KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET N:r 8 1957

731,Årsberättese vetenskapsgrenen Persona och utbidning 1956 Avgiven av edamoten H. BONG. örogsfottans värnpiktiga. Arskontingentens kvaitet, kvantitet, tjänstgöringsförhåanden och uttagning ti utbidning. Historik. Vår första värnpiktsag i egentig mening tikom genom ständernas hesut om amän värntjänst den 27 oktober 1812. Detta besut innehar nämjigen inrättandet av det.så kahade n!jjmänna beväringsmanskapet Värnpiktstiden omfattade 5 år för varje 1svensk man från 20 ti 25 års åder. I denna första förordning föreskrevs h a, att den som undergått vanhederigt straff eer "var för vanfrejd och iderighet känd" icke fick stäas i ed med övriga utskrivna fosterandets försvarare utan skue insättas i särskida kom.panier, förses med annan uniform än de övriga och avses för särskit arbete. Probemet har ännu icke. mist s.in aktuaitet. År 18'19 tikom vissa ändringar och tiägg. I d essa kan återigen spåras ikheter med vissa dagsaktuea värnp'iktsförhå,anden. Man föreskr ev nämigen då, att det sjöfok, S{)ffi t.lhön]e handesfottan och var inskrivet å Sjömanshu s, vid krigsutbrott skue vara skydigt att tjäns tgöra vid fottan ti fyda 30 år, d v s 5 år ängre än de övriga värn Piktiga. Dessa sjömanshusinskrivna hade emeertid ingen tjänstgöringsskydighet i fredstid. Probemstäningen kring de sjönwnshusinskrivna värnpiiktiga har, som 1ängre fram {ka visas, på nytt bivit aktue.. Fottan synes emeertid ej ha omfattat beväringsorganisahanen med något,större in tresse så Jänge Som :båtsmännen funnas att tigå. Vid 1887 års riksdag hesöts visserigen, at~ båtsmanshået skue vakanssättas, men så änge de värn Phktiga bott behövde fugöra 42 dagars tjänstgöring, en tid 80 1111892 ökados tiu 90 dagar, var det het naturigt svårt 'att unvända denna personakategori i fartygstjänst Vi uppever 48

732 i våra dagar en intensiv utvecking av dc tekniska hj'" m~d?n på våra örogs~artyg?'ch ~~~se, oatt vi h~1 mf 1nga ~Psvarhga probem att o.sa. Vara foregangare 1 fottan,, ~ tiden före scke~ski!tct tord~ ha.ft det minst ika L e~,y 111111 e1? samt. Krave pa batre ut)dnmg av personaen R]o t de ~ d~ gäande me? s tor kraft o~h det~.a edde ti d ~.~ nya vicn~ 1 ~~ piktsagen av ar 1901. Den mneho b a, a t t]anstgöring tioden ':id f1ottan utsträckes ti1300 ~agar efter _at t i:ive~~ ~angsv1s under 1902-~90?.. oinfattat!'2 ~agar ~.ch att ti fottan skue uttagas a s]omanshus 1nsknvna varnpiktia och därjämte ett visst ana från andes inskr i vnin g 5 0 1 ~ 1 ~ råden. Genom denna ökade utbidningstid kunde \ii rnpiktiga utbidas för stridstjänst i oika yrkesgrenar. Av tigä na_ iga handingar at döma synes de första värnpiktiga ~a kommenderas ombord för fartygsutbidning första gången under 6ommaren HJ02. 1906 framstädes krav på en tj äns t gö rinostid av 365 dagar för de värnpiktiga i ahmänhet och 500 c~gar för den ~om avagt styrmans.-, maskinist- eer högre examen vid navigaionsskoa. Detta försag gick emeertid ej igenom. Under 920- och 1930-taen, då fottans kärna utgj ordes av dc tre Sverigeskeppen, togs dc värnpiktiga huvudsakigen i anspråk för dc tyngre arbetena ombor~, v~re sig dr gäde att adda och betjäna 28 och 15 cm-arenet eer att med skyffe i hand mätta de ständigt kohungriga pannorua ombord. Den då gäande tjänstgöringstiden om 200 dagar, so ~11 faststädes år 1925 för det stora fertaet värnpikti{a v1d fottan, medgav icke någon yrkesgrcnsubidning. A I a fö r handsbefattningar besattes under denna period m ed stampersona. Det var först under 19-O-taet, sedan tjänstgii rin%stiden utsträckts att omfatta 450 dagar, som de vi:irnpiktga vid fottan på nytt togs ut för särskid yrkesutbi 1 cmng?ch saes in i befattningar på aa våra skiftande typer :w ~ ~ nct; fartyg och i en omfattning, som_ man tidigare vä adng va.r;at tänka sig. At eftersom stamkadrarna n1jinskade och vakanserna band ~mder~efäe.t i. samma takt öka.. de ~t ä ~ ~~ a högre krav pa dc varnphkga. Fartygens besattnwg fjc 1 procentuet at större anta värnpiktiga, och inom sany iga fottans verksamhetsområden fyher nu denna pe~ so na t~ kategori en utomordentigt viktig funktion. Det är e] b 1 f,. 1 et ökat anta oika befattningar för meniga oc.? un d~ rbe t '\. d e här gäer utan de värnpiktiga måste även 1 r eat\: t.s ~s omfattning sättas in på patser i officers och underoffice tjänstestäning. e värnpiktigas oika utbidningsinjer. D oe värnpikt!gas ande i vår ~1UV~randc örogsfotta fram- 733 A. av nedanstaende sammanstamng (Tab 1), som med a g:djighet utvis?r, vijc~n on;fatt~~1de och d~ffcrenti.erad ut- 1 ~.dnin g s~nn.1 fred;~h maste aga rum _for a~ h~god~se ~: igsorgamsath?.~1en: I.abcei upptag~r ohka.utbdn~~~sm ~. vika var for s1g 1 amanhet kravcr anhngen chff erenf:;ad s k o undcrbyggna~ eer vi~sa s~cc~fika personiga kva Jifikationer hos vederborande varnphkg som uttages. J,rskoninge.rdens S'tor ek. Sanuna stora krav på värnpiktiga föreigger inom dc andra f ö r s:ars~renarna,.. i fö~ st a h.anc givetvis.. vid. arm~n och kustarenet men aven 1 re]ahvt stor utsracknmg vh fygv apnet. Man måste då göra sig den frågan, om värnpiktsunderag_ct i Sverige räcker ti för at aa ör~skem åo ska kun na tigodoses. stort sett synes det verkigen ga att tigodose dem, men det sker genom ett omfattande och mycket noggrant uttagningsarbete och genom ianspråktagande av vetenskapiga resurser, främst på det psykoogiska panet. En granskning av en årskontingent svenska värnpiktiga ger en h e de uppysningar om dc grundförutsättningar, vika för eigga för uttagningsarbetet i oika avseenden. Föjande siffror och sammanstäningar utvisar förhåanden vid 1955 års inskrivningsförrättningar. Totat prövades härvid -13.860 personer, varav '10.161 rättåriga, 3.070 överåriga och 629 underåriga. Av dc prövade frikaades enigt värnpiktsagens bestämmeser 1.620 man oah 1.60c föddarades tifäigt odugiga ti krigstjänst. Det kan måhända vara av int esse att veta, att i denna årskontingent på 'c.:a 40.000 man anmäde 201 man samvetsbetänkigheter mot värnpiktstjänstgöring med vap enutbidning. Centraa V ärnpidsbyrån. ~ e d an år 1942 har handäggningen av de centraa värn P ~Ikts ä r end ena åviat Centraa Värnpiktsbyrån. Dennas uppgift är att biträda överbefähavaren och försvarsgrenschefern a med ärenden rörande inskrivningsväsendet, personake?ovisningar samt värnpiktigas tjänstgöringsförhåanden, tigspacering n1 m. Värnpiktsbyråns instruktion framgår ~v Kung Ma~j :ts instruktion för armeedningen den 18 no \etnher 19-19. Ti Centraa Värnpiktsbyråns uppgifter hörde

735. oare även handäggningen av personaprövningsverksampd:~1, men sedan miitärpsykoogiska institutets tikomst ~~5 5 har denna verksamhet överförts dit. Chefen för Centraa Yärnpikshyrån, under viken andets. skrivningschefer yder, sammanstäer med edning av från?\-svarsgrenschcferna avgivna önskemå årigen försag ti b~ s tämmeser för tideningen av värnpiktiga ti dc oika trupp s~~en samt ut~ngn_ing av vä~?1piktiga för särskid tjänstgbrmg eer utbdmng. Deta forsag resuterar sedan en generaorder, den s k "fördenings-go". Vad denna förd c ni~jgsgo innehåer kommer att avhandas i ett senare avsnitt av årsberättesen. Jfiiärpsykoogisw intiutet. Den psykoogiska verksamheten inom krigsmakten omhän derhaves av det våren 1956 färdigo rganiserade Miitärpsykoogiska institutet. Institutet har b a övertagit den psykoogiska prövningsverksamhct, som fottan påbörjade på 1930-taet genom ani tand c av professor R. Anderberg, som då utarbetade prov för antagning av stammanskap vid fottan. Sedan dessa prov visat sig fya sitt ändami', utarbetade professor Anderberg i början av 19-!0-taet även särskida prov för radioteegrafister, vika prov i viss utsträckning användas ännu idag. Prövningsvcrksam.hcten utvidgades under senare deen av -!O-taet och edde fram i bidandet av den ti marinstaben knutna miitärsociaa detajen, viken t n m 1955 ett och utveckat prövningsverksam.heten inom ma rinen. Den miitärsociaa detajen har under de gångna åren disponerat intresserade och kunniga både civih och miitära befatningshavare, viket varit ti förde för personaprövningsverksamheten och skapat förtroende för denna hos u tbidningsedning och truppbefäl Miitär psykoogiska institutets verksamhet är regerat ge- no!~ Kung Maj: ts provisoriska instruktion den 9 december 9<:<:. Enigt denna skau institutet utgöra krigsmaktens centta~ organ för miitärt inriktad psykoogisk, pedagogisk och ~ CI~og i sk forskning och tiämpning. Institutet står under ~_v ennseende av överbefähavaren, som äger meddea dirckhv röran de dc amänna riktinjerna för institutets verksamf et. ~ns t i tutets persona utgöres av en föresåndare och be- 1~ttng s h avare, fördeade på en forskningssektion, en tianpning.ssektion ooh en expedition.

