Reglerteknik AK, Period 2, 2013 Föreläsning 12. Jonas Mårtensson, kursansvarig

Relevanta dokument
Reglerteknik AK, Period 2, 2013 Föreläsning 6. Jonas Mårtensson, kursansvarig

Figur 2: Bodediagrammets amplitudkurva i uppgift 1d

Lösningar till Tentamen i Reglerteknik AK EL1000/EL1100/EL

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 4

TSIU61: Reglerteknik. Sammanfattning av kursen. Gustaf Hendeby.

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 9

Lösningar till Tentamen i Reglerteknik AK EL1000/EL1100/EL

Figure 1: Blockdiagram. V (s) + G C (s)y ref (s) 1 + G O (s)

Reglerteknik AK Tentamen

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 8. Sammanfattning av föreläsning 7 Framkoppling Den röda tråden!

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 4

Föreläsning 3. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 9 september Avdelningen för reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik Y/D (TSRT12)

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Industriell reglerteknik: Föreläsning 2

TENTAMEN I REGLERTEKNIK

Nyquistkriteriet, kretsformning

TSIU61: Reglerteknik. Regulatorsyntes mha bodediagram (1/4) Känslighet Robusthet. Sammanfattning av föreläsning 7

TSIU61: Reglerteknik. Reglerproblemet. Innehåll föreläsning 12: 1. Reglerproblemet: Ex design av farthållare. Sammanfattning av kursen

Reglerteknik AK, FRTF05

Lösningar Reglerteknik AK Tentamen

TSIU61: Reglerteknik. Sammanfattning av föreläsning 8 (2/2) Andra reglerstrukturer. ˆ Sammanfattning av föreläsning 8 ˆ Framkoppling från störsignalen

Frekvenssvaret är utsignalen då insginalen är en sinusvåg med frekvens ω och amplitud A,

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

TENTAMEN I TSRT19 REGLERTEKNIK

Fredrik Lindsten Kontor 2A:521, Hus B, Reglerteknik Institutionen för systemteknik (ISY)

Lead-lag-reglering. Fundera på till den här föreläsningen. Fasavancerande (lead-) länk. Ex. P-regulator. Vi vill ha en regulator som uppfyller:

Reglerteknik, TSIU 61

TSIU61: Reglerteknik. Lead-lag-regulatorn. Gustaf Hendeby.

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 9

Reglerteknik AK, FRT010

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Kortfattade lösningsförslag till tentamen , kl

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y TSRT12 för Y3 och D3. Lycka till!

TENTAMEN I TSRT91 REGLERTEKNIK

EL1000/1120 Reglerteknik AK

Reglerteknik AK. Tentamen 27 oktober 2015 kl 8-13

Föreläsning 1 Reglerteknik AK

REGLERTEKNIK KTH REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120

Övning 3. Introduktion. Repetition

TENTAMEN I REGLERTEKNIK I

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 9

EL1000/1120/1110 Reglerteknik AK

TENTAMEN I REGLERTEKNIK TSRT03, TSRT19

EL1010 Reglerteknik AK

TENTAMEN I TSRT91 REGLERTEKNIK

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Tentamen , kl

TENTAMEN I TSRT91 REGLERTEKNIK

Reglerteknik AK. Tentamen 9 maj 2015 kl 08 13

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

TSIU61: Reglerteknik. Sammanfattning från föreläsning 5 (2/4) Stabilitet Specifikationer med frekvensbeskrivning

Reglerteknik AK. Tentamen kl

Överföringsfunktion 21

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 7

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

TENTAMEN I TSRT22 REGLERTEKNIK

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Tentamen , kl

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D

Specifikationer i frekvensplanet ( )

Reglerteknik AK. Tentamen 16 mars 2016 kl 8 13

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 12

Välkomna till TSRT15 Reglerteknik Föreläsning 12

En allmän linjär återkoppling (Varför inför vi T (s)?)

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Tentamen , kl

REGLERTEKNIK, KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000, EL1110 och EL1120

Reglerteknik Z / Bt/I/Kf/F

Introduktion till Control System Toolbox 5.0. This version: January 13, 2015

Reglerteknik AK. Tentamen 24 oktober 2016 kl 8-13

REGLERTEKNIK KTH REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL En tillståndsmodell ges t.ex. av den styrbara kanoniska formen: s 2 +4s +1.

