Brukets skola där idéer blir till handling



Relevanta dokument
Maha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING

Arbetsplan. För Åsenskolans fritidshem. Läsåret

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

starten på ett livslångt lärande

Arbetsplan. För Åsenskolans fritidshem. Läsåret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Berguven

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem

Värdegrund Ellös Skola F-6

ÅSENSKOLAN. Arbetsplan

Lokal arbetsplan. Prästbols fritidshem. Läsåret

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-14!

TORPASKOLANS FRITIDSHEM

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Vision och målbild förskola och grundskola

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Plan för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Fritidshem i Uddevalla. En plats att utvecklas på

Alfaskolans årliga likabehandlingsplan för Fritidshem och F-6

Ekerö kommun Föräldrar - Förskoleklass - Våren svar, 76%

Fritidshem i Uddevalla. En plats att utvecklas på

Arbetsplan 2010 Gullberna Parks förskola

Absoluta tal Fridebo 0 0% Åkerbo % Ängabo 0 0% Obesvarad 0 0% Ack. svar 25 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered

KARLSKRONA SPRÅKSKOLA. Verksamhetsplan för fritidshemmet läsår 17/18. Reviderad:

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem

Föräldraenkät 2012 Kommunal och fristående förskola. Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på?

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE

Kvalitetsredovisning läsåret 2012/2013. Fritidshemmen i Ulvsby skolområde

Arbetsplan för Högalidsskolans fritidshem F

Målbild för Hökåsenskolans fritidshemsverksamhet 2016/2017

Arbetsplan för Västra Bodarna fritidshem

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Kronbergsskolans rektorsområde

Innehå llsfö rteckning

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Likabehandlingsplan Regnbågsskolan F- 6 och fritidshem

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag

Granbergs Fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Västerhejde skolas fritidshems verksamhetsplan

Välkommen till Tallbohovskolan! Kunskap, kreativitet och nytänkande

VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS.

PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM

Arbetsplanen är reviderad i oktober 2009

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem

Verksamhetsplan

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2017/2018

Barn och elevenkäter genomförda i Värnamo kommun 2015

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

LUPP med fokus Osbeck

Älta skola med förskolor. Verksamhetsplan för förskoleklasserna på Älta Skola

Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år

Välkomna till Toftaskolan

Lars Virgins Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn

Vår lokala likabehandlingsplan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Information om. Inskolning

Storängsskolans plan för trygghet och likabehandling

Samhälle, samverkan & övergång

Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016. Upprättad i juni 2015

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6

Gällaryds skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Onsjöskolans likabehandlingsplan

Föräldra- och elevenkät Publicering på hemsidan

Mål Vi vill att barnen utvecklar sin förmåga att visa hänsyn och respekt mot varandra.

2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

TRYGGHETSPLAN. Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan. för Brobyskolan och Fritidshemmet

Högoms skola. Förhållningssätt och förväntningar

Förskoleklass Fritidshem Grundskola F- 6 Grundsärskola. Vägen mot livslångt lärande RESPEKT OMTANKE SAMARBETE ANSVAR

AKTIVITETSPLAN 2012/2013

Sju nycklar för framgång.

Östra Frölunda skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling. läsåret 2014/2015

Backstugans förskola

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem

Kvalitetsredovisning Vedbyskola Fritidshemmet Solrosen läsåret 2013/2014

Arbetsplan för Bergkvara skola Läsåret 10/11

Kvalitetsredovisning 2010/2011

Gideälvens skolområde Oktober Likabehandlingsplan. Hemlingskolan. Förskolan Skalman - Hemling. Förskolan Skogtrollet - Långviksmon

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Vallastadens skola. Linköpings kommun linkoping.se

Skolplan Med blick för lärande

Arbetsplan för Ängen,

Medarbetarskap i Umeå kommun. Vi tar ansvar och visar engagemang för det egna och det gemensamma uppdraget

Om barns och ungas rättigheter

Hunnebostrands förskola

Vretaskolans. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2017/2018

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Föräldrar år 3 Föräldrar år 6

ÅBYSKOLAN 3-5. killar 10,0 9,41 9,62 10,0 8,08 7,96 7,75 9,23 9,17 7,5 7,5 5,0 5,0 2,5 2,5. 0,0 Hur nöjd är du med din skola som helhet?

