.Målsättning för totalförsvaret. Målet för vår säkerhetspolitik. Säkerhetspolitikens omfattning

Transkript

1

2 Mået för vår säkerhetspoitik.måsättning för totaförsvaret Sveriges säkerhetspoitik, iksom andra änders, syftar ti att bevara andets oberoende. Vårt säkerhetspoitiska må bör därför vara att i aa ägen och i former so m vi sjäva väjer trygga en natione handingsfrihet för att inom våra gränser bevara och utvecka vårt sam- Säkerhetspoitikens omfattning hä e i poitiskt, ekonomiskt, sociat, kuturet ooh Vfj annat hänseende efter våra egna värderi ngar n111 samband därmed utåt verka för internatione av p~ ni ng och en fredig utvecking. 1. Totaförsvaret är en. hea svenska fokets angeägenhet och ska bygga på medborgarnas personiga insatser, som för vapenföra maniga' medborgare grundas på amän värnpikt. Det ska ge uttryck för vår vija att bevara andets frihet. 2. Totaförsvaret ska vara så förberett för kriget att det verkar fredsbevarande. Det ska därför ha sådan styrka, sammansättning och beredskap att ett angrepp mot Sverige fordrar så stora resurser och uppoffringar samt tar så ång tid att de fördear som står att vinna med angreppet rimigen.inte kan bedömas värda insatserna. Totaförsvaret ska snabbt kunna höja beredskapen och utvecka fu styrka. Totaförsvaret ska vara så uuormat att det kan motstå skida angreppsformer och verka i oika miitärpoitiska ägen. Totaförsvaret ska vara så utformat att resurser kan avdeas för svenskt detagande i Förenta Nationernas verksamhet i syfte att upprätthåa eer återstäa internatione fred och säkerhet. 3. Under fredstid och!nder krig mean främmande makter varunder Sverige är neutrat ska försvarsmakten avvisa kränkningar av vårt territorium. CiViförsvaret jämte andra berörda grenar av totaförsvaret ska vidta åtgärder för att skydda befokningen mot skadeverkningar på grund av krig i vår omvärd. Det ekonomiska försvaret ska bidra ti att trygga vår försörjning om vårt and bir hänvisat ti egna försörjnings~esurser på grund av i vår omvärd inträffade konfikter. 4. Invasionsförsvar ska vara försvarsmaktens viktigaste uppgift Om Sverige utsätts för an'grepp ska för,svarsmakten möta detta och i det ängsta förhindra att angriparen får fast fot på svensk mark. 1 varje de av andet ska bjudas segt motstånd, om så erfordras även i form av det fria kriget. Civiförsvaret ska skydda befokning och egendom mot skador av fientiga anfa samt rädda överevande vid sådana anfa. Fokförsörjningen i vidaste bemärkese ska tryggas genom det ekonomiska forsvaret. En fast för.sva r.svija ska vidmakthåas och varje försök att undergräva vår motståndsanda ska motverkas genom psykoogiskt försvar. Sjukvård, sociavård, poisväsende, kommunikationer samt annan samhäeig verksamhet ska an pas-. sasmed hänsyn ti inriktningen av de samade försvarsansträngningarna. 5. Totaförsvarets oika dear ska samverka och understödja varandra i syfte att nå största möjiga försvarseffekt 2 3

