Vegetationsrika sjöar

Relevanta dokument
Karin Beronius Erkenlaboratoriet. Öppet vatten, fisk

Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999

- Mölndalsåns stora källsjö

Lärarstöd till exkursion årskurs 1-3

havsvik- erfarenhet från Örserumsviken, Kalmar länl

Gåpen. Gåpen har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på sjötyp.

Grovstanäs Samfällighetsförening. Resultat och synpunkter efter fältbesök vid sjön Båtdraget

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp.

Lärarstöd till exkursion årskurs 4-6

Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN

RESULTAT FRÅN ÖVERSIKTSINVENTERING AV VEGETATION

Bedömning av effekter av farledstrafik på vegetation och områden för fisklek, Skanssundet till Fifång.

Vegetationen i Ivösjön

Stormusslor i Yxern och Yxeredsån 2016

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Konsekvensanalys för biomanipulation av Vallentunasjön

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016

Provfiske i Västra Ringsjön 2005 en jämförelse med resultaten 2001 och 2002

Faktablad om provfisket i Lumparn 2015

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2014

Översiktliga resultat från inventering av yngel och abborrom vid Blekingekusten

Bedömning av naturvärden i vattenmiljön vid Marö

DVVF Provfiske sammanfattning

Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda

Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte

Beskrivning av använda metoder

Lerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2017

Limnologi i Rådasjön och Landvettersjön 2011

Faktablad om provfisket. i Lumparn Bakgrund. Provfiskeverksamhet inleddes år 1999:

Svennevadsån-Skogaån Figur 1.

Provfiske i. Vissvassfjärden och Åvaviken Jämförelse mellan 2004, 2007, 2010 & Sammanställt av Nils-Olof Ahlén

Faktablad om provfisket i Lumparn 2016

Bedömning av marina naturvärden i den inre norra delen av Norrtälje hamn 2013

Inventering av makrofyter inom mätuppdraget för Västlänken

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Ivösjökommittén Verksamhetsberättelse Humletorkan Arbetsutskottet

Regeringsamplituden har ökat 1820-talet 1920-talet 2000-talet

Hur mår Lejondalssjön? Miljösituation och möjliga åtgärder

Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Malmö Naturskola FISKAR. Innehållsförteckning. Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål...

Den goda kustmiljön. Hur påverkar och skyddar vi livet under ytan? Susanne Baden. Institutionen för Biologi o Miljövetenskap

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet

Medborgarskrivelse gällande åtgärder för restaurering av Magelungens vikar

Göljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004

Marin botteninventering av 6 lokaler för Vaxholm Stad

Provfiske med not i Bälingesjön 2018

Vattenväxter i några skånska sjöar

Linkullasjön i Ingå belastningsutredning och restaureringsplan. Anne-Marie Hagman

Västra Solsjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Kräftseminarium 7 mars 2013

Faktablad om provfisket i Lumparn 2013 (

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2015

Kräftodling i dammar

Naturvärdesbedömning av kustnära miljöer i Kalmar län. Förslag till marina biotopskydd och framtida förvaltning

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2017

Förslag på sju examensarbeten om Vänern

Tabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ).

Övergödda sjöar: diagnostik och uppföljning av åtgärder -exempel från Växjö- Andreas Hedrén Växjö kommun

Elfiske i Jönköpings kommun 2009

STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB

Förstudie till reduktionsfiske i Sövdesjön

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010

Restaurering av sjöar och vattendrag. - genom lokalt engagemang

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF

Östersjön - ett evolutionärt experiment

Reduktionsfiske i Ringsjön

Nätprovfiske hösten 2014 i Molkomsjön

Restaurering av sjöar och vattendrag. - genom lokalt engagemang

Limmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004

P r i o r i t e r a d e s k y d d s v ä r d a o m r å d e n N a c k a k o m m u n

Maren. Berggrunden i området består av äldre granit med betydliga inslag av basiska bergarter. Jordarter runt sjön är morän och kalt berg.

Botteninventering av vattenområdet öster om Port Arthur i Norrtälje hamn

Inventering av skaftslamkrypa i Landvettersjön vid Rådanäs

Undersökning att med not utföra reduktionsfiske i Växjösjöarna

Lötsjön Sundbybergs stad. Inventeringsfiske Adoxa Naturvård

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2013 ( Bakgrund

Våtmarker som sedimentationsfällor

Lärarstöd till exkursion årskurs 7-9

Ivösjökommittén. Förslag till verksamhetsplan för 2015

Ivösjökommittén Verksamhetsberättelse Humletorkan Lars Collvin

Fisksamhället 11% Abborre Braxen Gers Mört Övriga arter

Bevarandeplan för Stensjön

Skydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE

Biotopkartering av stränderna i sjön Fysingen

Ekosystemtjänster. Hans-Göran Lax Havsmiljöns tillstånd och hållbar utveckling SeaGIS 2.0 slutkonfererans

Nacka kommun Karaktärisering av Karbosjöns ekosystem samt bedömning av effekter av nivåreglering

Skitfiske på dig önskar. Fiskeresurs i Eda

Sjöarna = en fantastisk tillgång i stadsbilden eller en sanitär olägenhet

Nätprovfiske Löddeån- Kävlingeån. Kävlingeåns- Löddeåns fvo

Nora träsk. Nätprovfiske Huskvarna Ekologi. En rapport av:

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem 2014

Isättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald

Utredning inför restaurering av Bagarsjön

Förstudie till reduktionsfiske i Häckebergasjön

Biosfärområde Kristianstads Vattenrike. Bra för natur och människor. Vattenmyndigheten, Hanöbukten

Min fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar.

