Organiska föreningar del 5: Rita och namnge alkoholer, karboxylsyror och estrar. Niklas Dahrén

Relevanta dokument
Namnge och rita organiska föreningar - del 4 Alkoholer, karboxylsyror och estrar. Niklas Dahrén

Namngivning av organiska föreningar del 2. Niklas Dahrén

Organiska föreningar del 2: Introduktion till att rita och namnge organiska föreningar. Niklas Dahrén

Organisk kemi. Till provet ska du

Namnge och rita organiska föreningar - del 2 Alkaner, alkener, alkyner. Niklas Dahrén

d=236

Vad är det som gör att vi lever? Finns det en gud som har skapat livet?

Kemi A. Kap 9: kolföreningar

Organiska föreningar del 6: Rita och namnge etrar, aldehyder, ketoner, tioler och disulfider. Niklas Dahrén

Organiska ämnen (2) s

Organiska ämnen (2) s

Isomerer. Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri. Båda har molekylformeln C 4 H 10

Inför provet Kolföreningarnas kemi

Ättiksyra förekommer naturligt i kroppen och deltar i många biokemiska processer. Vid kroppsenligt ph är syran huvudsakligen protolyserad,

Namnge och rita organiska föreningar - del 5

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga).

Kemiska reaktioner: Olika reaktionstyper och reaktionsmekanismer. Niklas Dahrén

Kolföreningar. Oändliga variationsmöjligheter

Organiska föreningar del 3: Rita och namnge alkaner, alkener och alkyner. Niklas Dahrén

Organiska föreningar Kokpunkt och löslighet. Niklas Dahrén

Organiska föreningar del 1: Introduktion till organiska föreningar. Niklas Dahrén

Organiska föreningar del 10: Vad bestämmer kokpunkten hos en förening? Niklas Dahrén

Organiska föreningar Indelning, struktur och egenskaper. Niklas Dahrén

Organiska ämnen (2) s

Polära och opolära ämnen, lösningsmedel och löslighet. Niklas Dahrén

Organisk kemi Kolföreningarnas kemi

Organisk kemi Kolets kemi

Namnge och rita organiska föreningar - del 1-3. Niklas Dahrén

Namnge och rita organiska föreningar - del 1 Introduktion till att rita och namnge organiska föreningar. Niklas Dahrén

Vad bestämmer ett ämnes kokpunkt? Niklas Dahrén

Organisk kemi Kolföreningarnas kemi

Organiska föreningar del 7: Rita och namnge fenoler, nitroföreningar och aminer. Niklas Dahrén

ORGANISK KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI

Lärare: Jimmy Pettersson. Kol och kolföreningar

Namnge och rita organiska föreningar - del 3 Halogenalkaner, cykliska kolväten och arener. Niklas Dahrén

C Dessa atomer är kolets isotoper. Isotoper har: olika A samma Z samma antal e likadana kemiska egenskaper

Reaktionsmekanismer. Niklas Dahrén

Nämn ett ämne som kan omvandlas till diamant a, granit b, meteoritmineral c, kol d, grafit

Organisk kemi Kolföreningarnas kemi

Kap 2 McMurry Viktiga Begrepp

ALDEHYDER och KETONER Del D-2007

ORGANISK KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI

7,5 högskolepoäng. Organisk kemi Provmoment: Tentamen Ladokkod: A100TG Tentamen ges för: Kemiingenjör, tillämpad bioteknik.

Analysera gifter, droger och läkemedel med högupplösande vätskekromatografi (HPLC) Niklas Dahrén

4. Organiska föreningars struktur

8. Organisk kemi Man kan enkelt visa strukturen för ett kolväte med en s.k. streckformel. För 3-metylhexan,

Arbetslag Gamma År 8 HT 2018

Organiska föreningar Struktur- och stereoisomerer. Niklas Dahrén

SAMMANFATTNING AV NOMENKLATUR

Högupplösande vätskekromatografi (HPLC) Niklas Dahrén

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka.

