Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2006:2 ISSN 1650-7965. Ett hjul behöver både ett starkt nav och

Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2006:2 ISSN 1650-7965 Ett hjul behöver både ett starkt nav och väl utbyggda ekrar för att snurra. Infrastrukturen måste stärkas i hela regionen för att Västsverige ska stå som vinnare i den globala kampen om kompetensen när det gäller Värdeskapande offentliga persontransporter satsningar som

2006 Västsvenska Industri- och Handelskammaren Box 5253 402 25 Göteborg Tryckeri Prinfo Vårgårda Tryckeri, Vårgårda Tryckt på Silverblade Silk Citera oss gärna, men ange källa.

Sammanfattning Fungerande persontransporter är en förutsättning för att Västsverige ska behålla sin konkurrenskraft som region. Det ska vara smidigt att ta sig från hemmet till jobb, dagis och skola, samt från möte till möte, annars fungerar inte vardagen. Endast om vardagen fungerar kan det västsvenska näringslivet behålla den kompetens som behövs för att möta morgondagens utmaningar. Förutsättningarna för persontransporterna måste därför utvecklas både lokalt i Göteborg och regionalt i hela Västsverige. Men transportsystem tar tid att utveckla. För att framtidens persontransporter ska bli värdeskapande måste rätt beslut fattas redan i dag. Därför har Västsvenska Industri- och Handelskammaren arrangerat en serie tankesmedjor om framtidens persontransporter i Västsverige. Ambitionen var inte att utforma färdiga lösningar och finansieringsförslag, utan snarare att inventera vilka behov som finns och hitta nya idéer. Resultaten är samlade i följande punkter. Se dem som en utgångspunkt för fortsatt diskussion: Hur kan persontransporterna utvecklas för näringslivets och tillväxtens bästa i Västsverige? 1 Det handlar om vår vardag Fungerande persontransporter handlar om vår vardag. Det handlar om det dagliga pusslandet med att ta sig från hemmet till jobbet eller skolan, lämna barnen på dagis, hitta en parkeringsplats när det behövs, handla på vägen hem och skjutsa barnen till fotbollsträningen. Det handlar också om alla dem som regelbundet använder bilen i jobbet - för tjänsteresan likväl som för att ta sig från möte till möte. För att vardagen ska fungera, måste också persontransporterna göra det. 2 och om hela regionens tillväxtpotential Persontransporterna har en avgörande betydelse för Västsveriges potential som tillväxtregion. Fungerande persontransporter innebär ökad tillgänglighet. När tillgängligheten ökar förstoras också det område man kan tänka sig att arbeta i. Om arbetsmarknaden förstoras innebär det att det blir lättare för företagen att rekrytera rätt kompetens, samtidigt som arbetskraften lättare kan hitta rätt jobb. Resultaten stavas fler arbetstillfällen och ökad tillväxt. 3 Börja i navet Göteborg är navet för hela regionens tillväxt. Men i Göteborg finns också de största propparna. De bristande förbindelserna över och under Göta älv och de dåligt utbyggda moten i Göteborg får konsekvenser långt utanför stadens gränser. Ett nytt Göteborgspaket, inklusive nya älvförbindelser är därför de i särklass viktigaste åtgärderna för att få framtidens persontransporter att fungera. Men det räcker inte. Fler åtgärder måste till för att få trafiken att flyta i Göteborg allt från smärre förbättringar, så som utbyggnad till trefiliga körfält, till omfattande projekt, så som byggandet av en inre ringled. 4 Locka fler att åka kollektivt Alltför få utnyttjar kollektivtrafiken i Göteborg i dag. Här finns en stor utvecklingspotential. Men då måste kollektivtrafiken byggas ut. Det måste gå snabbare att ta sig från dörr till dörr. Utbyggd pendeltrafik, fler stombusslinjer, större pendelparkeringar med skytteltrafik in till centrum, fler nav för pendeltrafiken i Göteborg alla är exempel på förslag som skulle kunna göra valet att åka kollektivt lite lättare. 5 Bygg ut ekrarna Ett hjul behöver både ett starkt nav och väl utbyggda ekrar för att snurra. Infrastrukturen måste stärkas i hela regionen för att Västsverige ska stå som vinnare i den globala kampen om kompetensen. En lösning stavas mer motorväg i det västsvenska vägnätet. Regionens stora vägar måste få motorvägsstandard. E 6, riksväg 45, E 20 och riksväg 40 måste alla byggas ut. Men ekrarna trafikeras inte bara av bilar. Tågtrafiken är också en viktig komponent i regionens infrastruktur. 6 Satsa på flyget Så långt navet och ekrarna. I begreppet värdeskapande persontransporter ligger också transporter till och från regionen. Landvetter har en mycket viktig roll som port ut i världen. Men 3

förutsättningarna för fler direktlinjer och tätare avgångar måste förbättras. Ge regionen större inflytande över flygplatsen, så att den vinst som genereras kan återinvesteras i verksamheten och medföra lägre avgifter. I slutänden är det Göteborgs möjlighet att i framtiden vara en naturlig plats att göra affärer och mötas på som står på spel. 7 Se upp för stuprör Vägverket och Banverket ansvarar för de nationella vägarna och järnvägarna, Västra Götalandsregionen för de regionala, kommunen för de lokala gatorna. Här finns risk för stuprörstänkande och suboptimering, när var och en sköter sitt. Istället krävs en gemensam, regional kraftsamling kring persontransportfrågorna. Ge regionen större beslutanderätt över infrastrukturen. Och våga testa alternativa finansieringsformer, så som PPP-finansiering och avgiftsbeläggning av motorvägar för att öka utvecklingstakten. 8 Våga tänka kreativt För att utveckla framtidens persontransporter måste vi tänka i okonventionella banor. Tunnelbana i Göteborg det går inte har länge varit den vedertagna sanningen. Är det verkligen sant? Och om man inte kan gräva ner kollektivtrafiken kan man bygga på höjden? En linbana må vara i vildaste laget förslaget signalerar ändå den kreativitet som behövs för att hitta nya lösningar. Var heller inte rädd för att slakta heliga kor. Är spårvagnen verkligen ett effektivt transportmedel? 9 Förändra attityder Att förändra resvanor handlar inte bara om att bygga nya vägar och införa nya busslinjer. Det handlar också om att förändra attityder. Och när något så djupgående ska förändras måste vi ta till rätt incitament. Öka framkomligheten i biltrafiken, korta dörr-till-dörr-tiden i kollektivtrafiken, gör det lättare att hitta parkeringsplatser i närheten av pendelstationer genom att förbättra utbudet kan vi också förändra invanda beteendemönster; mönster som skapas utifrån de val vi gör varje dag. Och då är vi tillbaka där vi började. Fungerande persontransporter handlar egentligen om vår vardag. Låt oss göra den enklare genom att utveckla Västsveriges persontransporter. Då utvecklar vi också Västsveriges potential som tillväxtregion. Stefan Gustavsson Chef Affärsklimat Kajsa Dahlsten Omvärldsanalys 4