3 Miitära resurser Fakta 1975/76. Enigt öppna käor. Obs! uppgifterna ej jämförbara med bid sid 5 eer Miitära Divisioner 1 ) Ru stade fartyg stridsfygpan Robotar Stå- Re- Hangar- Krys- Jagare U- Strage- övriga Lång- Medeende serv fartyg sare 4 ) Fregatter båtar") g i ska distans distans' ) Europa: NATO (ink franska, grekiska och turkiska styrkor 3 ) 66 59/3 4 19/ Warszawapakten, 171 9/3 ') varav SSSR 116 ') (3) (25) (155) (230) ) Meersta östern: Israe 17/3 16/ Egypten, Irak, Jordanien, Saudi-Arabien, Syrien 28 24/3 2) Iran 7 2/3 ') Fjärran östern: Kina 142 ') SSSR (öster Ura) 50 ' ) USA o Nordamerika: USA och Kanada (utom tidigare redovisade) 8 7/3 8 29/ Stående styrkor Nord- och Centraeuropa HF KR JAG FRE MUB UB 5 HF 3 KR t der 120 JAG + FRE.1. 50UB... = en ann6dvaon. ( rege man) = hangarfartyg = kryasare =Jagare = fregaher = ubatar med strategaka markrobotar = ubatar = tota personaatyrka = airidavagnar bh h 350 ~ 1 17MUB t 50MUB , 9 KR.> ~ \) SKR 55 JAG+ FRE 50UB ~ ~ ) En division har i rege en personastyrka varierande mean och man. Med t ex Israes 17/3 avses 17 brigader. Brigad = 1/3 division. 2 ) Uppgifter saknas. ')Aa turkiska förband medräknas, trots att dear ej är i Europa. ) Ny kassificering av amerikanska fartyg )Utom strategiska ubåtar. ') Totaanta i SSSR. 7 ) Landbaserade markrobotar i en omgång+ ubåtsbaserade markrobotar... 5

4 Försvarspakter Försvarskostnader i %av BNP (1974) (käa: Miitary Baance 1975/76) CENTO Centra Treaty Organization 1955 Iran, Pakistan, Turkiet, Storbritannien, USA. USA ii r ej forme medem men ingår i fera av CENTO:s organ. Österrike Finand Schweiz Spanien Sverige Jugo~avien i.4-1,8-1,9 -.3,6 5,1 OAS Organization of American States Biateraa pakter med USA 1948 Argentina, Barbados, Boivia. Brasiien. Chie, Coombia. Costa Rica, Dominikanska repubiken.. Ecuador. Guatemaa, Haiti, Honduras, Jamaica, Mexico, Nicaragua, Panama, Paraguay, Peru, Savador, Trinidad-Tobago, Uruguay. USA, Venezuea. Fiippinerna Spanien, Syd-Korea Taiwan Japan Kanada Danmark Begien Itaien Norge Frankrike Nederänderna Förbundsrepubiken Tyskand Turkiet Grekand Storbritannien USA Portuga ~3,7, 4,3 5,2 6, Finand Fokrepubiken Kina Nord-Korea Indien Irak Rumänien Ungern Bugarien Poen Tjeckosovakien Tyska demokratiska repubiken Sovjetunionen Kina Syrian Egypten Israe ,7-3.6 : 5,4 ::::::::3:, 7~~... 10,6 Uppgifter saknas : =================15,7-22,8 --32,0 1) Vid skinad mean oika försvarsgrenar har uppgiften för armen redovisats 2) Vå.rierande utbidningstid 7

5 Nordens strategiska äge Sveriges fokmängd och yta jämförese med fem änder Västeuropa SVERIGE V.ÄSTTYSKLAND Fokmngd: 62,6 mij. Yta: km' SCHWEIZ Fokmngd: 6,7 mij. Yta: km ' ÖSTERRIKE Fokmngd: 7,6 mij. Yta: km 2 NEDERLÄNDERNA Fokmngd: 13,7 mij. Yta: km 2 BELGIEN Fokmngd 9,9 mij. Yta: km' 8 Fokmngd. 8,2 mij Yta: km' TOTAL T: Fokmngd: 101 mij Yta km' 9

