TIMSS Advanced 2008. Vad kan den användas till? Peter Nyström Umeå universitet. Peter Nyström Umeå universitet. Ett syfte med TIMSS är

Relevanta dokument
TIMSS Advanced svenska gymnasieelevers kunskaper i avancerad matematik och fysik

Första sidan. Svenska elevers matematikkunskaper i grund- och gymnasieskolan samt elevers fysikkunskaper i gymnasiet

TIMSS 2015 frisläppta uppgifter. Uppgifter i matematik, årskurs 4 och 8

TIMSS Advanced Svenska gymnasieelevers kunskaper i avancerad matematik och fysik

TIMSS 2008 Advanced Skolsamordnarträff

Vilka typer av matematiska resonemang (ut)värderas i skolmatematiken?

TORULF PALM 1

Vart är svenska elevers matematikkunskaper på väg? Peter Nyström Nationellt centrum för matematikutbildning

Matematikundervisningen i fokus

TIMSS 2015 frisläppta uppgifter. Uppgifter i NO, årskurs 4 och 8

PISA Resultat och Resultatutveckling. Samuel Sollerman PRIM-gruppen Stockholms universitet

Kursplaner i matematik och lärares mål med undervisningen. Ola Helenius, LUMA 2010

Matematik i Skolverket

Handledarutbildning inom Matematiklyftet. Catarina Wästerlid Utbildningstillfälle 1 17 oktober-2016

Identification Label. School ID: School Name: Skolenkät. Skolverket Bo Palaszewski, projektledare Stockholm

Matematikpolicy Västra skolområdet i Linköping

TIMSS fixpunkter En analys av vad elever med olika resultat i TIMSS 2003 vet och kan göra

Mathias Norqvist - Umeå universitet SPELAR DET NÅGON ROLL VILKA UPPGIFTER ELEVERNA TRÄNAR MED?

Digitala verktyg i matematik- och fysikundervisningen ett medel för lärande möten

Lära matematik med datorn. Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby

Skolverkets arbete kring matematik

Bedömning för lärande. Andreia Balan 2012

Naturvetenskapsprogrammet

Kompetenser och matematik

Matematiska kompetenser i lärargjorda prov på gymnasiet

En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson

Matematikutveckling med stöd av alternativa verktyg

Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik

UPPGIFTSRAPPORT TILL RAPPORT Matematikuppgifter i TIMSS 2003

Hur matematiska kompetenser prövas för elever på international baccalauerate och elever på svenska nationella program.

Skolverkets arbete kring matematik

Naturvetenskapsprogrammet.

Naturvetenskapsprogrammet

Likvärdig bedömning i matematik med stöd av nationella prov

Nationella prov i NO årskurs 6

TIMSS Advanced 2015 RAPPORT Svenska gymnasieelevers kunskaper i avancerad matematik och fysik i ett internationellt perspektiv

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

Matematiska kompetenser i nationella prov i matematik D

Matematik 92MA41 (15hp) Vladimir Tkatjev

Vad är matematiskt kunnande

Program Matte/NO- biennetten 26 januari 2013

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning

Naturvetenskapsprogrammet.

Naturvetenskapsprogrammet.

Programmering i gymnasieskola och vuxenutbildning

SÄRTRYCK AV RAPPORT En sammanfattning av TIMSS 2003

måndag, 2010 oktober 11

Vilken kursplanskompetens behöver rektor?

Hur kan forskningen bidra till utvecklingen av matematikundervisningen?

Ett forskningsprojekt om matematikens roll i gymnasiefysiken

Lgr 11 Nya kursplaner Nytt betygssystem

Bedömning för lärande. Andreia Balan

Fuengirola den 8 november Matematiklyftet. Margareta Oscarsson #malyft

Har du inte räknat färdigt än? Vad är matematik? Var och hur används matematik? Vad är matematikkunnande? Varför ska vi lära oss matematik?