Innehållsförteckning 1. Inledning 6 2. Handelskammarens infrastrukturpolitik 6 3. Värdeskapande persontransporter 7 3.1 Syfte 7 3.2 Metod och genomförande 7 3.3 Resultat 8 3.3.1 Infrastrukturen i Göteborg 8 3.3.2 Kollektivtrafiken 10 3.3.3 Infrastrukturen i regionen 11 3.3.4 Flygtrafiken 11 3.3.5 Den politiska processen - planering och finansiering 12 3.3.6 Attityder 13 4. Summering och slutsatser 14 5

1. Inledning I en värld där konkurrensen blir allt hårdare krävs allt mer för att Västsverige ska behålla sin attraktionskraft som region. För att klara konkurrensen gentemot övriga regioner i världen om var nya produkter och tjänster ska utvecklas och tillverkas, måste Västsverige också attrahera och behålla rätt kompetens. Då måste det vara attraktivt att både bo och arbeta i regionen. Och det måste vara lätt att ta sig mellan hemmet och arbetet. Persontransporterna måste fungera. Så är det inte i dag. Göteborg brottas med stora trängselproblem på infartsleder, kringfartsleder och i anslutning till älvförbindelserna vid Tingstadstunneln och Älvsborgsbron. Färska siffror visar att trängseln på de stora infartslederna i Göteborg kostar Göteborgstrafikanterna cirka en halv miljard kronor om året, bara i tidskostnader. Ser man till hela regionen är infrastrukturen i Västsverige både omodern och outvecklad i förhållande till andra liknande regioner i Sverige och i omvärlden. Effekten blir att hela regionen tappar fart. Förstoringen av Göteborgs lokala arbetsmarknadsregion sker långsammare än i andra regioner. Västsverige och dess invånare förlorar därmed storstadsfördelar och tillväxtpotential. Rätt utvecklade kan persontransporter skapa värde för den enskilde individen likväl som för hela Västsverige som region. Men transportsystem tar tid att utveckla. För framtidens persontransporter i Västsverige ska bli värdeskapande måste rätt beslut fattas redan i dag. Därför har Västsvenska Industri- och Handelskammaren arrangerat en serie tankesmedjor om framtidens persontransporter. Det huvudsakliga syftet med tankesmedjorna är att skapa kreativa idéer för hur förutsättningarna för persontransporterna kan utvecklas för näringslivets och tillväxtens bästa i Västsverige. Denna rapport är baserad på de diskussioner som förts i tankesmedjorna. Den gör inte anspråk på att komma med några färdiga lösningar, utan syftar snarare till att peka ut ett antal områden som är kritiska för framtidens persontransporter, samt ge förslag på hur dessa områden kan utvecklas. 2. Handelskammarens infrastrukturpolitik Allt framgångsrikt företagande är beroende av goda kommunikationer. En förbättrad infrastruktur har således länge varit ett av handelskammarens högst prioriterade områden. Bland de frågor som handelskammaren driver inom infrastrukturområdet märks: Motorvägsstandard på E 6, riksväg 45, E 20 och riksväg 40 senast år 2010. Motorvägsstandard på E 6, Rv 45, E 20 och Rv 40 senast år 2015. Ett Göteborgspaket som löser trafikproblemen i navet, inklusive nya älvförbindelser och kringfartsleder. Utveckla förutsättningarna för en expansion av Landvetter flygplats. Tydligare regionalt inflytande över infrastrukturen. Stabilare finansiering till infrastrukturen. Handelskammaren grundar sin politik på den starka övertygelsen att Göteborg är navet för Västsveriges tillväxt. Sålunda måste även trafiksituationen i Göteborg lösas för att hela regionen ska kunna snurra. Men handelskammarens arbete fortsätter tills det västsvenska vägnavets alla ekrar håller måttet. E 6, riksväg 45 mellan Trollhättan och Göteborg, E 20 och riksväg 40 öster om Borås måste byggas om till motorväg. Till sin hjälp i infrastrukturarbetet har handelskammaren två råd bestående av representanter från våra medlemsföretag med relevant fackkunskap: godstranportrådet och persontransportrådet. Initiativet till tankesmedjorna om värdeskapande persontransporter kommer från persontransportrådet, som också har Verklighet, Västsverige januari 2006 Pendeltåget är försenat nu igen mellan tio och tjugo minuter säger de. Det var visst vajsing på någon växel vid centralstationen i Göteborg. Och jag som har ett viktigt möte klockan nio. Undrar om jag ska ta bilen. Men att ta sig igenom Tingstadstunneln så här dags och sedan hitta en ledig parkeringsplats det är inte lönt. Får väl jobba in det i kväll i stället, så får Johan hämta barnen. Men han skulle ju handla efter jobbet. Och hur blir det med Linas hockeyträning? Kan Nadjas pappa skjutsa Lina också? 6