6 Försvarsrådet och totaförsvarets chefsnämnd Försvarsrådet Verkar i fred för överäggningar och ömsesidig information mean regeringen och de centraa myndigheterna i frågor av betydese för samordningen på totaförsvarets område. Ordförande: statsministern (eer vid förfa för denne, chefen för försvarsdepartementet) Ledamöter av stadsrådet enigt statsministerns bestämmande r,~ ~----=--~-~-~-~-- 1 överbefähavaren ( Cheferna för: Försvarsstaber;~ Rikspoisstyresen Civiförsvarsstyresen Sociastyresen ~ "1! statens jordbruksnämnd'. överstyresen för 1 Teeverket ~ Ordförandena i: Beredskap.snämnden för psykoogiskt försvar Transportnämnden 10 ~!J,E~.!J!:,e~ tt..y~e=-- ~ ~--- s ekreterare: C1efen för försvarsdepartementets samordningsavdening.! Totaförsvarets chefsnämnd Verkar i fred för att samordna de centraa myndigheternas verksamhet inom totaförsvaret. Ordförande: Utses av regeringen (f n överbefähavaren) ekonomiskt försvar. Kabinettssekreteraren i UD Arbetsmarknadsstyresen Cheferna för: - -- ~---~." - - Postverket statens vattenfasverk -~~ Verkstäande direktören i Sveriges Radio AB sekreterare: Chefen för försvarsdepartementets samordningsavdening _j,, Totaförsvarsärenden i statsförvatningen i fred Varje myndighet (statig och kommuna) har redan i fred uppgifter inom totaförsvaret STYRANDE FUNKTIONER Handäggs i regeringens kansi av Handäggs på verksnivå av Miitära operationer Befokningsskydd Försörjning Försvarsdepartementet Försvarsdepartementet Handesdepartementet överbefähavaren CiviförsvarsstyreseR överstyresen för ekonomiskt försvar Jordbruksdepartementet statens jordbruksnämnd Panäggning av psykoogiskt försvar Försvarsdepartementet Beredskapsnämnden för psykoogiskt försvar STÖDFUNKTIONER U n.d.errättesetjänst Säkerhet och bevakning signaskydd Post och samband Kartor Häso-, sjuk- och sociavård Djursjukvård, ivsmedeskontro Transport, trafik Byggnads- och rep beredskap (BRB) Motorreparationstjänst Arbetskraft Ekraft Utrikesdepartementet Försvarsdepartementet Justitiedepartementet Försvarsdepartementet Försvarsdepartementet Kommunikationsdepartementet Bostadsdepartementet Sociadepartementet Jordbruksdepartementet Kommunikationsdepartementet Försvarsdepartementet Försvarsdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet Industridepartementet Utrikesdepartementet överbefähavaren Rikspoisstyresen överbefähavaren överbefähavaren Postverket Teeverket Lantmäteriverket Sociastyresen statens Livsmedesverk statens Järnvägar statens vägverk Sjöfartsverket Luftfartsverket Transportnämnden Fortifikationsförvatningen Försvarets materieverk Arbetsmarknadsstyresen statens vattenfasverk 11

7 ~ Samordning krig av Sveriges totaförsv~ar Regeringen Riksdagen eer Regerings kansi och - dess krigsdeegation statsdepartementen EKONOMISKA!'SV:KOLOGISKA MILITÄRA FORSVARET CIVIfORSVARET M M FORSVARET FORSVARET C'försvarsstyresen 0Ef1), AMS, JN, CDL, statens '" OVERBEFÄLHAVAREN Rikspoisstyresen TN, SJ, SjöV, Liv, VV, uppys- Sveriges Högkvarteret Sociastyresen Tvt, Pv, SPK, försäk, nngs- Radio,' RiksbankZ) m fi) centra ',, ' Civibefähavare (och vissa andra Miitärbefähavare --- civia edningsorgan) Försvarsområdesbefähavare ) Länsstyreser (och vissa andra evia (viss samordnande verksamhet) r-- edningsorgan) Förbandschefer --- Lokaa evia ednngso.rgan (eer representanter) 1 ) OEF ersätts efter särskit besut av en Handes- och industrikommission (H K) och en Bränsekommission (BK). ')Lyder under riksdagen. ')Förkortningar: Overstyresen för ekono,miskt försvar, Arbetsmarknadsstyresen, statens jordbruksnämnd, Centraa driftedningen, Transportnämnden, Statens järnvägar-, Sjöfartsverket, Luftfartsverket, statens vägverk, Teeverket, Postverket, Statens pris- och kartenämnd, Försäkringsväsendet (Se sid 41). 4)På Gotand chefen för Gotands miitärkommando. t '''...,.... ~ '" "1"'"~ ~~c=~c=~c=~==~ ~==~ ~ Ur marinen: Örogsbas-, kustartertförsvars och bevakningsområdeschefer mi Chefen!ör Gotands miitärkommando') (MKG) Ur armen: Försvarsom rådesbeuuhavare och regementschefer mi ' Understäd miitärbefähavaren tör östra mitärområdet befäsinje ydnadsinje, främst vad avser utbidning, organisa!on och/eer mobiiseringsförberedeser Ur fygvapnet: sektorchefer och jakottijcheer mi Aackotij chefer och chefen för F =. direktiv och anvisningsrätt : anvisningsrätt 1 :... t.,;. ~ ~-'----' ~---~ - :...""--'----' L;... '---..J 12 13

