Stormusslor i Yxern och Yxeredsån 2016
|
|
- Klara Eriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Stormusslor i Yxern och Yxeredsån 2016 Musslor från Yxern, Kalmar läns största insjö. Foto: Carl-Johan Månsson På uppdrag av Yxerns FVOF och Yxeredsåns FVOF Carl-Johan Månsson, Fiskerikonsulent carl-johan.mansson@hushallningssallskapet.se
2 Förord Yxern och Yxeredsån är värdefulla vatten. Yxern är Kalmar läns största insjö. Yxeredsån håller strömvattenbiotoper med arter såsom öring. Det är viktigt att öka kunskapen om dessa vattens biologiska värden. Yxern är kraftigt reglerad enligt vattendom, i Yxeredsån ligger flera dammar. Både Yxern och Yxeredsån är påverkade i hög grad. Under 2016 hade Yxern rekordlågt vattenstånd, stora ytor av strandzonerna låg torrlagda. Standardiserat nätprovfiske genomfördes av undertecknad Fiskbeståndet bedömdes som helhet till måttlig status där den kraftiga vattenregleringen är en påverkansfaktor (Månsson, 2011). Denna undersökning behandlar de viktiga stormusslorna som är betydelsefulla och har en koppling till både fiskbestånd och vattenkvalitet. Jag hoppas denna undersökning kan bli en del i att öka kunskapen om vad som lever under ytan och i förlängningen intensifiera arbetet med att förbättra båda dessa vattens status. Vattenregleringen är den centrala frågan. Då det är viktigt att en helhet eftersträvas, där både sjön och ån ingår, har jag valt att lägga in undersökningarna i samma rapport för att kunna jämföra och få en god helhetsbild. Carl-Johan Månsson, Fiskerikonsulent Metoder Ett antal lokaler/områden inventerades med metoderna snorkling och vattenkikare i Yxern 13 juni och i Yxeredsån 14 juni, Samtliga lokalernas läge visas i figur 1-4. Musslor söktes av under en timma i snitt på vardera plats. Levande musslor noterades, skal sparades. Sök efter småmusslor genomfördes med en sedimentskopa. En del musslor längdmättes för att se hur storleksfördelningen är. Varje lokal har klassats utifrån ett bedöms musselvärde i tre klasser; lågt musselvärde, måttligt musselvärde och högt musselvärde. Musselvärdet kan förutom värdering av musselbeståndet ge en indikation om det biologiska värdet i ett större perspektiv. Skalen har insänts till Göteborgs naturhistoriska museum där arkivering för framtiden sker. Några hittade skal har varit mycket svåra att artbestämma, dels beroende på skador på skalen samt lokala variationer. Skalens arttillhörighet kommer att säkerställas så snart personalen på naturhistoriska museet har tid. Inventeringsmetoder följer Naturvårdsverkets metodbeskrivning i största utsträckning (Naturvårdsverket, 2010). Alla inventeringsmoment, planering samt rapportering har utförts av Carl-Johan Månsson, fiskerikonuslent på Hushållningssällskapet Kalmar. 2
3 M1 M5 M2 M3 3
4 M4 M12 M9 M8 M13 M11 M10 M7 M6 Figur 1-4. Kartor över de inventerade lokalerna i Yxern och Yxeredsån
5 Resultat I Yxern noterades mycket musslor på vissa platser, lokalerna Toverum och bro Hästö bör framhållas. Dominerade gjorde arten större dammussla. Yxeredsån var betydligt fattigare på musslor. Endast i dammen vid Hässletull noterades ett fungerande bestånd, även här större dammussla. Resultatet per lokal redovisas nedan. M1 Vid Toverum, i området runt båthuset. Djupet uppgick till 1,5 m, mjuka sediment dominerade. Vass, kaveldun och gula näckrosor dominerar i strandzonen. Området är mer näringsrikt än andra delar i Yxern. I området noterades ett stort antal musslor (100-tals), många exemplar av den relativt ovanliga större dammussla noterades. Inga småmusslor noterades dock. 29 st större dammusslor längdmättes, dessa varierade mellan mm. Ett tiotal exemplar av spetsig målarmussla hittades, längd mm. Abborre noterades i ett stim. Bedömning: Högt musselvärde Figur 5. Viken vid Toverum bedöms som ett mycket viktigt område för Yxerns biologi. Foto: Carl-Johan Månsson 5
6 M2 Vid Gröpple sand, långa blottade stränder i och med det låga vattenståndet. Här var vattnet grumligt, sikten var endast 0,5 m. Djupet var 0-1 m. Här växte näckrosor och krusnate. Några få levande musslor av arterna större dammussla och spetsig målarmussla noterades. Större strandpipare noterades, även lagda ägg. Bedömning: Måttligt musselvärde Figur 6. Lågt vatten i juni månad i Yxern. Men vattnet skulle sjunka betydligt mer under året. Foto: Carl-Johan Månsson M3 Brantestad, vid båtbrygga. Här söktes ett område av med 0-1,5 m djup. Här noterades ett 15-tal exemplar av större dammussla och ett antal skal. Syrehalt mättes här och den visade god syrehalt i ytan. Bra ph. Ett stim med sarv noterades. Bedömning: Måttligt musselvärde 6