Vision, Västsverige januari 2026 Middagen uppäten och bordet avdukat lagom till barnprogrammen klockan sex. Sedan den inre ringleden via Stigbergsbron och Östra älvtunneln stod klar går det snabbt att ta sig hem både med bilen och med snabbussarna som har egna körfält. Snart kommer Lina hem från nya jobbet i Vårgårda. Hon gillar att ta pendeln det går snabbt men ger samtidigt en stund att varva ned efter jobbet. Det kan hon behöva. Det är mycket nu med produktlanseringen. De ska visst flyga in folk från hela världen. agerat rådgivande inför tankesmedjornas genomförande. 3. Värdeskapande persontransporter 3.1 Syfte Det huvudsakliga syftet med tankesmedjorna var att inventera behov och skapa idéer för hur förutsättningarna för persontransporterna kan utvecklas för näringslivets och tillväxtens bästa i Västsverige. Det var också viktigt att diskutera vilka trender och scenarier som vi tror kommer att påverka persontransporterna i framtiden. Tanken är att denna rapport ska leda till ökad förståelse för persontransporternas potential och behov bland olika aktörer beslutsfattare, myndigheter, opinion, producenter och kunder. Den ökade förståelsen bör givetvis leda till bättre beslut, ökade investeringar och nya tjänster. Resultatet kommer att ligga till grund för handelskammarens fortsatta arbete med persontransporter och vår framtida strategi på infrastrukturområdet. 3.2 Metod och genomförande Under november och december 2005 träffades två tankesmedjor bestående av sex personer vid tre tillfällen vardera i Göteborg. En tredje tankesmedja hölls också vid ett tillfälle i Trollhättan. Tankesmedjorna var sammansatta av beslutsfattare på olika positioner i olika branscher inom västsvenskt näringsliv. Deltagare i tankesmedjorna Smedja 1 Micael Caiman, Platschef, Ericsson Roddy Carlsson, Marknadsområdeschef, Vasakronan Thomas Fleischer, Ansvarig Governmental Affairs, Volvo Personvagnar Ragnar Johansson, Linjechef, Stena Line Lena Lärneklint, Personaldirektör, Göteborg energi Hans Norrgård, Director Engineering & Facilities, Astra Zeneca Smedja 2 Andreas Brendinger, Regionchef, Sveriges Byggindustrier Ulrika Carlsson, Business Manager, Svenska Mässan Peter Danielsson, Miljöchef, Volvo Bussar Hans Persson, vice VD, Föreningssparbanken Sjuhärad Thomas Sjöstrand, VD, Quality Hotell 11 Margareta Tobiasson, Personalchef, ESAB Smedja 3 Anna Petre, Ansvarig Public Affairs, SAAB Automobile Fredrik Fryklund, Informationschef, Volvo Aero Johan Åkesson, Platschef, Smurfit Packaging Varje möte varade cirka två timmar och hölls med cirka tre veckors mellanrum. Arbetet kan närmast beskrivas som en explorativ process, där varje nytt möte byggde på föregående mötes resultat. Vid första mötet var diskussionen öppen och kreativ, för att allteftersom processen gick vidare bli alltmer konkret. a) Brainstorming kring förberedda frågeställningar och nya frågeställningar från deltagarna Mötet inleddes med en inspirationsföreläsning på temat framtidens persontransporter. Därefter följde en öppen diskussion om persontransporternas villkor och förutsättningar. b) Genomgång, revidering och konkretisering av protokoll Efter en kort genomgång av föregående mötesprotokoll vidtog en konkretisering av de idéer och tankar som framfördes vid första mötet. Fokus låg på att identifiera vilka problem som hindrar utvecklingen av värdeskapande persontransporter, samt att ge förslag på lösningar till dessa problem. c) Synpunkter på övriga gruppers diskussioner - utkast till slutrapport Vid sista mötet presenterades ett rapportutkast som byggde på samtliga gruppers diskussioner och som ligger till grund för denna slutrapport. Dessutom identifierades ett antal konkreta frågeställningar som är angelägna för medlemmarna och som handelskammaren därför bör belysa ytterligare. 7

