Innehåll. 2010 SEKO Facket för Service och Kommunikation Foto: Urban Orzolek Grafisk form: MacGunnar Information & Media Tryck: SEKO 2010 10.

Verksamhetsberättelse 2009

Innehåll Verksamhetsåret 2009 Ordförande har ordet...4 Starka kollektivavtal...6 Centrala avtal...6 Hängavtal...6 Direktavtal...6 Arbetsmiljö...6 Människans behov inte marknadens...8 Lika rätt ett Sverige för alla...9 Kvinnor och män...9 En stark och effektiv organisation...10 Medlemsrekrytering...10 Rättshjälp...11 Arbetsrätt...11 Försäkringar...11 Internationellt arbete och biståndsverksamheten...11 Lokal organisation...13 Rättvisemärkt...14 Ungdomsverksamhet 2009...14 Den facklig-politiska verksamheten...15 Kultur...15 Fackliga studier...15 Information, press och media...17 Sekotidningen...17 Remissyttranden...18 SEKOs styrelse och organisation...19 Förbundskontoret...19 SEKO regionalt och lokalt...19 Personal...19 SEKOs övriga verksamheter...20 Fritid och semester...20 SEKO Kurs och Konferens...20 Gunnar Erlandssons Minnesstiftelse...20 2010 SEKO Facket för Service och Kommunikation Foto: Urban Orzolek Grafisk form: MacGunnar Information & Media Tryck: SEKO 2010 10.05 1 000

Ekonomi...21 Inledning...21 Intäkter...21 Kostnader...21 Förändrad pensionsålder från 60 till 65 år för ombudsmän...21 Årets resultat i den fackliga verksamheten...22 Fastighetsförvaltningen...22 Den finansiella verksamheten...22 Årets resultat...22 Förbundets samlade tillgångar...22 Placeringsreglementet...22 Anställda och löner...22 Årsredovisning för SEKO 2009...24 Förvaltningsberättelse...24 Information om verksamheten...24 Resultat och ställning...24 Väsentliga händelser under räkenskapsåret...24 Framtida utveckling...25 Resultaträkning i tkr...26 Balansräkning i tkr...27 Eget kapital och skulder...28 Kassaflödesanalys...29 Noter...30 Revisionsberättelse...38 Bilagor...39 Bilaga 1. Hängavtal...39 Bilaga 2. Direktavtal...39 Bilaga 3. Kongressbesluten...40 Organisation...40 Förhandlingar och arbetsmiljö...43 Politik och internationellt...44 Information och opinion...47 Ekonomi, a-kassa och försäkringar...48 Övriga besvarade motioner...49 Förkortningar...53

Verksamhetsåret 2009 Ordförande har ordet 2009 var ett händelserikt år. Mycket fokus för vår del var riktat mot vår förbundskongress som var i september. Vi tog på kongressen ett antal viktiga och strategiska beslut för framtiden. Stadgarna justerades så att den lokala förhandlingsorganisationen jämställs med de regionala avdelningarna. Vi beslutade att peka ut fyra områden som förbundets kärnverksamhet; kollektivavtalen, medlemsrekryteringen, arbetsmiljön och näringspolitiken. Med detta blir det enklare att hålla fokus på de frågor som är viktiga för förbundets medlemmar. Vi tog också beslut om att höja medlemsavgifterna något. Skälet till detta är att vi har ett uppdrag om att få en budget i balans. För att uppnå det så har det krävts och krävs minskade kostnader i verksamheten. Men vi måste också öka intäkterna, dels genom att bli fler medlemmar, dels genom den beslutade justeringen av medlemsavgiften. Under kongressen hade vi också ett politiskt inslag som var lite banbrytande, då vi valde att bjuda in den röd-gröna koalitionens partiledare. Upplägget var uppskattat och kändes som ett bra startskott på den rödgröna valrörelsen. Vidare skrev vi på samverkansavtalet för 6F under kongressen, ett samarbete som är viktigt och spännande. Ambitionen med projektet är att vi tillsammans ska bli starkare i förhandlingar, i samhällsdebatten och kunna ge medlemmarna mer fackförening för pengarna. Under året genomfördes val till EU-parlamentet. Vi var engagerade och lyfte fram kollektivavtalen som den viktigaste frågan. Som ofta i dessa val är det alltid en outsider som överraskar, denna gång blev det Piratpartiet, förra gången var det Junilistan. Valresultatet för socialdemokratin var inte bra. Valdeltagandet ökade dock något, vilket ur ett demokratiskt per- 4 Verksamhetsberättelse 2009

spektiv är bra, men det är ändå på tok för lågt. Den Europeiska Unionen har en verklig utmaning framför sig för att förankra projektet bland vanligt folk. Mycket återstår och många uppfattar Unionen som byråkratisk, elitistisk och något som är väldigt långt borta från deras vardag. Den borgerliga regeringen fortsatte med att genomföra sin högerpolitik i samma snabba takt som de gjort sedan valet 2006. Detta år var det de sjuka som skulle straffas. Genom den så kallade rehabiliteringskedjan ska en sjukskriven persons rätt till sjukpenning prövas vid bestämda tidpunkter. Den som efter ett halvårs sjukskrivning kan ta något slags jobb på arbetsmarknaden riskerar att förlora sin rätt till sjukpenning. Att vara på väg tillbaka till sitt vanliga jobb eller att den som är sjuk står i kö för vård eller väntar på rehabilitering är inte alltid tillräckliga skäl för att få behålla sjukpenningen. Dessutom har sjukskrivningstiden bestämts till maximalt ett år. Det går att få undantag från ettårsgränsen men det ska bara ges till den som är mycket allvarligt sjuk, enligt regeringens uppmaning till Försäkringskassan. Regeringen för en kall politik och därför tog vi och de andra 6F-förbunden initiativ till en kampanj som heter Kalla Sverige som under 2010 kommer drivas av LO och förbunden gemensamt fram till valet. Genom de skattesänkningar som regeringen infört straffas den som blivit sjuk ytterligare. Det så kallade jobbskatteavdraget, som utökats under året, innebär att den som arbetar betalar lägre skatt och att den som är sjuk, arbetslös eller pensionerad tvingas betala en betydligt större andel av sin inkomst i skatt. Valet 2010 kommer att bli avgörande för den framtida välfärden och den svenska modellen. Förberedelserna för 2010 års avtalsrörelse inleddes. Arbetsgivarna började redan under året att propagera för lokal lönebildning och nollavtal. Almegas vd uttryckte bland annat att hans uppfattning om ett centralt avtal var att det skulle vara som en tunn ostskiva med stora hål i. Bemanningsfrågan seglade också upp som en viktig principiell fråga. Ett av de mest uppmärksammade fallen var inom vårt organisationsområde, då företaget Euromaint varslade all personal om uppsägning, för att sedan ta in bemanningsföretag. Vi genomförde bland annat ett 6F-utspel i denna fråga som blev uppmärksammat. Värt att nämna från 2009 är också turbulensen i Vattenfall. Det största mediegenomslaget under året fick SEKO i samband med avslöjandena om Vattenfalls planer på att sälja det svenska elnätet samt att de pantsatt hela koncernen genom dotterbolaget i Tyskland. SEKO var en av huvudaktörerna i mediedebatten, bland annat genom att kräva vd:ns avgång samt att SEKOs representanter i Vattenfalls styrelse lämnade koncernstyrelsen i protest mot vd. Avslöjandena om Vattenfall får dessutom betraktas som den stora politiska händelsen i media under hela året. Slutligen vill jag tacka alla anställda, förtroendevalda och medlemmar för detta år. 2010 kommer att kräva ännu mer av oss, avtalsrörelse och valrörelse, bådadera avgörande för kollektivavtalen, välfärden och den svenska modellen. Janne Rudén SEKOs förbundsordförande Verksamhetsberättelse 2009 5