736 Institutet åigger b a att faststäa metoder för använ(j. de av psykoogiska hjäpmede för pcr sonaprövnin u et)[, personautagning, att utbida och ti tjänstgöring fi~r eh persona, avsedd för prövningsverksamheten samt a( uj:n statistisk kontro av tiämpade 1netoders effektivitet t~ prognosvärdc. 0 e Vad angår miitärpsykoogiska institutets övriga vcrksap het kan nämnas, att utbidningsmetoderna vid försvaret s k~1i göras ti föremå för forskningsarbete och institutet ska ut. öva rådgivning rörande utbidningsmctodcr, utbidning.spa. ner och p edagogiska hjäpmede. Man ska vidare m edve rka vid u tarbeande av metoder för personabedömning och be~ tygssättning, uppgöra försag ti paner för miitärpsykoio gisk undervisning samt ge anvisningar på ärare, ä ro!jö c ke~ n1 m för sådan undervisning. På det objekts- och arbetspsykoogiska området ska institutet utöva ddgivning för h a ämpig utformning av utrustning och arbetsmetoder och på det sociapsykoogiska området ska forskning och rådgivning rörande anpassnina discipin och edarskap äga rmn. Sutigen har institute t ä ve~ inom det kiniskt-psykoogiska området fått uppdrag att studera förekomsten och verkningarna av psykiska stör ningar, föreså åtgärder för att förebygga sådana störningar och medverka ti att metoder utarbetas för undersökningar av psykiskt sk~hade och sjuka. Detta arbete ska bedrivas i samarbete med Försvares sjukvårdsstyrese. V ärnpiksregerandc agar, ärordningar och instruktioner. De agar, förordningar och instruktioner, vika i princip regera vårt nuvarande värnpiktsväsen utgöres av : a) b) c) d) e) f) g) Värnpiktsagen (VL) av den 30 dec 1941. Inskrivningsförordningen (IF) av,den 27 apr i 1956. Inskrivningsinstruktionen (nsi), faststäd p å go 29 aug 1956. Personainstruktionen med en öppen de I f aststäd 27 december 19 ~15 och en hemig de II, f;ststä d 25 apri 1942. Besiktningskungöresen av den 20 sept 1951. Besikningsregementet, fas'tstät av Försvarets Sjnk vårdsstyrese, att gäa fr o m 15/9 1956. Uppskovskungöresen av den 18 juni 1949. 737 ]1) Jiämtningskungöresen, utgiven 9 okt 1942. i) Kungörese angående avöning m m ti värnpiktiga, utgiven 21 dec 1945. j) Famijebidragsförordningen, utgiven den29mars 1946. k) Miitärersätningsförordningen, utgiven 2 juni 1950. ) Lagen otn vapenfria värnpiktiga, utgiven 26 mars 1913. s amtiga ovanståcn~e handit~gar ~.ro n?dv~ndiga för ~.n fuständig handäggnmg av ohka var~1phk~sarenden. Ha: kommer en~.~st att behandas dc avsmt.~, vi~a.synes vara intresse for att studera hur fottans varnphkhga uttagas, ~;öv as och insättas på oika u bidningsområden. Värnpiktsagen. Vår nuvarande värnpidsag är naterad 30 december 1941. sedan dess har en1eertid många tiägg och ändringar :tikommit, vika i hög grad förändrat vissa väsentiga avsnitt. Framför at gäer detta värnpiktstjänstgöringens ängd. De nu aktuea agbestämmeserna härom äro faststäda 1954 och återfinnas i SFS 479/1954. Denna ag innehå:ier de grun däggande värnpiktsbestämmeserna, varav b a framgår, att svensk rnan är värnpiktig från oc:h med det kaenderår, un der viket han fyer aderton år t o m det, under viket h an fyer fyrtiosju år. Här är att ägga märke ti sänkningen av värnpiktsådern med ett år. Sedan år 1950 har näm i&>en ådern 19 år varit föreskriven. Band de grundäggande bestämmeserna återfinnes även den, att värnpiktig, viken ä&(cr förutsättning för utbidning ti officer, underofficer eer underbefä, må uttagas. för sådan utbidning_ Att obser vera är a t t uttagning ti underofficers- och underbefäsutbidning må ske även utan den värnpiktiges medgivande. Vid ti,dening av försvarsgren eer truppsag före.. s~.rives, att den värnpiktige såvitt möjigt får fugöra den!j.anstgöring och undergå den utbidning, för viken han bef~nnes. ämpigast samt att hänsyn där så ske kan ska tagas tt?en värnpiktiges önskemå..,varnpiktsagen innehåer vidare bestämmeser om de Var?Piktigas indening och redovisning. Landet indeas i in ;~rtvnin gsområden, inom vika ska!inna.s e? av ~onungen rorduad inskrivningschef samt en msknvnmgsnamnd. Inskrivningsnämnden består av inskrivningschefen och ett anta

738 civia edamöter -- som rege en från varje ti inskrivnj omr~det hör~ n de and~tin~som~:åde eer ~ta_d, som ej d~f 8 ger 1 andshn!i. Insknvnmgsnamnden b 1trades av a' ] a....,. L c "a' psykooger, samt viss annan persona enigt bestännneset, som utfärdas av Konungen. t, Lagen upptager inskrivningsnämndens åigganden, v, ~am~nant~ äd:na ska äga r~~m och när ~~n vä~'n p_iikt ige ska~\ mstaa s1g h dessa m m. Over hesut 1 msknvnmgsärende n1å den ':ärn!?ik_tige anföra besvär hos inskri~ nin gsr å de ~ E:Om har s1tt sate 1 Stockhom och vars tre edamater för ord ' nas av Konungen. A v rådets edamöter ska en vara m iitä 1 : Rådet biträdes av en av Konungen förordnad äkare. Ett väsentigt avsnitt av värnpiktsagen utgöres av k apit. et 0111 dc värnpiktigas tjänstgöring m m. Här fin ne~ h a detajerade bestämmeser för dc oika värnpiktska tegorier. nas utbidningstid. De för fottan aktuea tjänstgöringstiderna ha nedan sa m. manstäts för att ge en överbick över de oika utbidnings. möjigheterna. (T ab 2). Värnpiktsagen upptager även bestämmeser om Konungens rätt, att, därest krigsberedskapen så for drar, åägga de värnpiktiga en eer fera beredskapsövningar om sammanagt högst 180 dagar eer att inkaa värnpiktiga ti krigstjänstgöring. I övrigt innehåer värnpiktsagen bestämmeser för anstånd med tjänstgöring, om de värnpiktigas uppgiftsskydighet och den påföjd, wm kan föja, därest föreskrifterna i agen åsidosättas m m. nskriuningsförordningen_ I ansutning ti värnpiktsagen utfärdar Kung 1\Iaj :t f?r ordning angående inskrivning och redovisning av värnpiktiga samt dessas tjänstgör ing n1 n1. Förordningen benämnes i dagigt ta Inskrivningsförordningen. Den senaste b ar utkommit den 27 apri 1956. I denna förordning uppdrages åt chefen för Centr aa Värn piktsbvrån, att under överinseende av chefen för armen utöva edningen av inskrivningsväsendet samt att biträda över befähavaren och försvarsg1~enscheferna vid övervak andet.~ 1 v värnpiktsredovisningen. Inskrivningsförordningen fasts ta er vad värnpiktsregistreringen ska omfatta samt hur Jan ska förfara med de värnpiktigas inskrivningsböcker 11 1 J. ~ ----,, c) K ategori a) Vä rnpiktig i amänhet b) d) e) f) g) " ubefutb underofficersutb officersutb exam. sjöbefässkoa sjökaptensex styrmansex sjöingenjörsex Tab. 2. maskinteknikerexamen e e) efter friviigt [ åtagande att genomgå utb. tiu värnpiktig officer som studerar ti ingenjör äkare tandäkare eer vissa ämnen vid högskoa (tekniskt äroverk) 739 F.. t fa t'dfortsatt 1 tjg. eerisumma[ - ors a Ja repövn. anta anta Ii anta dagar dagar dagar 394 i en föjd 394 444 444 i en föjd 540 sammanagt 540 540 180 fortsatt tjg 720 39± 120 fortsatt tjg 514 39± 120 + 90 604 fortsatt tjg 394 146 fortsatt tjg 540 i o1ngångar I föror dningen angives vissa myndigheters åigganden vid inskrivning och redovisning, exempevis änsstyresen, fokb?kföringsmyndighe ten, sj ömanshusom.budsmän, skoom~ndgheter m f. Band skomyndigheternas åigganden aterfmnas b a, att rektor för sjöbefässkoa är skydig att ämna sjömanshusombudsman resp inskrivningschef uppgifter om eever i värnpiktsåcern, vika påbörja resp avgå från de oika högre injerna i sjöbefässik.oan samt vika som avägga e~am i n a på dessa injer. Här å terfinnas även bestämmeser for h ur oika sag av inskrivningar ska äga rum. För fot ~.ans de gäer b a, att sjömanshusinskriven värnpiktig, som at Påmönstr ad f artyg eer, efter att ha påmönstrat fartyg i

