Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen



Relevanta dokument
Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen

Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen

Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik

Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik

Matematiksatsningen 2011

Presentation Rektorskonferens 30 mars Samarbete matematik - svenska

ämnesområden. Funktioner och räta linjens ekvation. Hur funktioner kan användas för att undersöka förändring, förändringstakt och andra samband.

Skolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Skriv inte på bladens baksidor. Helst en uppgift per blad.

Kursplanen i ämnet matematik

Ladokkod: TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009

Grundläggande matematik fo r grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans a rskurs 4-6, 15 hp VT ho gskolepoäng

48 p G: 29 p VG: 38 p

Ladokkod: Studenter i lärarprogrammet GF 11GF20 vt17 tillfälle 1 och vt16 tillfälle 4

Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan

Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik

Skolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009

Skolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009

Hjälpmedel: Miniräknare, skrivmateriel (ex. linjal, gradskiva, passare) och Lgr 11

Provmoment: Tentamen Matematik och matematikdidaktik, 3 hp, tillfälle 1

Studenter i lärarprogrammet GF(11GF20) 46 p G: 28 p VG: 38 p

Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Matema&ksatsningen

Kursplan för matematik År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN

Statistik, sannolikhet, algebra och funktioner, 3 hp. Studenter i lärarprogrammet F-3 III, 12F380 ht17 Varberg

Matematiksatsning Stödinsatser. Matematiksatsning Stödinsatser. Bakgrund OECD. Undersökningar på olika nivåer. Vad kan observeras

Skolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009

Utvecklingsprogram i matematik för förskola, förskoleklass och grundskola i Hudiksvalls kommun Del 2. Förbättringsområden, aktiviteter och tidsplaner

15 högskolepoäng. Grundläggande matematik fo r la rare med inriktning mot arbete i fo rskoleklass och grund-skolans a rskurs 1-3, 15 hp VT17

Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600

Syfte. Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING. prövning grundläggande matematik

Skolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009

Skola och hemmet. Per Berggren och Maria Lindroth

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik

Kursplanen i matematik grundskolan

22,5 högskolepoäng. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 3hp. Studenter i inriktningen GSME. TentamensKod:

MATEMATIK 5.5 MATEMATIK

Centralt innehåll. I årskurs 1.3

Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Pedagogisk planering i matematik; Tal i bråkform, decimalform och procentform. Ur Lgr 11 Kursplan i matematik.

Förslag den 25 september Matematik

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan

Statens skolverks författningssamling

Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

matematik Syfte Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 55

Grundsärskolan är till för ditt barn

Matematikutveckling med stöd av alternativa verktyg

Matematik i Härjedalen

Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009

Konsekvensutredning avseende förslag till föreskrifter om ansökan om deltagande i försöksverksamhet

Hur ska måluppfyllelsen öka? Matematiklyftet

Lokal pedagogisk planering

Grundsärskolan är till för ditt barn

Nyheter från Skolverket

Studenter i lärarprogrammet Ma 4-6 I

Matte i πteå Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Lgr 11 Nya kursplaner Nytt betygssystem

Skolverkets arbete kring matematik

Samband och förändringar Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. En uppgift per blad och inga svar på baksidan av bladen Lycka till!

Resursskola. - En del av särskilt stöd. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

Frågor i anmälan till Matematiklyftet med handledning

Matematiksatsningen

Skolverkets arbete kring matematik

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015

Särskolan är till för ditt barn

utan sin vårdnadshavares medgivande, om det finns synnerliga

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Vilken kursplanskompetens behöver rektor?

Riktlinjer för mottagande och utbildning av nyanlända elever

Utvecklingsarbete Gun Stenmark, Umeå Universitet

Nyheter om matematik från Skolverket. oktober 2017

Per Berggren och Maria Lindroth

Ämnesblock matematik 112,5 hp

Beslut för förskoleklass och grundskola

Plan för matematikutvecklingen

Matematiklyftet 2013/2014

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Skolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009

Madeleine Zerne, rektor på Hagbyskolan

Matte i πteå. Piteå kommun

Kursplan för Matematik

Ansvar och uppdrag. Senast uppdaterad

Matematik. - en handlingsplan för grundskolan. Utarbetad i april 2015

Stödmaterial för samverkan kring studiehandledning på modersmålet i grund- och gymnasieskolan