Livsmedelsverkets författningssamling

TK061B Tillämpad bioteknik, antagna 2012, Inga hjälpmedel är tillåtna. 100 poäng

8.1 Se lärobokens svar och anvisningar. 8.2 Se lärobokens svar och anvisningar. 8.3 a) Skrivsättet innebär följande strukturformel

Syror, baser och ph-värde. Niklas Dahrén

Förteckning över godtagbara föregående laster

Vätebindningar och Hydro-FON-regeln. Niklas Dahrén

BILAGA. till. KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr /

KEMINS ÄMNESSPECIFIKA BEGREPP

Varför kan kolatomen bilda så många olika föreningar?

Näringsämnen. Kolhydrater, fetter och proteiner

FUNKTIONELLA GRUPPER (Ämnesklasser)

FUNKTIONELLA GRUPPER (Ämnesklasser) Fö

Syror och baser. Syror kan ge otäcka frätskador och kan även lösa upp metaller. Därför har flaskor med syra ofta varningssymbolen "varning frätande".

ALKOHOLER Del C Metanol. Etanol. 2-propanol isopropanol

Några enkla organiska föreningar

Kol och kolföreningar

Organiska föreningar - Struktur- och stereoisomerer. Niklas Dahrén

Repetition kemi och instuderings/övningsfrågor

Det organiska stamträdet. funktionella grupper avgör egenskaperna

Årstidernas Kemi VINTER

9 Kol och kolföreningar

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Inga hjälpmedel är tillåtna. För att få godkänd kurs måste man få minst 40 poäng på examen.

Kapitel 2. Kovalent bindning

Cellen och biomolekyler

Vanliga flervärdiga alkoholer. 1,2,3-Propantriol Glycerol Ingår i fett (ogiftig) Etandiol Etylenglykol Antifrysvätska (giftig)

Kursplan och betygskriterier i kemi. Utgångspunkten för kemi är de allmänna mål som finns redovisade i lpo94

Analysera gifter, droger och läkemedel med gaskromatografi (GC) Niklas Dahrén

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Definitioner. Kemi. Naturvetenskap

Syntes Kemi 2 Läraranvisning Textview. Verksnummer: 31649

Svar till Testa dig i faktaboken Sid Namn fyra former av rent kol. Grafit, diamant, fulleren och nanorör. 9.2 Vilken sorts kol finns i

Organiska föreningar - del 8: Struktur- och stereoisomerer. Niklas Dahrén

van der Waalsbindningar (London dispersionskrafter) Niklas Dahrén

Föreläsning 2. Kolväten Kapitel 3 och delar av 4. 1) Introduktion 2) Mättade kolväten 3) Omättade kolväten 4) Aromatiska föreningar

Avancerade kemiska beräkningar del 3. Niklas Dahrén

Inga hjälpmedel är tillåtna. 100 poäng

Gaskromatografi (GC) Niklas Dahrén

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén

Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler. Niklas Dahrén

Sura och basiska ämnen Syror och baser. Kap 5:1-5:3, (kap 9)

CH 3 N. metylamin dimetylamin trimetylamin tetrametylammonium jon primär sekundär!!!!!!!!!!!!! tertiär!!!!!!!!!!!kvartenär

Syror och baser. H 2 O + HCl H 3 O + + Cl H + Vatten är en amfolyt + OH NH 3 + H 2 O NH 4. Kemiföreläsning

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén

Inläsningsblad, organisk kemi

ANDREAS REJBRAND NV3ANV Biokemi Organisk kemi och biokemi

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén

Tentamen i Organisk kemi 16/ ,

1. Ett grundämne har atomnummer 82. En av dess isotoper har masstalet 206.

Transkript:

Organiska föreningar del 5: Rita och namnge alkoholer, karboxylsyror och estrar Niklas Dahrén