Starka kollektivavtal Centrala avtal Under året inleddes förberedelserna inför 2010 års stora avtalsrörelse. Bland annat genomfördes avtalskonferenser på flertalet av de avtalsområden där förhandlingar sker under våren 2010. Arbetsgivarna var ovanligt tidigt ute i sin avtalskommunikation. En av SEKOs motparter, Almega, var kanske den arbetsgivarorganisation som var mest tydlig. Bland annat krävde de lokal lönebildning och noll kronor i de centrala avtalen. Vidare beslutade LOs representantskap om avtalssamordningen inom LO. Förutom de gemensamma kraven beträffande löneökningar så var den så kallade bemanningsfrågan en av de frågor som skulle prioriteras. Även denna fråga är oerhört viktig för SEKO. Problemen med att företag kringgår Las genom att säga upp personal, för att sedan ta in bemanningsföretag, ökar inom organisationsområdet. För SEKO blir denna fråga den viktigaste principfrågan i 2010 års avtalsrörelse. Avtal med BI I 2007 års avtalsrörelse förändrades förutsättningarna för det fackliga arbetet inom väg & ban. Som ett led i detta träffades ett avtal tidigt 2009 mellan SEKO och Sveriges Byggindustrier om formerna och förutsättningarna för de förtroendevalda. Det viktigaste i detta avtal är kompetensutvecklingen av de förtroendevalda. 28 dagar obligatorisk utbildning ingår i ett kurspaket om sju kurser. Innehållet är traditionella ämnen men en kurs som bör nämnas är tolv dagars utbildning på temat Ledarskap genom Professionell Förhandling. Vidare gavs en särskild partssammansatt nämnd i uppgift att aktivt verka för kompetensutvecklingen samt följa och främja samverkan i företagen. En omfattande in- och utlåningsverksamhet av personal mellan företagen förekommer inom väg & banbranschen. Detta är en svår verksamhet att följa upp då det ofta handlar om många små företag. Sveriges Byggindustrier och SEKO träffade en överenskommelse som innebär att vid utlåning av arbetskraft är lägsta lön genomsnittslönen för yrket inom avtalsområdet. Detta fastställs av centrala parter. Utbildning Som ett led i att förtroendevalda ska ta över fler fackliga uppgifter i företagen som tidigare legat på ombudsmän har en omfattande utbildningssatsning genomförts för förtroendevalda i framför allt de större företagen. Totalt 816 utbildningsdagar har genomförts inom ramen för det avtalade kompetensutvecklingspaketet som träffades med Sveriges Byggindustrier i början av året. Ingen har getts ökat ansvar utan att ha genomgått det 28 dagars utbildningspaketet. Tio utbildningar har genomförts under året med i snitt 20 deltagare. Innehållet är traditionella ämnen men en kurs som bör nämnas är tolv dagars utbildning på temat Ledarskap genom Professionell Förhandling. Den har tydligt visat att de förtroendevalda fått råg i ryggen att fungera i sin roll ute på arbetsplatsen. Hängavtal Den 31 december 2009 var totala antalet hängavtal 1 805 stycken. Det största antalet hängavtal finns inom bransch väg & ban. Antalet hängavtal har sammantaget minskat i förhållande till föregående verksamhetsår. Under verksamhetsåret tecknades 97 nya hängavtal. Se bilaga 1 på sidan 39. Direktavtal Inom förbundets område finns ett stort antal direktavtal mellan förbundet och enskilda företag. Antalet direktavtal har sammantaget minskat i förhållande till föregående verksamhetsår. Under verksamhetsåret tecknades 14 nya direktavtal. Direktavtalen var sammanlagt 130 stycken den 31 december 2009. Se bilaga 2 på sidan 39. Arbetsmiljö Under verksamhetsåret 2009 har förbundet haft representation i Miljö- och arbetslivsutskottet, MOA, på LO. Där samordnas LOs och förbundens aktiviteter som rör arbetsmiljö. Till MOA är det knutet ett antal permanenta arbetsgrupper där SEKO medverkade i följande: n LOKE, LOs kemigrupp Arbetsgruppen samordnar och driver en gemensam LO-policy för samtliga kemikaliefrågor. n ASTA, Arbetsgruppen för standardiseringsarbete Arbetsgruppens uppgift är att genom samordning med förbunden verka för ett fackligt inflytande i standardiseringsarbeten av betydelse för medlemmarnas arbetsmiljö och säkerhet. Under 2009 hade en deltagare från SEKO projektledarrollen i den europeiska tekniska kommittén TC150/WG11 som tar fram standard för teleskoptruckar. Projektet resulterade i en total revidering av den tidigare standarden EN 1459. Detta resultat är en stor framgång för förarna och deras arbetsmiljö! Vidare hade SEKO 6 Verksamhetsberättelse 2009