7 M4 Sundet Hästö. Mycket mjuka sediment noterades. Ett mycket stort antal levande exemplar av större dammussla noterades i området. 44 exemplar längmättes där variationen var mm. Ett exemplar av spetsig målarmussla. Skogsvicker noterades intill grusväg. Bedömning: Högt musselvärde Figur 7. Högt musselvärde vid sundet i Hästö. Troligen håller området vattennivåerna bättre i och med dess bottenprofil och inkapslade struktur. Foto: Carl-Johan Månsson M5 Adelsnäs. Dy dominerade botten, en del större sten på sina håll. Upp till en meters djup. Ett 10-tal större dammusslor noterades och några få skal. Vattenpest växte här liksom vattenpilört och sköldmöja. Andra speciella kärlväxter som noterades var ängsklocka. M6 Hölja av ån, vid inloppet till Hagsjön. Upp till 2 m djupt, sten och block på botten. Trots att det var en lämplig lokal hittades endast en mindre mussla av arten spetsig målarmussla, 30 mm i längd. Bra ph. Även den nedre forsen undersöktse men utan musslor i sikte. 7
8 M7 Ett svängande parti. 0-1,5 m djupt, sand och grusbotten. Inga musslor, däremot mycket kräftor. Den relativt ovanliga växten vippärt noterades här intill ån. M8 Ett grunt strömmande till forsande parti. Inga musslor alls. Öring på 30 cm noterades. M9 Dammen Hässeltull. Här växte svärdslilja och fräken samt gul och vit näckros. Dybotten dominerade. Här hittades större dammussla, sex st exemplar med en längd av mm. Dammar som dessa hyser ofta olika naturvärden (egen notering). Detta kan ha att göra med att de fungerar som biologiska refugier i påverkade vattendrag. Bedömning: Högt musselvärde Figur 8. Dammen Hässeltull värderades som betydelsefull för biologin i Yxeredsån. Foto: Carl-Johan Månsson 8
9 M 10 En längre strömsträcka inventerades här, öring förekommer på sträckan. Sten- och grusbotten dominerar, djupet uppgick som djupast i höljor till 1,5 m. Trots fina lokaler så noterades endast ett skal av spetsig målarmussla. Vid dammen observerades forsärla. Bedömning: Måttligt musselvärde Figur 9. Värdefulla strömsträckor i Yxeredsån. Inga musslor noterades här trots omfattande sök. Foto: Carl-Johan Månsson M 11 Dammen Nykvarn. Näckrosor i större täckning. Inga musslor alls. M 12 Sträckan som genomsöktes från båt dominerades av sandbotten, en del dy, sten och block. Svagt strömmande vatten. Lite djupare delar här. Inga musslor noterdes. 9
10 M 13 Dämmet vid Yxerns utlopp. Sten och block på botten med dy över. Inga musslor. Stor dammsnäcka noterades, även vattenväxten hästsvans. Samlad bedömning och diskussion Både Yxern och Yxeredsån är påverkade i hög grad. Denna undersökning, som är relativt begränsad, visar att Yxern innehåller stormusslor på en mängd platser, i flera fall stora bestånd. I Yxeredsån hittades levande musslor i främst en av dammarna. Dammar som ligger i påverkade vattendrag håller ofta trängda arter, det är ofta i dammarna ovanliga stormusslor kan hittas vilket kan bero på att de hittat en något stabilare miljö här (egna observationer). Att inte fler arter av musslor noterades i ån var oväntat men ån har utsatts för stor påverkan, från rensningar och flödesförändringar. Inventeringen, som undertecknad bedömer på ett bra sätt visar vattnens musselförekomster, är en värdefull del i att bedöma vattnens naturvärden. Viktigt att poängtera är att då förändringar uppstår finns det arter som missgynnas men det finns också arter som gynnas. Stormusslor är viktiga som renare av vattnet och i och med Yxerns stora bestånd så är dessa troligen viktiga djur för hela sjöns ekosystem. Uttorkade stränder, som uppvisats under 2016, har troligen en stor inverkan på sjöns musselsamhälle. Hur stor är svårt att kvantifiera men då musslor blir gamla så betyder ett stort bortfall en lång återställningsprocess till bestånden har uppnått samma storlek. Det är inte helt otänkbart att ett stort bortfall av stormusslor, som skett i Yxern 2016, i förlängningen kan påverka faktorer såsom syrehalter och algblomning. Musslorna är viktiga filtrerare av vattnet. Under