Alkoholer är organiska ämnen med en eller flera OH-grupper Alkoholer innehåller OH-grupper: Alkoholer är organiska ämnen som innehåller en eller flera OH-grupper (hydroxylgrupper/hydroxigrupper) bundna till en kolvätekedja. Viktigt att förstå är att OH-gruppen/OH-grupperna sitter bundna till ett öppet kolväte och inte till en ringstruktur. Kolhydrater, som t.ex. glukos, innehåller också OHgrupper och liknar därför alkoholerna, men sockerarterna kan förekomma i ringstruktur (kan växla mellan ring och öppen struktur) vilket inte är fallet med alkoholerna. Om OH-gruppen sitter på en bensenring är det varken en alkohol eller en kolhydrat, utan då är det istället en fenol det handlar om (med helt andra egenskaper!). Butanol Hydroxylgrupp/hydroxigrupp

Alkoholers egenskaper Alkoholer kan tack vare sina OH-grupper skapa vätebindningar till varandra och till andra molekyler. Alkoholer har ofta relativt höga kokpunkter eftersom de kan skapa vätebindningar mellan sina molekyler. Alkoholer är ofta lättlösliga i vatten eftersom de kan skapa vätebindningar till vattenmolekyler (alkoholmolekylerna får dock inte ha en för lång kolvätekedja, för då minskar vattenlösligheten).

Etanol Etanol ingår i t.ex. t-sprit, handsprit och i olika alkoholhaltiga drycker. Etanol framställs på 2 olika sätt: Etanol i alkoholhaltiga drycker framställs genom jäsning av kolhydrater från växter (potatis, korn, vindruvor m.m.). Jästsvampar bildar etanol vid deras anaeroba glykolys av kolhydrater. Etanol framställs industriellt genom en syrakatalyserad reaktion mellan eten och vatten. Etanol

2- och 3-dimensionell strukturformel av etanol

Namngivning av alkoholer När man namnger alkoholer utgår man från motsvarande alkan (alt. motsvarande alken eller alkyn) och lägger till ändelsen -ol: o o o Metanol: Alkoholen med en kolatom (som i metan) heter metanol. Etanol: Alkoholen med två kolatomer (som i etan) heter etanol. Propanol: Alkoholen med tre kolatomer (som i propan) heter propanol. Substituenter: Dessa namnges på samma sätt som hos andra organiska föreningar. Numreringen av kolatomerna görs så att OH-gruppen (eller OH-grupperna) får så lågt nummer som möjligt. Metanol Etanol Propanol

Alkoholer Namn: Antal kolatomer: Kemisk beteckning: Metanol 1 CH 3 OH Etanol 2 C 2 H 5 OH Propanol 3 C 3 H 7 OH Butanol 4 C 4 H 9 OH Pentanol 5 C 5 H 11 OH Hexanol 6 C 6 H 13 OH Heptanol 7 C 7 H 15 OH Oktanol 8 C 8 H 17 OH Nonanol 9 C 9 H 19 OH Dekanol 10 C 10 H 21 OH

Uppgift 1: Namnge alkoholen på bilden 4 3 2 1 Lösning: 1. Stamkolvätet: A) Vi letar upp molekylens längsta kolkedja till vilken hydroxylgruppen är bunden. Vi ser på bilden att det är 4 kolatomer som utgör den längsta kolkedjan. Stamkolvätet är därför butan. B) Vi numrerar sedan kolatomerna så att den funktionella gruppen (OH-gruppen) får så lågt nummer som möjligt. 2. Funktionell grupp (förutom enkelbindningar): Det finns en OH-grupp som funktionell grupp. Vi lägger därför till ändelsen -ol. Eftersom den sitter på kolatom 2 så blir namnet; 2-butanol alt. butan-2-ol. 3. Substituenter: Inga substituenter ingår förutom den funktionella gruppen. 4. Namnge föreningen: I denna förening finns inga substituenter. Annars skrivs de först i namnet. Namnet består alltså i det här fallet enbart av stamkolvätet och rätt ändelse. Namnet på föreningen blir då; 2-butanol alt. butan-2-ol.