Regionala matematikutvecklare + Högskolan Dalarna = SANT

Matematikvisionen Ht vt 2006

Algebra och Ekvationer År 7

Matematiksatsningen

Matematik. - en handlingsplan för grundskolan. Utarbetad i april Reviderad i maj Reviderad i maj Reviderad i maj 2018

Matematiklyftet. Malmöbiennetten Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet. Anette Jahnke

Transkript:

1 (7) Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen i matematik Matematiksatsningen 2011 Ha riktlinjerna och blankettstödet tillhands då denna ansökningsbilaga fylls i. Bakgrundsinformation Observera att varje fält nedan bara kan innehålla ett begränsat antal tecken! 1. Uppgifter om skolhuvudmannen Kommunens namn (om huvudmannen är en kommun) Säters kommun Den fristående huvudmannens namn (om huvudmannen är fristående) Denna bilagas löpnummer 1 2. Kontaktperson för detta utvecklingsprojekt (endast en person ska anges nedan). Om ansökan beviljas ekonomiskt bidrag kommer denna person att inbjudas till s uppstartskonferens vecka 18 eller 19 våren 2011 tillsammans med en representant för skolhuvudmannen. Namn Therese Björnbom Tel (dagtid) E-postadress 022555265 therese.bjornbom@skola.sater.se Befattning (fler alternativ kan väljas) Matematikutvecklare Skolchef Förvaltningschef Utvecklingsledare Rektor Lärare Annat: 3. Berörda skolformer Vilken eller vilka skolformer omfattas av utvecklingsprojektet? Grundskola Specialskola Grundsärskola Sameskola 4. Sammanhang Är detta utvecklingsprojekt en fortsättning på ett projekt som beviljats medel från Matematiksatsningen? Nej Ja, 2009 Ja, 2010 Ja, både 2009 och 2010 Om JA, ange tidigare års projektnummer (skolhuvudman samt bilagans nummer, ex 2009, Ale Kommun 2 ): 5. Utvecklingsarbetets längd Hur långt utvecklingsprojekt söker ni bidrag för? Projektets längd Hösten 2011 (1 termin) Läsåret 2011/2012 (2 terminer) Läsåren 2011/2012 2012/2013 (4 terminer) Datum för uppföljning och redovisning 3 feb 2012 7 sep 2012 7 sep 2012 samt 6 sep 2013

2 (7) 6. Berörda skolor Detta utvecklingsprojekt berör följande skolor (inkl niosiffriga skolkoder). Du hittar skolkoderna på länken http://www.scb.se/skolkrav 208200301 Kungsgårdskolan 208200401 Enbacka skola 298201401 Stora Skedvi skola 7. Berörda årskurser och elever Vilka årskurser omfattas av ert utvecklingsprojekt och hur många elever ingår i respektive årskurs? Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Årskurs 4 Årskurs 5 Årskurs 6 Årskurs 7 Årskurs 8 Årskurs 9 Årskurs 10 (grundsär- /specialskolan) 49 52 49 50 54 44 Totalt antal angivna elever (det är på detta antal det maximala bidraget ni har möjlighet att söka beräknas) 298 8. Modersmål Hur många av de elever som utvecklingsprojektet omfattar är berättigade till modersmålsundervisning? Antal elever: 2