hösten 2016 hittades döda fiskar i utloppsdelen av Yxern. Detta kan hänga ihop med låga syrehalter. Musselbeståndet i Yxeredsån är relativt glest och beror troligen på fysisk påverkan. Det är intressant att Yxerns största bestånd med musslor tycks finnas i delar som kan vara mindre påverkade av nivåförändringar. Troligen håller både Toverum och sundet i Hästö vattennivåer som inte når kritiska nivåer för musslorna. Detta är viktigt att ha med sig i det kommande arbetet gällande sjöns vattennivåer. Få mindre musslor noterades totalt sett. Det är svårt att hitta små musslor, de större bestånden som noterades i Toverum, Hästö och i ån vid Hässeltull visar att det finns mindre till medelstora musslor, en indikation på att rekryteringen fungerar på dessa platser. I jämförelse med andra sjöar i regionen så bedöms beståndet av större dammussla vara större i Yxern än i flertalet andra vatten. Denna art finns troligen utbredd runt hela Yxern. Yxern är en artrik sjö, dock har andra sjöar som liknar Yxern oftast fler musselarter. I Hulingen i Hultsfreds kommun hittades hela fem stormusselarter vid inventering 2015 (Månsson, 2015). Emåsystemet är ett känt vattensystem gällande stormusslor. Bottorpsströmmen är troligen fattigare på musslor men det skulle kunna finnas ovanligare arter även här så som äkta målarmussla och flat dammussla. I perspektivet miljöhänsyn och förbättringar inom vattenregleringen så är både sjön och ån viktiga. I det fortsatta arbetet bör en plan tas fram som tar fasta på var vatten bör finnas för att tillgodose biologin. Här är musslor och fisk viktiga artgrupper. Denna undersökning visar att sjön, i avseende på 10
11 musslor, innehåller fler skyddsvärda områden än ån. De lokaler som håller högt musselvärde är också de som är viktigast att bevara. Dessa kan ses som viktiga kärnområden. Stormusslor har en koppling till både vattenkvalitet och fiskbestånd. På detta sätt är det viktigt att få mer kunskap om norra Kalmar läns stormusselvatten. Yxern är Kalmar läns största sjö och ett viktigt ekosystem. Inventeringarna har gett ny och värdefull kunskap inom arbetet med att förbättra vattnens status kommande år. I det fortsatta arbetet med Yxern och Yxeredsån är det av största vikt att ta fram ett heltäckande underlag som fungerar för biologin i vattnet och människor. Undertecknad hoppas att denna rapport tillför något i det perspektivet. Referenser Naturvårdsverket Undersökningstyp Stormusslor. Version 1:2; Månsson, C-J Musselinventering i Hulingen Hushållningssällskapet Kalmar. Månsson, C-J Nätprovfiske Yxern. Hushållningssällskapet Kalmar. 11
Stormusslor på fem lokaler i Alsteråns vattensystem
Stormusslor på fem lokaler i Alsteråns vattensystem Inventering av stormusslor i Alsterån 2017 Carl-Johan Månsson, Fiskerikonsulent 2018-02-08 Bakgrund och metoder Under flera säsonger har undertecknad
Läs merInventering av stormusslor i Finjasjön 2018
Inventering av stormusslor i Finjasjön 2018 Carl-Johan Månsson, Fiskerikonsulent/biolog 2018-10-02 På uppdrag av Hässleholms kommun Rapportnr: 2018-10-02:001 Beställare: Hässleholms kommun Foton: Carl-Johan
Läs merInventering av stormusslor i Höje å 2016
Inventering av stormusslor i Höje å 2016 Vattenavledningsföretaget av Höjeån 1896-97 Lund 2016-06-20 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Sid 1 (8) INNEHÅLL 1 INLEDNING 3 2 LOKALBESKRIVNING 3 3 RESULTAT
Läs merStandardiserat nätprovfiske Inventering stormusslor HULINGEN 2015
Standardiserat nätprovfiske Inventering stormusslor HULINGEN 2015 Biologisk undersökning i en tätortnära sjö, Fiskerikonsulent 2015-11-24 Förord Jag startade mitt brinnande fiskeintresse vid Hulingen.
Läs merVersion 1.00 Projekt 7407 Upprättad Reviderad. PM vattenmiljö och botten, tillhörande detaljplaneprogram Södra Grimmstad, Kils kommun
Version 1.00 Projekt 7407 Upprättad 2016-09-06 Reviderad PM vattenmiljö och botten, tillhörande detaljplaneprogram Södra Grimmstad, Kils kommun Sammanfattning En riktad inventering av har skett i samband
Läs merLilla Sinnern. i Alsteråns vattensystem. Standardiserat nätprovfiske och musselinventering 2015
Lilla Sinnern i Alsteråns vattensystem Standardiserat nätprovfiske och musselinventering 2015 Undertecknad fick under våren 2015 uppdraget av Sinnernsjöarnas FVOF att inventera fiskbeståndet i Lilla Sinnern.