Uppgift 2: Ange det fullständiga rationella namnet på följande alkoholer a) De två möjliga isomererna med molekylformeln C 3 H 7 OH; Svar: 1-propanol Svar: 2-propanol b) De fyra möjliga isomererna med molekylformeln C 4 H 9 OH; Svar: 1-butanol Svar: 2-butanol Svar: 2-metyl-1- butanol Svar: 2-metyl-2- butanol

Lösning: Uppgift 3: Rita 2- och 3-dimensionell struktur av propanol

Envärda och flervärda alkoholer Envärda alkoholer: Har enbart en OH-grupp. Flervärda alkoholer: Har fler än en OH-grupp, men dock aldrig fler än en OH-grupp på samma kolatom. Tvåvärda (dioler): Två OH-grupper. Trevärda (trioler): Tre OH-grupper. Propanol är en envärd alkohol 1,2-etandiol (glykol) är en tvåvärd alkohol (en diol) 1,2,3-propantriol (glycerol) är en trevärd alkohol (en triol)

Primära, sekundära och tertiära alkoholer Primära alkoholer: I primära alkoholer binder den OH-bindande kolatomen till endast en annan kolatom (till en R-grupp). Sekundära alkoholer: I sekundära alkoholer binder den OH-bindande kolatomen till två andra kolatomer (till två R-grupper). Tertiära alkoholer: I tertiära alkoholer binder den OH-bindande kolatomen till tre andra kolatomer (till tre R-grupper). Primär alkohol Sekundär alkohol Tertiär alkohol

Uppgift 4: Namnge nedanstående alkoholer och ange om de är primära, sekundära eller tertiära alkoholer? a) b) c) Svar: a) 2-metyl-2-propanol (tert-butanol) Tertiär alkohol b) 1-propanol Primär alkohol c) 2-propanol Sekundär alkohol

Karboxylsyror (organiska syror) Karboxylgrupp: Karboxylsyror kännetecknas av att de har minst en karboxylgrupp. Karboxylsyror kan protolyseras: Alla syror, inklusive karboxylsyror, kan protolyseras och avge en (eller ibland flera) protoner/vätejoner (H + ). Desto starkare syran är desto lättare avger den sin proton. Hos karboxylsyror är det själva karboxylgruppen som avger en proton. Förekomst: Många karboxylsyror finns i frukter och ger dessa en syrlig smak. Fettsyror och aminosyror är också karboxylsyror vilket innebär att alla livsmedel som innehåller fetter och proteiner innehåller karboxylsyror. Även organismer innehåller en stor mängd karboxylsyror eftersom fettsyror och aminosyror utgör viktiga beståndsdelar i alla organismer. Karboxylgrupp

Namngivning av karboxylsyror När man namnger karboxylsyror utgår man från motsvarande alkan (alt. motsvarande alken eller alkyn) och lägger till ändelsen -syra: o o o Metansyra: Karboxylsyran med en kolatom (som i metan) heter metansyra (myrsyra). Etansyra: Karboxylsyran med två kolatomer (som i etan) heter etansyra (ättiksyra). Propansyra: Karboxylsyran med tre kolatomer (som i propan) heter propansyra. Substituenter namnges på samma sätt som hos andra organiska föreningar. Numreringen av kolatomerna sker från den kolatom som ingår i karboxylgruppen (den kolatomen är nr. 1). Metansyra (myrsyra) Etansyra (ättiksyra) Propansyra

Uppgift 5: Namnge nedanstående karboxylsyror a) b) c) Svar: a) 2-metylbutansyra b) 2-butensyra (but-2-ensyra) c) 2,3-dihydroxipropansyra