representanter i följande svenska tekniska kommittéer: Vägmaterial, Industritruckar och lyftvagnar, Anläggningsmaskiner, Ergonomi i kontrollrum på kärnkraftverk. n RSO, regionala skyddsombudsgruppen Arbetar fram underlag för vidare diskussioner med förbunden kring RSO-medlen och utbildning. Utöver dessa arbetsgrupper finns det ett antal tillfälliga grupper där förbundet också medverkat. Dessa grupper diskuterar aktuella frågor under en period, därefter läggs grupperna ner. Exempel på detta är arbetsgruppen för framtagande av en förbundsgemensam arbetsmiljöstrategi vars arbete beräknas vara klart under 2010. SEKO har även representerat LO i olika partssammansatta referensgrupper och nätverk. Exempel på detta är RIA, referensgrupp för IVLs arbetsmiljöforskning, vid IVL Svenska Miljöinstitutet och Arbetsmiljöverkets svenska nätverk Focal Point. Det är ett nätverk för samordnad spridning av kunskap och information om arbetsmiljöfrågor som finns samlad hos Europeiska arbetsmiljöbyrån i Bilbao. Under verksamhetsåret har förbundet lämnat yttranden på ett antal remisser som rör arbetsmiljöområdet. Exempel på detta är Styrmedelsutredningen Marknadsorienterade styrmedel för arbetsmiljöområdet, SOU 2009:97, och Ekonomistyrningsverkets, ESV, översyn av rutinerna för administration och redovisning av det statliga bidraget, de så kallade partsmedlen, till regional skyddsombudsverksamhet. Båda utredningarna gjordes på uppdrag av sittande regering. Förbundet yttrade sig också kring till ett antal revideringar i Arbetsmiljöverkets föreskrifter som berörde branscher inom förbundet. Exempel på detta är föreskrifterna om minderåriga i arbetslivet, personlig skyddsutrustning, arbetsplatsens utformning, värme i bilhytter, elektromagnetisk strålning, optisk strålning och maskinföreskriften. Under året genomfördes en konferens för de arbetsmiljöansvariga i avdelningarna. Ämnen som avhandlades var Avtalsrörelsen 2010, Arbetsmiljöarbetet i EU samt Arbetsmiljöansvar Straffansvar. De avdelningsansvariga har också fått till förbundet inkommen information och remisser för vidare befordran till skyddsombud och huvudskyddsombud inom det egna geografiska avdelningsområdet. Ansvarig ombudsman på förbundet har deltagit i olika möten och konferenser efter önskemål från avdelningar och klubbar. På den återkommande arbetsmiljömässan Work på Elmia i Jönköping fanns SEKO även i år på plats i LOs monter. Ämnesansvariga i Skyddsnet förevisade dess funktioner och hjälpte LO med bemanningen av montern i övrigt. Besöksfrekvensen på Skyddsnet, webbportalen för arbetsmiljö, försäkringar och pension, ligger på en fortsatt tillfredsställande nivå. Ytterligare förändringar i tillämpningen av regelverket i lagen om allmän försäkring med tidsbegränsad sjukpenning och den så kallade rehabiliteringskedjan som genomförts. Det har medfört att frågor rörande konsekvenser av förändringarna har fortsatt att öka liksom behovet av information om detta. En konferens för att uppdatera, informera och förbättra webbportalen och kunskaperna hos de ämnesansvariga genomfördes under våren. Förbundet genomförde med hjälp av Novus Opinion en omfattande arbetsmiljöundersökning bland medlemmarna i branscherna kriminalvård, spårtrafik och väg & ban. Resultatet av undersökningen är nedslående. Den visar att nästan varannan vägarbetare oroar sig på arbetet på grund av bristande säkerhet, att nära hälften av de ombordanställda på tågen har blivit utsatta för hot under det senaste året och varannan kriminalvårdare instämmer i att de är underbemannade vilket innebär ett hot mot säkerheten. Verksamhetsberättelse 2009 7

Människans behov inte marknadens Programmet Människans behov inte marknadens var fortfarande gällande under 2009. Det spänner över SEKOs krav när det gäller samhällsorganisation inom branscherna såväl som regleringen av arbetsmarknaden. Förbundet har satsat mycket kraft på att agera som en aktiv part när det gäller att försvara ett samhälle med rättvisefrågorna i centrum. SEKO har profilerat sig i media, i olika fackliga manifestationer, inte minst tillsammans med andra förbund och LO, men även den svenska fackföreningsrörelsen i sin helhet. Ett samarbete som varit högaktuellt under året är 6F, ett samarbete mellan SEKO, Byggnads, Elektrikerna, Målarna, Transport och Fastighets som resulterat i flera gemensamma utspel. Möjligheten att påverka svensk politik har givetvis försvårats av att Sverige styrs av en moderatledd borgerlig regering. Detta har dock inte hindrat att kontakter tagits med berörda statsråd och departement. Socialdemokraterna i riksdagen har också varit en målgrupp för lobbyaktiviteter. Regeringen har på ett aktivt sätt arbetat för att minska det samhälleliga inflytandet inom näringspolitiken. Under året beslutades om att bolagisera Banverket Produktion. Vägverket Produktion och konsultdelarna i verken var redan tidigare föremål för bolagisering. Förbundet har varit mycket kritiskt till dessa åtgärder, och hävdat att bolagiseringarna genererat stora merkostnader som inte uppvägts av några effektivitetsfördelar. Vi har menat att samhället alltid bör ha kvar möjligheten att om så krävs vända sig till en egen produktionsenhet för att värna kvaliteten, säkerheten och den ekonomiska insynen i verksamheten. I en proposition föreslogs att flygplatsverksamheten vid Luftfartsverket överförs till ett eller flera av staten direkt eller indirekt helägda aktiebolag. Förbundet menade att flygplatsdriften genom förslaget skulle utsättas för en försvagning av den samhälleliga styrningen. De flygplatser som inte ingår i det nationella basutbudet föreslås på sikt övertas av regionala och lokala intressen, till exempel kommuner, landsting eller näringslivet, ett förslag som förbundet också var kritiskt till. Regeringen har föreslagit att marknaden för persontrafik på järnväg öppnas för konkurrens och att SJ ABs ensamrätt upphävs. Förbundet var starkt kritiskt till förslaget som vi menade inte var lämpat för detta branschområde med de utpräglade stordriftsfördelar som järnvägen har. I ett delbetänkande föreslog utredningen om en ny kollektivtrafiklag att den lokala och regionala kollektivtrafikmarknaden skulle öppnas för konkurrens. SEKO tog avstånd från detta förslag som vi menade skulle slå sönder trafikhuvudmännens möjlighet till en samhällsekonomiskt ansvarsfull planering av trafikutbudet. Ett utredningsförslag behandlade frågan om ny postlag. SEKO menade sammanfattningsvis att det primära syftet med en postlagstiftning ska vara att säkerställa samhällets behov av förmedling av brev och paket. Vi ansåg mot den bakgrunden att utredningen riktat orimligt stort fokus på att säkerställa att det finns en konkurrens inom det område som man definierar som postmarknad. Det internationella arbetet innebär att SEKO varit aktivt i de internationaler förbundet är anslutet till och i de europeiska sektionerna inom dessa. Arbetet har utvecklats inom den så kallade sociala dialogen, det vill säga de forum för dialog mellan arbetsgivare, arbetstagare och kommissionen som arbetar inom olika branschområden. Den samlade fackföreningsrörelsen på europanivå inom den Europeiska fackliga samorganisationen, EFS, är också ett forum där vi agerat från förbundet eller via LO. SEKO har i alla sammanhang medverkat aktivt till försvar för kollektivavtalets framtida ställning. På europanivå har fackföreningsrörelsen tidigare nått viss framgång genom det så kallade utstationeringsdirektivet som fastställer en kärna av regler som medlemsstaterna är skyldiga att garantera utstationerade arbetstagare. Den så kallade Lavaldomen i EG-domstolen som kom i slutet av 2008 följdes i slutet av 2009 av en proposition om åtgärder med anledning av Lavaldomen, som innebar en konfirmering av bakslaget i domen. I propositionen föreslås att en facklig stridsåtgärd mot en utländsk arbetsgivare i syfte att få till stånd ett kollektivavtal för arbetstagare som utstationeras till Sverige får vidtas endast under förutsättning att: n De villkor som krävs av den svenska arbetstagarorganisationen motsvarar villkoren i ett centralt branschavtal i Sverige. n Det bara avser minimilön. n Det är förmånligare för arbetstagarna än det som följer av lag. Den globala finanskrisen var under året påtaglig och stark, med negativ inverkan på näringsliv och arbetsmarknad över hela världen. Den svenska arbetsmarkna- 8 Verksamhetsberättelse 2009