740!_~ri~es ~art, ]~v aorbi':it utmnm~ds under tid, då inskrivnino f?rr~t h;mg p~_gar, _ej _ar. sky~hg att instä_a sig_ vid ins kr:>~mng. Sacan varnphkhg msknves emeertid av m skrivn 1 ' nämnden, om hans anstäningstid på fartyg uppgår ti ufskan antagas uppgå ti minst 12 månader. Förordninoe; et J o I. t 1 'f t f....,.., 111 ne.1a er VJC are ores en er or ntr ms.cnvningsförrii u n - ska_ äga ~ym s~ 1~1t grundäggande reger f?r uttagning, 1 1 i 1; 1 ~ denmg, ] anstgormg m HL Av dessa framgar b a, att ut t,.., ningen. för u t? ih~~in g ti officer, underofficer, un d cr be~~ i samt h~ - speciatjanst r egeras genom bestämmeser i ko n~mandovag. Besikningskngörcsen och besikningsregcmentc. För den äkarhesiktning, som enigt inskrivningsinstruk im~ en ska ä_!sa r_um med de värnpiktiga, har Kung :\ia.i :t utfardat en sarskid kungorese, den s k besiktningskunaö. r escn. I d ej:_na för~skrivcs hur dc värnpiktiga skoa g r~ p pcras m ed hansyn ti kroppsbeskaffenhet och amänt häsotistånd. Föjande besiktningsgrupper äro där faststäda: A. Vid inskrivning, under tjänstgöring eer ej est. Bes.ik tningsgru p p: Dugiga ti krigstjänst vid samtiga försvarsgrenar och truppsag. 2 Dingiga ti krigstjänst men mindre ämpiga vid vtss försvarsgren eer visst truppsag. 3 Dugiga ti krigstjänst i begränsad omfattning. Användbara i vissa befattningar i fät (ombord). 4 Dugiga ti krigstjänst i väsentigt b egränsad omfattning. Ej användbara i fät (ombord). O Odugiga ti krigstjänst. (Hit hänföras värnpik tiga, vika ti föjd av yte, stadigvarande sj ukdom, bestående kroppsig svaghet e e~ annan dyik orsak äro odugiga ti krigstjänst). B. Endast vid inskrivning. T Tifäigt odugiga ti avsedd t j än st. (Hit h änföras des värnpiktiga, vika på grund av försenad eer otiräckig kroppsutvecking, övergående sj ukdorn eer annan dyik anedning höra under viss tid ~efrias från tjänstgöringsskydighet, des värnp iktiga 741 m ed begränsad krigsdugighet, därest de kunna förväntas vid en senare tidpunkt - cfer äkarbehanding eer ejest - biva i avsevärd grad mer dugiga ti avsedd t j än st). I kungöresen uppdrages åt Försvar ets Sjukvårdsförvat. 6 att i s~1rskit r egemente (besiktningsregcmentet) m edo~i~ närmare f?res~uifter angående o_~ dni1~gc~ för. ~:tföran ~ t av äkarbes1ktnmg samt hur de varnphkl1gas.jansthar- 1 e t och användbar.1et ska bedömas med hänsyn ti fe, y- 1e. ten eer SJU cc omar. Fördeningen på besiktningsgrupper under 1955 var i 7c uttryckt föjand e : Grupp 48,8 7r 2 31,6 fj 3 6,0 7o 4 3,5 % Grupp O 3,7 'o T 3,7% För 2,7 7o har besiktningsgrupp givits. ej an- Enigt Försvarets sjukvårdsstyreses redogörese för ~956 framhåes, at den vikigasie kassaionsorsaken var psyoska sjukdomar samt nervsjukdomar. Dessa sjukdomsgrupper svara för 40 '/o av san:1tiga O-förk aringar. A v intresse synes även vara att H 'o av de värnpiktiga Ji grupp 2 voro nedkassade beroende på fe på ögonen. I besiktningsregementet finns vissa för fottans v~rnpiktiga aktuea bestämmeser. Särskit betydesefua ar fonringarna på synskärpa och färgsinne. För att komma ti besiktningsgrupp fordras b a en synskärpa om minst 0,8 på ena ögat och m inst 1,0 på det andra utan korrektion. Är synskärpan minst 0,3 på ena ögat och minst 0,8 på det andra med eer utan korrektion hänföres den värnpiktige. ti grup p 2 vid däcksavdeningen med undantag för radartjänst. Defek t färgsinne medgiver ej uttagning i yrkesgrenar Vid däcksavdeningen men ägger ej hinder i vägen för uttagning ti övriga yrkesavdeningar. För hydrofonister, avståndsobservatörer, artierimatroser Och radarmatroser finns särskit föreskrivet vika undersökningar dessa skoa genomgå, innan uttagning äger rum ti t~~p yrk esgren. Värnpiktiga, vika skoa uttagas för ubåtsijans t eer för att bi röj dykare eer grodmän, skoa även : ~igt r egementet fya vissa särskida fordr ingar vid underokningar m m.

742 Fördenings-go. Innan redogöresen för inskrivningarna påbörj as,. det vara ämpigt att närmare granska den ti< i[(a~ cs~nes nämnda fördeningsgo, som. årigen utgives efter fiirs arr 0 111 - Ccntr~a Yä_rnp_ikts~yr~n. ~?n innehåer nämi ~ cn :( r~n'y' maeneet for msknvmngsnamndernas arbete. F ör fo tt c d~ bö_r :nåh~inda. först. ob~~rveras propor~~on_ern a c]~~s v_arnphkhg~, msknvna vh~. SJOm~nshus, och o_vnga vår np Jik~ hga. Den s1sta aktuea fordenmgsgo :n utv1sar, a i stort sett en tredjede av fottans årskontingent utgöres av sjö mansh 1sinskrivna. Uryckt i anta innebär deta, a tt c - 12DO värnpiktiga kommer från sjömanshus och c:a 2100 frå~ kaeg01 i övriga. Fördcningsgo [Ingiver i tabeform det anta viirnpiktin 2 som ska utagas vid andets 21 oika inskrivnin g:-;on1rii d~n: Den faststäer i särskida tabeer de kontingener Y~irn p ikiga, som ska tideas de oika truppsagen, fördeade på utbidningskategorier och särskid tjänst. För f ottans de anger dessa tabeer' d es tideningen av värnpiktig 1, som ska uttagas för undcrbcfäsubidning, des sådan 1, som ska uttagas för utbidning i yrkestf:inst, såsom ceha ntvcrkarc, articrihantverkarc, orpedhant\'crkare och radioteegrafister samt des av de värnpiktiga, som vid inskriynin ~sför rättnin ga rna antecknas ämpiga för vissa fackbefatningar. Fackbefattningarna äro för fottan : fnrtygseekriker, ededningsecktriker, skeppshantverkarc, moormän, biförare, hovmästare, kockar, sjukvårdare, fo <H~r a fcr, s,krivbiträden, tecknare, skoma'arc, skräddare och vädcr Jeksbiträdcn. Samtiga dessa värnpiktiga ska fya kvaifikationerna för underbefäsuta11ni1w med undana,o: av biförare, bagare, skomakare, skrä~dar~ och skrivbi r,~idc. En granskning av siffrorna i tabeerna i 1056 års fö rdeningsgo utvisar, a 980 man ska uttagas ti fottan fö r underbcfäsubidning. Av dessa beräknas 180 vara ~jii man sh ~_~sinskrivna, vika personigen instät sig vid inskrivnin gsfor 0 rättningarna. Utöver antaet 980 beräknas ytterigare c:a ~-2 man sjömanshusinskrivna, vika ej varit närvarande vid fo r rättningarna på grund av anstäning i sjöfart, kunna u t~gas i ansutning ti inryckningen. Fottan får såedes f n å rhgen 1200 värnpiktiga, ämpiga för underbefäsutbidning, d. v 5 c:a tredjedeen av årskontingenten. Fottan får sina värnpiktiga från hea andet. En gr an.~kning av hur årsuttagningen tedde sig 1955 inom andets oh {i Inskri v n in gs~ ------ 0 111 råde --- j\nta vp. uttagna Anta vp en!. Go - direktiv Io Io 6 7 I o 11 Tab. 8. I o 12 Io Io 5 14 47 44 129 53 5 2 50 60 90 55 3 3 I o 21 7 I o 9 I o 15 I o 16 I o 17 G 743 I o 17 Bh 3 34 64 38 35 80 38 ------------~--~~--~.--~--~' --~--- ~-----~---~--;--- ö ver- resp. -3-16 + 39-2 +2 1-1 +7 1 +3-1 -16 +o underskott In s k rivnin gs~ område Anta vp uttagna I o s 91 1 44 60 22 Jo 8 47 I o JO 86 Io Io 2 3! Io Io J) 19 5 11 Anta vp en!. 75 59 85 25 45 90 2 2 3 - - - Go- direktiv Över- resp. +16-15-251-1 +2-4 +3 +o +2 +I + underskott -------------~~--~--~--~~--~--~--~~---------- inskrivningsområden visar detta. Antaet i fördeningsg.o önskade värnpiktiga, ämpiga för undcrbefäsutbidning, har r edovisats i ovanstående tabe (Tab 3). Samtidigt har resutatet från inskrivningsförrättningarna inagts i denna tabe för att visa i viken mån det varit möjigt att föja direktiven. En summering av över- och underskott vid dc oika områdena utvisar ett totat ö-verskott av 25 man. Dessa 'Orde dock mer än vä erfordras för.att täcka den avgång, 8?.~11 av oika skä äger rum, innan kontingenten inryckt ti tjanstgöring. I o 20 I o 18