Vad används metansyra och etansyra till? Metansyra (myrsyra): Brännässlor och myror använder det som försvar. Etansyra (ättiksyra): Används som konserveringsmedel och krydda. Bl.a. gurkor kan läggas i ättiksyra och får då lång hållbarhet. Metansyra (myrsyra) Etansyra (ättiksyra)

Karboxylsyror ger vid protolys upphov till negativa joner (anjoner) Karboxylsyror kan protolyseras och ger då upphov till negativt laddade joner (anjoner). Anjonerna har samma rationella/systematiska namn som karboxylsyran de härstammar ifrån, förutom att vi lägger till ändelsen -oat. Karboxylgrupp - + H + Metansyra Metanoat Vätejon (proton) Anjonen kan bilda ett salt: Den anjon som bildas vid protolysen av karboxylsyran kan slå sig samman med en positiv jon och bilda ett salt. - Natriummetanoat (natriumformiat)

Karboxylsyror och deras resp. anjoner Rationellt namn/trivialnamn: Kolatomer: Kemisk beteckning: Anjonens rationella namn/trivialnamn: Metansyra/myrsyra 1 HCOOH Metanoat/formiat Etansyra/ättiksyra 2 CH 3 COOH Etanoat/acetat Propansyra/propionsyra 3 C 2 H 5 COOH Propanoat/propionat Butansyra/smörsyra 4 C 3 H 7 COOH Butanoat/butyrat Pentansyra/valeriansyra 5 C 4 H 9 COOH Pentanoat/valerat Hexansyra/karbonsyra 6 C 5 H 11 COOH Hexanoat/kapronat Heptansyra 7 C 6 H 13 COOH Heptanoat Oktansyra 8 C 7 H 15 COOH Oktanoat/kaprylat Nonansyra 9 C 8 H 17 COOH Nonanoat Dekansyra 10 C 9 H 19 COOH Dekanoat/kaprinat

Estrar Estrar innehåller en s.k. esterbrygga (esterbindning). Användningsområden/förekomst: Används i parfymer, används som smakämnen i godis, läskedrycker m.m. En del mediciner är estrar. Triglycerider (fettmolekyler) är estrar. Estrar bildas när en karboxylsyra reagerar med en alkohol: När en karboxylsyra reagerar med en alkohol sker en kondensationsreaktion. Karboxylgruppen från syran och hydroxylgruppen från alkoholen kommer reagera med varandra och det kommer då bildas en vattenmolekyl som lossnar (OH från karboxylgruppen hos syran och H från OHgruppen hos alkoholen bildar tillsammans H 2 O). Samtidigt skapas en bindning mellan syran och alkoholen. En ester har då bildats. Esterbrygga (esterbindning) + + H 2 O Butansyra Propanol Propylbutanoat

Namngivning av estrar Utgå från den alkohol och karboxylsyra som reagerar med varandra. Del 1 av namnet: Första delen av namnet utgörs av den kolkedja som härstammar från alkoholen. Man skriver kolvätekedjans namn och lägger till -yl på slutet. Man kan betrakta den här kolkedjan som en alkylgrupp och därför lägger man till ändelsen -yl. Alkylgruppen blir då propyl i nedanstående exempel eftersom den innehåller 3 kolatomer. Del 2 av namnet: Sista delen av namnet utgörs av den kolkedja som härstammar från karboxylsyran. Ta dock bort ändelsen -syra från karboxylsyran och lägg istället till ändelsen -oat eftersom det nu är anjonen som återstår av karboxylsyran. Butansyra Propanol Propylbutanoat

Uppgift 6: Vad heter nedanstående ester? Lösning: Etanol Etansyra Etyletanoat (etylacetat)

Uppgift 7: Namnge följande ester Svar: Etylpropanoat

Uppgift 8: Namnge följande ester Svar: Propylbutanoat

Lösning: Uppgift 9: Rita estern 1-metylpropyl-3-metylhexanoat

Se gärna fler filmer av Niklas Dahrén: http://www.youtube.com/kemilektioner http://www.youtube.com/medicinlektioner