den påverkades genom höga arbetslöshetstal. Regeringen har samtidigt varit mycket passiv i förhållande till situationens allvar. Den så kallade arbetslinjen, som bottnar i att stimulera arbetstagarnas vilja till arbete har misslyckats kapitalt. Detta är inte förvånande, då problemet är ett annat än viljan att jobba, nämligen bristen på jobb. Lika rätt ett Sverige för alla Arbetet med att genomföra handlingsprogrammet för integration, Lika rätt ett Sverige för alla, fortsatte under verksamhetsåret 2009. Fokus detta verksamhetsår var att ge frågorna om integration, mångfald, rasism ökad status genom en tydligare koppling till förhandlingsverksamheten. Under verksamhetsåret har SEKO haft representation i DOs fackliga nätverk samt i LOs integrationsråd. Genom Gunnar Erlandssons Minnesstiftelse har SEKO varit engagerad i Jobbare mot rasism, ett projekt med hemvist i Landskrona. Den kartläggning som genomfördes 2008 för att få fram en bild över representationen av förtroendevalda med utländsk härkomst i SEKO avdelningarnas representantskap, visar att vi har lång väg kvar innan målen för representativitet har uppnåtts. Kvinnor och män Arbetet med att genomföra handlingsprogrammet för jämställdhet, Kvinnor och män, fortsatte under verksamhetsåret 2009. Fokus detta verksamhetsår var att ge jämställdhetsfrågorna en ökad status genom en tydligare koppling till förhandlingsverksamheten. För att öka medlemmarnas kunskap ingick jämställdhet som ett avsnitt i medlemsutbildningen. Förbundet har under verksamhetsåret haft representation i JämOs fackliga nätverk samt i LOs jämställdhetsråd. Statistiken över kvinnors och mäns representativitet i SEKO under 2009 visar verkligheten och påminner återigen oss om vårt gemensamma ansvar. Trots stora satsningar under kongressperioden, har det skett en väldigt liten förändring. Verksamhetsberättelse 2009 9

En stark och effektiv organisation Medlemsrekrytering Under 2009 fortsatte medlemsantalet att minska. Tyngdpunkten i arbetet med medlemsrekryteringen har legat på att försöka ringa in de områden där det finns möjligheter att rekrytera. En viss andel av minskningen beror på rena strukturändringar men det finns också områden där SEKO som organisation inte är synliga ute på arbetsplatserna. Arbetet ska ge ett bättre underlag för prioriteringar och insatser inom respektive bransch. Arbetet med att höja organisationsgraden har pågått på flera olika sätt under året. En av de främsta orsakerna till att unga väljer bort fackligt medlemskap är liten kunskap om fackföreningsrörelsens roll på arbetsmarknaden och om fördelarna med att vara medlem. Därför erbjöd förbundet även under 2009 en facklig introduktionsutbildning för alla, även ej fackligt anslutna. Syftet har varit att rekrytera in fler unga i facket, genom att under en dag berätta om fackets roll och det fackliga medlemskapets värde. Dessvärre är det alltför få som blir medlemmar efter genomgången introduktionsutbildning, vilket visar hur oerhört betydelsefullt det är att lokalorganisationen följer upp varje enskild deltagare. Under det gångna verksamhetsåret har förbundet också deltagit i olika projekt inom ramen för LOs samordning. Medlemmar per bransch Tabell 1 Totalt antal Totalt aktiva Aktiva män Aktiva kvinnor Alla < 30 år Män < 30 år Kvinnor < 30 år Trafik 19 694 11 990 8 816 3 174 1 738 1 048 690 Väg & ban 25 248 19 698 18 903 795 4 115 3 917 198 Försvar 8 176 4 330 3 108 1 222 380 286 94 Civil 7 444 4 887 2 029 2 858 445 149 296 Vård 5 729 4 522 2 744 1 778 441 295 146 Post 31 036 20 205 12 445 7 760 3 601 2 198 1 403 Tele 16 197 9 094 6 232 2 862 1 089 704 385 Energi 5 900 4 653 4 366 287 617 565 52 Sjöfolk 6 496 5 469 3 457 2 012 1 007 621 386 Saknar branschtillhörighet 3 207 1 628 965 663 360 241 119 Totalt 129 127 86 476 63 065 23 411 13 793 10 024 3 769 Medlemmar per avdelning Avdelning Totalt antal Totalt män Totalt kvinnor Totalt aktiva 1 SEKO Stockholm 23 806 16 646 7 160 16 917 5 SEKO Mellansverige 12 987 8 451 4 536 8 142 7 SEKO Södra 10 844 7 692 3 152 6 975 12 SEKO Skåne 14 828 10 368 4 460 9 655 14 SEKO Väst 20 347 14 308 6 039 13 458 17 SEKO Västra Svealand 9 049 6 558 2 491 5 864 21 SEKO Gävle-Dala 9 697 7 759 1 938 6 408 22 SEKO Mellannorrland 8 751 6 276 2 475 5 480 25 SEKO Norra Norrland 11 683 8 669 3 014 7 585 50 SEKO Ombudsmän 169 139 30 87 1409 SEKO Sjöfolk 6 966 4 447 2 519 5 905 129 127 91 313 37 814 86 476 10 Verksamhetsberättelse 2009