Läs merVegetationsrika sjöar
Hur viktiga är undervattensväxterna för fisk och småkryp? Tina Kyrkander Vegetationsrika sjöar Hornborgasjön Krankesjön Tåkern Mkt vegetation Mkt fågel 1 Inventering i Vänern många typer av sjöar i en
Läs merÅterinventering av stormusslor i Edsån 2008
Återinventering av stormusslor i Edsån 008 Peter Ljungberg, Roger Norling och Helena Herngren Inventering, text och foto Peter Ljungberg Aquacom Gyllenkroks allé 9 4 Lund 0706-9999 aquacom@ljungberg.nu
Läs merInventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010
Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010 Spetsiga målarmusslor vid Sjömellet Inventeringen utförd av: F:a Helena Sundström Herngren
Läs merFigur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.
9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck
Läs merInventering av stormusslor på djupa lokaler inom Örebro län 2012. www.lansstyrelsen.se/orebro. Publ nr 2012:36
Inventering av stormusslor på djupa lokaler inom Örebro län 2012 www.lansstyrelsen.se/orebro Publ nr 2012:36 Fältarbete: Text: Fotografier: Kartor: Peter Ljungberg, Mikael Svensson & Patrik Svensson, Aquacom,
Läs merStormusslor i biflöden till Göta älv
Stormusslor i biflöden till Göta älv Annie Jonsson och Ann Bertilsson 2014-2015 Syfte Vilka av Sveriges nio stormusselarter finns i Göta älvdalens vattensystem? Var finns de olika musslorna i vattensystemet?
Läs merVattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning
Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning 1 Vattendragens biologiska värden 2 Träd och buskar i kanten Skuggar vattendraget hindrar igenväxning, lägre vattentemperatur Viktiga för däggdjur
Läs merKräftseminarium 7 mars 2013
Kräftseminarium 7 mars 2013 Carl-Johan Månsson, fiskerikonsulent Kräftfisket är viktigt för landsbygden Troligen ett konsumtionsvärde på över 300 miljoner Traditionen, upplevelsen, vattennyttjandet Flodkräftan
Läs merUndersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro
Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro Inventering gjordes 2013-07-25 av Per Ingvarsson på Naturcentrum AB med medhjälpare Oscar Ingvarsson. Sträckan som undersöktes
Läs merFörundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009
Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009 Tullstorpsån Ekonomiska förening Lund 2009-06-15 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Sid 1 (9) INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING 3 2 INLEDNING 4 3 FÖRUNDERSÖKNINGAR
Läs merBevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken
Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:
Läs merFiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF
KRÄFTBESTÅNDET Kräftor i Kiasjöns m.fl. sjöars FVO Bild 21-22. Flodkräfta från Halland (t.v.) 2009 och signalkräfta från Uvasjön (Alsterån, Fröseke) 2011 (t.h.). Observera skillnaderna i färg och klornas
Läs merStandardiserat nätprovfiske och annan biologi 2015 Hornsjön Öland
Standardiserat nätprovfiske och annan biologi 2015 Hornsjön Öland Carl-Johan Månsson, Fiskerikonsulent Under juli månad, 28-30 juli 2015, utfördes ett standardiserat nätprovfiske i Hornsjön på norra Öland
Läs merÅtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde
Datum: 2016-11-11 Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde Kungsbackaåns vattenråd EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon 031-771 87 40 Hemsida www.enviroplanning.se
Läs merPM ÖRINGBIOTOPER I HULEBÄCKEN
PM ÖRINGBIOTOPER I HULEBÄCKEN UPPDRAG Idrottsvägen Dagvatten UPPDRAGSNUMMER 13000126 UPPDRAGSLEDARE Ann Jansson UPPRÄTTAD AV Niklas Egriell DATUM 2018-04-12 Utredning om öringbiotoper i Hulebäcken i anslutning
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 13. Unnåns avrinningsområde Version 1.0 2015-03-31 2 13. Unnåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merStor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället
Sötvattenslaboratoriets nätprovfiske i Sjöuppgifter Koordinater (X / Y): 7677 / 896 Höjd över havet (m): Län: Västerbotten () Sjöyta (ha): 7 Kommun: Lycksele och Vilhelmina Maxdjup (m): Vattensystem (SMHI):
Läs merResultat Makrofytinventering i Rössjön 2012
Vattendjup (cm) Rönne å Vattenkontroll 2012 Resultat Makrofytinventering i Rössjön 2012 Under augusti och september 2012 har förekomsten av makrofyter i Rössjön inventerats längs nio transekter från vattenbrynet
Läs merVästra Solsjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället
Koordinater (X / Y): 686 / 978 Höjd över havet (m): 7 Län: Västra Götaland () Sjöyta (ha): 8 Kommun: Bengtsfors Maxdjup (m): Vattensystem (SMHI): Göta älv (8) Medeldjup (m):, Sjöbeskrivning är en näringsfattig
Läs merMunksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö
Munksjön-Rocksjön Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Rocksjön och Munksjön är två centralt belägna sjöar med goda fiskemöjligheter. Sjöarna tillhör de artrikaste i Jönköpings län och är kända för
