Inventering av stormusslor i Finjasjön 2018

Transkript

1 Inventering av stormusslor i Finjasjön 2018 Carl-Johan Månsson, Fiskerikonsulent/biolog På uppdrag av Hässleholms kommun

2 Rapportnr: :001 Beställare: Hässleholms kommun Foton: Carl-Johan Månsson Utförare och rapport: Carl-Johan Månsson. Kontakt: Sammanfattning Inventering av stormusslor genomfördes på uppdrag av Hässleholms kommun i Finjasjön i mitten av juni Tio områden ingick. Fem olika stormusselarter hittades vid inventeringen; allmän dammussla (Anodonta anatina), större dammussla (Anodonta cygnea), flat dammussla (Pseudanodonta complanata), äkta målarmussla (Unio pictorum) samt spetsig målarmussla (Unio tumidus). Arten spetsig målarmussla dominerar starkt i sjön. Stora bestånd av musslor noterades i södra delen, västra delen samt i utloppsområdet. Områdena nära Skyrup samt utloppet har störst värde gällande musslor, här noterades flera rödlistade arter. Med de två rödlistade arterna äkta målarmussla och flat dammussla samt större dammussla visar inventeringen att Finjasjön är mycket skyddsvärd. Lägg därtill fyndet av kransalgen barklöst sträfse (Chara braunii) så är Finjasjöns limniska värde mycket högt, även på nationellt plan. Föryngringen av stormusslor är god i Finjasjön. En försiktig räkning på hur många levande musslor det finns i Finjasjön så kan det vara 1 miljon. Detta visar hur viktiga musslorna är i en sjös ekosystem. Inventeringen visar att stormusselfaunan varierar mellan olika områden, och på detta sätt kan dessa användas i statusbedömning och åtgärdsarbetet. Inventeringen bör följas upp om 3 år. Inventeringen visar att bottnarna vid Sjörröd är starkt påverkade och prioritet framöver bör vara att förbättra dessa. Inventeringen styrker på flera sätt att Finjasjön är en viktig sjö att arbeta med gällande förbättringar av sjöns status. I detta arbete är reduktionsfiske, välfungerande reningsverk, våtmarks- /dammanläggande samt skydd av viktiga strandzoner alla betydelsefulla delar. 2

3 Bakgrund till uppdraget Under våren 2018 fick undertecknad fiskerikonsulent och biolog i uppdrag av Hässleholms kommun att genomföra inventering av Finjasjöns stormusslor. Det har under senare år florerat uppgifter om att musslorna i sjön har minskat starkt. Det har även förekommit massförekomster av döda musslor och hittade skal. För att bedöma statusen kring musslorna i Finjasjön krävs inventeringar på ett flertal platser runt sjön. Denna inventering syftade till att öka kunskapen om musslorna i Finjasjön och få en nulägesbild över beståndens status. I vilka områden finns musslor, är det stora eller små bestånd, vilka arter förekommer, är alla frågor som studien försöker svara på. Med mer kunskap om stormusslor kan man bättre skydda viktiga strandzoner mot påverkan, exploatering och dylikt. Uppdragets planering, genomförande fältinventering samt rapport är i sin helhet utförd av Carl-Johan Månsson. Bakgrund stormusslor Stormusslor utgör en viktig länk och markör i limniska system. I Finjasjön, där olika vattenåtgärder utförs, är det av stor betydelse att få mer kunskap om vilka områden som hyser musslor samt vilka miljöer som håller större eller mindre bestånd av musslor. Genom en inventering kan man få indikationer gällande musslornas status och hur faktorer i sjömiljön påverkar. Med ökad kunskap om musslorna kan dessa vara en del i arbetet med att förbättra Finjasjöns status. Flera av stormusslorna har minskat i Sverige, två av arterna som lever i sjöar är rödlistade som NT, nära hotad: äkta målarmussla och flat dammussla. Arten flat dammussla är upptagen som globalt hotad. Musslorna har en varierad och i flera fall en udda utbredning. En art som finns företrädesvis i östra regionen är vår största art: större dammussla. Vanligaste arter i vårt land är allmän dammussla och spetsig målarmussla. Musslorna har en fascinerande biologi, dess reproduktion är beroende av fisk. På fisken fäster musslornas utsläppta larver. Efter en tid släpper musslan greppet om fisken och hamnar på botten där den växer upp. Musslornas parasitiska larvstadium är en sinnrik anordning då den på detta sätt kan spridas över stora ytor och till nya områden. Länken mellan musslor och fiskbestånd är tydligt sammankopplad. Det är alltså ingen tillfällighet att fiskeribiologer ofta arbetar med både fisk och musslor. För att lära sig mer om stormusslorna rekommenderas Guide till Sveriges stormusslor (2017): otvattensmusslor/informationsfoldrar.1646.html Figur 1. Musslorna använder fisk till sin hjälp att sprida sig. 3