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012

Transkript:

Brukets skola där idéer blir till handling

På Brukets skola är allt möjligt! Som rektor på Brukets skola är det mitt mål att varje elev ska känna trygghet, engagemang, inflytande och handlingskraft. Tillsammans med engagerade vuxna ska elevernas idéer bli till handling. Inflytandet över det egna lärandet ska vara stort. För oss är det viktigt att såväl elever som deras föräldrar har inflytande och känner att de kan påverka skolan. Vi anser att kopplingar till samhället i stort som smått leder till kunskaper för livet, därför genomsyras skolan och undervisningen av entreprenöriellt lärande som tar vara på elevernas idéer och kreativitet. En annan nyckel till framgång är att formulera konkreta och tydliga mål och prioritera uppföljning och reflektion för alla elever. Att fler och fler av våra elever når skolans mål visar att vi är på rätt väg. På Brukets skola har vi ett varmt och vänligt klimat välkommen att besöka oss och uppleva det du också! Michael Svenberg Rektor Brukets skola är en kommunal skola med barn från förskoleklass till skolår sex och med fritidshem och förskola i lokalerna. Skolan ligger i bostadsområdet Markbacken, en stadsdel på väster i Örebro. Vår vision De elever som går på Brukets skola har en god självkänsla, deras idéer blir till handling och inflytandet över det egna lärandet är stort. Tillsammans med engagerade vuxna och med tydliga mål och krav erövras kunskaper för livet. Engagerade lärare med rätt kompetens

Här säger vi JA! På Brukets skola säger vi ja till våra elever. Vi säger ja till elevernas idéer och till möjligheten att kunna påverka sitt eget lärande och skolans verksamhet. Vi tror på eleverna och det entreprenöriella lärandet. Vi säger ja till elevernas idéer och stöttar dem i processen att omvandla idéerna till konkreta projekt. Det stärker deras självkänsla och ger dem kunskaper för livet. Att säga ja till eleverna innebär också att ge dem stort inflytande och ansvar över sitt eget lärande, i nära samspel med skolans pedagoger. Ett exempel på elevernas inflytande är vårt aktiva elevråd som är med och påverkar skolans verksamhet. Det är kul att vara med i elevrådet för då kan man hjälpa alla elever på skolan. Jasmine Ring

När idéer blir till handling Ta-sig församhet, eller entreprenörskap i skolan, går ut på att stärka barns och ungdomars tro på sin egen förmåga. För oss handlar det om att ta tillvara på och uppmuntra elevernas idéer och kreativitet. Målet är att skolans arbete ska präglas av ta-sig-församhet och att eleverna ska vara engagerade, ansvarstagande och drivande. Hos oss ska de få den säkerhet och kunskap som krävs för att våga pröva och genomföra sina idéer. Det får de genom att driva egna projekt från idé till handling. Projekten sker i samarbete med barn och vuxna på skolan, men också med aktörer utanför skolan. Elever sköter miljöbodar Inom ramen för entreprenörskap i skolan har eleverna ett samarbete med bostadsföretaget Öbo (Örebrobostäder). Barnen är miljöbodsfaddrar, vilket betyder att alla klasser ansvarar för var sin miljöbod i området och ger förslag på förbättringar. Som sporre får de ett bidrag till klasskassan. Varje år delar Öbo även ut Ekopriset till den klass som bäst förbättrat miljöboden under året. Eleverna i årskurs 6 är ambassadörer i Markbacken. Det innebär att de en gång per vecka scannar av området. Eleverna skriver ett protokoll över sina iaktagelser som skickas till Öbo. Bland annat påpekade de att några parkbänkar var dåliga och det resulterade i att det kom nya.