Läs merEklövs Fiske och Fiskevård. Säbyholmsbäcken Provfiske. Säbyholmbäcken. Sid 1 (7)
Provfiske Säbyholmbäcken Sid 1 (7) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta elfiskelokaler 4 3.2 Lista elfiskelokaler 4 3.3 Datablad provfiske 5 3.4 Fiskarter 6 4 Referenser 7 Sid 2 (7)
Läs merÖversiktliga resultat från inventering av yngel och abborrom vid Blekingekusten
Antal gäddor per skott Täckningsgrad i genomsnitt per intervall (%) Översiktliga resultat från inventering av yngel och abborrom vid Blekingekusten 2010 2011 Länsstyrelsen i Blekinge, maj 2012 METODER
Läs merNaturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 2002-2010
Peter Gustafsson 21-6-17 Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 22-21 Adress: Ekologi.Nu, Näckrosv 18, 59 54 Sturefors Tel: 72-79268 Hemsideadress: www.ekologi.nu
Läs merElfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006
Tina Hedlund, Aquanord 2006-06-22 Rapport Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006 Undersökningen utförd av Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Hösten 2005 utfördes två elfisken i Vojmån och ett elfiske
Läs merInventering av skaftslamkrypa i Landvettersjön vid Rådanäs
-14 UPPDRAG Tekniska utredningar DP Bråta UPPDRAGSNUMMER 12601144 UPPDRAGSLEDARE Björn Carlsson UPPRÄTTAD AV Niklas Egriell DATUM KVALITETSGRANSKNING Peter Rodhe Inventering av skaftslamkrypa i Landvettersjön
Läs merrapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012
rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth och Per Stolpe, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Alexander
Läs merLärarstöd till exkursion årskurs 1-3
Lärarstöd till exkursion årskurs 1-3 har med stöd av Miljövårdsfond tagit fram ett undervisningsmaterial och lärarstöd till exkursioner till de olika årskurserna: år 1-3, år 4-5, år 7-9 samt till gymnasiet.
Läs merElfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015
2015-12-15 Rapport Elfiskeuppföljning 2015 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund Ett antal flottledsrestaureringar har under åren genomförts inom Storumans kommun med syfte att återge vattendragen ett naturligare
Läs merBlågöl. Sjön kan inte anses ha betydelse för forskning, undervisning eller vara ett framstående exempel på någon sjötyp.
Blågöl Blågöl är en källsjö tillhörande Marströmmens vattensystem. Sjön är belägen ca 11 km NO om Hultsfred och 4,5 km N om Vena på en höjd av 129 möh. Den sänktes 0,6 m (vid lågvatten) ca 1915. Sjön är
Läs merGöljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004
Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10f6a Vattenförekomst: - Kommun: Örebro Vattendragsnummer: 121023 Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004 Koordinater: 6580327 1453197 Inventerad
Läs merBiotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008
Direkttelefon Referens 0910-73 76 77 2008-11-17 Bygg- och miljökontoret Miljöavdelningen Bo-Göran Persson Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008 Delrapport inom projektet - Kustvattendrag inom Skellefteå
Läs merMoren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.
Moren Moren tillhör Lillåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 28 km SSV om Hultsfred på en höjd av 166,1 m.ö.h. Det är en näringsfattig, försurningskänslig klarvattensjö, 1,44
Läs merMusselinventering Pinkabäcken Eftersök av flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera)
Musselinventering Pinkabäcken 2014 Eftersök av flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) Titel: Utgiven av: Författare: Kontakt författare: Musselinventering Pinkabäcken 2014 - Eftersök av flodpärlmussla
Läs merResultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999
Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999 - Lägesrapport januari 2000 Stefan Tobiasson, Högskolan i Kalmar Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken
Läs merFlottledsinventering Kvarnmårkan 2008
2009-01-21 2007-08-01 Rapport Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008 Tina Hedlund Aquanord Bakgrund och syfte Den del av Gunnarbäcken som rinner mellan Lill-Bastuträsket och Stor-Bastuträsket kallas för
Läs merProvfisken efter fisk i Hornborgasjön och Flian 2017
1(6) Fredrik Nilsson Enheten för fiskförvaltning Provfisken efter fisk i Hornborgasjön och Flian 2017 Under 2017 har Fiskeutredningsgruppen vid Länsstyrelsen i Västra Götalands län genomfört undersökningar
Läs merRASTÄLVEN - Grängshytteforsarna
RASTÄLVEN - Grängshytteforsarna Redovisning av biotopvårdsåtgärder 2006 Inom ramen för Projektet Flodpärlmusslan och dess livsmiljöer i Sverige LIFE04 NAT/SE/000231 Författare: Peter Johansson EMÅFÖRBUNDET
Läs merrapport 2009/15 årummet i fyrisån Djupfördelning, bottensubstrat och undervattensvegetation
rapport / årummet i fyrisån Djupfördelning, bottensubstrat och undervattensvegetation Johan Persson, Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Johan Persson,
Läs merVattenkvalitet Vattenkemiprover från Svartälven vid Hammarn (tabell 1).