8 Miitäredningen Miitäredningen överägger om centraa frågor, verkar för samordning och enhetighet inom försvarsmakten samt samverkar med övriga myndigheter inom totaförsvaret. överbefähavaren fattar besut i ärende som behandats i miitäredningen. Ordf.örande: överbefähavaren Chefen för arrnem Chefen för marinen Chefen för fygvapnet Föredragande: Chefen för försvarsstaben. När så erfordras kaas chefer för försvarsmaktens centraa myndigheter och verk') samt även chefer för övriga totaförsvarsmyndigheter ti sammanträde. ') FCF, SjvS, FortF, FMV, FOA, VPV. Försvarsmaktens edning i krig ' 1 ) Chefen för 1. fygeskadern understäs eer yder vid attackinsats enigt överbefähavarens bestämmande under miitärbefähavare med hea eer dear av eskadern. ' 2) På Gotand chefen för Gotands miitärkommando. Försvarsmaktens resurser efter mobiisering..... ~...,--_.a Armin FttrtiM\d Fördeningsstaber med stabsoch sambandsförband C:a 50 sjävständiga infanteri-, pansar-, artieri- och uftvärns(robot)-batajoner 20 infanteri- och norrandsbrigader 5 pansarbrigader Lokafrsvarsfrtand C:a 100 batajoner C:a sjävständiga kompanier Hemvrnat man Arm6n totat c:a man Marinen Fottan 6 jagare 21 torpedbåtar 12 motortorpedbåtar 17 ubåtar 3 minfartyg samt hjäpminfartyg 2 fregatter Minsvepare samt hjäpminsvepare Heikoptrar KA KA-brigader KA-batajoner Spärrbatajoner och spärrkompanier (fasta och iöriga) Artieri- och robotbatterier Kustjägarkompanier Minutäggningsdivisioner Totat c:a 65 förband Fygvapnet C:a 20 jaktdivisioner (c:a 300 fygpan Luftvärnsrobotförband C:a 10 attackdivisioner (c:a 150 fygpan) C:a 5 spaningsdivisioner (c:a 100 fygpan) C:a 5 transportfyggrupper C:a 5 sambandsfygdivisioner C:a 10 heikoptergrupper Basbatajoner 14 15