Rättshjälp Tillströmningen av ärenden har ökat och var under år 2009 fortsatt hög. Den största delen av ansökningar tillhör det försäkringsrättsliga området. På det arbetsrättsliga området har närmare hälften av ärendena rört lönefordringar och konkurser vilket sannolikt hänger samman med konjunkturläget. Statistik från LO-TCO Rättsskydd visar att våra medlemmar via den beviljade rättshjälpen kunnat få ut drygt 15 miljoner kronor under året i de ärenden som hanterats i domstol. Rättshjälpskommittén har även hanterat en del ansökningar angående brottmål och ärenden gällande beslut från arbetslöshetskassan. Arbetsrätt De arbetsrättsliga ansökningarna är till antalet färre än försäkringsärendena eftersom de till största del löses inom förhandlingssystemet. Den övervägande delen av våra arbetsrättsliga ärenden vid tingsrätterna och Arbetsdomstolen, AD, har genom LO-TCO Rättsskydd förlikats under resans gång. Några arbetsrättsrättsärenden har vart och ett rört stora grupper medlemmar vilket har krävt stora insatser och resurser av SEKO. SEKO har under året vunnit en dom i Arbetsdomstolen. Målet behandlar frågan om det funnits saklig grund för uppsägning av en medlem som arbetade med rostskyddsmålning och elarbeten på järnvägsanläggningar. Arbetstagaren skulle resa med flyg för att delta i en av bolaget anordnad obligatorisk kurs. Han kom dock inte med flygplanet på grund av att han blev avvisad vid gaten. Händelsen ledde till att han blev uppsagd från anställningen. Arbetsdomstolen fann att arbetsgivaren inte har haft saklig grund för att säga upp vår medlem. Försäkringar En bedömning gjordes från förbundets sida att 2008 skulle bli året som gick till historien som det värsta året för de sjuka och arbetslösa. Så blev det inte, år 2009 innebar ännu större påfrestningar via regeländringar i socialförsäkringssystemen. Beslut om ytterligare försämringar för 2010 togs också under detta verksamhetsår av den nuvarande regeringen som förhoppningsvis nu gör sitt bästa för att bli bortröstade. Vi har under året förbättrat inkomstförsäkringen samt infört en mycket bättre fritidsförsäkring för våra medlemmar. Tvistmodulen är klar för elektronisk postflöde, det vill säga inga brev ska längre behöva skickas utan allt sker elektroniskt vilket ökar säkerheten i ärendehanteringen. En uppdatering av skannerfunktionen lokalt saknas dock fullt ut. Alla våra försäkrings- och pensionsansvariga deltog i en utbildning på Lastberget under hösten. Internationellt arbete och biståndsverksamheten SEKO har under 2008 varit medlem i fyra internationaler, Union Network International, UNI, Internationella Transportarbetarefederationen, ITF, Internationalen för Stats- och Kommunalanställda, ISKA (PSI), och Internationella Byggnads- och Träindustriarbetarunionen, BWI och deras respektive europafederationer samt i nio nordiska organisationer. Verksamheten bestod i hög grad av deltagande i olika aktiviteter och kampanjer arrangerade av dessa organisationer. Aktiviteterna har syftat till att påverka den globala och europeiska utvecklingen i förmånlig riktning för våra medlemsgrupper. Det europeiska arbetet har till stor del bedrivits i de olika sektorskommittéer där SEKO finns representerat och inom vidhängande sociala dialog på EU-nivå. Tabell 2 Aktiva män Aktiva kvinnor Totalt pensionärer Pension män Pensionärer kvinnor Totalt pensionärer % av medlemstalet 12 364 4 553 6 889 4 282 2 607 28,9 5 427 2 715 4 845 3 024 1 821 37,3 5 076 1 899 3 869 2 616 1 253 35,7 6 896 2 759 5 173 3 472 1 701 34,9 9 697 3 761 6 889 4 611 2 278 33,9 4 338 1 526 3 185 2 220 965 35,2 5 397 1 011 3 289 2 362 927 33,9 4 161 1 319 3 271 2 115 1 156 37,4 5 919 1 666 4 098 2 750 1 348 35,1 64 23 82 75 7 48,5 3 726 2 179 1 061 721 340 15,2 63 065 23 411 42 651 28 248 14 403 33,0 Verksamhetsberättelse 2009 11

Inom områdena post, järnväg, flyg, energi och väg har ny EU-lagstiftning tillkommit och SEKO har aktivt påverkat utformandet av denna lagstiftning. Högt på agendan i övrigt ligger arbetsmarknadsfrågor och attackerna på den svenska kollektivavtalsmodellen. SEKO har också deltagit i Uni Posts och Teles Europakonferenser samt EPSUs kongress. EU Genom förbundets breda spektrum av branscher, påverkas våra sektorer i mer eller mindre stor utsträckning av omvärldens utveckling. SEKOs huvudsakliga fokus är de fackliga intressena och dessa går ofta hand i hand med allmänpolitiska frågor och ställningstaganden. I och med en allt mer gränsöverskridande arbetsmarknad ställs högre krav på den fackliga verksamheten. Det ställs krav på vår förmåga att möta de nya fackliga utmaningarna som utvecklingen leder oss till. Därför har SEKO lagt lite extra fokus på hur EUs lagstiftning påverkar våra branscher. Under det gångna året var det val till Europaparlamentet vilket till stor del kom att prägla den första halvan av året. Dessvärre kan vi så här i efterhand konstatera att resultatet av valet inte gick vår väg, då det borgerliga blocket fick en överväldigande majoritet i det nya parlamentet. Den svenska socialdemokratiska gruppen tog dock fem mandat. Under året har vi dessutom kunnat se hur fackliga villkor och rättigheter attackerats och ställts mot EGfördragets principer om fri rörlighet på arbete, kapital och tjänster. Gemensamt har fackföreningarna kämpat för att förklara och försvara vår svenska modell. En modell som visat sig vara av ett vinnande koncept där parterna gör upp om de arbetsrättsliga reglerna utan att lagstiftaren, staten, blandar sig i. SEKO har uppfattningen om att det ska vara svenska kollektivavtal, med svenska lönenivåer och svenska arbetsförhållanden som ska gälla för alla som arbetar inom vårt lands gränser. Oavsett vart man kommer ifrån så ska våra löner och våra regler gälla, lika för alla. Arbetsgivarna ska inte kunna tjäna pengar på att bedriva rovdrift på arbetare genom att betala usla löner och erbjuda skamliga arbetsförhållanden. Efter EG-domstolens utlåtande i Lavaldomen stod det dock klart att de fackliga rättigheterna i fördraget inte var så orubbliga och självklara som vi tidigare trott. SEKO har med anledning av det arbetat för att öppna upp utstationeringsdirektivet som är det regelverk som styr detta område. Det är ett arbete SEKO även fortsättningsvis tänker driva. SEKO värnar om det system som byggts upp och vill inte utsätta det för någon social dumping. Därför har SEKO under det gångna året deltagit i arbetet med att visa övriga i unionen att vår nordiska modell är överlägsen främst när det gäller att skapa hög sysselsättning bland både män och kvinnor, en hög social standard, relativt låg inflation, en modell med möjlighet att kunna kombinera arbetsliv och familjeliv. I Sverige har vi dessutom färre strejkdagar och mindre turbulens på arbetsmarknaden än övriga europeiska länder. Det är viktigt att vi har regelverk som sätter upp spelreglerna men de ska utgå från demokrati, hållbarhet, fackliga rättigheter och människors välfärd. Vi behöver regelverk som stärker fackliga rättigheter i Europa och som sätter det sociala värdet i fokus. SEKO deltar i utformningen och påverkar de lagar som EU tar fram för att de på bästa sätt ska gynna våra branscher och medlemmar. Rätten till information och insyn är grundbultar i den fackliga verksamheten. Därför är det av yttersta vikt att dessa rättigheter inte försvinner när den europeiska marknaden förändras. Oavsett var företagen är etablerade ska dessa fundamentala rättigheter finnas med. Detta har SEKO också drivit tillsammans med andra fackliga organisationer och kommer även fortsättningsvis driva både inom den sociala dialogen och genom beslutsfattarna i EU. Bilaterala biståndsprojekt Under 2009 har SEKO drivit fem bilaterala projekt, fyra på Filippinerna och ett i Ryssland. Projekten i Filippinerna är: MARINO, ett stödprojekt för svartlistade sjömän, PEUP: utbildningsprojekt för Post & Tele, APL organisering av Jeepnyförare, och Maritima Sektorn, organisering i sektorerna runt sjöfarten. Projekten i Filipinerna är genom Olof Palmes Internationella Centrum. Det ryska projektet är ett fackligt utvecklingsprojekt med det ryska post- och teleförbundet. Detta projekt finansieras av SEKO till största delen. Multilaterala biståndsprojekt SEKO deltar i delar av multilaterala biståndsprojekt som drivs av yrkesinternationalerna UNI, ITF, ISKA (PSI) och BWI. Samtliga multilaterala projekt finansieras av LO-TCO biståndsnämnd. FoC-kampanjen 2009 FoC-kampanjen (FoC= Flag of Convenience, på svenska: bekvämlighetsflaggade fartyg) är en kampanj initierad av Internationella Transportarbetare Federationen, i fortsättningen, ITF. Kampanjen startade på 50-talet efter ett beslut på ITFs kongress i Oslo 1948. De nordiska länderna har sedan dess varit föregångare när det gäller att driva kampanjen. Sedan början 12 Verksamhetsberättelse 2009