Svartälven Avrinningsomr.: Gullspångsälv. 61-138 Terrängkartan: 12ed, 11e9d, 11e8d, 11e8e, Vattenförekomst: SE663193-14263 11e7e, 11e7f, 11e6f, 11e5f, 11e2f, 11e2g, 11eg, Vattendragsnummer: 13814 11gh,
Läs merInventering av stormusslor i Nyköpingsån
Inventering av stormusslor i Nyköpingsån Ellen Schagerström, Susanne Qvarfordt & Micke Borgiel Sveriges Vattenekologer AB Oktober 2016 2 Inventering av stormusslor i Nyköpingsån Ellen Schagerström, Susanne
Läs merLärarstöd till exkursion årskurs 4-6
Lärarstöd till exkursion årskurs 4-6 har med stöd av Miljövårdsfond tagit fram ett undervisningsmaterial och lärarstöd till exkursioner till de olika årskurserna: år 1-3, år 4-5, år 7-9 samt till gymnasiet.
Läs merAllt går med elektricitet!
Förbundets policy Allt går med elektricitet! Möjligheten till provfisken i stora vatten som till exempel Göta älv har länge varit begränsad. Behovet är dock stort, t ex i samband med omförhandling av gamla
Läs merVattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet
Läs mer39 sjöar. inom 30 km. Fiskelyckan finns i. w w w. h o g s b y. s e
39 sjöar inom 30 km Fiskelyckan finns i Högsby KOMMUN w w w. h o g s b y. s e Välkommen till Högsby Trots sitt lilla format har Högsby en intressant och levande historia. Kommunen ligger mycket vackert
Läs merKonsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana
PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att
Läs merFiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun inventerat tre vattendrag. De inventerade vattendragen är Vallby å, Kollerödsbäcken samt bäcken från Iglekärr som mynnar
Läs merFiskundersökningar i Rönne å 2012
Eklövs Fiske och Fiskevård Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Länsstyrelsen i Skåne län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post:
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 22. Fulans avrinningsområde uppströms Fulunäs Version 1.0 2015-04-29 2 22. Fulans avrinningsområde uppströms Fulunäs Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning...
Läs merInventering av flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) i Testeboån 2013
Inventering av flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) i Testeboån 2013 2013 Pär Granström SAMMANFATTNING Under 2013 har sammanlagt 18 lokaler i Testeboån återinventerats. På fyra lokaler gjordes
Läs merTumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en
Tumlare i sikte? Tumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en vanlig syn längs västkusten och vattnen
Läs merrapport 2013/3 Standardiserat provfiske Garnsviken 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth
rapport 2013/3 Standardiserat provfiske Garnsviken 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth Författare Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth Foto Författarna om inget annat anges Produktion
Läs merNaturvärdesbedömning av kustnära miljöer i Kalmar län. Förslag till marina biotopskydd och framtida förvaltning
Naturvärdesbedömning av kustnära miljöer i Kalmar län Förslag till marina biotopskydd och framtida förvaltning Inledning... 1 Biologisk data... 2 Skyddade områden... 3 Bedömning av naturvärden... 4
Läs merEkologisk fiskevård i Kattisavan Inventeringsrapport inklusive åtgärdsplan för långsiktigt hållbart fiske och förbättrad tillgänglighet för besökare
Ekologisk fiskevård i Kattisavan Inventeringsrapport inklusive åtgärdsplan för långsiktigt hållbart fiske och förbättrad tillgänglighet för besökare Greger Jonsson Hushållningssällskapet 2007-01-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merVindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4
Vindel River LIFE Work plan för 2011 Action C2-C4 Action C2: ROTENTRÄSKDAMMEN Sökande: Åtgärd: Lycksele kommun / Vindelälvens Fiskeråd Uppförande av överfallströskel vid utloppet av Rotenträsket (Sikbäcken)
Läs merProjekt Kullån, Burån och Hovaån
Projekt Kullån, Burån och Hovaån Bakgrund Skagern ligger på gränsen mellan Västra Götalands län, Värmlands län och Örebro län och är till ytan Sveriges 18:e största sjö och tillhör Gullspångsälvens vattensystem.