3 (7) 9. Berörda lärare a) Hur många matematiklärare berörs av utvecklingsprojektet? Antal lärare: 23 b) Hur många av dessa lärare är behöriga att undervisa i matematik för de årskurser de huvudsakligen undervisar? Antal lärare: 12 10. Undervisningens organisation Beskriv kort hur undervisningen vanligtvis är organiserad i de undervisningsgrupper som omfattas av utvecklingsprojektet, med avseende på elevgruppernas sammansättning och storlek. De flesta skolor bedriver traditionell undervisning med ett fokus på matematikboken. Klasserna är ca 20 elever med en huvudansvarig pedagog. Det finns en möjlighet till att variera grupperingarna utifrån speciallärareresurser. Nulägesbeskrivning och behov 11. Nulägesbeskrivning Hur har ni genomfört en nulägesbeskrivning i er verksamhet? Kommunens matematikutvecklare har i studiecirkel och samtal med pedagoger funnit osäkerhet kring planering utifrån målen, anpassning av undervisningen och alternativa material och metoder. Det synliggörs även i de lokala pedagogiska planeringarna, där även uppnåendemål finns med och inte alltid strävansmålen. 12. Behov Vilka behov har ni genom er nulägesbeskrivning funnit i den verksamhet där ni önskar utveckla matematikundervisningen? Förändra och utveckla matematikundervisningen så att matematiken blir en upptäcksfärd genom att förändra lärarnas inställning och förväntningar på ämnet. Lärarnas inställning påverkar framtiden och ger eleverna en upplevelse av matematik genom att: Öka medvetenheten om syfte och centralt innehåll i matematik för att säkerställa lektionsplaneringar utifrån dessa, Utveckla pedagogernas kompetens att anpassa innehåll, metoder och material, Som ett led i pedagogernas lärande utveckla och öka elevernas kunskapsutveckling i matematik.

4 (7) Mål 13. Mål för utvecklingsarbetet Beskriv de mål som ni vill uppnå inom utvecklingsarbetet på både kort och lång sikt. (Hur dessa mål ska följas upp och utvärderas ska beskrivas under Punkt 18 nedan) Vi vill: Att pedagogernas lust och motivation till matematikämnet ska öka. Skapa forum och rutiner för kontinuerlig förberedelse, genomförande och bedömning av matematik både på skol- och kommunnivå. På lång sikt: Att alla pedagoger som undervisar i matematik ska ha ett förändrat förhållningssätt till matematik och välförtrogna med ämnets innehåll. På kort sikt: Undervisande pedagoger i matematik ökar sin kompetens i hur man planerar, bedömer och genomför i matematik. Koppling till kursplanen i matematik 14. Undervisningens syfte och långsiktiga mål (ur kursplanen i matematik Lgr 11) a) GRUNDSKOLAN, SAMESKOLAN OCH SPECIALSKOLAN. Utgå från den nulägesbeskrivning ni gjort i er verksamhet (se Punkt 11 ovan). Vilka delar av kursplanens syftestext kommer ni att prioritera i detta utvecklingsprojekt, när det gäller matematikundervisningen? Högst två (2) mål ska anges! Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang. Den ska också ge eleverna möjlighet att uppleva estetiska värden i möten med matematiska mönster, former och samband. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper för att kunna formulera och lösa problem samt reflektera över och värdera valda strategier, metoder, modeller och resultat. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla kunskaper för att kunna tolka vardagliga och matematiska situationer samt beskriva och formulera dessa med hjälp av matematikens uttrycksformer. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla förtrogenhet med grundläggande matematiska begrepp och metoder och deras användbarhet. Vidare ska eleverna genom undervisningen ges möjligheter att utveckla kunskaper i att använda digital teknik för att kunna undersöka problemställningar, göra beräkningar och för att presentera och tolka data. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förmågan att argumentera logiskt och föra matematiska resonemang. Eleverna ska genom undervisningen också ges möjlighet att utveckla en förtrogenhet med matematikens uttrycksformer och hur dessa kan användas för att kommunicera om matematik i vardagliga och matematiska sammanhang. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om historiska sammanhang där viktiga begrepp och metoder i matematiken har utvecklats. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjligheter att reflektera över matematikens betydelse, användning och begränsning i vardagslivet, i andra skolämnen och under historiska skeenden och därigenom kunna se matematikens sammanhang och relevans. utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik och att använda matematik i olika situationer