Prata matematik. Bengt Drath. Stöpenskolan i Skövde kommun

Översiktlig planering för del B2 på Campus Valla

Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9

Regional Teknikkonferens Gävle Mats Hansson

Naturvetenskapsprogrammet

Carpe diem. Det fanns andra folk i Europa vi den tiden. Men grekerna och romarna lämnade efter sig skriven historia.

Hur ska måluppfyllelsen öka? Matematiklyftet

Handledarutbildning MaNT

Praktiska kunskapsprov i TIMSS

Matematikundervisning för framtiden

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik

Skola och hemmet. Per Berggren och Maria Lindroth

Utvecklingsarbete i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer i skolförvaltningen

MATEMATIKDIDAKTIK. Peter Frejd Department of Mathematics, Linköping University, Sweden Seminarium

Är svenska elever dåliga i algebra och geometri?

Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen

Utbildningsplan för kandidatprogram i fysik, 180

De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen.

IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY

Resonemangskompetensens plats i genomgången

Bedömning, betyg, m.m. Peter Nyström Beteendevetenskapliga mätningar/ufm, Umeå universitet

Tummen upp! Matte ÅK 6

Bedömning för lärande

Välkommen till information om examensarbete i AU3 Hösten 2013

Parallellseminarium 3

Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7

Bengt Drath. Högskolan i Skövde Stöpenskolan i Skövde kommun

Matematik åk 9. Lärarinstruktion Digital diagnos Matematik Åk 9

Elektricitet och magnetism besläktade fenomen

Entreprenörskap i skolan

Likhetstecknets innebörd

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen

Planeringsmöte kring mattebron 8 juni 2009

hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet (i biologi) energi, teknik, miljö och samhälle (i fysik) energi, miljö, hälsa och samhälle (i kemi).

Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv

KPU - studiefordringar för antagningsämnen i grundskolans årskurs 7 9 HT 14

Läsa-skriva-räkna-garantin i praktiken. utifrån nationellt kartläggningsmaterial, bedömningsstöd och prov, från förskoleklass till årskurs 3

MATEMATIK- OCH FYSIKDIDAKTISKA ASPEKTER

Elevers digitala kompetens och användning av IT för bättre måluppfyllelse

Viktiga moment i kursplanen

Institutionen för individ och samhälle Kurskod MAG200. Mathematics, Primary Education School Years 4-6: Part I, 15 HE credits

Program Matte/NO-biennetten 26 januari 2013

Internationella och nationella mätningar Förmåga kunskap kvalité. - TIMSS, sa du inte PISA?

Betyg och bedömning. Del 2. Föreläsning den 29 oktober Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.

OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY. Skolenkät. Årskurs 8. TIMSS 2015 Skolverket Stockholm

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

Transkript:

TIMSS Advanced 2008 Vad kan den användas till? Peter Nyström Umeå universitet Ett syfte med TIMSS är att beskriva och jämföra elevprestationer både nationellt och internationellt samt redovisa elevernas erfarenheter av och inställning till matematik och naturvetenskapliga ämnen 1

Ett annat syfte att beskriva trender nationellt och internationellt med avseende på elevprestationer och inställning till matematik och naturvetenskapliga ämnen Ett tredje syfte är att försöka förklara och förstå trender inom länder och erhållna skillnader i prestationer mellan länder mot bakgrund av skolans organisation och elevens situation och attityder 2

Det handlar om att Beskriva, förstå, förklara, jämföra Kunskaper, attityder, föreställningar, organisation, undervisning Nationellt och internationellt Vad kan vi förvänta oss för typ av resultat? Jämförelse med andra länder Förändringar (trender?) i vad svenska elever vet och kan göra i avancerad matematik och fysik 1995-2008 Förändringar i föreställningar, attityder, förutsättningar för lärande, etc. 1995-2008 Förklaringar Kopplingar till andra studier 3

Vilka data samlas in? Elevsvar på uppgifter i matematik och fysik Elevenkäter Lärarenkäter Skolenkäter Landsbeskrivningar Vilka frågor skulle ni vilja ha svar på? 4