Sjön saneras från kvicksilver

Transkript:

Hur viktiga är undervattensväxterna för fisk och småkryp? Tina Kyrkander Vegetationsrika sjöar Hornborgasjön Krankesjön Tåkern Mkt vegetation Mkt fågel 1

Inventering i Vänern många typer av sjöar i en och samma sjö Exponerade stränder med sand Klippor och sten Utomskärsområden med låga halter näringsämnen Grunda vikar med höga halter näringsämnen 2

Vattenväxter Övervattensväxter Vass Kaveldun Flytbladsväxter Gul näckros Gäddnate Undervattensväxter Borstnate Kransalger 3

4

Vad påverkar förekomsten av vattenväxter?? Djup Bottensubstrat Sikt Näringsämnen 5

Vad påverkar förekomsten av vattenväxter? Djup En långrund sjö eller vik kan ha vegetation över hela botten En sjö m brant strandkant kanske bara har vegetation närmast strandkanten Vad påverkar förekomsten av vattenväxter? Bottensubstrat En sjö med mjuka näringsrika sediment kan ha mkt vattenvegetation På en klippig eller stenig botten växer i princip inga vattenväxter 6

Vad påverkar förekomsten av vattenväxter? Sikt I en sjö med bra siktdjup kan växter förekomma ner till 7 8 meters djup Vid dålig sikt förekommer undervattensvegetation endast närmast strandkant Vad påverkar förekomsten av vattenväxter? Näringsämnen Oligotrof Näringsfattig Mesotrof Svagt näringsrik Eutrof Naturligt näringsrik Onaturligt näringsrik 7

Vad påverkar förekomsten av vattenväxter? Reglering Kraftig reglering minskad artrikedom Vattenståndsfluktuationer (1 3 m) högst artrikedom Vissa arter gynnas av reglering andra missgynnas Vattenväxter bidrar till förbättrad vattenkvalitet Binder upp näringsämnen Missgynnar fisk som äter bottenfauna (ex braxen) Minskar resuspension av näringsämnen Minskar påverkan från vågrörelse och vind Minskar erosion längs stränder Stabiliserar bottensediment Minskar resuspension av näringsämnen från botten 8

Vattenväxter bidrar till förbättrad vattenkvalitet Vattenväxter ökar den sammanlagda ytan i vattenpelaren På denna yta sitter påväxt stor yta = mkt påväxt Påväxten äts av småkryp (evertebrater) som skyddas från predation av växtligheten mkt vattenväxter = mkt påväxt = mkt och större småkryp Småkryp äts av fisk mkt och större småkryp = större fisk = vissa arter går över till fiskdiet Vattenväxternas roll som förbättrare av vattenkvalitet (sikt) rovfisk ser bättre = fångar mer småkrypsätande fisk minskat predationstryck på småkryp = gynnar småkrypsätande fågel Undervattensväxternas roll i det ekologiska systemet gällande Biomassa & Produktivitet Mindre betydelse Oligotrofa sjöar Lobelia dortmanna maximal biomassa på 7g/m 2 (torrvikt) Större betydelse Eutrofa sjöar Myriophyllum spicatum maximal biomassa på 340g/m 2 (torrvikt) Tina Kyrkander 9

Undervattensväxternas roll i det ekologiska systemet Mindre betydelse Kortskottsvegetation & Flytbladsvegetation Större betydelse Andra undervattensväxter & Kransalger 10

11

Temperatur Vattenväxtbestånd Temperaturen kan minska med 10 C varje djupmeter Vegetationsfritt Temperaturen minskar med 0,2 C varje djupmeter Tina Kyrkander Syresättning Undervattensväxter syresätter vattnet bättre än flytbladsväxter syresätter även sedimenten Oligotrofa sjöar cm tjocka syresatta sediment = hindrar resuspension av fosfor Eutrofa sjöar syre i sedimentet konsumeras fort = inget hinder för resuspension Tina Kyrkander 12

Fisk Mkt mat (småkryp) Vattenväxter utgör föda för vissa arter Skydd/uppväxtområde Tina Kyrkander Exempel från Krankesjön 1975 1985 drastisk minskning av sjöfågel & av undervattensvegetation Återhämtning fr o m 1986 visar på en rikare undervattensvegetation & sjöfågel Vattnet blev klarare Fosfor och klorofyllhalter minskade Braxen och mört missgynnades Abborre gynnandes, blev större och började äta fisk (ist f småkryp) Gädda gynnades Tina Kyrkander 13

Exempel från Krankesjön Olika jämviktslägen Grumliga jämviktsläget Växtplankton dominerar Vattnet är grumligt Mindre småkryp förekommer sparsamt Småvuxen småkrypsätande fisk förekommer rikligt Rovfisk förekommer sparsamt Sjöfåglar är fåtaliga (även småfisk predatorer) Klara jämviktsläget Undervattensvegetation dominerar Vattnet är klart Stora småkryp (makroevertebrater) förekommer rikligt Småkrypsätande fisk förekommer begränsat Rovfisk förekommer rikligt Sjöfåglar är talrika Tina Kyrkander 14

Grunda vikar i Vänern Goda förutsättningar för vattenvegetation Mkt småkryp Viktiga uppväxtområden för fisk Goda förutsättningar för sjöfågel 15

Tack! Tina Kyrkander tina.kyrkander@biologiochmiljo.se 0734 27 36 35 16