74:4 Antaet v~rnpi~ig~, so~11.:'ka~ utagas i yrkestjänst antecknas for utb1dmng 1 sarsoda fackbefattnina 1r eje' c:a 180 resp ~n7 man. nc ' Utgö' Det bör sutigen omtaas, att utöver den stora förder?'o _:n _u~iver.. c~~r~a Yärn~?.i~ sbyrån _efc~ dc <Ws ~~:~g s. msknvnmgsforratmngarna for aret et sarsjot ed<e ce v_~ri angi~ r es _tideningen a; värnpiktiga hänfiina ti~d e, agre hesjktmtgsgrupp_?rna. 3 o~~~ 4. ~essa iit:o h u vud s a k~\~ gen avsedda for handracknmgstjanst 1 andbefattningar. p.. '. fottans de utgör denna värnpiktsgrupp c:a 200 11 '1an. Inskriuningsinstrukion. I ans~1tn~ng ~i Ins~rivningsföror~~~inge!1 utfä r_das på go en Insknvmngsmstrutwn (Insi) att tjana ti cdmng för inskrivningsmyndigheterna. Som tidigare nämnts är den 1111 gäande inskrivningsinstruktionen faststäd i augusti 1956. A v Insi framgår b a hur inskrivningsförrättningarna skoa förberedas, tivägagångssättet vic inskrivningen, oika be. stämmejser för uttagning och tidening av de oika värnpiktskategorierna samt ce särskida åtgärder, som sko a vidtagas med vissa värnpiktiga. I övrigt innehåer instruktionen vissa besämmeser om vad som ska iakaaas vid och efter inskrivningsnänmdens avsutande och cxt.'a sammanträden. I särskida biagor återfinnas tabeer över dc fordringar och kvaifikationer, som. de värnpiktiga sko a h a för att kunna uttagas ti viss utbidning. Uttagningen och tideningen av fottans värnpiktiga sker i stort sc med edning av ovan nämnda fördeningsgo samt vissa föreskrifter från Centraa Värnpiktsbyrå n. Insk ri\' ningsinsruk tioncn innehåer emeertid en he de anvisningar i dessa avseenden. Som amän rege fastsås fiirst att vid uttagning och tidening ska tises at dc värnpiktigas egenskape r, kunskape r och färdigheter komma ti h iis a användning. Vidare ska eftersträvas, at tideningen av re~ pcktive utbidningskategorier i kvaitativt hänseende bh: ikvärdig vid oika truppsag och förband. Och så ska,. e] at förgömma, hänsyn så vitt möjigt tagas ti de värnpiktigas önskemå.. Uttagningen för befäsutbidning omfattar uttagning for officers-, underofficers- och underhefäsutbidning. För fottans de är särskit att observera, att värnpi~t ig a, vik_a styrkt, at de genomgått minst två sommaromgångar av as 1~ 1 ~ rantutbidning vid sjövärnskåren och förkara sig h a fo 01 745, ik genomgå fusändig sådan utbidning uttagas för ui ~Jdnin g vid fottan, däc.ks.avdeningen. Beroende på deras ]JJ'aifikationer kunna de kassificeras som underofficers ;;sp underbefäsämpiga. Värnpiktiga äkare och tandäkare, som uttagas för tbidning i speciajänst oc.h önska göra sin tjänstgöring vid ~~~arin e n, anmäas ti Centraa Värnpiktsbyrån. Vika, som koa uttagas, bcsti:immes seeermera av chefen för Centraa ~r ärn p idsbyrån. Samtiga dessa värnpiktiga tideas fot- 1911. inskrivningsinstruktionen innehåer c särskit avsnitt, som behandar uttagning och tidening av de sjömanshus- inskrivn a värnpiktiga. Sjökaptcner och ikstäda samt eeyer vid sjökaptens.-, styrmans-, sjöingenjörs- eer maskinteimikerk ass vid sjöbefässkoa tideas fottan och inräknas ej i de anta, som angives i förceningsgo. Värnpi k tiga, som kunna visa, at de äro befäs- eer maskineever vid handesfottan, tideas fottan, oavsett deras anstä ningstid ti sjöss. Dessa inräknas i det anta förd eningsgo angiver. Sjömanshusinskrivna värnpiktiga, vika instäa sig vid inskrivningsförrättning, erhåa tidening efter ämpighet i varj e särskit fa antingen ti fottan eer kustartieriet eer ti annan försvarsgren. Härvid ska dock den regen ~ äa, att de som haft minst tov månaders anstäning p f1 handesfartyg, i förstn. hand tideas fottan. I fördeningsgo angive t anta utfyes i andra hnnd med sihana värnpi'kt i ~ a, vika haft kortare anstäningstid på fartyg - dock mmst sex månader. Undantag frå n dessa b estämmeser utgör Yärnpik tig, som är kvrkobokförd inom Gotands än. Sf1can Yärnpikig ska at(d tideas förband på Gotand. Sjömanshusinskrivna värnpiktiga, vika inskrivas utan Personig närvaro, tideas fottan... Det kan sutigen framhåas, at de sjömanshusinskrivna ~' arnpi k ti ga, vika i ns.täa sig vid inskri vningsförrä ttniug och tideas fottan, vid denna förrättning ej uttagas eer antecknas för de miitära yrkestjänster resp fackbefattning ~:, so1:1 upptagas i fördeningsgo utom då det gäer ubid~- Jng h kock eer hovmästare.,.. Fera skä taa för att fottan ej tideas at för stort anta r tnanshusinskrivna värnpiktiga. Det viktigaste av dessa { ' att bemanningen av örogsfottan och handesfottan ska nna tigodoses j ~im sides vid mobiisering.

746 Under sist förfutna år har probemet om bemannin våra.~1an~?.s~artyg i kri~ aktuaiserat de ~jömans h usj 1~~~ 1 } " na varnp>~khgas utnyttjande. En utrednmg av hithör Lv. probem torde vara att förvänta. ande I inskrivningsinst!"uktionen finnes även föreskrifter 01 de som erhåa fast anstäning som t ex befä s ecv e 1 ~1 ~ t fottan ska inskrivas i samband med vunnen anstän " 1 d varv.~ d dc. u t.~?gas f <:J : underbefäs u bid1:ing._ De k on t ra~ ~ ~~ ansada mra!{nas e.] 1 det anta, som ang1ves 1 fördcninu I samband med de kontraktsanstädas inskrivning hö r:s~go, nämnas, at instruktionen även innehåer hestänn\jcser : 1 1 ~ f?rtidsins~: ivni1:g. Yn~inp;, som avosc_r sö~a anstäning b o~ sasom funrsasp1rant v1d fottan, ma 1nsknvas det år, varu n. der han fyer sjutton eer redan vid sexton år, om cien tjänstgöring han ska fugöra påbörjas först under det år han fyer sjutton. Yid förtiesinskrivning måste masma ns samtycke föreigga.. Prövning av värnpiktiga. Psykoogisk pröuning uid inskriuningsförriitningama. Den psykoogiska prövningen vid inskrivningsförrättningarna omfattar tre m oment: 1. Inskrivningsprovet 2. Ifyande av kvaifikaionsko ri. 3. Exporation. 1. Inskrivningsprovet (i-provet). a. Användningsområde. Psykoogiska prov i fonn av på vetenskapiga grunder sammansatt inteigenstest användes redan 1913 försöksvis vid inskrivningsförrättningarna inom vissa inskrivningsområden. Sedan 19-1-! ha dyika pro; använts inom aa inskrivningsom råden i riket. Proven har undergå tt en kontinuerig utvecking, viken syftat ti att ~ J] t mera förbättra deras förmåga att stäa prognos för de 1 n skrivningsskydigas framtida miitära uthidbarhe och användbarhet. Samtiga yngingar, som instäa sig för inskrivning, senomgå inskrivningsprovet (I-provet). Dc sjömansh u si n skri ~ na, vika ej personigen instäa sig vid inskrivni n gs fö ::~ a t t: ningarna, genomgå provet vid inryckning ti första tja 115 1. göring. C :a 40.000 man genomgå f n I-provet årigen. Prove ~ användande utgör därigenom den utan jämförese m est on f~ 1 ttande p sykoogiska prövningsverksamhet, som hedrives i -t and. va b-.ä_ndamå. I-pr?.v.ets ändamå är enigt gäande instruk-. 11 er huvudsak foj ande: 747 tjo att möjiggöra en kassificering av de inskrivningsskydiga efter deras mentaa nivå (deras "förståndsgåvor''), att underätta uppspårandet av samt tjäna som hjäpmede vid fördeningen av dc inskrivningsskydiga, vika syn as ämpiga för befäsutbidning, att förhindra att tideningskontingenterna av övriga värnpik tiga ti dc oika försvarsgrenarna och truppsagen fedimensioneras med hänsyn ti i dem ingående anta m an med goda respektive mindre goda inteektuea förutsättningar, så att en rättvis fördening mean oika försvarsgrenar och truppsag möjiggöres och att m öjiggöra att man redan på detta tidiga stadium kan uppspåra huvuddeen av sådana inskrivningsskydiga, vika ti föjd av gravare inteektue efterbivenhet ick e kunna förväntas tigodogöra sig u bidning i vapentjänst. c. Samm ansättning. I-provet är ett skriftigt prov, som genomgås av de inskrivningsskydiga gruppvis med som rege c:a 30 m an samtidigt. Som proyecare fungerar en.officer (kapten eer öj in an t), som genomgå t specie prov edareutbidning. Sjäva provet kräver en tid av c:a 60 minuter. Den n uvarande versionen, I-prov 195-1, innehåer fem oika deprov, vika representera fem skida provtypcr, som vardera är o företrädda av ett ferta frågor. Dessa äro ordnade efter svår ighetsgrad från ätm e ti svårare uppgifter. För ~~för a n cet av varje deprov står en viss begränsad tid ti forfogande, viken experimentet fixerats. Härvid har iakt ~agits att en ökning av tidsmåttet utöver det nu fastsagna c~e skue medföra någon nämnvärd ökning av det genom S~tti ga antaet rätt östa uppgifter hos de oika prövade ooh ej heer skue rubba dessas inbördes. rangordning i provet.. För varj e deprov får den prövade muntig och skriftig }~strukt ion om tivägagångssättet vid provets. ösande samt ar dessutom sjäv ösa vissa övningsexempe. Besvarandet ay frågorna sker b a genont uneerstrykning av på förhand givna svarsa ternativ. 49