4 Metoder Tio områden (figur 2) valdes ut runt sjön och inventerades med vattenkikare (11-13 juni 2018) då sikten var relativt bra i sjön. På djupare platser och där botten var lös användes en specialgjord räfsa som kastades ut och draggades längs botten. Områdena beskrevs enligt protokollet lokalbeskrivningar (Hav- och vatten, version ). Funna levande musslor längdmättes (längd, bredd, höjd) och artbestämdes. Drygt 220 st musslor längdmättes. Funna skal samlades in för arkivering. Den totala ytan i m2 där musslor inventerades bestämdes i fält. Efter insamling och dokumentation sattes de levande musslorna ut igen i samma område. Fynden har lagts in i den nationella databasen över artfynd; Artportalen. För att klassa lokalernas musselvärde gjordes en klassificering enligt: Mängd levande musslor: Inga = 0 p. Liten = 1 p. Måttlig mängd = 2 p. Mycket = 3 p Musslor under 50 mm (godkänd reproduktion): Inga = 0 p. 1-5 st = 1 p. Över 5 st = 2 p. Rödlistade arter: Inga = 0 p. 1 art = 1 p. 2 arter = 2 p. 3 arter = 3 p. Påverkan och bottnarnas förhållanden: Dåliga bottnar och hög påverkan = 0 p. Måttligt passande bottnar och måttlig påverkan = 1 p. Bra bottnar och låg påverkan = 2 p. Varje lokal fick en siffersumma, ju högre poäng desto bättre. Maxpoäng är 10. Figur 2. Områden där inventering gjordes. Lokal 1 är vid Björkviken, sen får lokalerna löpande nr i medurs riktning. 4

5 Resultat Totalt sett hittades levande musslor av fyra olika arter; spetsig målarmussla (dominerade starkt i antal), äkta målarmussla (rödlistad NT), flat dammussla (rödlistad NT) och större dammussla. Skal av allmän dammussla noterades. Det finns således med all säkerhet fem olika stormusselarter i Finjasjön. Det totala antalet levande musslor som noterades vid inventeringen var 1000 st. Totalt samlades 223 st musslor in för längdmätning. De områden där det fanns mest musslor var i västra delen av Finjasjön. Spetsig målarmussla dominerade (figur 3). Förhållandena i antal mellan arterna flat dammussla: större dammussla: äkta målarmussla: spetsig målarmussla kan i inventeringen beskrivas som 1:2:5:35. Lundberg & Bergengren uppger (2008) att förhållandet mellan arterna flat dammussla: större dammussla: allmän dammussla ofta är 1:7:12. Äkta målarmussla 11% Större Flat dammussla dammussla 2% 4% Spetsig målarmussla 83% Figur 3. Artfördelning i antal insamlade och längdmätta musslor i Finjasjön Andelen yngre musslor, <50 mm, får betecknas som god (tabell 1, nedan). Hos arten spetsig målarmussla uppgick andelen till 29 %, hos samtliga musslor var andelen 27 %. Andel yngre musslor <50 mm Flat dammussla 20% Äkta målarmussla 17% Större dammussla 20% Spetsig målarmussla 29% Samtliga musslor 27% Medellängder skiljde sig en del i olika områden (figur 4). Minsta medellängderna för arterna spetsig målarmussla och äkta målarmussla var vid utloppet. Minsta levande musslan som hittades var en 26 mm lång mussla av arten spetsig målarmussla, som hittades i område 4. Tre mycket små skal hittades, 10, 12 och 18 mm långa. 5