3.3 Resultat En fungerande infrastruktur är en viktig faktor i den globala kampen om kompetensen. Kan man inte ta sig till jobbet eller ta barnen till dagis och skolan, är det inte någon bra plats att bo på. Ovanstående citat från en av deltagarna i smedjorna summerar på ett slagfärdigt sätt vad det handlar om. Fungerande persontransporter handlar om vår vardag. Det handlar om ifall vi vill sitta i flera timmar i bilköer när vi är på väg hem från jobbet för att hämta barnen på dagis. Det handlar om ifall vi kan ta det där spännande jobbet vi har blivit erbjudna för att det ligger inom pendlingsavstånd. Det handlar om ifall bussen kommer i tid när vi ska till skolan, fotbollsträningen eller konstkursen. Om vi inte kan transportera oss på ett smidigt sätt, blir vardagspusslet svårare att lägga. Och då blir det inte lika gott att leva. Det som påverkar oss alla på vardagsplanet påverkar därigenom också hela regionens konkurrenskraft och tillväxtpotential. Tillväxten har en regional logik. Det är regioner som slåss mot varandra inte länder. För att Västsverige ska stå som segrare i denna kamp, måste det vara attraktivt att både bo och arbeta i regionen. Det förutsätter smidiga transporter mellan hemmet, arbetet, skolan och fritidssysselsättningen. Nedanstående citat från två deltagare belyser detta samband: För att skapa en större västsvensk arbetsmarknad är persontransporterna A och O. Det krävs både en utbyggnad av motorväg, men också bättre tågförbindelser. Det krävs en gemensam satsning för att vinna kampen om kompetensen. Hela konceptet måste vara klart för att få en stad som lever både morgon och kväll. Då blir det fler som konsumerar i staden. I konceptet ligger t ex internationella skolor i närhet till de stora arbetsplatserna. Persontransporter omfattar således mycket mer än bara vägar och busslinjer. I följande stycken redogör vi för tankesmedjornas diskussioner om olika aspekter på persontransporter infrastrukturen inom Göteborg och i hela regionen, kollektivtrafiken, flygtrafiken, den politiska beslutsprocessen och slutligen attityder till persontransporter. Varje kapitel avslutas med ett antal förslag för att göra framtidens persontransporter värdeskapande. 3.3.1 Infrastrukturen i Göteborg För regionen i stort är en ny älvförbindelse oerhört viktig ur alla synvinklar pendling, godstransporter, turism, att utnyttja vattnet, etc. Mycket av Västsveriges växtkraft är koncentrerat till Göteborg, vilket märks inte minst i trafiken i Göteborgsområdet. De senaste tio åren har trafiken ökat med 2,7 procent om året och genomsnittshastigheten genom Tingstadstunneln vid rusningstid bara sjunker. Konsekvenserna stavas både ökad trängsel och sämre miljö. Problemen bottnar till stor del i de bristande förbindelserna över och under Göta älv. Göta älv-bron har en begränsad livslängd och Älvsborgsbron och Tingstadstunneln räcker inte ens till för att ta emot dagens trafikflöden vid rusningstid. En ny älvförbindelse står därför högt på listan över önskvärda åtgärder för att skapa förutsättningar för värdeskapande persontransporter. Och älvförbindelsen är viktig inte bara i Göteborg utan för hela Västsverige. Göteborg är navet för hela Västsveriges näringsliv. Därför är en älvförbindelse viktig även ur ett Trollhätteperspektiv. Tankesmedjorna diskuterade flera olika alternativ för att öka framkomligheten över älven både broar, tunnlar och en kombination av dem båda. Och det är i första hand över älven som framkomligheten måste öka, inte längst med den. Götatunneln och Lundbytunneln kostar åtskilliga miljarder, men ökar bara framkomligheten längs med älven. Det är ännu viktigare att öka framkomligheten över älven. När det gäller båttrafiken över älven går 8

trenden i stället i motsatt riktning. Flera av deltagarna såg med stor oro på att Älvsnabben lägger ned en linje och att stationen vid Lilla Bommen stängs. En deltagare, vars företag har en del av sin verksamhet förlagd till Lindholmen, uttryckte oron i klartext: Sämre kollektivtrafik och längre kötider är i dag ett reellt hot mot etablering på Lindholmen. Om utvecklingen håller i sig kan det komma att bli ett rekryteringsproblem i framtiden. Parallellt med att en båtlinje läggs ned, planerar Göteborgs stad att bygga en cykelbro över älven. Denna satsning vinner inte gehör hos deltagarna. Bland kommentarerna märks ord som hårresande, valfläsk och att kasta pengarna i sjön. I stället för mindre satsningar, som ovan nämnda cykelbro, var deltagarna överens om att en omfattande satsning på ökad framkomlighet över Göta älv måste till. Att göra smärre förändringar i dagens trafiksystem, t ex att bygga ut till trefiligt på vissa leder, medför inte en tillräcklig lösning på lång sikt. För att få en långsiktig effekt krävs ett stort projekt, som en ny älvförbindelse. En ny älvförbindelse löser dock inte alla problem i Göteborg. Tankesmedjorna kom därför att diskutera en rad andra infrastruktursatsningar inom Göteborg både pågående, planerade och mer visionära. I följande punkter summeras åtgärdsförslagen: Bygg en ny älvförbindelse nu! Även om ett beslut togs i dag om att en ny älvförbindelse ska byggas så snabbt som möjligt, skulle den inte stå klar förrän tidigast 2012. Ambitionen bör dock vara att ha en ny förbindelse senast 2015. Utöver själva älvförbindelsen måste även anslutningarna till E6, E20, riksväg 40 och 45 byggas ut, för att undvika köbildning och trängsel. Bygg ut ringlederna kring Göteborg Den befintliga ringleden via Angeredsbron är för vid och dessutom bara halv. Att bygga ut den österut från Angeredsbron skulle inte lösa alla problem, då en så vid ringled riskerar att bli dåligt utnyttjad. En mindre, inre ringled, inklusive en förbifart i öster, skulle öka framkomligheten avsevärt. Tänkbar sträckning skulle kunna vara en bro via Slottsberget-Stigberget samt ytterligare en tunnel. Led ut tung båttrafik via Nordre älv Ytterligare en bro som likt Göta älv-bron måste öppnas med jämna mellanrum innebär begränsad framkomlighet. Samtidigt är en högbro som Älvsborgsbron både dyr och svår att genomföra. Om man istället gjorde Nordre älv till en farled för stora båtar, kan man bygga lägre, billigare broar i Göteborg. En utbyggnad av Nordre Älv skulle sannolikt kräva både muddring, en saltvattenspärr och att dess strandbanker stärks för att förhindra erosion. Vid alla sådana åtgärder måste hänsyn tas till att Nordre Älvs mynning med kringliggande strandängar är naturreservat och ingår i EU:s ekologiska nätverk av skyddade områden, Natura 2000. Öka utnyttjandet av och förbättra befintliga leder Utnyttjandet av befintliga leder kan öka. Norrleden är ett exempel, dit den tunga trafiken från både riksväg 45 och E 6 skulle kunna matas ut och på så sätt minska den tunga trafiken inne i stan. Dessutom finns utrymme att förbättra befintliga leder. Utbyggnaden till trefiliga körfält vid Kållered är ett bra exempel, som har underlättat framkomligheten. Trefiliga fält på samtliga genomfartsleder vore därför bra, men löser inte problemen på lång sikt. De många avfarterna kommer att sinka trafiken oavsett om man bygger fler körfält. På längre sikt behövs ett helt nytt trafiksystem, med ringleder och förbifarter. Förbättra trafikinformationen Att bygga ut vägarna är ett tveeggat svärd ju bättre framkomlighet, desto fler tenderar att ta bilen. Därför måste framkomligheten öka även för kollektivtrafiken. Det fordrar bättre trafikstyrning, där man använder sig av telematiklösningar för trafikinformation i realtid, både för bil- och kollektivtrafik. 9

