyckelkompetenser har Sverige lovat utveckla elevernas digitala kompetens till en nivå som utrustar dem för vuxenlivet och som utgör en grund för vidareutbildning och arbetslivet. Oro för en ny digital klyfta. Inte mellan har och har inte... Utan de som kan använda tekniken i sitt lärande och de som inte kan
Innehållsproduktion Olika studentprofiler Internet activated 30 % Internetanvändning Källa: OECD, 2012
Vilken sorts digital klyfta? Internet för information, kommunikation och lärande, eller för relationer... Relationsdrivna eller intressedrivna? (MacArthur Foundation, 2008) Vi bor i Sverige behövs undervisning i svenska? Läraren behövs lika mycket som någonsin!
Digital kompetens och andra framtidskompetenser http://www.rektorsakademien.se/framtidskompetenser
Minskad efterfrågan på routine cognitive skills Trender i efterfrågad kompetens i USA 1969-1999 Källa: Levy and Murnane
Varför framtidskompetenser? Minskad efterfrågan på manuellt arbete/ industriarbete Kraftig minskning i rutin- och regelbaserade tjänsteyrken genom datorisering, outsourcing Ökad efterfrågan på kommunikativa, analytiska, problemlösande förmågor Nu behövs fokus på nya kompetenser och hur dessa ska komma alla till del. (OECDs ministermöte nov 2010)
Varför framtidskompetenser? We are currently preparing students for jobs that don t yet exist Using technologies that haven t been invented In order to solve problems we don t even know are problems yet. (Källa: Fish & McLeod, Shift Happens, Wikispaces.com)
Vad menas med framtidskompetenser? Framtid barn som började skolan 2012, går i pension 2071 Kompetens en förmåga och vilja att utföra en uppgift genom att tillämpa kunskaper och färdigheter (Swedish Standards Institute)
Är detta en ny fråga? Många internationella initiativ: Unesco (Learning the Treasury Within) OECD (DeSeCo) EU (8 nyckelkompetenser) Amerikanska storföretag (21st Century Skills) New Zeeland Singapore Men inte mycket diskussion i Sverige
Två viktiga forskningsprojekt ITL Research (www.itlresearch.com) Identifierar och mäter betydelsen av innovative teaching dvs. undervisningsmetoder Större variation inom skolor än mellan skolor Glastaket - eleverna använder bara de kompetenser som krävs för att lösa uppgiften Genom systematisk analys av arbetsuppgifter blir lärarna mer innovativa ATC21S (www.atc21s.org) Identifierat kompetenser Beskrivit kunskapsprogressionen för varje kompetens Utvecklat tester och testat på 5 000 elever i 6 länder Kommer att påverka t.ex. PISA
En dator till varje elev
1:1-satsningar i 211 kommuner Röd nål=kommunal satsning eller strategi Blå nål=en eller enstaka skolor i kommunen på eget initiativ Gul nål=större kommunal satsning http://korta.nu/entillenkarta
Varför syns inte IT i skolresultaten? Stora satsningar men magert utfall varför? Vad är det vi vill mäta? Traditionella kunskaper eller framtidskompetenser? Tröskeleffekt Används IT tillräckligt mycket för att en mätbar effekt ska kunna uppstå? Produktivitetsparadoxen IT syns överallt utom i produktivitetsstatistiken
Puenteduras modell Svensk skola idag
Forskningen säger I studier av projekt med 1:1 syns skillnader i resultat Elevernas motivation för skolarbete ökar Frånvaron och disciplinproblemen minskar Kontakten med föräldrarna/föräldrarnas insyn förbättras I många fall förbättras resultaten Matematik Naturvetenskapliga ämnen Skrivning och läsning Uppsatsskrivning Men det krävs mer än bara datorer
Forskning om pekplattor Forskning har saknats, men nu börjar studier publiceras Hittills ingen forskning om förbättrade kunskaper, utan om motivation, kreativitet och engagemang Likartade resultat som för 1:1 med bärbara datorer men resultaten tycks komma snabbare och starkare motståndet är mindre, tekniktrösklarna lägre Styrkan är vikt, batteri, snabbhet, kombination av foto, ljudupptagning, filmning smart phone kan användas på samma sätt Förbättrad dokumentation möjlighet till förbättrad bedömning
Finns det alternativ till ipads? Hittills mest ipads, men nu kommer andra plattor... Ca 60 miljoner ipads sålda under 2012 Thailand 930 000 Scopads Turkiet 15 miljoner enheter (ännu inte klart vilket märke) Microsofts Surface Samsung, Lenovo och andra Android-baserade plattor
Varför använder lärare inte IT mer?
Relevans Kompetens Styrsignaler Tillgänglig -het Myndighet s-stöd Skolans kultur Elevers motivation
Lyckat genomförande kräver: Kompetensutveckling, stöd och återkoppling till nyckelpersoner i verksamheten Nödvändig infrastruktur ska finnas på plats Kunnig ledning samt återkommande uppföljning och utvärdering av processen Involvera brukarna (dvs. eleverna och föräldrarna) Politiken/nämnden behöver vara positiv och engagerad (Fixen m.fl. 2005)
Unos Uno (2012) Initiativet kommer ofta från politiskt håll Rektor inte skeptisk men inte heller initiativtagaren IT är en förstärkare på gott och ont... 1:1 har setts som utmaning för lärare men är lika mycket en ledningsfråga för rektor och för kommunen Måste jobba gemensamt för att komma vidare/utveckla verksamheten Det tar tid längre än vad vi trott, minst 5 år (enligt Unos Uno)...
Fas 1 År 1 - Skaffa datorer - Se till att de funkar - Avtal - Eluttag Fas 2 År 2 - Teknisk lärarutbildning typ PIM - ITpedagoger Fas 3 År 3 Gartners Hype Cycle - Prövande undervisning - Pedagogisk fortbildning, typ Tänk Om - Lärspridare - Nätverket kraschar Fas 4 År 4 - Organiserad pedagogisk utveckling med definierat helhetsansvar; Rektor och arbetslag - >50 % av lärarna använder datorn rutinmässigt Fas 5 År 5 - Etablerade och testade metoder - Kunskapsbank - Enhetlig digital lärmiljö Källa: UnosUno
Från vision till verklig förändring Fyra i balans
Fyra i balans Infrastruktur Kunskap och kompetensutveckling Digitalt innehåll Pedagogisk vision och ledarskap
Steg-för-steg Olika aspekter Nuläge Önskat nyläge Att göra Ansvarig Tidsplan Framgångskriterier Infrastruktur Kompetensutv. Innehåll Vision
Uppföljning av Fyra i balans Ta fram indikatorer dvs sätt att mäta utvecklingen Bryt ner till enkätfrågor för olika kategorier (elever, lärare, skolledare, övrig personal, föräldrar) Vad samlas redan in för statistik? Genomför uppföljning varje eller vartannat år Analys vad betyder detta för vår verksamhet?
Sammanfattning take aways 1. Skolans roll i samhället under diskussion vad är kompetenser för framtiden? 2. Digital kompetens viktig i sig och IT är ett viktigt verktyg för att träna andra kompetenser 3. Många svenska kommuner satsar stort men utvecklingen är ojämn. Risk för ny digital klyfta! 4. För att lyckas med sin IT-satsning krävs mer än bara datorer. Inte minst ledarskap och ledning. 5. Uppföljning och utvärdering en chans för organisationen att lära och utvecklas
Tack för uppmärksamheten jan@janhylen.se