Ett exempel på entreprenörskap i skolan är att elever tillverkar saker som de sedan säljer för att stödja barn i fattiga länder.

Inflytande över det egna lärandet Eleverna är delaktiga i planeringen av sitt eget lärande. Skolans mål ska vara tydliga och synliga för eleverna, vi tror på deras egen förmåga och drivkraft. Utgångspunkten i undervisningen är alltid att börja där eleverna befinner sig kunskapsmässigt. När vi börjar arbeta med ett nytt område är eleverna delaktiga i planeringen. Sedan kollar vi om det räcker för att nå målen i kursplanen. Alla har en individuell veckoplanering. Ibland behöver ditt barn arbeta hemma för att nå veckans mål. Det här arbetssättet ställer krav på dig som förälder, men det gör dig även delaktig i ditt barns arbete. Förutom individuella utvecklingssamtal, där du får reda på hur det går för ditt barn i skolan, har vi inför varje läsår även ett startsamtal tillsammans med dig och ditt barn. Grunden är att alla elever ska bli godkända enligt målen i kursplanen, men strävan är att alla ska vilja nå längre. Utifrån intresse får eleven föreslå ämnen där hon eller han vill satsa lite extra. För oss är det viktigt att alla känner att de arbetar i sin egen takt och efter sin egen förmåga. Vi som vuxna och pedagoger finns som stöd för att uppmuntra och sporra dem att nå sina mål. Strävan är att eleverna ska vilja nå längre.

Mångkultur en styrka Många på Brukets skola har sina rötter i andra länder. Cirka 20 olika modersmål finns representerade. Det är en stor fördel att ha elever och personal med olika kunskaper om sitt lands kultur, språk och traditioner. För oss är det naturligt att hantera olikheter och kulturskillnader. Mångfalden gör oss väl rustade för dagens och framtidens mångkulturella samhälle. Elevernas kunskaper om sitt ursprungsland är ett naturligt inslag i undervisningen. Oavsett ämne uppstår alltid samtal där de olika kulturerna tillför nya lärdomar och andra perspektiv. Hos oss får eleverna en globaliserad kunskap på köpet. Eleverna inspirerar även varandra. De vill gärna lära sig mer om kompisarnas ursprungsländer och kulturer. Genom en sådan naturlig koppling ökar barnens engagemang, motivation och förståelse för andra kulturer. Den mångkulturella prägeln på skolan gör det också naturligt att studera hur demokratiarbetet ser ut i olika länder. Likheter och olikheter blir extra konkreta och tydliga genom verkliga erfarenheter. För oss är mångkultur en styrka. Det går inte att hitta bättre lärare än de på Brukets skola. De är ödmjuka, duktiga på att lära ut och hjälper våra barn med allt. Maria Sabbagh förälder

En guldgruva till fritidshem Guldgruvan heter vårt fritidshem för skolår F 3. Fritidshemmet erbjuder en trygg och säker miljö där det alltid finns vuxna tillhands. Precis som i skolan utgår verksamheten från elevernas intressen och önskemål. På Guldgruvan prioriterar vi tiden för den fria leken, både ute och inne. Vi vill att barnen ska få tid att, tillsammans med andra eller själva, göra det de vill. För att den fria leken ska fungera bra krävs ett gott samspel mellan barnen och mellan barn och vuxna. Därför lägger vi mycket tid på att hjälpa barnen ta hänsyn, uppmuntra till att andra får vara med i leken, prata om hur man gör när man blir ovänner och hur viktigt det är att lyssna på varandra. På så sätt lär sig barnen att ta ansvar för sig själva och gruppen. En annan grundsten på Guldgruvan är, precis som i skolans verksamhet i övrigt, barnens delaktighet. För oss är det viktigt att barnen har inflytande, att de har möjlighet att forma sin dag. Vi lyssnar till barnen och tar deras idéer på allvar, så att deras självkänsla stärks. Fritidsrådet På fritidshemmet Guldgruvan har vi ett fritidsråd där barnen får tycka till om fritids och ge förslag på hur de vill ha det och vad de vill göra för någonting. Det är ett bra sätt att fånga upp och ta vara på barnens önskemål. Till exempel önskade ettorna att få hjälpa till med att laga mellanmål på eftermiddagarna och det gör de numera.