3.3.2 Kollektivtrafiken För att vardagens persontransporter ska fungera spelar kollektivtrafiken en viktig roll. Göteborg har i dag en förhållandevis låg andel som utnyttjar kollektivtrafiken i jämförelse med Stockholm. Där är andelen mer än 40 procent, i Stor-Göteborg är den knappt 17 procent. En anledning är Göteborgs bebyggelse, som är glesare än Stockholms. Tätheten har stor betydelse och det tar man hänsyn till i större utsträckning i Stockholm. Där flyttar man dit det är nära till pendelstationen eller t-banestationen. I Göteborg bryr man sig inte. Ett annat utmärkande drag när det gäller kollektivtrafiken i Göteborg är spårvagnarna, som gav upphov till åtskilliga åsikter i tankesmedjorna. För långsamt inne i stadskärnan, många stopp och förseningar, det går snabbare att gå och bland de mest negativa kommentarerna spårvagnen känns mer som en turistattraktion än ett transportmedel. Kritiken mot spårvagnarnas effektivitet som persontransportmedel var kompakt. Men det är inte bara spårvagnarna som upplevs som för långsamma i centrala Göteborg. Även busstrafiken fick sin beskärda del av kritiken. Både spårvagn och buss går för långsamt inne i stadskärnan. En effektivare busstrafik kräver särskilda bussfiler, annars hamnar bussen i samma långsamma körfält som övrig trafik. Tankesmedjorna återkom alltså ständigt till behovet att göra kollektivtrafiken effektivare och därigenom öka nyttjandegraden. Hur detta ska uppnås rådde det däremot delade meningar om, vilket nedanstående två citat vittnar om: Många tycker i dag att månadskortet är för dyrt. En idé är därför att införa gratis kollektivtrafik. Det skulle dessutom vara ett tungt argument för stadens arbetsgivare att attrahera arbetskraft. Nyckeln till en ökad nyttjandegrad i kollektivtrafiken ligger i att korta tiden från dörr till dörr, inte i att sänka kostnaden. Att införa gratis kollektivtrafik är därför inte den springande punkten. Tankesmedjorna var dock överens om att förutsättningarna för arbetspendling med kollektivtrafik och måste göras bättre. En rad olika åtgärdsförslag diskuterades: Bygg ut pendeltågkonceptet Kungsbackapendeln skulle kunna utnyttjas ännu bättre, med en station i Åbro ett stort industriområde med många arbetsplatser. Dessutom borde fler orter knytas till ett fungerande pendelnät, t ex Borås. Gräv ned pendeltågen Tunnelbana i Göteborg det är omöjligt ses som en sanning med modifikation. Åtminstone delar av pendeltrafiken genom Göteborg borde kunna förläggas under jord, så även större pendelparkeringar. Skapa fler nav för kollektivtrafiken i Göteborg Nils Ericsonsplatsen i Göteborg är redan överbelastad och anses som en trång sektor. Samtidigt är Lisebergs station underutnyttjad. Fler knutpunkter behövs för att kollektivtrafiken ska flyta t ex vid Korsvägen, Hjalmar Brantingplatsen och Järntorget. Bygg fler pendelparkeringar Lättillgängliga pendelparkeringar är en förutsättning för att öka pendlingen. Fler större pendelparkeringar utanför Göteborg med skytteltrafik in till centrum efterlystes av tankesmedjorna. Ett förslag som diskuterades var att utnyttja de stora p-platserna vid Ikea i Kållered och Bäckebol. Inför fler stombusslinjer Stombusslinje 16 ses som ett positivt exempel som får arbetspendlingen att flyta bättre. Fler stombusslinjer borde kunna införas, som anknyter till nya kollektivtrafiknav i Göteborg. Konkurrensutsätt fler delar av kollektivtrafiken Dagens monopol inom vissa delar av kollektivtrafiken ses som ett problem. Samtidigt är andra delar redan konkurrensutsatta, så som busstrafiken. Tankesmedjorna såg positivt på denna utveck- 10