9 Sveriges miitärterritoriea indening {197&-o7-01J ---= gräns mean miitärområden1) ---= gräns mean försvarsområden = gräns mean försvarsområden som i fred har gemensam befähavare och stab ' 16 ) Gränser mean miitäroch civiområde (civo) sammanfaer Civo benämns Södra civo osv Bergsagens miitärområde (Mio B) Västra miitärområdet (Mio V) Försvarsmaktens staber, övre Norranda mtromrade 48. Boden: Miostab ÖN, 19/ P 5, A 8 1 ), ng 3, S 3, HkpS 49. Lueå: Lv 7, BoLu, F Umeå: 20 1 ), K Kaix: Fo Kiruna: 22 1 ) Nedre Norrands mitirområde 44. Östersund: Miostab NN, 5'). A 4, F Sundsva: L v Härnösand: NK/KA Soefteå: 21 '). T 3 Bergaagens ri'tromrade 39. Karstad: Miostab B, 2 1 ) 40. Kristinehamn : A örebro: ) 42. Faun: 13 1 ) 43. Avdaen: ArtSS förband och skoor i fred ') Regch är tiika fobef i resp o Ystre mitirområdet 14. Skövde: Miostab V, P 4 1 ), K 3, T 2, PS, US 15. Karsborg: S 2, F 6, FJS 16. Såtenäs: F Borås: 15 1 ) 18. Hamstad: 16 1 ), F Göteborg: E 1 stab, öribv, GbK/ Fo 32, L v 6, KA 4, 2. hkpdiv, RMS 20. Uddevaa: 17 Östra mitirområdet 22. storstockhomsområdet Stockhom: F st, Ast, MS, FS, FHS, K 1'), MHS, AIRS, KAS, Kf Sona: GIS, nts, KS Sundbyberg: TygS Kungsängen: 1, SkyddS Vaxhom: SK, KA 1 Näsbypark: KSS Tuinge: F 18 Norsborg: HvSS 23. Strängnäs: Miostab ö, P 10 1 ), Motors 24. Södertäje: ng 1, FätarbS 25. Muskö och Hårsfjärden: OriBO, BÖS, 1. hkpdiv 26. Enköping; P Uppsaa: S 1 1 ), ÖriBavd Ro, F 16/ F 20, AKS, StabSbS 28. Norrtäje: L v Väddö: LvSS 30. Gäve: 14') 31. Söderhamn: F Västerås: F Nyköping: F 11, Artfygs 34. Norrköping: F Linköping: 4 1 ), A 1, T 1, F 13M, FBS 36. Borensberg: nfss 37. Visby: MKG, P 18, A 7, Lv 2, F 13G 38. Fårösund: GK/KA 3 Södra mitirområdet 1. Kristianstad: Miostab S, P6 1, A 3 2. Hässehom: P 2, T 4 3. Ystad: P 7 1 ) 4. Revingehed: P 7 (de) 5. Mamö. Lv 4, BoMö 6. Ljungbyhed: F 5 7. Angehom: F 1 o 8. Kainge: F Karskrona: ÖriBS. BK/ Fo 15, KA 2, KÖS 10. Kamar: F 12, VADS 11. Växjö: 11') 12. Eksjö: 12 1 ), ng Jönköping: A 6 17

10 s atsutgifter budgetaret 1976/77 Ansagsgrupper Mij kr Fokpensioner m m Utbidning och forskning Totaförsvar ) Kommunikationer och energiförsörjning Arbetsmarknads och okaiseringspoitik Stöd ti barnfamijer Bostäder skattebidrag ti kommunerna statsskudsränta Rätts- och poisväsende Internationet bistånd Prisstöd för ivsmede övrigt Käa: Budgetpropositionen 1976, finanspanen ') Varav det miitära försvaret mij kr eer 8,2 io (exk prisregeri ngsmede, ca mij kr). Internatonea jämföreser, se sid 7. % 19,0 14,0 10,0') 7,5 6,1 5,7 4,9 4,8 4,7 3,8 3,0 2,6 13,9 100 De miitära försvarsutgifternas procentuea ande av statens utgifter 1961/ /77 % Ar 61 /62 65/66 70/71 76/77 Käa: RRV budgetredovisning och budgetpropositionen 1976 ' ) Beräknat beopp Det miitära försvarets köpkraftsutvecking 1972/ /81 Mij kr Ansags- och paneringsramar (1975årsprisäge). Köpkraftsreducering fram ti Käa: ÖB programpan för det miitära försvaret års försvarsbesut innebar b a att kostnaderna för det mi Iitära försvaret skue vara ika år från år med hänsyn tagen ti pris- och öneökningar. Det priskompensationssystem man vat bygger på den amänna prisutveckingen i samhäet. Detta har medfört att fu kompensation inte erhås när det gäer en stor de av anskaffningen av miitär materie. paneringen har man tvingats reservera mede (cirka 1 mijard kr) för bristande priskompensation varigenom den reea köpkraften i paneringsramen minskar