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 2

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Kortfattade lösningsförslag till tentamen , kl

Lösningar Reglerteknik AK Tentamen

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

ERE103 Reglerteknik D Tentamen

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 7. Framkoppling Koppling mellan öppna systemets Bodediagram och slutna systemets stabilitet

TENTAMEN I REGLERTEKNIK

TENTAMEN REGLERTEKNIK TSRT15

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

ERE 102 Reglerteknik D Tentamen

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 8

TENTAMEN I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik fk M (TSRT06)

Lösningsförslag TSRT09 Reglerteori

Transkript:

Reglerteknik AK, Period 2, 213 Föreläsning 12 Jonas Mårtensson, kursansvarig

Sammanfattning Systembeskrivning Reglerproblemet Modellering Specifikationer Analysverktyg Reglerstrukturer Syntesmetoder Implementering

Systemet Ett fysikaliskt system som behöver styras

Reglerproblemet Stabilitet, robusthet Följ en referens Minska inverkan av störningar Ändra systemegenskaper med återkoppling

Modellering Signaler y = vad vi vill styra u = vad vi kan styra med v = störningar z = mätsignaler n = mätstörning

Modellering Differentialekvationer insignal/utsignal x = f x, u y = g(x, u) lllllllllllll x = AA + BB y = CC + DD y + a 1 y + a 2 y + a 3 y = b 1 u + b 2 u + b 3 u LLLLLLL Y s = G s U(s) G s = C ss A 1 B + D, G s = b 1s 2 + b 2 s + b 3 s 3 + a 1 s 2 + a 2 s + a 3

Frekvenstolkning u t = sin(ωω) y t = G ii sin (ωω + arg G(ii)) 5 Bode Bode Diagram Nyquist Nyquist Diagram Magnitude (db) -5-1 -9 Imaginary Axis -2-4 -6-8 -1 Phase (deg) -135-12 -14-18 1-2 1-1 1 1 1 1 2 Frequency (rad/s) -16-1.2-1 -.8 -.6 -.4 -.2 Real Axis

Poler - stabilitet Poler till G(s) är samma som egenvärden till A i x = AA + BB Amplitude Amplitude Amplitude Step Response 1.5 5 Time (seconds) Step Response 1 5 5 Time (seconds) Step Response 5 5 Time (seconds) Imaginary Axis (seconds -1 Imaginary ) Axis (seconds -1 Imaginary ) Axis (seconds -1 ) 1 Pole-Zero Map Amplitude -1-2 2 Real Axis (seconds -1 ) Pole-Zero Map 1 Amplitude -1-2 2 Real Axis (seconds -1 ) Pole-Zero Map 1 Amplitude -1-2 2 Real Axis (seconds -1 ) Step Response.1.5 5 Time (seconds) Step Response.2.1 5 Time (seconds) Step Response 5-5 5 Time (seconds) Imaginary Axis (seconds -1 Imaginary ) Axis (seconds -1 Imaginary ) Axis (seconds -1 ) 5 Pole-Zero Map -5-2 2 Real Axis (seconds -1 ) Pole-Zero Map 5-5 -2 2 Real Axis (seconds -1 ) Pole-Zero Map 5-5 -2 2 Real Axis (seconds -1 )

Rotort Poler som funktion av parameter K r(t) Σ K G(s) y(t) 1 G s = Q(s) P(s) G cc (s) = KK(s) P(s) + KK(s)

Rotort, G s = s s+2 K(s+4) s+1 +K(s+4) Root Locus 1 5 Imaginary Axis (seconds -1 ) -5-1 -4-3.5-3 -2.5-2 -1.5-1 -.5 Real Axis (seconds -1 )

Nyquistkriteriet N P = 1 2π vvv arg γ(1 + G o ) Antal poler i HHP för G cc antal poler i HHP för G o = antal varv som kurvan cirklar kring punkten 1 G = s + 4 s(s + 1)(s + 2) 2 1.5 1.5 G o 3 2 1 G o stabil, inga omcirklingar G cc stabil -.5-1 -1.5-1 -2-2.5 1 1.5 2-3 -2-1 1 2

Förenklat Nyquistkriterium Antag G o stabil. Då är G cc stabil om punkten 1 ligger till vänster om Nyquistkurvan G ii, ω,. G = 2( s+4) s(s+1)(s+2) G =.5( s+4) s(s+1)(s+2) 1.2-1 -.2 -.4-2 -.6-3 -4 Instabil -.8-1 Stabil -5-6 -5-4 -3-2 -1 1-1.2-1.4-1.2-1 -.8 -.6 -.4 -.2.2

Stabilitetsmarginaler Skärfrekvens ω c : G iω c = 1 Fasmarginal φ m : arg G iω c + 18 o Amplitudmarginal A m = 1/ G iω p Nyquist Diagram Bode Diagram 1.5 Magnitude (db) 5-5 -1 Imaginary Axis -.5-15 -45-1 Phase (deg) -9-135 -18-1.5-1 -.5.5 1 1.5 2 Real Axis -225-27 1-2 1-1 1 Frequency (rad/s)