74:8 Provtyper och sammansättning av dessa har i I-prov 19 iksom i dc föregående versionerna av detta prov, hestä <{, )å grundva av synnerigen omfattande undersökninaa'1\s. o ett stort anta ohka testtyper pa ett s t or t oc h reprcsentati "' av. m.ateria av värnpiktiga. 't d. Hänsynstagande ti resu~aten i 1-pi:ovet. Ti grund för utvärderingen av res~1tatcn 1 I-prove,t h,gg~r an taet rätt östa uppaifter inom varje deprov. De pa sa satt uppkomn råpoänge~ överföres för var j e deprov ti en ~_-gr a~ug stan~ dardskaa. Den totaa summan av standardpoang 1 de fem deproven överföres också i 9-gradig, st~ndards_ka a och ger på detta sätt provgruppen, som atsa differen.~ier ar de prö. vade i 9 grupper med hänsyn ti deras amanna fönnaga att tigodogöra sig miitär utbidning. De 9 provgrupperna ha föj ande innebörd: Provgrupp 1: Denna grupp utgör c.:a 4 % av årskassen och omfattar huvudsakigen inskrivningsskydiga, vika ti fö jd av inteektue efterbivenhet icke kan förväntas tigo dogöra sig utbidningen i vape1~tjänst: Sa~ntiga vp, som hänförts ti provarupp 1 eer ti hes1ktnmgsgrupp 4 (3) mer! psykiska defekter undergår psykiatrisk undersökning ef ter inryckning ti 1. tjänstgöring. Provgrupp 2 och 3: Dessa grupper o~nfattar c:a 7 7r, resp 12 % närmast över provgrupp 1 och igger kart under genomsnittet för åderskassen. Tisammans med provgrupp 4 utgör de huvuddeen av värnpiktiga, avsedda a tt utbidas ti meniga värnpiktiga. Provgrupp 4: Denna grupp omfattar c :a 17 % och igger närmast under genomsnittet. Provgrupp 4 är m est ampac för tjänstgöring som n1.eniga värnpiktiga. Provgrupp 5: Genomsnittsgruppen, utgör_ande c.: a 20 % av åderskassen. För att hänvisas ti exporation kraves att der: värnpi'ktige, tihör ägst provgrupp 5. Inskrivnings sky dr~~ ~ )rovgrupp 5 kan därest de vid exporation erhåer ags L. skainingssiffrorna 3 resp 6, uttagas ti under b er f" a s- resp e underofficersutbidning. Som rege är det dock ej?.dast t: 01 bästa deen av provgrupp 5, som behöver ifrågakomma uttagning ti befäsutbidning. Provgrupp 6: Denna grupp omfattar c:a 17 '7<: och ig~~ närmast över genomsnittet. Huvuddeen av de ti uneer fäsutbidning ämpiga tihör provgrupperna 5 och G. Fig. 1. 34 s 6 7 8 9 12 17 20 17 12. 7 4 % Standardpoäng. Pro:vgrupp. 74:9 Provgrupp 7 och 8: Dessa grupper omfattar c:a 12 % resp 7 % närmast över provgrupp 6 och igger kart över genomsnittet. Huvuddeen av de ti underofficersutbidning ämpiga tihör provgrupperna 7 och 8. Pro vgrupp 9: Denna grupp omfatta~ de 4 fo i ~nteektuet hänseende bästa av åderskassen. VId bedommngen av befäsämpigheten för den prövade tihörande provgrupp.. 9 bör observeras, att vissa prövade i denna grupp ofta ar ensidigt teoretiskt inriktade. De kan därför vara mindre ämpiera med hänsyn til de krav på praktisk edarförmåga, ~ 0111 b;fäsutbidningen stäer. Sådana inskri:rnings:sky?iga ar emeertid ofta vä ämpade för utbidning 1 specjat]anst. Beträffande hänsvnsta"andct ti resutatet i provet tjänar föjande synpunkte; ti edning. Det erhåna provresutatet får i intet fa eda ti schematiska eer rent siffermässiga 1 ~knin gar av den inskrivningsskydiges prestationer. Indetngen i provgrupper och anvisningar för bedömning av de

750 oika ~ep r ovsresutaten är att betrakta som_ qränsrr,. n~ed ho g gra.d av sannoikhet uppdear de inskrivning ' t!ka d1g~ med hansyn ti der as amäninteektuea fö~. 1 ~~,'Y Vaqe provresutat måste b edömas mot bakgrund. 1, ctga. prövades hea sociaa mij ö, varvid särskit hans sk~)~- de11 yrkesutbidning måste beaktas. Och Proven äro att betrakta som hjäpmede åt inskriyn. t f ' b.. ngs n~ync rg 1e en oc 1 ar IC{e ensamrna r avgorande för hed.. nmgen av den inskrivningsskydiges kvaifikationer. 2. Kvaifi kationskort. Samtiga inskrivningsskydiga få under c :a 15 m innte" fya i ett frågesch ema angående skogång, yrkesuthi< nini speciea färdigh eter av betydese för p acering under m i i ~ tärtj änsten, fritidsin tress en, medemskap och förtroendeupp. drag i föreningar, önskemå beträffande miitärtjänsten m 111, Schemat finnes på ett s k kvaifikationskort, där uppgifterna kunna kompieteras av exporatören under dennes samta med den prövade. På kvaifikationskortet införes vidare sammanstäni ng av den inskrivningsskydiges provresutat i I-provet, exporatörens skattning och karakteristik. 0 111 Kvaifikationskortet sändes ti det förhand, där den värnpiktige ska utbidas och de uppgifter de innehåer ska tjäna tiedning vid fördening och pacering vid förb ande t. Sedan kortet fyt dessa uppgifter och försetts m ed p:\ tavtryck (betyg, krigspacering o d) arkiveras det p ~t :\Iiitiirpsykoogiska institutet. 3. Exporat ion. Som ett kompement ti I-provet genomföres sedan h~ stcn 1950 enskida. samta s k exporationer, vid inskrivnmgsförrättningarna. Härvid tjänstgör des civia psykooger, des officerare som_ exporatörer. Samtiga exporatörer ha genomgått en kurs i personighetspsykoogi och exporationsteknik om c:a 100 föreäsnings- och övningstimmar. De speciea måsättningarna för de atsedan 1950 regemässigt å terkommande exporationerna äro föj ande: att ge en mera fyig bid av den inskrivningsskydiges a: männa bakgrund: utbidning, yrkeskvaifikationcr, 5 ~ ciaa bakgrund, intressen samt önskemå angående J- 1 751 }itär.p.~ac~ring än.vad som under inskrivningsprocedur en 1 ovngt kan framkomn1a, att ge underag för en bedömning av den inskrivningsskydige med hänsyn ti vissa personiga egenskaper, som äro av betydese för hans miitära användbarhet ' att möjiggöra en kontro av I-provsresutatet, atså huruvida detta svarar ti vad vederbörande med hänsyn ti civi status, uppträdande under exporat1onen m m k an tänkas prestera, att hos den inskrivningsskydige skapa en positiv instäni'nq ti inskrivningsnämndens strävan att p å bästa sätt pacera honom så, att hans kvaifikationer och personjiga. önskemå så ångt n1öjigt här tigodoses, samt att ge underag för bedömning av huruvida. den inskrivningsskydige på grund av sociaa indikationer icke hör ifrågakomma ti förängd utbidning. För h änvisning ti exporation gäer särskida bestämmeser, som avse att säkerstäa en nä ~rmare undersökning des av aa som på grundva av I-provsresutatet kan hedömas som ev bef~isämpiga, des av dem som av nämndens ordföran de, äkaren eer provedaren bedömts som tveksamma f a och om vika ytterigare uppysningar behöva inhämtas. Sj äva exporationen tar i genomsnit c:a 12 minuter i anspråk för varje man. Med skrivarbete, granskning av hancingat o dy uppgår totatiden ti 15-16 minuter. Exporationen berör den inskrivningsskydiges yrkesva och ytkesa~p assning, skogång, hemmijö, intressen och fritidssyssesattningar samt önskemå om mtitär pacering. Exporaionen utmynnar des i skattning, des i en kor;t karakteristik av den exporerade.,swttningen, som_ tidigare omfattat variaberna amänhef~vnin~, kär:-s~mässig sta_hiitet och b~.fä~ämj?ighet, gäer t o 111 m sknvnmgarna 19~2 endast befasamphghe. I-provst~sut a t e t s infytande på denna skattning är fixerad på en VIss rim ig nivå. Skattningen sker efter en 9:-gradig skaa, ~e~ inom viken de av skaan exporatören ska röra sjg i t et mdividuea faet är normerat av vederbörandes I-provssksnt ~ t. V;i.? t. ex ett högt sådant är exporatören fö,r sin attnmg hanvrsad ti skaans övre de. Fördeningsprinci-