6 Medellängd mm hos två arter per område Område 10 Område 8 Område 6 Område 5 Område 4 Område 2 Område Medellängd äkta målarmussla Medellängd spetsig målarmussla Figur 4. Musslors medellängd i olika områden. Figur 5. Musslorna i Finjasjön kan finnas i så kallade musselbankar. Nio stycken levande musslor inom en 0,5 m2 stor yta. Foto: Carl-Johan Månsson 6

7 Figur 6. Utrustning för mjuka bottnar, en specialtillverkad räfsa. Foto: Carl-Johan Månsson Totalt samlades ca 250 skal in som kommer att arkiveras. Mest skal noterades i södra delen, i områdena 1 och 2. Spetsig målarmussla dominerade även i detta materialet. Skalen tillhörde alla sjöns arter. I nedanstående del beskrivs varje inventerat område. 7

8 Område 1 Yta som söktes av: 200 m2. Områdesinfo: En vindexponerad strand. Sand dominerar bottenmaterialet. Ålnate växer på botten här och var. Medeldjupet var 0,3 m. Arter: Spetsig målarmussla, äkta målarmussla Antal musslor: I området fanns flera hundra levande musslor och ett stort antal skal. 27 st levande av arten spetsig målarmussla längdmättes. Två levande exemplar av arten äkta målarmussla hittades. Värdering: = 7 p. Värdefull lokal som fungerar bra gällande musslor. Stora bestånd. 8

9 Område 2 Yta som söktes av: 200 m2 Områdesinfo: Hovdalaån rinner ut här, kallare vatten från ån var påtagligt. Vassområde i kanterna. Sandbotten dominerar. Medeldjupet var 0,3 m. I ån observerades en gädda. Arter: Spetsig målarmussla Antal musslor: 20 st levande exemplar av arten spetsig målarmussla hittades. Värdering: 2+0 (minsta musslan var 50 mm)+0+1=3 p. Relativt mycket musslor och en lokal som fungerar. 9

10 Område 3 Yta som söktes av: 100 m2 Områdesinfo: Stora utbredda vassområden. Fastare botten med lera och kraftig rotfilt. Medeldjupet uppgick här till 0,8 m. Viss algblomning förekom här. Dyblad noterades. Arter: Spetsig målarmussla Antal musslor: Endast en mussla hittades. Värdering: =1 p. Dåligt med musslor men bottnarna var heller inte speciellt passande. Svårinventerat område. 10

11 Området 4 Yta som söktes av: 250 m2 Områdesinfo: En sandstrand med låg påverkan. Sand dominerar botten, med ett visst inslag av dy. Medeldjupet låg på 0,5 m. Bra siktdjup i området. Arter: Spetsig målarmussla, äkta målarmussla, flat dammussla Antal musslor: 70 st spetsig målarmussla (längdfördelning i figur nedan), 5 st äkta målarmusslor, 1 flat dammussla Värdering: = 9 p. En mycket värdefull lokal där den skyddsvärda arten flat dammussla noterades. God föryngring av musslor (figur nedan) stärker lokalens värde Spetsig målarmussla lokal 4 (n=70) 11

12 Område 5 Yta som söktes av: 250 m2 Områdesinfo: En båtplats/ramp med diverse bryggor. Innanför bryggor en skyddad vik med näckrosor. Botten dominerades av blandad sand- och dybotten. Medeldjupet uppgick till 0,6 m. Arter: spetsig målarmussla, större dammussla, äkta målarmussla, flat dammussla Antal musslor: 26 st spetsig målarmussla, 5 st äkta målarmussla, 2 st större dammussla, 2 st flat dammussla Värdering: =8 p. Bra område för musslor med sitt skyddade läge. En varierad biotop med diverse vattenväxter. En mycket ovanlig kransalg, barklöst sträfse, noterades som stärker lokalens värde ytterligare. 12