Att bry sig om andra När Guldgruvans fritidshem hade öppet hus, passade Ann Abeysekera och hennes vänner på fritids på att sälja lite av det de gjort i pysselverkstaden under hösten. För pengarna köpte de vaccin till barn i fattiga länder. För oss är det viktigt att lära barnen solidaritet och att skapa en vi-känsla. Även här har entreprenörskap visat sig vara ett bra verktyg. Ann och hennes vänner lyckades samla in tillräckligt med pengar för att köpa 300 doser stelkrampsvaccin till barn i fattiga länder via Unicef. Pysselverkstaden är ett bra exempel på lyckat entreprenörskap. Ann blev tack vare projektet utsedd till Årets skolentreprenör 2010, i Örebro kommun. Projektet visar på ett globalt engagemang och solidaritet där man bryr sig om andra människor. Att bry sig om andra behöver inte alltid handla om att hjälpa fattiga ute i världen. Ett exempel på kamratanda är när en av klasserna hade bakat kakor till ett föräldramöte där inte allt gick åt. Istället för att sälja kakorna valde barnen att bjuda grannklasserna på fika. Jag trivs jättebra på skolan och har schyssta kompisar Ali Mahmud

Trygghet och gemenskap På Brukets skola går det cirka 135 elever. En av fördelarna med att vara en mindre skola är att alla känner alla och att det är lättare att upptäcka eventuella problem. Det gör att vi kan erbjuda en trygg skolmiljö där gemenskapen får möjlighet att växa och utvecklas. På Brukets skola pratar vi om hur vi ska vara mot varandra och hur man löser konflikter. Det finns tydliga regler och gränser. På rasterna finns alltid vuxna ute bland barnen, och alla vet vart de ska vända sig om de upplever något problem. Vi har ofta gemensamma aktiviteter som stärker vi-känslan. Det gör att alla lär känna varandra väl och att man snabbt märker om någon känner sig utanför. Brukets dag är ett uppskattat arrangemang som engagerar alla på skolan. Det är en dag då vi tillsammans visar upp vår skola för föräldrar, syskon och andra intresserade. Välkommen att besöka Brukets dag du också. Håll utkik efter dag och tid på vår webbplats under våren. Trygghetsgruppen På skolan finns en trygghetsgrupp som har till uppgift att arbeta för en trygg miljö för alla på skolan. Om en elev känner sig utsatt för mobbning eller om eleverna ser att någon annan blir det, kan de vända sig till någon i trygghetsgruppen eller till någon annan vuxen de har förtroende för. Som förälder kan du alltid vända dig till trygghetsgruppen. Trygghetsgruppens arbete innebär även att t.ex. ta reda på platser som eleverna upplever som otrygga och hitta sätt att göra dessa platser mer trygga. Jag hade en underbar tid på Brukets skola. Det kändes verkligen som att skolan var mitt andra hem. Jag kände en trygghet, men framför allt upplevde jag att jag var i en miljö där jag utvecklades. Jiloan Hamad f.d. elev, numera fotbollsspelare i Malmö FF

Vill du veta mer om vår verksamhet? Kontakta Brukets skola Besöksadress: Lertagsgatan 12 Postadress: Box 31540, 701 35 Örebro E-post: bruketsskola@orebro.se Telefon: 019-21 26 30 (expedition) Michael Svenberg, rektor Telefon: 019-21 26 82 E-post: michael.svenberg@orebro.se Informationsavdelningen Örebro kommun 2011. Foto: Örebro kommun och Haris Lojo. Tryck: Edita Västra Aros, www.edita.se orebro.se/bruketsskola