752 perna, som fö.i a en viss procentue indening äro c.', ',n[ - struerac'e, att antaet av dem, som ska erhåa s 'tt.' 01 1-....., '" ntn varden mean vissa granser, kommer att motsvara det gs. f.. ' b 1. Una ~r 1ga. uttagmngs e 1ovet h underofficers- r esp und.<sefasutbjdning inom oika inskrivningsområden. Genom ybe, system erhåer man erforderig jämförbarhet mean he \~ tt a ningarna gjorda vid oika 'inskrivningsområden. c 0111 -. Exi?o: atören s~<river.. även en kort karakteristik av de msknvnmgsskychgc. For att underätta utformninocn 1 :? enna kar.?kter~sik och ås ~.adkomma önskvä_rd en h~t igh:~ 1 u~tryckssatt o.ika cxp or ~.torer emc~n ha vissa k arak terisermgsutryck ti exporatorernas cdnmg samats i ett sch _ ma, smn ingår i instruktionen för exporatörer. e Prövning inför inskrivningsnämnden. Jnskrivningsförrä_ttningen avsutas med att i_nskrivningsnanu~den me.d e_dnmg av resutaten av psykoogisk prövning och a!<arh cs idmn.~ samt ~!c arbets- ~~h skobety~ eer övriga handmgar den provade faretett bedomer den bhvandc värnpiktiges miitära användbarhet samt kassificerar h onom såsom underofficcrsämpig, underbefäsämpig eer ej befä sämpig. Yärnpiktiga, vika vid äkarbesiktning befunni ts odugiga ti krist,i änst, frikaas från värnpiktens fugörande, övriga äro inskrivna i och med att deras tjänstedugighet konstaterats. Foians ande au vissa aktuea provgrupper. Med edning av de statistiska uppgifterna från inskrivningsförrättningarna 1955 har vissa jämföreser gjorts mean fördeningen av dc oika provgrupperna inom hea försvaret resp fottan. Av figur 2 på.sidan 753 framgår den procentuea fö rdeni,ngen av antaet värnp:ijdiga inom försvaret resp f ottan. Den normaa fördeningen enigt fig 1 h ar inagts som jämförese., A v figuren framgår, att det endas förefinnes r eativt sma avvikeser från norma-fördeningen. En granskning har även gjorts för att se hur stor pr oce n~ tue ande fottan får av de oika skokategorierna. F ig ~~ r J p~ si?an 75c1 utvis~r den proc~~1tue_a ti_deningen.. av var ~E piktiga, uttagna h underbefasutb1dnmg med hansyn. ~ tidigare skounderbyggnad. Av figuren framgår, att det ti. 1 1 gare påpeka'.de över.skottet av medeinteigensgruppen " 1 c ' 94 ~.. o.. = normofördening.o :, 2 3 5 o. f: " 1 = förs va re! -=fottan. o_;/" b 7.... Fig. 2. Provgrupper :för åderskass 1957. 753 tideningen övernsstämmer med skoförhåandena. Gruppen värnpiktiga med fokskoa med påbyggnad är såunda betydigt större procentuet representerad vid fottan, medan v.ärnpiktiga med reaskaenivå och gymnasie- och högre nivå hgga kart under totaprocenten inom färrsvaret. En jämförese mean medeprovgrupperna i juikontin?enterna, där de värnpiktiga som rege kom1na från yrken 1..~nd, och novemberkontingenterna, där de värnpiktiga äro 8 0 11anshusinskrivna, utvisar att den förstnämnda kategorien har något bättre medeprovgruppsvärde. Skinaden är hh.eertid föga markant, viket framgår av nedanstående ta_ en 4 p å sidan 755. k Någon påtagig standardförbättring under de senaste åren an ej förmärkas inom de båda vär npiktskategorierna. Där-

754 ~O%. Tab. If. 755 30 1'.:: : = fö rsv aret = f ottan ~ Kontingent Anta M p gr Juikontingent 1954... 650 6,77 )) 1955... 737 6,07 )) 1956... 745 6, 16 Novemberkontingent 1954... 495 5,88 )) 1955... 482 5,95 )) 1956...... 442 6,15 Medeta )6,33 jsm 20 O provgruppen för dessa se~ar? kat.cgorier var 6,26 och ~Uts å högt e än för samma års JUhkontmgent. Detta tyder pa att det varit en god kvaitet på dc värnpiktiga av denna åderskass, vika varit inmönstrade i civi sjöfart 1955~1956. Inkaese au d e uämpiktiga. Varje år ut s~indcs på go bestämmeser, vari föreskrives hur och var dc oika värnpiktskategorierna ~co'a fugö't'a sin utbidning eer tjänstgöring. För fottans de omfatta dessa go: Enbart Fokskoa ReaEkoe- Gymnasie- och fokskoa med påbyggnad nivå högre nivå Fig. 3. skounderbyggnad för ubefuttagna vp av åderskass 1957 tideade fottan resp. hea försvaret. emot kan man utäsa, att novemberkontingentens 195~ värde ä~ ~.örhå a_i~.devis hö~t i t~been: Så v~r även fa ti~ band sava de S]omanshusmsknvna, v1ka ej togos u t. uncerbefäsutbidning, som även band d e sjöman sh U 51 ~: skrivna, vika bivit inskrivna utan personig närvaro..mede Tjänstgöringsbestämmeser för fottans oika Utgives i januari värnpiktskategorier, SOTI skoa f ugöra tjänstgöring i en föjd. Tjänstgör ingsbestämmeser för värnpiktiga Utgives i okt-nov sjökaptener och ikstäda, som skoa fugöra fortsatt tjänstgöring. 1..._ ~agna ti 'P'oiati,te, (int,ndente,, Ingen- ~ 1956 utgiven go, som Tjänstgöringsbestämmeser för värnpiktiga! Regeras genom en i dec Jorer, t ekniker och oika sag av äkare m. f) ska gäa t v

756 Utöver dessa go utgives i jui-augusti även en för het försvaret gemensam "orienterings-go". Denna innehåer 8,a dana uppgifter, att de värnpiktiga redan vid inskrivning ekunna uppysas om de beräknade tidpunkter, då dc be r ör~ avses inkaas ti tjänstgöring. a Den katego~:ivisa förde~~inge~1 a.v vär.npiktiga i ~ hn ä nhet och underbefasuttagna varnphkhga v1d fottan p a inrvc t ningskontingenter regeras av CM på marinorder. z- CUM uppgör därefter med hjäp av håkortsrcgistrerina av oika kvaifikationer m.m förteckningar över de v ärn~ piktiga, som böra kaas in i de,oika kontingenterna och tistäer varje man en inkaeseorder, som_ rege 2- ;~ å. nader innan instäesedagen. CM har vidare bestämt nedanstående fördening fö r instäese, mottagning och som rege även grundäggande re_ krytutbidning. Pats Kategori KSS Officersaspiranter och därmed jämföriga_ Värnpiktiga uttagna för utbidning i speciatjänst. Götebor.gsskoorna Karskronaskoorna Värnpiktiga sjökaptener och ikstäda. Värnpiktiga tilhörande besiktningsgrupp 3-4. Värnpiktiga tihörande beeiktningsgrupp 1-2. ---- Yrkesgrensprov efter inryckningen. Efter inryckningen ti tjänstgöring genomgå d e v ä rn p ~iktiga, vika vid inskrivningen bivit uttagna ti underbefasutbidning, särskida yrkesgrensprov.. Man har visserigen redan ett visst underag för detta eftet inskrivningsproven, xttrande från exp~oratör~r ~~m t de t; ~ ~;~ förda egna önskemaen. Men detta racker ej for att rn ~ o]f den värnpiktiges ämpighet för fottans många specie ' 757 kescrrenar, där vederbörande måste, för att kara ut tjäns ~'1 I _besitt a vissa per,soniga anag. te före yrkesgrens1jroven kargöres för de värnpiktiga av- 'kten och ändamået med desamma. De få b a r eda på att 51 an genmr1 dyika prov vi skaffa sig en uppfattning om 11 r de passar för oika yrken inom fottan och att dc säker' \:~en kan räkna m_~d ah trivas bäst med den yrkes gren,.dc visa sig ha anag for. Provtiderna äro i amänhet rätt korta och därfö!l' gäer det fö r dem som prövas a.tt arbeta snabbt och noggrant. Fö'I' uttagning ti avståndsobservatörer resp artierimatroser prövas b a det stereoskopiska seendet och synskärpan. Lämpigheten ti radiotjänst utrönes genom att man pröva11 förmågan att uppfatta rytmiska judenhcter. Hydrofonmatroser uttagas b a efter anag att uppfatta tonhöjder m m. Andra prov visa den värnpiktiges tekniska förmåga eer manuea färdighet. Sutigen kan nämnas de prov, som ordnas för att avgö-ra den värnpiktiges kunskaper i eekh''o' teknik, ångtekni>z, motorära o s v för att avgöra vederbörandes ämpighet ti yrkesgrenar inom maskinavdeningen. Genom att man använder särskit utstansade maar i ikhet med dem som användes vid inskrivningsprovens rättande kan resuaen snabbt uträknas. Resutaten av san1it<iga prov samt vissa dear av tidigare g.i orda inskrivningsprov uppföres på et.t sammanstäningskort för var och en av de ]WÖvade. Efter utförda arbetsstudier ombord m m har man utrönt vika prov, som kunna anses ämpiga för resp yrkesgren. Med hänsyn tm den vikt och betydese ett prov har f cir yrr kesgrenen mu tipiceras resutatet med en koefficient från 1-5. De korrigerade resutaten av för yrkesgrenen aktuea prov adderas därefter ti en sutsumma som utvisar den värnpiktiges kvaifikationer ti vrkesgr~nen i förhåande ti de övriga som prövat ti de;ma. För att kunna avgö~ a viken hrkesgren en värnpiktig passar ti i första, andra och tredje and o s v måste dc erhåna sutsumm.orna omvandas ti B~- ny skaa, vars värden bi sinsemean direkt jämförbara. 1 a~neo p.era~ionerna ut~öras h~~vid enigt av miitärpsykoogska mshtutet uppgjorda raknescheman. Sintprodukten kv dessa räkneoperat~_on er.an.ge ge!1on1 jämfö-reseta ti.. vien Yrkesgren den varnphkhge pa grundva av de utforcia Droven hö,r passa.