Uppdragstagare Tabell 3 < 30 år uppdragstagare Tabell 4 Bransch Antal Procent Trafik Män 1 112 77,6 Kvinnor 321 22,4 Totalt 1 433 Väg & ban Män 1 781 95,3 Kvinnor 87 4,7 Totalt 1 868 Försvar Män 372 77,5 Kvinnor 108 22,5 Totalt 480 Civil Män 275 46,5 Kvinnor 317 53,5 Totalt 592 Vård Män 358 66,4 Kvinnor 181 33,6 Totalt 539 Post Män 1 258 67,1 Kvinnor 617 32,9 Totalt 1 875 Tele Män 389 68,1 Kvinnor 182 31,9 Totalt 571 Energi Män 711 96,1 Kvinnor 29 3,9 Totalt 740 Sjöfolk Män 287 79,3 Kvinnor 75 20,7 Totalt 362 Saknas uppgift Män 11 68,8 Kvinnor 5 31,3 Totalt 16 Samtliga Män 6 554 77,3 Kvinnor 1 922 22,7 Totalt 8 476 Bransch Antal Procent Trafik Män 84 52,5 Kvinnor 76 47,5 Totalt 160 Väg & ban Män 131 94,9 Kvinnor 7 5,1 Totalt 138 Försvar Män 17 81,0 Kvinnor 4 19,0 Totalt 21 Civil Män 5 16,7 Kvinnor 25 83,3 Totalt 30 Vård Män 23 69,7 Kvinnor 10 30,3 Totalt 33 Post Män 137 60,6 Kvinnor 89 39,4 Totalt 226 Tele Män 35 58,3 Kvinnor 25 41,7 Totalt 60 Energi Män 57 93,4 Kvinnor 4 6,6 Totalt 61 Sjöfolk Män 18 72,0 Kvinnor 7 28,0 Totalt 25 Saknas uppgift Män 1 50,0 Kvinnor 1 50,0 Totalt 2 Samtliga Män 508 67,2 Kvinnor 248 32,8 Totalt 756 på 80-talet har kampanjen intensifierats, bland annat genom att det tillsatts allt fler heltidsanställda ITF-inspektörer. Totalt finns idag 135 ITF-inspektörer, varav fyra i Sverige. SEKO har två inspektörer och Transport två inspektörer. Det finns totalt 32 flaggor idag som räknas som bekvämlighets flaggor. SEKO har under 2009 skrivit 37 Standard Avtal, 238 fartygsbesök har gjorts av inspektörerna under 2009. Retroaktiv lön till ett värde av 161 653 USD har tagits ut till besättningar. Under 2009 har avtal enligt Atenpolicyn, Common Policy on European Ferry Services, en policy som syftar till att motverka social dumping i den europeiska färjesektorn, skrivits för flera fartyg, dessutom har vi aktivt arbetat med att höja nivåerna i färjeavtalen i Litauen, Lettland, Polen och Estland, tillsammans med facken i respektive land. Samordningskommittén för den svenska FoC-kampanjen, består av SEKO, Transport, Ledarna, SFBF och Sjöbefälen. Kommittén har haft fyra möten under 2007. Under 2007 arbetade följande ombudsmän direkt med FoC-kampanjen, Carl Tauson som samordnare, Annica Barning på region ost, Sven Save på region syd. FoC-kampanjen bekostas helt av medel från ITF, budgeten omsluter drygt 3 miljoner kronor. Lokal organisation Kongressen antog nya stadgar som börjar gälla 1 januari 2010. Dessa innebär stora förändringar i den lokala organisationen och har de prioriterade frågorna som utgångspunkt, det vill säga att vi på bästa sätt ska klara av avtals- och övrig förhandlingsverksamhet samt att värva och behålla medlemmarna. De geografiska avdelningarna finns kvar men medlemmar och/ eller klubbar kan också finnas i förhandlings- och/el- Verksamhetsberättelse 2009 13

Aktiva samtliga Tabell 5 Totalt aktiva Aktiva män Aktiva kvinnor Aktiva män % Aktiva kvinnor % Trafik 11 990 8 816 3 174 73,5 26,5 Väg & ban 19 698 18 903 795 96,0 4,0 Försvar 4 330 3 108 1 222 71,8 28,2 Civil 4 887 2 029 2 858 41,5 58,5 Vård 4 522 2 744 1 778 60,7 39,3 Post 20 205 12 445 7 760 61,6 38,4 Tele 9 094 6 232 2 862 68,5 31,5 Energi 4 653 4 366 287 93,8 6,2 Sjöfolk 5 469 3 457 2 012 63,2 36,8 Saknar branschtillhörighet 1 628 965 663 59,3 40,7 Totalt 86 476 63 065 23 411 72,9 27,1 Aktiva under 30 år Tabell 6 Totalt aktiva Aktiva män Aktiva kvinnor Aktiva män % Aktiva kvinnor % Trafik 1 738 1 048 690 60,3 39,7 Väg & ban 4 115 3 917 198 95,2 4,8 Försvar 380 286 94 75,3 24,7 Civil 445 149 296 33,5 66,5 Vård 441 295 146 66,9 33,1 Post 3 601 2 198 1 403 61,0 39,0 Tele 1 089 704 385 64,6 35,4 Energi 617 565 52 91,6 8,4 Sjöfolk 1 007 621 386 61,7 38,3 Saknar branschtillhörighet 360 241 119 66,9 33,1 Totalt 13 793 10 024 3 769 72,7 27,3 ler branschorganisationer. Även klubbstrukturen är föremål för omfattande diskussioner, då kongressen fastslog principer för klubbildningen. Rättvisemärkt SEKOs delaktighet i Rättvisemärkts verksamhet har bestått i vårt engagemang i föreningen Rättvisemärkts styrelse genom en styrelseledamot, Helena Gille. Den 20 oktober deltog förbundet i Nordic Fairtrade challenge. I utmaningen att fika Rättvisemärkt deltog Sverige, Norge, Finland och Danmark. Sverige vann utmaningen. Ungdomsverksamhet 2009 Centrala stimulanspengar För att stödja den lokala ungdomsverksamheten har centrala medel ställts till förfogande där avdelningar kan söka pengar för utåtriktad verksamhet för ungdomar. Hultsfredsfestivalen Förbundet var på plats med representanter i det gemensamma LO-tältet där ungdomar bland annat bjöds på fika och information om fackliga frågor. Ungdomsforum Den 9 11november genomfördes LOs ungdomsforum på Runö Folkhögskola. SEKO deltog med elva deltagare. Forumets tema var facklig aktivism och bjöd på en rad föreläsningar som syftade till att inspirera till facklig aktivitet. Ett nyinstiftat pris delades också ut till årets fackliga pionjärer. Ungdomsutbildning Under året har SEKO haft 104 deltagare på utbildningen Fackets grunder och 33 deltagare på utbildningen Facket och politiken. Byggnads 10-kamp SEKO deltog med ett lag i Byggnads årliga 10-kamp på Rönneberga kursgård. 10-kampen pågick i fem dagar. Man varvade facklig utbildning med olika tävlingsgrenar. 14 Verksamhetsberättelse 2009