11 Utgifternas fördening på vissa ändamå Ufa budgetåret 1974/75 Summa: mij kr Försvarsbudgetens fördening 1976/77 enigt programbudgetsystem Försvarsutgifternas fördening på huvudprogram m m oeh produktonsområden 1976/77 (mij kr) Huvudprogram m m Försvarsdepartementet 1. Armeförband 2. Marinförband 3. Fygvapenförband 4. Centra och högre regiona edning Ge metns.amma myndigheter o funktioner Ledning och förbandsverksamhet Materieanskaffning Uppskatade kostnader för utbidning Underhå av materie 725 mij kr - 8% Övrigt mij kr - 16% Vissa övnings och utbidningskostnader utöver öner och underhå av materie, hyrorm m Forskning och utvecking 795 mij kr - 9% Varav huvuddeen utvecking av materie 645 mij kr Anskoning och ombyggnad av anäggningar 390 mij kr - 4% Varav nybyggnader för 285 mij kr ') Exk ansagen ti prisregering ' ) Preiminär fördening Anm: Ti utgifter för edning och förbandsverksamhet har b a förts aa utgifter för utbidning ti och av fast anstäd persona, grund- och repetitionsutbidning av värnpiktiga/civiförsvarspiktiga in k de utgifter som därav föraneds genom utnyttjande av kaserner, övningsmaterie m m. Vidare harti produktionsområdet förts utgifter för öner och andra förmåner ti anstäd persona jämte särskida utgifter för edning och administration m m och operativ och krigsorganisatorisk verksamhet som fät- övningar, insatsberedskap m m. Ti utgifter för materieanskaffning har förts utgifter för anskaffning av materie m m för krigsoch fredsorganisationen jämte utgifter för centrat vidtagna renoveringar eer underhåsåtgärder som icke kan hänföras ti öpande övningsberoende underhå. Ti utgifter för anskaini ng av anäggningar har förts aa investeringar i markbefästningar och kaserner m m jämte därmed förknippade utgifter för administration m m. Ti utgifter för forskning och utvecking har förts aa investeringar i såvä amän forskning och utredningsverksamhet som objektbunden forskning samt försök och utvecking av vapenprojekt m m. 21

12 Försvarsmaktens persona Anta anstäda Kategori Arrnem Mari- Fygn en Hpg Mi C Mi vapnet C iv Summa Värnpiktsverket Sampersona Regementsofficerare Kompaniofficerare Putonsofficerare och gruppchefer 4 ogo S:a Anm: Uppgifterna sammanstäda i mars1976 och omfattarsamt iga i försvarsmakten anstäd persona omräknat ti hetidsöner Mi = miitär, C Mi = civimiitär och Civ =civi persona. Huvud program 1 = armen, 2 =marinen, 3 = fygvapnet, 4 = centra och 1 Ungefärigt vakansäge i procent Civimiitär Summa g g Reservpersona Reservofficerare g högre regiona edning, 5 = gemensamma myndigheter och (kompanibefä och högre) 1 funktioner. Reservofficerare (putonsbefä) Civimiitär Summa Civi persona Anm: försvarsgrenarnas personauppgifter ingår inte persona som redovisas vid försvarsstaben, miostaber, centraa förvatningar, myndigheter etc. H Verkschef Huvudkontor Södra vrnj)ks VBstr vrnj)kts- Öira drnpkta. kontoret, : "kontoret! ~!>~t~ret ~ ' Krita~>&tad Göteborg.. ona Amänt Värnpiktsverket är centrat organ för inskrivning och personaredovisning inom försvarsmakten. Verkets uppgifter fördeas på tre huvudområden, panering, inskrivning och personaredovisning. Ti detta tikommer stödfunktionerna administration och databehanding. Huvudsyftet med inskrivning och personaredovisning är att med-den amänna värnpikten som grund rekrytera för utbidning ti krigsorganisationens enheter så att dessa få r en så god persone standard som möjigtkvaitativt och kvantitativt- och så att de kan mobiiseras inom angivna tidsgränser samt därvid i direkt ansutning ti mobiiseringen ösa anbefada uppgifter (stridsuppgifter). Inskrivning och personaredovisning Bergsag!! n. ~edre Norrhindi övre Norr.ands värnp~takontor värnpiktskontor. värnpkakonof,karstad öaersund A :'1!1 Boden har också ti ändamå att säkerstäa en persone uthåighet för de mobiiserade enheterna iksom även att möjiggöra fördening av värnpiktiga ti andra dear av totaförsvaret för den tid och för de uppgifter detta erfordras. Inskrivning Varje år kaar Värnpiktsverket in mean åringar ti inskrivning (mönstring i dagigt ta). Varje man får genomgå en mycket omfattande medicinsk och psykoogisk undersökning undertvå dagar. Man strävar efter att så ångt det är möjigt med dagens tekniska hjäpmede få ett utsag på varje individs ämpighet för oika befattningar inom försvarsmakten

