Pedagogik kring mat och hälsa

Relevanta dokument
Bra mellanmål på fritids

Anna-Karin Jälminger

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Kan skolmåltiderna bidra till jämlik hälsa och medvetna konsumenter?

Det lilla extra Hur mycket kan du äta under en vecka?

Vad väljer du till mellanmål?

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Bra mat för barn och ungdomar. Hur skall min matdag se ut? Frukost. Måltidsordning. Icke-energigivande näringsämnen

Varför har vi en cafeteriapolicy?

Centrum för folkhälsa. Tillämpad näringslära. Andrea Friedl.

Varför har vi en cafeteriapolicy?

Bra mat för hela familjen

Sunda matvanor för skolbarn

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

SUNDA MATVANOR FÖR SKOLBARN

Hälsa, mat och rörelse för våra små. Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan.

KOSTPOLICY. i Gislaveds kommun

Definition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget.

BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN

En riktig må bra-kasse!

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

maten i grundskoleverksamheten MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Arbetsmetod vid övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Örebro kommun

Koll(a) på kosten! Visuellt budskap till dig och till patientmötet. Sussan Öster, Kompetenscenter för hälsa. Folkhälsoenheten

Tio steg till goda matvanor

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER

Måltidsenheten. Alla känner matglädje och mår bra av maten

Vad påverkar vår hälsa?

Tänkvärt kring kalorier! 100g chips = en hel måltid! 1 liter läsk = en hel måltid! 90g choklad = en hel måltid!

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på under Mat och miljö.

Namn: Anders Andersson Datum:

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

Det finns också en utställning och ett omfattande. på

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kosten kort och gott

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

En arbetsbok om. Kost. Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen.

Mål resurshushållning i kursplanen

Rapport till KF i samarbete med konsumentföreningarna maj/juni 2004

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat

LOKAL KURSPLAN HEM OCH KONSUMENTKUNSKAP

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Älsklingsmat och spring i benen

Kostråd vid övervikt och fetma hos barn, ungdomar och vuxna

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

ÄTA RÄTT. Träff 1, år. maten du äter. den energi din kropp gör av med

På grund av bildrättigheter är vissa bilder borttagna i presentationen FUTURE KITCHEN Lockar ny arbetskraft till offentliga kök 1 Väl

Kostpolicy för skola och förskola

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket

Diabetesutbildning del 2 Maten

Bra mat för skolbarn. Leg dietist Anna Neymark Wolgast Länssjukhuset Ryhov

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset

H ÄLSA Av Marie Broholmer

Uppmuntra till bra måltider. Till dig som ansvarar för måltiden i grupp bostäder och servicebostäder

Testa dina vanor Hälsotest

guide för goda levnadsvanor

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU

Hem- och konsumentkunskap

Kost i skola och barnomsorg

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun

ATP. Bra mat för träning & hälsa. Mat har blivit ett debattämne. Erik Hellmén

Aktuella kostrekommendationer för barn

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

Råd om bra matvanor till barn och ungdomar

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan och Den ska stå för procent ( kcal) av dagens energibehov.

Matprat i primärvården

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

-Hur kan man jobba hälsofrämjande på familjecentralen kring mat och hälsa? -Vad är bra mat för barn? -Mitt barn äter ingenting

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Vad jag ska prata om

Mat. Mer information om mat. Gilla. Sjukvårdsupplysningen. Livsmedelsverket 1 1. nyckelhålet

Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

WHO = World Health Organization

1(12) KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA. Kostservice

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Äta för att prestera. Jeanette Forslund, dietist

MAT OCH BARN Centrala ba rnhä rn lsovå v rden, Söd rden, ra Älvsbo r Älvsbo g 1 Leg die i tis t t Julia Backlund. R l eviderad Aug Au

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

Goda levnadsvanor gör skillnad

Jämlikhet i hälsa är det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik. Det innebär att alla människor ska ha likvärdiga möjligheter att uppnå bästa

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Att genomföra en sockerutställning Copyright Bergklint education 2016

Transkript:

Pedagogik kring mat och hälsa Matkunskap á la Hälsomålet 8 april 2011 Anna-Karin Jälminger Folkhälsonutritionist Karolinska Institutet, Institutionen för folkhälsovetenskap 08-524 888 87 Anna-karin.jalminger@ki.se