758 759,Resutatet av yrkesgrensproven utgör endast en av rc f torer, som personauttagningsdetajen har ti edning ~~ yrk esgrensuttagningen. 'e[ Det bör kanhända ånyo framhåas, att yrkcsgrensut ningcn i sor utsträckning bygger på den enskides fv st~~kvaifjkationer. Framför at gäer detta ögonen och ör ons 'a För att f:å fram godkän~a ar~i:ri - o~~ rada~~matr ose r 1å~ ~~ ett r~a tjvt stort anta varnj?_hk_tiga provas utover.?e önskade kontmgenterna. De som darvid ej kunna godkannas, Ine som ika fut fyer fordringa,rna på däcksavdeningen, mås t~ paceras som exempevis signa-, min-, svep_ eer hydrofon. matroser. De för hörse icke godkända hydrofonm atroserna sändes ti öronspeciaist SutJ-esutaet 'bir föj aktigen, att på ögon och öron kasserade men för däcksavdeningen godkända värnpiktiga paceras som signa-, min- eer svep'ma. troscr. Huruvida dessa fysiska urva resuterar i jämföriga ps.ykiska, så att exempevis signamatroserna därigenom erhåer en av dc ägsta siffrorna i mcdeprovgrupp, är svårt att säga (jämför t abe ovan). ' För att beysa hur de oika yrkesgrenarna tiförts värnpiktiga med avseende på provg'ruppsvärdc har n edanståendc tabe uppgjorts. (T ab 5). Tabeen utvisar personantagningsrcsnatct för åren 1955 och 1956. För att ej göra tabeen at för omfattande har dc mest representativa yrkesgrenarna inom yrkesavdeningarna vats. Tabeen utvisar en reativt jämn fördening av inteigenstigången på samtiga yrkesgrenar med undantag för teehantverkarna, som het naturigt måste uttagas band de bästa förmågorna. Som j ämjöre~c har Inedcprovgruppsvärdena för värnpiktiga däcksmatroser, ej uttagna ti underbefäsutbidning, införts ängst ti h öger. Bedömning av resutatet. För a tt bedöma resutatet av aa de åtgärder, vika vidtagas fö,r att H ut tiräckigt anta användbara värnpikiga i krigsorganisationen, kan man bott hänvisa ti utfaet av de värnpiktigas. utbidning. Härvid synes det enkast att stn dera hur m ånga som. i de oika kategorierna uppnått vitsorc för förordnande i de aktuea bcfäsgraderna.._ Inom grupperna värnpiktiga uttagna ti officers-, under officers- eer speciautbidning torde man som rege k un_n: säga, att resutatet är mycket gott. Det är endast ensta: värnpiktiga, som. av oika anedningar ej uppnå godtagbara _':).c ö E-< ~ >Q L 'J L 'J O) ~ ~ ö ::::: <) ~ I::J' "' <).!t: ::n ~ ö ö ::::: "' ~.;:; <) ~... ::::: :o I::J'..._.s ~ '.)...... <) ::::: '"\:i o :~ ~ ~ ~ ~~ ~== ;j '.) ~ ~ o - ~ ::::: ~ "' ~-.!.... ~ '.) :o ~ -'.),.() ö... '.) '"\:i ::::: ö......_ :o,... t::..., :\:j ö.,.,.:;...... M <U!:: ::s o. "' M..._ E 2 -..o "' <U ~ -;; ::s s -,:::::::: >..c <U cu :;:: t:: "' mpgrp ] an t -- >..c mpgrp "' an t c mpgrp s o s an t -o v mpgrp an t.-"1 mpgrp u o ---'< an t Jj..c E...... mpgrp an t mpgrp an t P.. mpgrp o s an t <I s mpgrp "' an t.s t:: -;:; <U o M ~ "' "' - - o ~,- ~- "<i ~- - "' "' "' 00 - - ""' \D r--. \D r) -t< tri N "'... "'!. ~... -... -... - r--. - oo_ N "' r) tri N n N \!;)- "' - "' o o... "' N \D n N w - r) N r--. r) tri N N - 00 w' v) \!;)- 0 w - -......... r--. r--. N "' - w ~ "' "'... _ \D w_ v-) v) r) v) r) N - N N r--. r) r) r--....... r--. N "'- 00 ''";. v-) v-) r) v-) r) o \!) tri N r) tri tri tri -t< N N - - r) "' "'- N oo_ v-) r)- n 0 r) o 00 r) r--. o N - N 00 \D - "' "' w r) o_ v).,;.o 0 \D r) N r) N r) N N - 00 r) r--. o "";. 00 r--. v-) 0 r) "',..., N - N <r, w' v) \!;)- r)- N 00 o r) "' r-- 00 "' w_ o "' v-) v-) r) 0 v-) - N 00 o 00, r--. ""' \D... N - - :::... n r) \D r) n r) r) \D ~ "' "' "' -- M "' - "' - o. <U... > > s ~...c:!:: c ~ --; o --; o o.... z z ::s!:: u...,..., (/) "' c Si.2

760 761 Tab. 6. Yrkesavdening ~ ~ontingent Sununa 1 D -- E M H % Jui 1955 282 95 166 169 712 Totat........... Förordnade ti k 230 so 134 163 607 ~ s-' ),_ betet kan förbättras ytterigare. Detta är av mycket stor ij tydese i den situation fottan är idag. Ett fö.rstkassigt utbecmingsarbete är nämigen första förutsättningen för att vi 1 f.~a få kunnigt fok på aa de mångfadiga patser, som skoa besättas med värnpiktiga. Och att ha kunnigt fok på 5.. tt pats innebär en borgen för att uppgifterna 'fugöras r ~ ed arbetsgädje och i en anda som. är ti b å t n ad för ': j äns- ::ns effektivitet. ' 64 --------------- Nov 1955 173 195 41 473 Totat......... Förordnade ti k. 126 48 152 31 357 f 75, 5 vitso-rd. Ino111 den stora gruppen värnpiktiga uttagna n underbefäsutbidning är resutatet i stort sett även tifredsstäande. Bortfaet bir här givetvis större, enär en de värnpiktiga under den praktiska tiämpningen visar sig oämpiga för bcfästj änst. Hur s or de av en årskontingen t so1n uppnår tifredssäanrc vitsord inom dc oika yrkesavdeningarna framgår ay tabe 6 ovan. I tabeen har redovis~ts det anta värnpiktiga, vika erhåit vitsord för förordnande ti k orpra ur jui- och november-kontingenterna 1955. De som ej kunnat förordnas ti korpraer ha som rege uppfyttats ti 2 k sj. - Avsutning. Det är ett omfattande och skiftande arbete, som nedägges från det inskrivninga rna taga sin början ti dess att ut ~a g ningarna ti de oika yrkesgrenarna.och spcciabefattnjjg arna äro avsutade. Tigång och efterfrågan, de värnpjjktigas egna önske m~, yrkeskunskaper, förutsättningar och anag skapa m änga, oftt svårösta probem, som dock m å sc ösas på ett tifredss ta ande sätt. Metoderna för urva å ena sidan och en kar tägg' ning av de väsentiga kvaifikationerna för de oika befa}i ningshavarna ombord å den andra sican måste vara föremn för fortöpande metodiska undersökningar, så att uttagnings-

762 763 Skrov av trä för moderna mmsve pa re. Av öjtnant LENNAR T E I{J\'1 1\c.~. Artiken är gr undad på av edamoten, M. Schr. ber, 1956 avgiven årsberättese i vetenskapsgren:! skeppsbyggeri och maskinväsende och pubiceran med tistånd av resp. fartygseverantörcr. s Sedan unninnes tider har i vårt and framstäts fartyg och båtar av trä. Yissa av dessa tidigare konstruktioner såsom t ex vikingaskeppen m åste imponera även på en fartygs. byggare i våra dagar. Utveckingen från mitten av förra århundradet har emeertid fört med sig att förs jiim- och sedan ståfartyg bivit atmer dominerande. För n ärvarande är det huvudsak~gen små enheter som fiskebåtar, segeya chter och motorbåtar, som byggs av trä. Under andra värdskriget byggdes dock utomands e stort anta fartyg av trä, främst mins.vepare. och motortorpedbåtar. En av dc väsentigaste orsakerna därti torde ha va ri t att vasverkens kapacitet inte försog att täcka den enormt stegrade eferfrågan på stå. Det var vidare nödvändigt a i krigsproduktionen taga med aa varvsföretag a sn även småföretag, vikas erfarenhet huvudsakigen h änförde s1g ti träkonstruktioner och vikas utrustning ti större deen var uppbyggd för sådana. A ven hos oss byggdes emeertid ett efter våra fö rh åiandcn stort anta örogsfartyg av trä under de första kr ig s~1ren, nämigen minsveparna av yp M 3 och JVI 15. Dessa tni nsvepare var små, reativt ätt byggda båtar och de hade träbordäggning p å ståspant När det sedan bev frågan om att ersättn,ingsbygga Jnansveparc, vades stå som skrovmaterial Främsta o rs a {e~ därti var att då kända träkonstruktioner skue m edfotd tunga, k_umpiga och f~rhåande_vis dyra far.tyg. Det ~~~,1 em.eert1d kart redan vh denna hd att moderna m agn etts minkonstruktioner innebar ett så kraftigt hot mot si\j~.a ry;; at en övergång ti ett annat skrovmateria var n ödva ~~~~jd inom en mycket snar framtid. Oika aternativ var dat möjiga. Skrovet skue kunna hyggas h elt av ättmeta. _ På spant av ättmeta skue kunna anbr,ingas träbord 2 äggning. 3. skrovet skue kunna hyggas h et av trä. pen ättaste och snabbaste framkomiga vägen syntes vara att väja odet.. andra aternativet, atså att bygga minsvepare rrv trä pa atmctaskeett. Denna k onstruktion ansöt sig ~cks å nära ti den som använts för typerna M 3 och M 15. Efter ingående undersökningar och diskussioner kom man dock fram ti at skrovet i den nya mjinsvepartypen skue byggas ut es ut and~ av rä. Det _bör i deta sammanhang uppmärksammas at aven past diskuterades som byggnadsmatefial För dc förhåandevis stora far tvg, som det här va fråga om, :msågs dock past vara eh ännu atför osäkert materia. Försök och c:x:pnimentarbcie. Ur teknisk synpunktyar det väsentigt att få sft åg skro-v '~kt som möjigt. Dö rför borde immade konstmktioner användas i största utsträckning. Därigenom kom man b a [från svårigheten att ti rimiga priser få fram fugott tr ävirke i sådan mängd och av ~ådana dimensioner, som skue erfordrats,j en soid konstruktion. I träet förekommande feaktigheter, vika påverka håfastheten hos en av vanig,t virke tiverkad hyggnadsde, spear också mindre ro i en immad konstruktion, där fea1~tigheten koncentreras ti en viss ame. Detta jnnebäi' i sin tur, at~ även trä av H1g 1'-vaitct kan användas som byggnads, matena. Däremot torde det ine vara riktigt att man, som det ofta f ranjmdcs, sparar trä genom metoden. Det bör i verkigheten åtu,å större vo1ym 'trä di:irför a kvantiteten spi ökar med 'antaet bearb~ininga'r. Genom metoden att imma samman cit anta unna Jameer får man ett materia med reativt homogen fuktighetshat o: h träets vanigen s tora nedhöjning motverkas. Metoden ger saedes större möjigheter att utnyttja trämateriaets i övrigt goda h åf asthctsccrcnska Jer. d Vi ~ va av triisag stan~ad e man utan tvekan för furu som et ampigastc b a därför att d et var ätast tigängigt. b Svårare var <.?t att väja im.lyp. Med u t gång~punkt f~_ån ~ a att den utiandska produkhanen huvudsakigen anvant S!g av im av konsthartstyp (vanigen resorcino-, fenorc- 50