13 Område 6 Yta som söktes av: 250 m2 Områdesinfo: En sandyta med badplats. Bladvass i kanterna. Mjölkalångaån rinner ut vid lokalen. Även flera andra vattendrag rinner ut i området. Bottenmaterialet dominerades av sand med ett visst inslag av dy. Knappsäv växte på grunt vatten. Arter: Spetsig målarmussla, äkta målarmussla, flat dammussla Antal musslor: 22 st spetsig målarmussla, 7 st äkta målarmussla, 1 st flat dammussla Värdering: =9 p. Skyddsvärt område. God föryngring av musslor i området. 13

14 Område 7 Yta som söktes av: 110 m2 Områdesinfo: Ett fågeltorn intill den till vissa delar fördjupade viken. Här sätts båtar i sjön. Medeldjupet var 1 m och vass dominerar i strandzonen. Dy dominerar starkt, grumligare vatten förelåg. Arter: Större dammussla, äkta målarmussla Antal musslor: 8 st större dammussla, 1 st äkta målarmussla Värdering: =3 p. En påverkad lokal. Den ovanliga arten större dammussla (bild nedan) finns här i ett reproducerande bestånd (minsta 49 och 50 mm) vilket stärker lokalen något. 14

15 Område 8 Yta som söktes av: 100 m2 Områdesinfo: Utloppet från sjön (Almaån). Bladvass i kanterna, erosion på stränderna föreligger. Blandad botten av sand, dy och grus/sten. I ån noterades ett mycket stort antal musslor, både skal och levande. Inventeringen gjordes i området utanför fågeltornet. Medeldjupet uppgick till 0,9 m. Arter: spetsig målarmussla, äkta målarmussla, flat dammussla Antal musslor: Mycket stora bestånd, flera hundra musslor fanns här. Insamling gjordes av 13 st spetsig målarmussla, 4 st äkta målarmussla, 1 st flat dammussla Värdering: =8 p. Bra föryngring och två rödlistade arter. 15

16 Område 9 Yta som söktes av: 200 m2 Områdesinfo: Mellan öar, många båtar upplagda på land och liggandes i vattnet. Medeldjupet var 0,6 m. Dy dominerar starkt, kraftig svavelvätelukt steg upp från sedimenten. Tydligt utarmad undervattensvegetation. Arter: Skal av större dammussla Antal musslor: Inga levande Värdering: = 0 p. Mycket stor påverkan från de svavelväteberikade bottnarna. 16

17 Område 10 Yta som söktes av: 300 m2 Områdesinfo: Liknande bottnar och förhållanden som plats 9, lite mer sand dock. Kungsfiskare observerades. Arter: Spetsig målarmussla Antal musslor: 5 st Värdering: =1 p. Några få musslor noterades, dessa var slitna och troligen av hög ålder. 17

18 Intressant fynd EN RARITET VÄXER I FINJASJÖN! På en av platserna som söktes av hittades en mycket ovanlig kransalg. Fyndet visade sig vara den ovanliga arten barklöst sträfse, rödlistad som sårbar, och endast funnen i några få områden i landet. Fyndet gjordes nära Skyrups golfbana (se karta nedan). Arten är krävande och övergödning utgör ett hot mot dess existens. Fotot nedan visar exemplaret som hittades, foto är taget av Roland Bengtsson. Fyndet var det första i landet i insjö sedan år I augusti hittades arten även i sjön Roxen. Figur 7. Foto av barklöst sträfse, funnen i Finjasjön juni