5 (7) b) GRUNDSÄRSKOLAN OCH TRÄNINGSSKOLAN. Utgå från den nulägesbeskrivning ni gjort i er verksamhet. Om projektet riktar sig mot grundsärskolan eller träningskolan, vilka delar av kursplanens syftestext kommer ni att prioritera i detta utvecklingsprojekt, när det gäller matematikundervisningen? 15. Centralt innehåll (ur kursplanen i matematik Lgr 11) a) GRUNDSKOLAN, SAMESKOLAN OCH SPECIALSKOLAN Vilket centralt innehåll kommer ni att prioritera, i relation till era uppställda behov och mål, i detta utvecklingsprojekt? Högst tre (3) områden ska anges! Grundskolan, specialskolan och sameskolan - högst tre (3) områden ska anges Taluppfattning och tals användning Sannolikhet och statistik Algebra Samband och förändringar Geometri Problemlösning b) GRUNDSÄRSKOLAN. Om projektet riktar sig mot grundsärskolan, vilket centralt innehåll kommer ni att prioritera, i relation till era uppställda behov och mål, i detta utvecklingsprojekt? Högst tre (3) områden ska anges! Grundsärskolan - högst tre (3) områden ska anges Problemlösning Taluppfattning och tals användning Tid och pengar Sannolikhet och statistik Geometri Ämnesspecifika begrepp c) TRÄNINGSSKOLAN. Om projektet riktar sig mot träningskolan, ange nedan vilket centralt innehåll kommer ni att prioritera, i relation till era uppställda behov och mål, i detta utvecklingsprojekt? Träningsskolan (området Verklighetsuppfattning) högst tre (3) områden ska anges Tid Kvantitet Rum Ämnesspecifika begrepp Kvalitet

6 (7) Genomförande och tidsplan 16. Genomförande (kostnader ska anges och specificeras under Punkt 19) Beskriv hur ni tänker lägga upp och genomföra utvecklingsprojektet. 1. En styrgrupp bildas bestående rektor för yngre elever, matematikutvecklare, och specialpedagog. 2. Styrgruppen tillsammans med rektorer och specialpedagoger bildar forum och rutiner på skola- och kommunnivå. 3. Lärare utses på varje skola och deras arbetsuppgifter samt villkor fastställs. 4. Styrgruppen med hjälp av matematikutvecklare, rektorer och specialpedagoger samordnar lärarnas arbete. 5. Styrgruppen ser till att forum och rutiner skapas för när, var och planering, genomförande och bedömning skall ske i matematik. 17. Tidsplan Ange en tidsplan för genomförandet. HT 2011 Punkterna 1-5 genomförs. En första utvärdering för att säkerställa att punkterna 1-5 har implementeras görs i slutet av ht 2011. VT2012 Ett fördjupat arbete med punkterna 1-5. Säkerställs att punkterna 1-5 har institutionaliserats och att insatserna har lett till att till en ändrat förhållningssätt och en ökad måluppfyllelse. Uppföljning och utvärdering 18. Uppföljning och utvärdering Beskriv hur ni tänker följa upp och utvärdera de mål ni satt upp för utvecklingsarbetet (se Punkt 13 ovan). Enkätundersökningar med uppföljande samtal. Forum och rutiner på skol och kommunnivå har skapats. Förbättring av nationella prov.

7 (7) Ekonomisk plan 19. Ekonomisk plan a) Baserat på era uppgifter under Punkt 7 har ni möjlighet att maximalt ansöka om 894 000 kronor b) Hur planerar ni att använda ert bidrag? Utgå från det ni beskrivit under Punkt 16 och 17 ovan. Ange uppskattade kostnadsslag och pengarnas ungefärliga fördelning (med en kortare beskrivning) i fälten nedan. Kompetenshöjande insatser 5 lärare nedsättning i tjänst i 1 år 100000 kr Pedagogisk litteratur till styrgrupp och deltagande lärare 25000kr 125 000 Pedagogiska resurser Matematikutvecklare 1dag/vecka i 1 år 150000 kr Handledning till 5 lärare och matematikutvecklare Högskolan Dalarna 100000kr Processstöd till styrgrupp och 5 lärare 100000kr 350 000 Utvärdering och dokumentation Dokumentation 20000 kr 20 000 Deltagande vid s uppstartskonferenser I fältet ovan anger du de eventuella kostnader som finns för ert projekt för att delta vid uppstartskonferenserna under vecka 18 och 19 våren 2011. ersätter maximalt 2 000 kr/person för resa och boende i samband med uppstartskonferenserna. Då högst två personer från respektive projekt inbjuds till konferensen (kontaktperson samt skolhuvudmannens representant) är maximalt bidrag i denna kategori 4 000 kronor. Material och utrustning 4 000 Övriga insatser Resor till Högskolan Dalarna 10000kr 10 000 Totalt ansökt summa: 509 000 (får ej överstiga summan 894 000 kr