Vad kom vi fram till 1995? 5

6

7

8

Resultat 1995 Mycket bra resultat i fysik, relativt bra i matematik Sveriges 5% bästa bättre än alla andra länders 5% bästa Attityd spelar roll Familjebakgrund spelar viss roll Positiv trend i fysik Ramverk i matematik Innehållsliga domäner Algebra (35 %) Diff kalkyl (35 %) Geometri (30 %) Kognitiva domäner Veta (35 %) Tillämpa (35 %) Resonera (30 %) 9

Ramverk i fysik Innehållsliga domäner Mekanik (30 %) Electricitet och magnetism (30 %) Värme och temperatur (20 %) Atom- och kärnfysik (20 %) Kognitiva domäner Veta (35 %) Tillämpa (35 %) Resonera (30 %) Att resonera i matematik Analysera Generalisera Syntetisera/Integrera Motivera Lösa icke-rutinmässiga problem 10

Att resonera i fysik Analysera/Lösa problem Generalisera Syntetisera/Integrera Motivera Hypotetisera/Förutsäga Dra slutsatser TIMSS 2003 Nationell rapport Fixpunkter Relation till styrdokument Uppgiftsformatets betydelse Språkets betydelse Motivation att göra sitt bästa Internationell forskning systemnivå uppgiftsnivå 11

Sekundära analyser Använda data, resultat och tolkningar som bakgrund för andra studier Fördjupade analyser av vissa variabler (t.ex. Angell 1996) Fördjupade analyser av delpopulationer Kombinera data från olika studier Resonemangstyper i matematik Matematikbaserade kreativa resonemang Minnesbaserade resonemang Hur ser balansen ut i skolan? Hur bör den se ut? Hur kan den se ut? 12

Analys av resonemangstyper/kognitiva nivåer Skriftliga prov ger begränsade möjligheter att förstå elevernas tänkande Vi kan analysera vilken typ av resonemang som uppgiften kräver av en viss elev Kräver information om vad eleven mött i klassrummet Kompetenstolkning av svenska styrdokument Problemlösningskompetens Algoritmkompetens Begreppskompetens Modelleringskompetens Resonemangskompetens Kommunikationskompetens 13

Jesper Boesen NCM Göteborgs universitet Inre eller yttre egenskaper lim x 8 1 x-8 = 8 lim x 5 1 x-5 = 5 Jesper Boesen NCM Göteborgs universitet 14

Kompetenser i fysik Att förstå fysikaliska begrepp och samband Att använda matematiska modeller Terminologi och språk Övergångsproblematiken Hur beredda är eleverna att gå från gymnasiet till högskolans naturvetenskapliga och matematikintensiva utbildningar? Hur mycket betyder det att eleverna väljer att läsa MaE? 15

Framtidens kursplaner Ska vi göra våra kursplaner mer lika TIMSS kursplan? Varför i så fall? Hur kan TIMSS ge oss ett bättre underlag för vad vi vill att eleverna ska lära sig? IKT i matematik- och fysikundervisningen Datoranvändning i skolan Symbolhanterande räknare 16

Testmotivation low-stake testing Tidigare forskning Bristande motivation kan vara ett av de största hoten mot trovärdigheten hos TIMSS 2008! Referenser och länkar Angell, C. (1996). Elevers fysikkforståelse. En studie basert på utvalgte fysikkoppgaver i TIMSS. (Doktorsavhandling). Det matematisknaturvitenskapelige fakultet, Universitetet i Oslo. Nyström, P. (2006). TIMSS fixpunkter. En analys av vad elever med olika resultat i TIMSS 2003 vet och kan göra (BVM No. 20:2006). Umeå: Institutionen för beteendevetenskapliga mätningar, Umeå universitet. www.edmeas.umu.se www.timss.no 17

Ta gärna kontakt Peter Nyström 090 786 99 49 peter.nystrom@edmeas.umu.se 18