19 Figur 8. Fyndplats samt förekomstplatser i Artportalen av barklöst sträfse. Samlad bedömning och diskussion Finjasjön är rik på musslor, i sjön finns både välfungerande bestånd och mycket skyddsvärda områden för sötvattensmusslor. Föryngringen bedöms som god på tre av de tio inventerade områdena och på fyra platser förekommer föryngring. Om man jämför med andra musselinventeringar som undertecknad genomfört så tycks det som om föryngringen, mätt som mängden små musslor, är bättre i Finjasjön än i andra större sjöar (Månsson, 2015; Månsson 2016). Spetsig målarmussla dominerade starkt bland funna musslor. Detta är en av våra vanligaste arter. Allmän dammussla är annars den art som oftast dominerar i sjöar men det förefaller såsom denna art inte är så vanlig i sjöar som är starkt eutrofa. Vid inventering i den eutrofa sjön Nimmern verkar det på samma sätt som i Finjasjön att arten allmän dammusslan är mer fåtalig. Som jämförelse med inventeringar i Helge å 2015 så var på samma sätt spetsig målarmussla den vanligaste arten, allmän dammussla kom på fjärde plats, i ungefär lika numerär som flat dammussla (Svensson mfl, 2015). Det är två platser som sticker ut mot det sämre, plats 9 och 10, närmast Sjörröd. Här är bottnarna starkt påverkade av näringsämnen med stor svavelvätebildning som följd. Syrehalterna är kraftigt reducerade, vilket påverkar musslorna negativt. De bästa och mest skyddsvärda områdena för stormusslor i Finjasjön ligger belägna på sjöns västra sida. Detta är intressant eftersom påverkan troligen har varit lägre här än på östra sidan. Platserna 4, 5 och 6 är de mest skyddsvärda tillsammans med utloppet. På dessa platser bör ingen exploatering/byggnation eller annan påverkan ske i vattenmiljön. Hur många musslor kan det egentligen finnas i en sjö som Finjasjön? Detta är svårt att säga men utifrån inventeringen så finns det i medel 0,5 st musslor per m2. Om vi lågt räknar med att det finns 2 miljoner m2 (200 ha) lämplig yta för musslorna så innebär detta att det finns en miljon levande musslor i Finjasjön. Dessa har en stor betydelse för Finjasjöns ekosystem. 19

20 I och med denna inventering så finns nu data som kan följas upp på ett bra sätt. Denna inventering bör följas upp med 3 års intervall. Fyndet av barklöst sträfse är ur nationellt perspektiv mycket intressant och bör hållas under kontroll. Om arten kommit till Finjasjön under senare år eller om dess frön legat vilande från en tid innan sjön blev påverkad är intressanta aspekter. Det är hur som helst ett speciellt fynd för en näringspåverkad skånsk sjö. Åtgärdsarbetet bör fortsätta på bred front i Finjasjön. Muddring skulle kunna vara en åtgärd att använda vid Sjörröd, där bottnarna i dagsläget är starkt påverkade. Längdfördelningar Flat dammussla Hos arten flat dammussla dominerade längderna i intervallen mm. 2 Flat dammusla Finjasjön 2018 (n=5) 1 0 Figur 9. Längdfördelning i mm hos flat dammussla, Finjasjön

21 Figur 10. Flat dammussla är en skyddsvärd art i Finjasjön. Foto: Carl-Johan Månsson Älta målarmussla Hos arten äkta målarmussla dominerade längden mm Äkta målarmussla Finjasjön 2018 (n=24) Figur 11. Längdfördelning i mm hos äkta målarmussla, Finjasjön

22 Figur 12. Äkta målarmussla från Finjasjön, Foto: Carl-Johan Månsson Större dammussla Hos större dammussla dominerade längden mm. 5 Större dammussla (n=10) Figur 13. Längdfördelning i mm hos större dammussla, Finjasjön

23 Figur 14. Den större dammusslan är en relativt ovanlig art för landet som helhet. Den förekommer mest på mjuka sediment. Foto: Carl-Johan Månsson Spetsig målarmussla Hos arten spetsig målarmussla dominerade musslor mellan mm långa Spetsig målarmussla (n=184) Figur 15. Längdfördelning i mm hos spetsig målarmussla, Finjasjön

24 Figur 16. Spetsig målarmussla är den klart vanligaste musselarten i Finjasjön. Foto: Carl-Johan Månsson Referenser Lundberg, S. & Bergengren, J Miljöövervakningsstrategi för stormusslor. Utveckling av nationell miljöövervakning för sötvattenslevande stormusslor PM från Naturhistoriska riksmuseet. 2008:1. Naturhistoriska riksmuseets småskriftserie. Månsson, C-J Stormusslor i Hulingen Hushållningssällskapet Kalmar. Månsson, C-J Stormusslor i Yxern och Yxeredsån Hushållningssällskapet Kalmar. Månsson, C-J och Inventeringar i Nimmern. Svensson, M., Dahl, J. & Östberg, H Stormusslor i Helge å en dykinventering. Rapport 2015:03. 24