ling och nämnde även Älvsnabben som exempel på trafik som en privat entreprenör mycket väl kan driva. 3.3.3 Infrastrukturen i regionen Göteborgs industri har rekryteringsproblem redan nu. Därför är en fungerande infrastruktur i hela regionen mycket viktig. Göteborg är navet för regionens tillväxt, men för att hjulet ska snurra, måste även ekrarna vara starka. En viktig del av diskussionerna kom därför att handla om vägnätet och annan infrastruktur i regionen i stort. Och här finns stora brister. E 20 har inte motorvägsstatus. E 6 är heller inte fullt utbyggd. Riksväg 40 är dåligt utbyggd mot Jönköping. Exemplen kan göras många och lösningen stavas mer motorväg. Trollhättan är Sveriges näst största industriområde efter Hisingen men har ännu ingen motorväg. Den utbyggda 45: an måste få motorvägsstatus! Tankesmedjorna var mycket tydliga på denna punkt, men uttryckte farhågor att det endast blir en 90-väg norr om Älvängen, på grund av att vägen där är så smal. Ett annat problem längst med riksväg 45 är den stora mängden trafikljus. I kombination med den tunga trafiken gör alla rödljusen att det i dag går nästan lika fort att åka via Uddevalla och sedan ta E6: an till Göteborg. Att ta in förlorad tid på riksväg 45 genom att öka hastigheten på E 6 låter sig dock inte göras inom ramen för dagens hastighetsgränser. Höjda hastighetsgränser på motorväg skulle därför välkomnas. Den miljöpåverkan som det skulle innebära kan lösas genom att uppmuntra till samåkning och satsa på utvecklingen av miljövänligare bilar. Infrastrukturen i regionen handlar dock inte bara om vägar. Tågtrafiken spelar också en viktig roll. Den viktigaste infrastruktursatsningen för Trollhättans näringsliv är en utbyggnad av 45: an, men även en utbyggnad av tågförbindelserna till Göteborg är viktigt för att Trollhättan ska fortsätta att växa. Och det är inte bara Trollhättan som skulle vinna på en utbyggd tågtrafik. Snabbtågsförbindelse från Göteborg via Landvetter till Borås är minst lika viktigt som tåg till Trollhättan. Följande punkter summerar tankesmedjornas åtgärdsförslag när det gäller infrastrukturen i hela regionen: Låt riksväg 45 bli fyrfältsväg Att begränsa utbyggnaden till 2+1- väg känns som en fattigmanslösning, även om det ger hög trafiksäkerhet per investerad krona. Riksväg 45 måste bli motorväg. Bygg ut E 20 till motorväg E 20 den främsta portalen från Mälardalen och Bergslagen till Västsverige och vidare ut i världen har ännu inte motorvägsstatus. Den måste byggas ut. Förbättra E 6 Inte heller E 6 är tillräckligt utbyggd. Den borde byggas ut till trefilig motorväg upp till Kungälv. Bygg om riksväg 40 till motorväg Riksväg 40 är dåligt utbyggd mot Jönköping. Sträckan mellan Borås och Ulricehamn är en av landets mest olycksdrabbade. Ett annat problem är att anslutningar till riksväg 40 sker i Borås centrum. Nya anslutningsvägar, eller en ringled, borde byggas kring Borås. Bygg ut tågtrafiken I Trollhättepaketet är en utbyggd tågförbindelse viktig komponent. Likaså är en snabbtågsförbindelse mellan Göteborg-Landvetter-Borås en högprioriterad åtgärd. 3.3.4 Flygtrafiken Landvetter har både för få avgångar och för få direktlinjer till andra storstäder. Det är en hämsko. Både Arlanda och Kastrup är bättre på lågprisflyg. När det gäller flygtrafiken upptog bristen på direktförbindelser Landvetter en stor 11

del av diskussionen. Denna brist upplevs som en allvarlig hämsko för Göteborg som besöksort. Mässor och företagsevenemang som ligger på gränsen mellan att vara nationella och skandinaviska är oerhört beroende av direktförbindelser. Går det inte att ta sig hit smidigt lägger man mässan någon annanstans. För att evenemangsstaden Göteborg ska kunna fortsätta att utvecklas måste Landvetter få fler direktlinjer och tätare avgångar. Här ses lågprisflyget som en viktig aktör. För att locka till sig lågprisflyget måste Landvetter få större handlingsutrymme av Luftfartsverket att använda bland annat rabatter. En idé som diskuterades är att låta Landvetter få regionen som huvudman istället för Luftfartsverket. Graden av självbestämmande skulle därmed öka. På så sätt skulle Landvetter i högre utsträckning kunna behålla sin vinst och återinvestera den för att utveckla flygplatsen. Därmed skulle också Landvetters konkurrenskraft gentemot övriga flygplatser stärkas. Tätare och fler flygförbindelser till Landvetter är dock inte tillräckligt. Det måste också vara smidigt att ta sig till och från Landvetter, oavsett om man bor i Göteborg eller någon annan ort i regionen. Här spelar tågtrafiken en viktig roll. Tankesmedjornas åtgärdsförslag när det gäller flygtrafiken kan summeras i följande punkter: Fler direktförbindelser och tätare avgångar från Landvetter Ett positivt exempel utgörs av direktlinjen Göteborg-Lyon. Ökat självbestämmande till Landvetter flygplats Med regionen som huvudman skulle Landvetter kunna få ökad frihet att t ex använda sig av rabatter för att locka till sig lågprisaktörer. Bygg ut förbindelserna till Landvetter Utökade linjer och avgångar från Landvetter kräver också ett utökat underlag. Då är matningen till Landvetter från Göteborg och andra orter av fundamental vikt. Ett viktigt led för att förbättra kommunikationerna till Landvetter är att bygga ut tågtrafiken. 3.3.5 Den politiska processen - planering och finansiering Regionen borde få ta över planeringen av infrastruktursatsningarna och själva få göra prioriteringar, för att undvika stuprörstänkande hos de olika aktörerna Vägverket, Banverket, regionen, kommunen. För att framtidens persontransporter i Västsverige ska fungera tillfredsställande måste rätt beslut fattas redan i dag. Då krävs en gemensam, regional kraftsamling kring infrastrukturfrågorna, där alla instanser samverkar. Så är det inte nödvändigtvis i dag. Det finns en risk för suboptimering i alla led, i varje enskilt beslut, i varje myndighet, där var och en bara ser till sin egen nytta och vad som ligger på det egna bordet. Ansvaret för de nationella vägarna ligger hos Vägverket och i slutänden hos regeringen, eftersom de fördelar medel ur statskassan till de olika myndigheterna. De nationella järnvägarna är Banverkets ansvar. Västra Götalandsregionens beslutar om det regionala vägnätet, men resursramarna fastställs av regeringen. Det lokala gatunätet, slutligen, ligger på kommunens bord. Och kommunens planförfarande är komplext. Det är för lätt att överklaga, ärenden hamnar i långbänk. Att helt slopa planlagen går inte den är en del av den kommunala demokratin. Men det borde gå att snabba på processen. För att undvika risken för suboptimering och stuprörstänkande förespråkade tankesmedjorna att regionen får ta ett större planeringsansvar. Därigenom ökar möjligheten till samordnade insatser inom infrastrukturområdet. Besluten kommer också närmare de berörda. Beslutandemakten är alltså en viktig fråga. Finansieringen är en annan. För att tidigarelägga bygget av omfattande projekt, som till exempel en ny älvförbindelse, kan avgiftsbeläggning av vissa vägar vara en lösning. 12