Hur kan skolan främja hälsa? Kunskap Bra utbud Social miljö

Hälsoarbetet involverar hela skolan Anna-Karin Jälminger 2011-04-08

Mat, rörelse och lärande faktorer som påverkar inlärning Frukost - frukostätare är mer sällan överviktiga, har bättre matvanor under hela dagen, bättre kognitiva funktioner, bättre humör (Rampersaud et al 2005, Bhattacharya 2008, Meyers 1989) Lagad skollunch ger mer näring än en matsäckslunch (Evans 2010) Bra skollunch bättre blodvärden/ bättre uppmärksamhet under eftermiddagen (Horn 2009) Järn - förbättrar kognitiv förmåga (McCann & Ames 2007, Osendarp et al 2007) Frukt och grönt - barn med högre konsumtion hade bättre akademiska resultat i skolan (Florence et al 2008)

Barns matvanor idag För mycket För lite Källa: Riksmaten barn 2003, Livsmedelsverket 2006 Anna-Karin Jälminger 2011-04-08

Utrymmet under en vecka 6-9 år Ca 8 % 2 glas chokladmjölk, 2 skivor vetelängd, 100 g lösgodis, 1 dl glass, 1 fyllt kex 1 flaska läsk, 1 damsugare, 1 chokladbit, 100 g chips, 1 glasstrut Anna-Karin Jälminger 2011-04-08

Mellanmål 75 gram godis eller mat? Godiset och mellanmålet innehåller båda 285 kcal Anna-Karin Jälminger 2011-04-08

Referensportion pojke år 7 + 1 smörgås Referensportion flicka år 7 Anna-Karin Jälminger 2011-04-08 Källa: Vad har du på brickan? Examensarbete Brown, Georgsson, 2008)

KILLAR ÅR 7 Anna-Karin Jälminger 2011-04-08

TJEJER ÅR 7 Anna-Karin Jälminger 2011-04-08

Matreklam riktad till barn och ungdomar I 2-årsåldern har barn en uppfattning om varumärken, och uttrycker i 3-årsåldern önskemål om specifika produktvarumärken, särskilt de associerade med tecknade figurer Matreklam ökar barns matkonsumtion, särskilt hos överviktiga barn Nya kanaler; advergames, virusmarknadsföring, buzzmarknadsföring, produktplaceringar i bloggar, brand ambassadors Anna-Karin Jälminger 2011-04-08

Desinformation... Anna-Karin Jälminger 2011-05-03 2011-04-08

Anna-Karin Jälminger Bild: Hjärt-Lungfonden 2011-04-08

Anna-Karin Jälminger Bild: Hjärt-Lungfonden 2011-04-08

Anna-Karin Jälminger 2011-04-08

Sverigebilden idag Varannan man och var tredje kvinna har övervikt eller fetma Intaget av energi från utrymmet är i genomsnitt 25% för både barn och vuxna 40% av hushållets matbudget går till utrymmeslivsmedel Färre än 20% äter tillräckligt med frukt och grönt Anna-Karin Jälminger 2011-05-03 2011-04-08

HEM Hälsa grundläggande, hälsosam matlagning Ekonomi Billig vardagsmat Miljö - På en lagom nivå genomförbart. Kan annars kännas tungt och omöjligt Balans i livet! Anna-Karin Jälminger 2011-04-08

Matkunskap á la Hälsomålet Helhet före detaljkunskaper Visuellt Ett positivt budskap

Tre delar Elevsida Består av en eller flera sidor - sammanfattning Kopieras och delas ut till eleverna De kan anteckna på sidan vid genomgång eller när de jobbar självständigt underlag till OH Fördjupningsidor För den självständige eleven att läsa och hitta fakta i För läraren att hämta fakta i Arbetsuppgifter Individuellt Grupp Enstaka lektioner eller flera lektioner Gärna ämnesövergripande

Matkunskap á la Hälsomålet - innehåll Kapitel 1-4: Mat och måltiderna i sitt sammanhang 1. Mat och Hälsa 2. Mat genom tiderna 3. Mat är mer än näring 4. Mat och miljö Kapitel 5-7: Dagens olika måltider 5. Byggstenar för frukost och mellanmål 6. Tallriksmodellen 7. Måltidspusslet Kapitel 8 och 9: Balans 8. Utrymmet 9. Bra mat är en fråga om balans Kapitel 10 och 11: Matlagning 10.Modern matlagning 11.Receptdelen