Övrigt SEKO har under året deltagit i LOs Centrala ungdomskommitté (CUK). Den facklig-politiska verksamheten Den facklig-politiska verksamheten har präglats av våra valinsatser i EU-parlamentsvalet samt av samarbetet inom de Fackliga Samhällsbyggarna under 2009. SEKO deltog i Samhällsbyggarnas facklig-politiska arbete med att bland annat manifestera kollektivavtalen den 17 mars. Samhällsbyggarna är en facklig-politisk sammanslutning av LO-förbunden: SEKO, Byggnads, Elektrikerna, Målarna, Fastighets och GS, tidigare Skogs och Träfacket. Ett fortsatt bra samarbete har utvecklats med LO och den socialdemokratiska riksdagsgruppen framför allt genom socialdemokraternas fackliga utskott, SFU. Under året har vi genomfört träffar med justitieutskottet och trafikutskottet med anledning av arbetet runt infrastrukturfrågor. Delar av förbundsledningen har vid ett flertal tillfällen träffat socialdemokratiska gruppledarna för de riksdagsutskott som är viktiga för SEKO; trafik-, närings-, arbetsmarknads-, försvars-, justitie- samt skatteutskottet. Ett antal videokonferenser har genomförts med samtliga avdelningar där bland annat SAP partisekreterare Ibrahim Baylan medverkat. Syftet med dessa videokonferenser har varit att samordna våra insatser EU-valet. En viktig fråga under 2009 var att skapa en tydlig struktur för SEKO arbete inför valet 2010. Kultur Läsfrämjande SEKOs engagemang för läsfrämjande arbete fortgår, dock inte i någon större omfattning. Verksamheter som får stöd är n Böcker till alla arbetsplatser ett samarbetsprojekt med ABF och andra LO-förbund. Arbetsplatsbiblioteken är en samfinansiering 50/50 mellan den lokala SEKO avdelningen/klubb och bidrag från Kulturrådet. För närvarande finns 21 kända arbetsplatsbibliotek på arbetsplatser där SEKO har medlemmar. n Läs för mig Pappa i samarbete med sju andra LO-förbund och ABF. Verksamheten syftar till att få män inom LOs fackförbund att läsa mer böcker. Att läsa för barn har betydelse för den framtida läsoch språkutvecklingen. Förmågan att läsa är starkt förknippad med ett demokratiskt samhälle. Fackliga studier Centrala SEKO-utbildningar Under året har det genomförts utbildningar inom områdena Grundläggande förtroendevalda utbildning, GFU, arbetsrätt grund, ARG, och ett antal avtals-/branschkurser. LO-utbildningar Under året har utbildningar inom LOs utbildningssystem erbjudits inom områdena arbetsmiljö, arbetsrätt, bolagsstyrelse, information/retorik, organisation samt INSIKTER. Kursstatistik 2009 Tabell 7 Antal deltagare Män Kvinnor Kvinnor % Vald på jobbet (GFU del 1) 410 263 147 36 Förtroendevald i SEKO (GFU del 2) 372 238 134 36 Insikter 121 57 64 53 Skyddsombud 58 41 17 29 HSO 9 7 2 22 ARG 132 83 49 37 Facklig medlemsutbildning 1 164 616 548 47 Introduktionsutbildning 529 Fackets Grunder 104 64 40 38 Facket o Politiken 33 20 13 39 Centrala handledare 2009 Tabell 8 Antal Män Kvinnor Kvinnor % GFU 19 12 7 37 Arbetsrätt Grund 7 5 2 29 Verksamhetsberättelse 2009 15

Skyddsombud, branschvis Tabell 9 Bransch Uppdrag Män Kvinnor Totalt Män % Kvinnor % Trafik Skyddsombud 346 78 424 81,6 18,4 Huvudskyddsombud 43 6 49 87,8 12,2 Regionala skyddsombud 1 0 1 100,0 0,0 Väg & ban Skyddsombud 986 17 1 003 98,3 1,7 Huvudskyddsombud 79 1 80 98,8 1,3 Regionala skyddsombud 17 2 19 89,5 10,5 Försvar Skyddsombud 114 29 143 79,7 20,3 Huvudskyddsombud 20 3 23 87,0 13,0 Regionala skyddsombud 0 0 0 Civil Skyddsombud 106 89 195 54,4 45,6 Huvudskyddsombud 16 8 24 66,7 33,3 Regionala skyddsombud 0 0 0 Vård Skyddsombud 131 60 191 68,6 31,4 Huvudskyddsombud 23 5 28 82,1 17,9 Regionala skyddsombud 0 1 1 0,0 100,0 Post Skyddsombud 431 208 639 67,4 32,6 Huvudskyddsombud 70 21 91 76,9 23,1 Regionala skyddsombud 2 0 2 100,0 0,0 Tele Skyddsombud 157 44 201 78,1 21,9 Huvudskyddsombud 15 4 19 78,9 21,1 Regionala skyddsombud 2 0 2 100,0 0,0 Energi Skyddsombud 288 7 295 97,6 2,4 Huvudskyddsombud 42 1 43 97,7 2,3 Regionala skyddsombud 2 0 2 100,0 0,0 Sjöfolk Skyddsombud 167 43 210 79,5 20,5 Huvudskyddsombud 2 0 2 100,0 0,0 Regionala skyddsombud 0 0 0 Saknar Skyddsombud 6 1 7 85,7 14,3 bransch Huvudskyddsombud 1 0 1 100,0 0,0 Regionala skyddsombud 0 0 0 Samtliga 3 067 628 3 695 83,0 17,0 LO övrigt SEKO har under året deltagit i LOs centrala utbildningskommitté, LCU samt i arbetsgruppen Facklig introduktion, nätutbildningen om a-kassan samt arbetsgruppen stöd och infrastruktur för fackligt lärande. Ny GFU-utbildning Under året lanserades och genomfördes förbundets nya GFU utbildning. Utbildningen är uppdelad på två block, Vald på jobbet och Förtroendevald i SEKO. Varje avdelning har minst två utsedda GFU handledare som genomför utbildningarna inom avdelningens geografi. Studieorganisationen Kompetensutveckling för de centrala GFU handledarna genomfördes som brukligt i februari i samarbete med Runö Folkhögskola. Utbildningsdagarna behandlade upplägget av den nya GFU utbildningen. Dagarna blandades med teori och praktik. Tre videokonferensmöten genomfördes för avdelningarnas studieansvariga. I juni genomfördes en gemensam studiekonferens på Runö med de övriga LO förbunden, LO distrikt och ABF. SEKOs studieansvariga på avdelningsnivå deltog, samt studieombudsmannen. Syftet med konferensen var att knyta regionala kontakter mellan avdelningar, ABF och LO för att stimulera tvärfacklig studieverksamhet. Facklig utbildning på nätet Webbutbildning fortsätter att vara ett komplement till vår övriga utbildningsverksamhet. Utbildningarna utvecklas och produceras i samarbete med LO. Under våren togs en kongressombudsutbildning fram inför höstens SEKO kongress. För övrigt utvidgades utbudet med följande utbildningar Vad är ett kollektivavtal, Facklig solidaritet och människosyn, EU en fråga för oss i facket och Om a-kassan. Medlemsutbildning Satsningen på medlemsutbildning har fortsatt även detta år. Målet har varit att erbjuda alla nya med- 16 Verksamhetsberättelse 2009