Specifikationer i tidsplanet r(t) e(t) Σ F(s) G(s) y(t) 1 Steg i referenssignalen, r t = 1 1.4 1.2 1 Step Response Stigtid T r Översläng M Stationärt fel e o Amplitude.8.6.4.2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Time (seconds)

Specifikationer i frekvensplanet Överföringsfunktion från r y Bode Diagram 2 Önskemål: G c ii = 1, ω Statiskt fel: e o = 1 G c Resonanstopp: M p Bandbredd: ω B Magnitude (db) -2-4 -6-8 -1 1-1 1 Frequency (rad/s)

Översättning till krav på GG Skärfrekvens: ω c ω B Fasmarginal: M p 1 φ m Statisk förstärkning G c 1 G o Magnitude (db) 5-5 Bode Diagram System: G Frequency (rad/s):.778 Magnitude (db):.11-1 -9 Phase (deg) -135-18 1-2 1-1 1 1 1 1 2 Frequency (rad/s)

Specifikationer Stigtid bandbredd skärfrekvens Översläng resonanstopp fasmarginal Statiskt fel statisk förstärkning=1 statisk förstärkning=

Robusthetskriteriet Verkliga system är komplicerade Relativt modellfel ΔG G o = G (1 + ΔG) F stabiliserar G o om Δ G ii < 1 T ii ω r(t) e(t) Σ F(s) G(s) y(t) 1

Specifikationer r F r Σ G v Σ y F y Σ n Slutna systemet r y: G c = GF r 1+GF y Känslighetsfunktionen v y: S = 1 1+GF y Kompl. känslighetsf. n y: T = GF y 1+GF y

Prestandabegränsningar 5 S s + T s = 1 Bode Diagram 5 log S ii dd = Bode Diagram -5 Magnitude (db) -1-15 -2-25 Magnitude (db) -5-1 -3-35 -15-4 1-1 1 1 1 Frequency (rad/s) -2.5 1 1.5 2 2.5 3 3.5 4 4.5 5 Frequency (rad/s)

Reglerdesign r(t) e(t) Σ F(s) G(s) y(t) 1 PID-regulator (ideal) Lead/lag F s = K P + K I s + K Ds F s = K τ Ds + 1 τ I s + 1 ββ D s + 1 τ I s + γ 1. Bestäm önskad skärfrekvens ω c, justeras med K 2. Kontrollera fasmarginal vid ω c, inför lead-länk vid behov 3. Insvängning och stationärt fel, inför lag-länk för att öka lågfrekvensförstärkningen 4. Iterera 1-3 vid behov, ibland krävs flera lead/lag-länkar

PD/lead PI/lag 6 Bode Diagram 6 Bode Diagram Magnitude (db) 5 4 3 2 τ D s + 1 ββ D s + 1 Magnitude (db) 5 4 3 2 välj γ τ I s + 1 τ I s + γ 1 1 justera τ I 9 Phase (deg) 45 välj β Phase (deg) -45 1-2 1-1 1 1 1 1 2 1 3 Frequency (rad/s) justera τ D -9 1-3 1-2 1-1 1 1 1 1 2 Frequency (rad/s)

Tillståndsåterkoppling Polplacering Observatör Återkoppling x = AA + BB y = CC u = LL + l r x = A BB x + Bl o r det ss A BB = x = Ax + BB + K y Cx det ss A KK = u = L x + l r

Tillståndsteori Styrbarhet och observerbarhet - polplacering Separationsprincip för återkoppling och observatör Observatör påverkar inte G c (dock transient) Observatör påverkar S och T Lösning till tillståndsekvationer x t = e AA x + e A t τ BB τ dd t e AA = L 1 { ss A 1 }

Framkoppling och återkoppling F f (s) Σ H(s) v(t) r(t) e(t) Σ F(s) Σ G(s) Σ y(t) 1 Reglerfelet E = 1 GF f SS 1 GG SS Välj F f 1/G och H 1/G G går inte alltid att invertera, invertera det som går

Kaskadreglering Inre loop snabbare ( 1) Exemplevis aktuatordynamik r(t) Σ F 1 Σ F 2 G 2 G 1 y(t) 1 1

Direkt syntes / IMC (Internal Model Control) r(t) Σ G c G G y(t) G Σ 1 G c = önskat slutet system, tex 1/(λλ + 1) Om G = G => ingen återkoppling (om ingen störning) F = 1 G 1 G c Invertera det som går av G G c måste innehålla icke inverterbar del av G G c

Implementering Samplat system, fasförsämring e ss Sampla 2 ggr snabbare än bandbredden Derivataapproximation x t 1 (x t x t T ) T 1 q 1 Operatorer p 2 T 1+q 1 (Tustin) Nyquistfrekvens ω s /2 Förfilter innan sampling