Så kallad PPP-finansiering (offentligtprivat partnerskap) är en annan. Fördelen med PPP-finansiering är att det möjliggör en spridning av kostnaderna under en längre period. Idag måste staten anslagsfinansierara varje etapp, vilket betyder att budgetbelastningen är tung i början. En åsikt som vädrades av tankesmedjorna var dock att det inte bara handlar om brist på pengar. Det handlar även om prioriteringar. Medel som från början var avsedda till infrastruktur hamnar inte alltid där det var tänkt. De EU-pengar som Vägverket sökt och har fått för att till exempel bygga ut E6: an går direkt in i statskassan, utan att ens öronmärkas till infrastruktur. Citatet syftar på de så kallade TEN-pengarna, Trans European Network. Ett annat citat som pekar på att det inte bara handlar om pengabrist lyder: Pengarna finns se bara hur mycket man satsar på Botniabanan! Denna omdebatterade satsning omfattar 19 mil ny järnväg med 140 broar och 2,5 mil tunnlar. Därigenom är Botniabanan det största svenska järnvägsprojektet i modern tid. Kostnaden beräknas till 13,2 miljarder kronor. Det kan sättas i relation till en ny älvförbindelse, som beräknas kosta mellan 1,5-2 miljarder kronor. Att föregripa den politiska beslutsprocessen är något som en tankesmedja från näringslivet varken kan eller bör göra. Tankesmedjorna kom däremot med en rad idéer som kan vara värda att beakta. Ge regionen ökat självbestämmande över infrastrukturen Om Västra Götalandsregionen hade det totala planerings- och fördelningsansvaret över infrastrukturpotten skulle risken för suboptimering minska. Bättre persontransporter i framtiden kräver en regional kraftsamling. Överväg alternativa finansieringsformer PPP-finansiering kan vara ett alternativ för att komma igång med mer omfattande infrastrukturprojekt. Att avgiftsbelägga vissa vägar för att finansiera en ny älvförbindelse är ett annat alternativ. Ta lärdom av omvärlden För att få ytterligare idéer på hur persontransporterna kan utvecklas finns spännande exempel i omvärlden. Hur har till exempel framgångsregioner som Norra Italien och Katalonien löst sina infrastrukturproblem? Hur ser det ut i Köpenhamn, som storsatsar på kontors- och köpcentra utanför staden? Hur har man löst det i Graz, som har gratis spårvagnslinjer i båda riktningarna; nord-sydlig och öst-västlig? Hur fungerar det i Rotterdam, där det finns särskilda körfält i mitten av motorvägen för tunga transporter till och från hamnen? 3.3.6 Attityder När jag var liten fick jag själv ta cykeln till hockeyträningen. I dag skjutsar föräldrarna sina barn. Och det blir allt vanligare att familjer tycker sig behöva två bilar. Slutligen att förändra persontransporterna är inte bara en fråga om att bygga nya vägar och införa nya busslinjer. Det handlar lika mycket om att förändra attityder och invanda beteendemönster. Dessa mönster skapas utifrån det vi gör varje dag i vår vardag. Därmed sluts cirkeln och vi är tillbaka där vi började. Fungerande persontransporter handlar egentligen om vår vardag. Tankesmedjorna ägnade en stor del av diskussionen åt de attityder och beteenden som styr vårt vardagliga liv. Bilberoendet ökar från dag till dag och har kommit för att stanna. Oerhört många tar bilen till jobbet och låter den sedan stå under större delen av dagen. Bilen tar mindre tid, den är mer bekväm och behövs för att kunna uträtta de ärenden man har före och efter jobbet lämna och hämta på dagis, handla. Boendepreferenserna har ändrats och förändras också beroende på var i livscykeln man befinner sig. Det påverkar infrastrukturen i stort och därmed också persontransporterna. Unga människor vill bo centralt, med närhet 13

till restauranger, affärer och nöjen. Det gör i sin tur att företag vill etablera sig i centrum, för att bli mer attraktiva som arbetsplats för ungdomar. Ungdomar förblir vi också allt längre. Vi senarelägger både studier, familjebildning och yrkeskarriär. Det påverkar också behovet av persontransporter, eftersom en tydlig trend är att ungdomar inte har bil i lika stor utsträckning i dag. Arbetstiderna har också stor betydelse för vårt beteende. Vi jobbar allt längre, då blir vi också allt mer angelägna om att inte sitta för mycket i bilen. Sammantaget konstaterar tankesmedjorna att vårt behov av persontransporter styrs i mångt och mycket av våra attityder. Attityder tar tid att förändra. Och då är morötter att föredra framför piskor. Jag tror inte på att tvinga folk att ändra sitt beteende genom till exempel vägtullar. Det är bättre att införa morötter som att subventionera månadskortet eller att underlätta för anställda att ta cykeln till jobbet. 4. Summering och slutsatser Fungerande persontransporter är en förutsättning för att Västsverige ska behålla sin konkurrenskraft som region. Är det inte smidigt att ta sig från hemmet till jobb, dagis och skola, fungerar inte vardagen. Och gör den inte det riskerar det västsvenska näringslivet att tappa den kompetens som behövs för att möta morgondagens utmaningar. Förutsättningarna för persontransporter måste därför utvecklas både lokalt i Göteborg och regionalt i hela Västsverige. Tankesmedjorna gav upphov till en mängd idéer, förslag och frågeställningar att jobba vidare med. Åtgärdsförslagen summeras i tabellen här intill. Vissa av förslagen är mycket konkreta och helt unisona. En ny älvförbindelse i Göteborg och motorväg till Trollhättan är exempel på sådana åtgärder. Andra förslag befinner sig fortfarande på idéstadiet och kräver ytterligare analys innan de kan realiseras. Summering av tankesmedjornas åtgärdsförslag Infrastrukturen i Göteborg Bygg en ny älvförbindelse - nu Lägg inte ner fler linjer på Älvsnabben Nej till cykelbro Led ut tung båttrafik via Nordre älv Bygg ut ringlederna kring Göteborg Förbättra och öka utnyttjandet av befintliga leder Utveckla trafikstyrningssystem Kollektivtrafiken Anslut fler orter med pendeltåg till Göteborg Gräv ner delar av pendeltrafiken i Göteborg Ny pendelstation i Åbro Skapa fler nav för kollektivtrafiken i Göteborg Bygg fler pendelparkeringar med skytteltrafik till centrum Inför fler stombusslinjer Konkurrensutsätt delar av kollektivtrafiken Infrastrukturen i regionen Bygg om riksväg 45 till motorväg Bygg ut hela E 20 till motorväg Bygg ut E 6 till trefiligt upp till Kungälv Bygg ut riksväg 40 till motorväg öster om Borås Skapa nya anslutningar till riksväg 40 i Borås Bygg ut tågtrafiken till Trollhättan Bygg pendeltåg Göteborg-Landvetter-Borås Flygtrafiken Fler direktförbindelser och tätare avgångar från Landvetter Starkare regionalt inlytande över Landvetter flygplats Öppna upp för konkurrens mellan flygplatser Planering och finansiering Ge regionen ökat självbestämmande över infrastrukturen Överväg alternativa finansieringsformer Ta lärdom av omvärlden Så var inte heller syftet med tankesmedjorna att utforma färdiga lösningar, utan snarare att peka ut ett antal områden som är kritiska för framtidens persontransporter, samt ge förslag på hur dessa områden kan utvecklas. Kreativitet och nytänkande har varit nyckelord i denna process. För att morgondagens persontransporter ska bli värdeskapande måste rätt beslut fattas redan nu. Med denna rapport välkomnar näringslivet till en fortsatt och fördjupad dialog för att utveckla Västsveriges persontransporter. 14