764 sorcino-feno- eer meaminim) koncentrerade man sir;, s~dana imtyper. J:?essa har doc!~ mindre god1_1 ege nsk a~e ~a v1~sa avseenden. Saunr~1 har de 1 m~r eer mmore hög gr a siekande ukt, de kan 1band medfora hudskador vid h d te~ingen o~h vissa typer används tisamnunans med sta~ ;;~ fratande hardare.., Det im, som. man besöt att använda, hade givetvis nå a. av ovan angivna nackdear men dessa fick tagas. En 11~~~ den utvada imsorten u_~förd fog ha_~ g~da egenskap:r i Va(\ avser vattenfasthet, vadereksbestanchghet, m otstandsförmåga mot mikroorganismer och insektsangrepp samt bes,tän. dighet mot organiska ösningsmede. För marinförvatningens räkning utförde Svenska Trä. forskningsinstitutet vissa undersökningar av spant upp]i 111 _ made av 8 mm ameer. Dessa undersökningar avsäg. att pröva imfogens skjuvhåfasthet, 2. att undersöka det sammanimmade virkets tryck- och saghåfasthet samt 3. dragprov efter koknjng. Undersökningarna gav ti resutat att proven som rege uppfyde b a minst fordringarna för vattenfasta im en Svenska Träforskningsinstitutets Trätekniska avdenings cirkuär nr 1,(1944). Provbeastning av träs p1ant. Vid Stockhoms örogsvarv utfördes i samarbete med Svenska Träforskningsinstitutet provbeastning av spant, vika utförts enigt två oika aternativ. Tre exempar tiverka. des av varje typ för att ett ev missyckande med n ågot sp ant skue vara garderat. I det första aternativet var däcksb.aken fogad ti spantet med e,tt knä på konventionet _sa t; medan man i det andra hade immat bak och spant 1 etl stycke. 'oet ansågs tiräckigt a.tt prova endast det första aternntivet och därefter bott göra ett jämförande prov med de aktuea knäkonstruktionerna. Vid försöken måste av praktiska skä användas koncentyrade krafter och dessa pacerades så, att man erhö en nwmentfördening, som motsvarade den beräknade vi d be~stni_ng :ned vatten.. up~) ti~ ~uvuddäck. Man använde 1 ~~ sarskit biverkad stanmg 1 viken provspantet monte_rac iggande med änkagring vid ändarna. Krafterna app]ceaf des medest domkrafter, och de uppträdande spänningari1 ' ;a --= ;;;: 1.1...! ICUt<Q. - -- - ~##i(gf...," Fig.. Pacering av trådtöjningsgivare och domkrafter på provspant. 765 mättes m ed hjäp av trådtöjningsgivare som koppades ti en med skrivare försedd mätbrygga. Domkrafterna och trådtöjningsgivarna pacerades enigt fig. Eftersom inga aväsningar behövde utföras under sjäva försöket var provmetoden mycket snabb..endast ett försök med trådtöjningsgivare utfördes. Därvid \'isade sig att easticitetsmoduen för spantvirke jämfört med rorm_avärdet för rent trä hade ökat med cirka 30 %. Detta kår hskrivas imningens styvnade. inverkan. Vissa amerianska k äor anger t ex cirka 56 % ökning vid ikartade ~ t: o~. En så hög ~iffra torde.. ei_neertid bero"' på en reativt og fukthat hos, det rena trav1rket. ti]pet me.~ töl12ingsgivare försedda provspante! beastades h Un~ efar 2,,;) ggr normaasen som var ekwvaent med 1 11 ~ astnmgsfaet "vatten ti huvuddäck". Försöket avbröts ~n att spantet brustit. god et kan konstateras ah det immade spantet visade mycket a håfasthetsvärden.

766 Yid jämförese m ean vid försöket uppmätta och i band med pro j ek teringen beräknade spänningsvörde sa 1 11- gtord.~ sk in ~den!i m edeta c:a 8 7o. Detta får med ;~ 1 1.\, p a Lraet.~ vaneranc~e egenskaper a1:ses vara. ett ti fre dss 1 ~~e ande varde och visar att den bcraknade dunensinneri avarit tiräckigt noggrann. ngcn De övriga två provspanen beastades endast för att röna största möjiga beastning.. S~?ant 2_ hras.t vi ~ cir~a ~,5 ggr norma.ast~~. Det sprack d 1 traets f1bernktnmg mv1d fartygets Imttm]C. Här hör - å skj uas att ~~id!zrökta bakm: uppträder ~ven radiea try~;~: och ~rags~)anr:mgar~. och da v~rkets h.~f~sthet ''inkerät mot f1hernktnmgen ar mycket ag kan sarskit radiea dra~ spänningar - även om de är reativt åga - bi nvgörancf såsom i detta fa. Den ifrågavarande sprickan öpte huv ud~ sakigcn i träet, d v s imfogen var starkare än s j~iva träet. Det sista spantet brast på Ukartat sätt vid en Lcastnin cr av något över 2,75 ggr normaast " Dc nämnda radiea spänningarna har i praktiken r ea tivt iten betydese, enär de ti största deen upptagas av butar i kö och bordäggning. A v försöket framgick atså att säkerheten mo t hrot med hänsyn ti normauast var minst 2,5-fadig. Den n ämnda asten är dock inte den verkiga utan en ideaiserad sftdan, där man bortsett från ångskeppsförbandens astfördeande verkan. Om man tar hänsyn ti mitt- och sidokösvin bir säkerheten minst 5-fadig vid beastningsbct "vatten u pp ti huvuddäck" och vid normat djupgående binm1 större. Ur denna synpunkt skue man kunna minska spantcimen sionerna, men eftersom castic.itetsmoduen atjämt ät" Hg bir nedböjningarna avsevärda, viket för ett faryg av denna typ icke är önskvärt. Vid d e t utförda försöket uppmätte man också nedböjningarna vid krafternas angreppspunkter. Trävirke bir sprött vid at för åg fuktighet:>a.t me:~ även vid en ökning av fuktighetshaten minskar hafastw_ ten. Om den vid första försöket konstaterade fukthaten 1fe nom ogynns,amma omständigheter ökade med c:a 10 r;'to sk~!?.0 detta innebära en minskning av håfasthetsvärdena me f.;i ::-4.0 J:',.~ v ~, säker;hetsgra,dcn mo.~ hro~ s~.u ~ kry~ ) a f~jt ;) t1.1 samsta fah 3. Ett sacant varde far anda anses.' ]as. godtaghart särskit som spanten ska impregneras och J11c 1 - k iknats m e :...... 767 tupptagningen torde i Yerkigheten ej bi så stor som här f ti d J \'id provnmgen med de forst namnda aen1ahva,knäkoutruktion e~ n~ trycktes de~~a!11ed e.~1 dmnkraft pacerad efter den ungef a~~a sy~mn~tnmjen. Na,r spanten brast gick även ]är brottet 1 :~~IT~~~n~ngeJ~ nre1~. hade i ~rä:t och i imf?.gen. \'id fut ~ffd.. hv ~orhmdmng,?~.r man 1 bada faen rakna 1 ed en sakerhesfaktor av 7,D aven om den butade kon- 11truktionen vid försöken gav något högre värden., 5 Då man ska taga hänsyn också ti ångskeppsförband<'-!ns, däcksvägarnas, astupptagande verkan ökas dessa värden i yerkigheten ti det dubba, d v s. man kan utan vidare pacera knän endas 1 t på vartannat spant. Med hänsyn ti at förbindningen med konventionet knä var enkare ur tiverkningssynpunkt och därti förmåniaare ur h åfa sthetssynpunkt vades denna konstruk'tion. " Vid k ontroberäkning av konstruktionen undersöktes dc båda vaniga beastningsfaen med. fartyget tänkt uppagt på en våg i vardera för och a~t er, -ym vid erhåes höjning med maxima påkännmg undskepps med tryckspänningar i däck och dragspänningar i kö. 2. fartyget tänkt uppagt på en vågtopp midskepps med motsvarande dragspänningar i däck och tryckspänningar i kö. Man vade föjande värden på de tiåtna brottspänningarna vid en fuktighetshat i trä et av 25 %. Tryck = - 300 kp/cm_2 Dragning = + 450 kp/cm2. f" s~n:re fajiet.. hade s.iff~an (= 600) reducerats med unge.ar 2a % med hansyn ti wvcrkan av buthål Dessa värden k o~erensst ämmer vä med motsvarande enigt utändska aor Byggnadssätt. st ~e oik,a sp~nte1~ är ~ygg~.a av immade ameer i ett het 0 Yh k~ fr an daak ti da ck. Aven däcksbakarna är immade c fnms på varje spant. Förbindningen mean bak och ~ ~pant utgörs på vartannat spant av en kraftig knäkonstrukon.. e \~nerb ordäggning en har två skikt agda på diagona. Yt Ordäggningen är däremot agd på krave. Detta system