Matkunskap á la Hälsomålet - innehåll Kapitel 12 och 13: Valet är ditt, undervisningen 12. Valet är ditt 13. Uppläggning och Utvärdering Utvärderingsmallar Hälsoaspekten bygger på Tallriksmodellen Ekonomi räkna ut kostnaden för måltiden Miljö - frågeformulär Processen hur det gått att arbeta

Matkunskap á la Hälsomålet Matbudskapet

Maten en friskfaktor Ät mycket frukt, grönsaker, bröd, potatis, pasta, ris och gryn Ät rejäla och regelbundna måltider Skapa balans mellan den mängd mat du stoppar i dig och den mängd du förbrukar Var noga med hygienen när du lagar mat

Mat är mer än näring Att äta är ett sätt att umgås Med mat visar vi omtanke och kärlek Maten är en viktig del av vår kultur Mat och matvanor har med tradition att göra

Mat och miljö Ät enligt tallriksmodellan Undvik att kasta mat Välj energisnåla matlagningsmetoder Använd i första hand grönsaker som odlas utomhus Välj KRAV-märkta produkter Handla närproducerade livsmedel Handla grönsaker efter säsong Använd färska livsmedel

Tre skäl för att äta S.M.A.R.T 1. Om alla på jorden förbrukade resurser som vi gör här i Sverige och andra industriländer skulle det behövas minst tre jordklot. Med en förändring räcker vårt enda. 2. Våra matvanor gör oss sjuka, och övervikten och fetman sprider sig i västvärlden. 3. Drygt 40% av pengarna vi lägger på mat går till sådant som vi inte behöver ur näringssynpunkt.

Anna-Karin Jälminger 2011-04-08

Anna-Karin Jälminger 2011-04-08

Anna-Karin Jälminger 2011-04-08

Byggstenarna Till frukost och mellanmål Anna-Karin Jälminger 2011-05-03 2011-04-08

Tallriksmodellen -lagom portioner med bra proportioner!

Måltidspusslet Dagens måltider kan ses som ett pussel Alla måltider är olika sammansatta och innehåller olika livsmedel Tillsammans utgör de en helhet På kvällen skall pusslet ha blivit helt

Utrymmet det lilla extra Maten vi äter ger oss både energi och näring För att få i oss alla näringsämnen behöver lägga en stor del av vårt energiintag på bra mat OM vi äter bra och balanserat finns ett visst utrymme för livsmedel som INTE ger mycket näring Utrymmet kan fyllas med såkallade tomma kalorier dvs kalorier som inte kommer tillsammans med näringsämnen Anna-Karin Jälminger 2011-05-03 2011-04-08

Utrymmet under en vecka 10-12 år Ca 10% av energin 2 flaskor läsk, 1 damsugare, 2 chokladbitar, 100 g chips, 1 glasstrut 3 flaskor läsk, 1 damsugare, 2 chokladbitar, 125 g pommes frites, 1 glasstrut Anna-Karin Jälminger 2011-05-03 2011-04-08

Utrymmet under en vecka 6-9 år Ca 8 % 2 glas chokladmjölk, 2 skivor vetelängd, 100 g lösgodis, 1 dl glass, 1 fyllt kex 1 flaska läsk, 1 damsugare, 1 chokladbit, 100 g chips, 1 glasstrut Anna-Karin Jälminger 2011-05-03 2011-04-08

Anna-Karin Jälminger 2011-04-08

Valet är ditt Valet i butiken Tallriksmodellen Nyckelhålsmärkning Innehållsförteckning och deklaration Jämförpriser Miljösymboler Valet på restaurangen, korvkiosken Tänk på proportionerna, tallriksmodellen Ät mycket potatis, pasta, ris, bröd Ta rejält med grönsaker Komplettera med frukt

Valet är ditt, forts. Valet i köket Bra livsmedel och bra recept är grunden för att laga bra mat Välj matlagningsmetod som tar hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö Valet vid bordet Tänk på tallriksmodellen och byggstenarna

Matkassetävling! Anna-Karin Jälminger 2011-04-08

Kontakt Anna-Karin Jälminger Institutionen för folkhälsovetenskap Karolinska Institutet Anna-karin.jalminger@ki.se 08-524 888 87 www.folkhalsoguiden.se/mat här kan du beställa Matkunskap á la Hälsomålet och ladda ned mycket material www.fhi.se www.slv.se