Läs merSammanställning av stormusselinventeringar i Kalmar län
Sammanställning av stormusselinventeringar i Kalmar län1986-2013 Sammanställning av stormusselinventeringar i Kalmar län 1986-2013 Meddelande: 2015:01 ISSN 0348-8748 Utgiven av: Ansvarig avd./enhet: Författare:
Läs merGrovstanäs Samfällighetsförening. Resultat och synpunkter efter fältbesök vid sjön Båtdraget
Grovstanäs Samfällighetsförening Resultat och synpunkter efter fältbesök vid sjön Båtdraget 2015-10-12 Grovstanäs Samfällighetsförening Resultat och synpunkter efter fältbesök vid sjön Båtdraget Rapportdatum:
Läs merwww.lansstyrelsen.se/skane
Musselinventering i några skånska vattendrag 2006 www.lansstyrelsen.se/skane med särskild fokus på tjockskalig målarmussla (Unio crassus) Natur och kultur 2010:8 Titel: Musselinventering i några skånska
Läs merInventering av vattensalamander i det strandnära området vid Sjöhäll, Färingsö
Inventering av vattensalamander i det strandnära området vid Sjöhäll, Färingsö Inventering av vattensalamander i det strandnära området vid Sjöhäll, Färingsö Författare: Mia Arvidsson 2012-06-20 Rapport
Läs merResultat från provfisken i Långsjön, Trekanten och Flaten år 2008
Resultat från provfisken i Långsjön, Trekanten och Flaten år 2008 en utvärdering av Magnus Dahlberg & Niklas B. Sjöberg Juni 2009 Omslagsfoto: Magnus Dahlberg Inledning Följande rapport redovisar resultatet
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 16. Ryssåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 16. Ryssåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merHammarskogsån-Danshytteån
Hammarskogsån-Danshytteån Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terränkartan: 11f4b, 11f4c och 11f3c Vattenförekomst: SE661976-146120 Kommun: Lindesberg Vattendragsnummer: 122616 Inventeringsdatum: 2 september
Läs merKävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14)
Provfiske Kävlingeån Höje å Sid 1 (14) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta elfiskelokaler 4 3.2 Lista elfiskelokaler 4 3.3 Datablad provfiske 5 3.4 Fiskarter 12 4 Referenser 14 Sid
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 17. Limåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 17. Limåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merInventering av flodkräftor i Ryggen, Falun kommun 2012
Inventering av flodkräftor i Ryggen, Falun kommun 2012 Foto: Tomas Jansson Hushållningssällskapet i Värmland Tomas Jansson Hushållningssällskapet i Värmland 2012-10-10 Hushållningsällskapet, Lillerud,
Läs merRedovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte
Naturvårdsenheten Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Inledning och bakgrund Rapporten redovisar den avsänkning som gjordes av Forserumsdammen samt de biotopvårdsåtgärder
Läs merInventering av makrofyter inom mätuppdraget för Västlänken
Datum 2017-01-25 Rapport Inventering av makrofyter inom mätuppdraget för Västlänken Golder Associates AB EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon 031-771
Läs merFördjupad artinventering av groddjur - Mellby
Fördjupad artinventering av groddjur - Mellby Arbetet är utfört på uppdrag av Partille kommun Svensk Naturförvaltning AB 2018 Rapportdatum: 2018-05-31 Produktion: Svensk Naturförvaltning AB info@naturforvaltning.se
Läs merGåpen. Gåpen har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på sjötyp.
Gåpen Gåpen tillhör Lillåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 30 km SSV om Hultsfred på en höjd av 179 m.ö.h. Det är en försurningskänslig, näringsfattig sjö, 0,65 km 2 stor
Läs merEolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog
Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog sida 2 Naturvärdesbedömning För att kunna avgöra vilka områden i en
Läs merFörslag på sju examensarbeten om Vänern
Nr. 2017/003 2017-01-24 Förslag på sju examensarbeten om Vänern Hur kan en blå bård skapas i Vänerns vikar utan betande djur? Vänerns vattenvårdsförbund kommer att ta fram en broschyr under 2017 om hur
Läs merMaren. Berggrunden i området består av äldre granit med betydliga inslag av basiska bergarter. Jordarter runt sjön är morän och kalt berg.
Maren Maren tillhör Törnerumsbäckens delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 22 km S om Hultsfred på en höjd av 92,3 m.ö.h. Det är en näringsfattig till måttligt näringsrik, något
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 14. Våmåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-01 2 14. Våmåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merKarin Beronius Erkenlaboratoriet. Öppet vatten, fisk
Öppet vatten, fisk Vem har inte suttit i en eka en ljummen sommarkväll och metat eller fiskat med kastspö? Några har kanske till och med testat att pimpla på vintern? Men att lägga nät för att studera
Läs merAllmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun
Fortum Generation AB Att. Johnny Norrgård Gammelkroppa 682 92 Filipstad Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun Bakgrund Föreliggande elfiske samt allmänna beskrivning av Kolsjöbäcken, är genomförd
Läs merKalkning och försurning i Jönköpings län
Kalkning och försurning i Jönköpings län orsaken till försurning Försurning är Jönköpings läns största miljöproblem. Värst drabbade är länets västra och södra delar. Med försurning menas att ph-värdet
Läs merMelsjön. Melsjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.