Västsvenska Industri- och Handelskammarens rapportserie Rapport 1999:1 Rapport 1999:2 Rapport 1999:3 Rapport 1999:4 Rapport 2000:1 Rapport 2000:2 Att locka unga till tekniken Flyg för Västsverige. Företagens strategi för ett västsvenskt flygtrafiksystem Vägar för Västsverige. Företagens strategi för investeringar i det västsvenska vägsystemet Teknikstuderandes krav på framtida livsmiljö Samlad EU-Kompetens - Är det av intresse för Göteborgsregionen? Teknikers syn på teknisk utbildning Rapport 2001:1 Utbud och efterfrågan på tekniker i Västra Götaland. Prognos 2001 till 2010 Rapport 2001:2 Rapport 2002:1 Rapport 2002:2 Rapport 2002:3 Rapport 2002:4 Rapport 2002:5 Rapport 2003:1 Rapport 2003:2 Rapport 2003:3 Alternativ finansiering genom partnerskap - vid investeringar i vägar och järnvägar Västsverige en tyst del av Sverige. Om västsvensk representation på den nationella maktarenan 2001 Skola Näringsliv: Från skilda världar till gemenskap Position Väst 2002 - det som mäts blir gjort Vad tycker Du om flyget? En enkätstudie av västsvenska företags och organisationers syn på Landvetter m.m. Västsverige en tyst del av Sverige. Om västsvensk representation på den nationella maktarenan 2002 Bygg färdigt Västsveriges vägar och järnvägar. Förslag till gemensamt västsvenskt svar på infrastrukturpropositionen 2003 Värdeskapande IT-universitet The State of Primary Education for Expatriate Children in Göteborg Rapport 2003:4 Betyg på Västsveriges ekonomi 2003 Rapport 2003:5 Rapport 2004:1 Rapport 2004:2 Rapport 2004:3 Rapport 2004:4 Kan vägavgifter påskynda utbyggnaden av de västsvenska motorvägarna? Västsvenska entreprenörer på jakt efter såddkapital Från bra till bäst. Om det livslånga lärandet i Västsverige Kampen om kompetensen 1. Attraherar vi kompetens via våra högskolor? Kampen om kompetensen 2. Flyttar företagens makt från regionen? Rapport 2004:5 Betyg på Västsveriges ekonomi 2004 Rapport 2005:1 Västsverige en tyst del av Sverige 2004 Rapport 2005:2 Sårbarhetsindex 2004 Rapport 2005:3 Rapport 2005:4 Rapport 2005:5 Affärsrelevant forskning Kampen om kompetensen 3. Flyttar våra företag? Ny förbindelse över Göta älv Rapport 2005:6 The State of Primary Education for Expatriate Children in Göteborg 2005 Rapport 2005:7 Värdeskapande kompetens Rapport 2005:8 Fokus Attityd 2005 Rapport 2005:9 Rapport 2005:10 Bygg ut E20 till motorväg Svenska nav Rapporterna finns tillgängliga på www.handelskammaren.net 15

16

Västsvenska Industri- och Handelskammaren Göteborg Mässans gata 18 Box 5253 402 25 Göteborg Tel 031-83 59 00 Fax 031-83 59 36 Borås Kungsgatan 29 503 33 Borås Tel 033-41 05 55 Fax 033-12 27 10 Lidköping CIEL Mellbygatan 21 531 51 Lidköping Tel 0510-77 14 47 Fax 0510-77 14 44 Skövde Kaplansgatan 16B Box 133 541 23 Skövde Tel 0500-48 58 10 Fax 0500-41 54 65 Stockholm Kungsträdgården Volvohuset, Box 7724 103 95 Stockholm Tel 08-5246 30 41 Fax 08-5246 30 75 Trollhättan Åkerssjövägen 10 Box 901 461 29 Trollhättan Tel 0520-48 84 10 Fax 0520-48 84 52 Uddevalla Museigatan 2 356-357 451 50 Uddevalla Tel 0522-149 20 Fax 0522-149 30 www.handelskammaren.net