lemmar medlemsutbildning. Förbundet har ställt stipendier till förfogande för detta ändamål, samt tio dagar per avdelning för förlorad arbetsförtjänst till uppsökande verksamhet. 1 164 medlemmar utbildades under året. Introduktionsutbildning SEKOs Introduktionsutbildning vänder sig till alla på arbetsplatsen. Syftet med utbildningen är att medvetandegöra meningen med föreningen, öka kunskapen om kollektivavtalets värde och vilka villkor som gäller för arbetsplatsen. Målet har även varit att värva nya medlemmar vilket inte har infriats i så hög utsträckning som önskat. Förbundet har ställt stipendier till förfogande för detta ändamål. Under året deltog 529 deltagare i utbildningen. Studiesamarbete 6F Under året har en arbetsgrupp bestående av studieombudsmännen utrett möjligheterna för en gemensam 6F studieenhet. Ett förslag las fram till 6F rådet i december. Information, press och media Mycket av arbetet på kommunikationsområdet ägnades åt att bygga om förbundets hemsida. Ambitionen var att den skulle lanserats på kongressen i september men vid 2009 års slut var den nya hemsidan ännu inte publik. Stora delar av förseningen berodde på tekniska problem. Den nya tidplanen innebär att lanseringen sker under första kvartalet 2010. Under året utvecklade vi något som kallas för medlemspanelen. Det är ett webbaserat verktyg där vi kan genomföra medlemsundersökningar till betydligt lägre kostnader än tidigare. Intresset från våra medlemmar att delta i denna panel var enormt stort. Under kort tid rekryterades över 5 000 medlemmar in till panelen och vi kommer fortsätta att utveckla detta verktyg under 2010. I en satsning för att lyfta fram säkerhets- samt hotoch våldsfrågor genom fördes tre medlemsundersökningar inom branscherna väg & ban, kriminalvård och spårtrafik. Resultaten var förödande. Vi kunde genom undersökningarna utläsa en ökning av hoten och våldet inom kriminalvården, försämrad säkerhet för vägarbetarna och att hoten blivit allt vanligare för de järnvägsanställda. Dessa tre rapporter fick stort genomslag i medierna, såväl på riks- som lokal nivå. SEKO närvarade med seminarieverksamhet under Almedalsveckan. Årets seminarium handlade om nyliberalismen och med i panelen fanns förutom, Janne Rudén, författaren och journalisten Göran Rosenberg, samt ledarskribenterna Katrine Kielos och Sanna Rayman. Seminariet var fullsatt och refererat i medierna. Det största mediegenomslaget under året fick SEKO i samband med avslöjandena om Vattenfalls planer på att sälja det svenska elnätet samt att de pantsatt hela koncernen genom dotterbolaget i Tyskland. SEKO var en av huvudaktörerna i mediedebatten, bland annat genom att kräva vd:ns avgång samt att förbundets arbetstagarrepresentanter i Vattenfalls styrelse lämnade styrelsen i protest mot vd. Avslöjandena om Vattenfall får dessutom betraktas som den stora politiska händelsen i media under hela året. 6F-samarbetet offentliggjordes under förbundets kongress i september genom att de sex förbundsordförande skrev på samverkansavtalet. Media bevakade och gav sammantaget en positiv bild av det nya fackliga samarbetet. Kommunikationsenheten har vidare ägnat mycket tid åt att utveckla nya kommunikationskanaler. Under 2010 kommer bland annat ett nyhetsbrev riktat till förtroendevalda att lanseras, vidare kommer förbundsordföranden att veckovis informera de förtroendevalda i sitt veckobrev och dagligen genom sin blogg. Sociala medier fick sitt stora genombrott under detta år, det vill säga Facebook, Twitter, YouTube med mera. SEKO har bestämt sig för att också finnas på denna nya arena och kommer under 2010 att vara ännu mer aktiva. I övrigt genomfördes löpande materialproduktion, deltagande i EU-parlamentsvalrörelsen, förberedelser inför avtalsrörelsen och valrörelsen och så vidare. Sekotidningen Under våren 2009 lämnade Sekotidningen sina gamla redaktionslokaler och flyttade upp till tredje våningen. Tidningen sitter nu i anslutning till Kommunikationsenheten, som redaktionen även har blivit en del av. Under en stor del av året har redaktionen, tillsammans med tidningsdesignern Ludvig Grandin, arbetat med den nya form av tidningen som presenteras under 2010. Under året har Mats Andersson arbetat som chefredaktör på heltid. Mattias Dahlgren har varit barnledig på del- och heltid under året. Karin Lindgren Strömbäck har varit vikarie på 75 respektive 100 procent. Elisabeth Sundell jobbar som redaktionsassisten 50 procent. Tidingens layout har gjorts på frilansbasis av Inger Lernevall. Under året har Sekotidningen, framför allt dess webbupplaga citerats vid flera tillfällen av andra massmedia. Under 2009 utkom Sekotidningen vid sex tillfällen och den sista december 2009 var tidningens TSdistribuerade upplaga 133 900 exemplar. Sju synskadade fick Sekotidningen på kassett. Verksamhetsberättelse 2009 17

Remissyttranden Förbundet har under året avgett nedanstående remissyttranden, grupperade efter departement eller annan remissutgivare. Näringsdepartementet n Alkolås för rattfyllerister och körkortsprov i privat regi, SOU 2008:84 n Sjömäns ersättning vid sjukdom, Ds 2008:79 n Samråd avseende 2008 års postlagsutredning n Effektivare transporter och samhällsbyggande en ny struktur för Sjö, Luft, Väg och Järnväg, SOU 2009:31 n En ny kollektivtrafiklag, SOU 2009:39 n En ny postlag, SOU 2009:82 n Fartygssäkerhetslagens bestämmelse om inhyrd personal Försvarsdepartementet n Ett användbart och tillgängligt försvar stödet till Försvarsmakten Utbildningsdepartementet n Självständiga lärosäten, SOU 2008:104 Post- och Telestyrelsen n PTS Strategisk agenda 2010 Transportstyrelsen n Föreskrifter och allmänna råd om arbetsmiljö på fartyg n Överenskommelse mellan Sverige och Nya Zeeland angående erkännande av behörigheter Landsorganisationen n Rutiner för administration och redovisning av det statliga stödet till regional skyddsombudsverksamhet n En ny modell för arbetsmiljötillsyn, SOU 2009:40 18 Verksamhetsberättelse 2009