Melsjön Melsjön, som förr hette Medelsjön, tillhör Virserums-Gårdvedaåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 15 km SV om Hultsfred på en höjd av 95,5 m.ö.h. Det är en grund sjö
Läs merMed syfte öka kunskapen om biologiska värden i Silverån Carl-Johan Månsson, Fiskerikonsulent
Projekt Silverån 2016 Med syfte öka kunskapen om biologiska värden i Silverån Carl-Johan Månsson, Fiskerikonsulent 2016-11-28 Förord Silverån. Ett smickrande namn för ett vattendrag. Kanske hittade man
Läs merVattenkraftens påverkan på miljön och Miljöundersökningar för egenkontroll vattenkraft
Vattenkraftens påverkan på miljön och Miljöundersökningar för egenkontroll vattenkraft Foto: Medins biologi Ragnar Lagergren lst Västra Götaland Grete Algesten lst Värmland Jakob Bergengren lst Jönköping/HaV
Läs merFlottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015
Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015 Foto: Tony Söderlund Bakgrund Flottningen av timmer var som mest omfattande i Sverige mellan 1850-1950. Detta var den metod
Läs merTillståndsansökan för vattenverksamhet Samrådshandling fortsatt samråd
Tillståndsansökan för vattenverksamhet Samrådshandling fortsatt samråd Utrivning av Milsbro och Gällsta kraftverk i Gnarpsån samt omledning av Lunnsjöbäcken vid Lunnsjöns utlopp och vid bäckens utlopp
Läs mer1.1 Arbogaån. Karta över LIS-området. övergår till björk.
Kompletterande inventeringar för Lindesbergs kommun, LIS-plan, områden som tidigare inte varit inventerade och med i LIS-arbetet. Inventeringarna är gjorda 2019-05. Inventeringarna är gjorda med samma
Läs merEklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån 2015. Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12)
Provfiske Kävlingeån - Bråån 2015 Kävlingeåns Löddeåns fvo Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad
Läs merÖversiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa
Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa 2013 Bengt Oldhammer Innehåll Uppdrag 3 Metodik 3 Resultat 3 Referenser 7 Bilagor bilder och karta 8 Omslagsbild: Råtjärnen med
Läs merBevara Sommens nedströmslekande öring
1 Bevara Sommens nedströmslekande öring Projektbeskrivning Laxberg Version 2012-09-19 Mål med projektet Att återskapa fria vandringsvägar för fisk för att öka reproduktionen hos Sommens nedströmslekande
Läs merInventering Ullisbäcken 2016
2017-04-06 Rapport Inventering Ullisbäcken 2016 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund och syfte Ullisbäcken är det enskilt största biflödet till Långvattsbäcken och mynnar i utloppsdelen av Långvattnet (figur
Läs merInformation om planerad restaurering av Gravån, Klappmarksbäcken och Pålböleån inom Sävaråns vattensystem
Information om planerad restaurering av Gravån, Klappmarksbäcken och Pålböleån inom Sävaråns vattensystem Bakgrund De flesta vattendrag i Sverige har utsatts för en betydande mänsklig påverkan genom åren
Läs merVersion 1.00 Projekt 7471 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Hän, Töcksfors Årjängs kommun
Version 1.00 Projekt 7471 Upprättad 2018-11-26 Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Hän, Töcksfors Årjängs kommun 1 Sammanfattning En naturvärdesinventering har skett i samband med
Läs merGöteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl.
Göteborg 2014-08-26 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Linda Andersson och Cecilia Nilsson 2014 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Rapport
Läs merKemisk/fysikaliska mätresultat. Biologisk funktion. Raritet. Biologisk mångformighet. Bedömning: Stark påverkan vilket ger 1- poäng.
Verån Verån tillhör den gren av Virån som rinner upp i sjön Solnen i Vimmerby kommun. Den inventerade delsträckan är belägen mellan Versjöns utlopp ca 6 km SO Vena samhälle och inloppet i sjön Näjern.
Läs merElfiskeundersökningar i Torsås och Kalmar kommun, södra Kalmar län 2015
Elfiskeundersökningar i Torsås och Kalmar kommun, södra Kalmar län 2015 Brömsebäcken Grisbäcken Bruatorpsån Applerumsån Strömby å Glasholmsån Halltorpsån Hagbyån Fiskinventeringar på 14 lokaler och jämförelser
Läs merÅtgärdsområde 004 Västerån
Bilaga Åtgärder och resultat i Västerån Utskriven: 3-9-3 Åtgärdsområde Västerån Gislaved Nissan Sokvag: Målpunkt $+ [_ #* %, ") MÅRDAKLEV G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\_.emf
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 18. Ickåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-28 2 18. Ickåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merInventering av stormusslor i Albysjön, Tyresö kommun, 2004
Inventering av stormusslor i Albysjön, Tyresö kommun, 2004 Basinventering inom Tyresåsamarbetet Stefan Lundberg PM från Forskningsavdelningen, Naturhistoriska riksmuseet 2004:2 Naturhistoriska riksmuseets
Läs mer