13 Personaredovisning Värnpiktsverket inkaar varje år ti Grundutbidning Repetitionsutbi Id n i ng Krigsförbandsövning Särskid övning Mönstringsövning 60000värnpiktiga 11 OOOOvärnpiktiga 1 OOOOvärnpiktiga 3 500värnpiktiga Den stora mängden inkaeser fördeas på ungefär 50 oika inryckningstidpunkter ti grundutbidning och ungefär 100 inryckningstidpunkter ti repetitionsutbi'dning. Enskida värnpiktsärenden som behandas inom verket per år uppgår ti ungefär fördeade.på anståndsärenden, uppskovsärenden samt ändrade värnpiktsförhåande n. Anstånd: Den enskfde får sin utbidning uppskjuten ti en senare tidpunkt. Anstånd söks av den enskide sedan han inkaats ti värnpiktstjänstgöring i fred. Uppskov: Den enskide ska vid mobiisering eer!:>eredskap fortsätta sin civia verksamhet med hänsyn 1i den r) as betydese i totaförsvaret. Uppskov söks av företaget och avser befriese från tjänstgöring vid försvarsmakten under beredskaps- och krigstistånd. Anta krigspaceringsärenden som behandas per år uppgår ti mean och Beräknat anta in- och utryckande 1976/77. Grundutbidning c:j = anta nryckande JIB = anta utryckande Värnpiktiga som tjänstgör under 1976/77 A. Grundutbidning Kategori ARM~N Kompanibefäsvärnpiktiga 950 Putonsbefäsvärnpiktiga Gruppbefäsvärnpiktiga Värnpiktiga E, F och G Värnpiktiga i handräckningstjänst Värnpiktiga för civimiitära befattningar 400 SUMMA Anm: Siffrorna avrundade. 1 ) nk regoff- och resoffaspiranter. 2 ) Ink sjöbefä, som utbidas ti kompaniofficerare. MARINEN FLYG- SUMMA Fottan KA VAPNET ) ) ) ) ! B. Repetitionsutbidning juni jui aug sept nov 24 dec 1976 jan eb mars a pr maj juni Krigsförbandsövningar (KFÖ) Särskida övningar (SÖB m m) Mobiiseringsövningar (MG m m) SUMMA

14 Personaredovsn In g Värnpiktsverket inkaar varje år ti Grundutbidning Repetitionsutbidning Krigsförbandsövning Särskid övning Mönstringsövning 60000värnpiktiga 11 OOOOvärnpiktiga 1 OOOOvärnpiktiga 3 500värnpiktiga Den stora mängden inkaeser fördeas på ungefär 50 oika inryckningstidpunkter ti grundutbidning och ungefär 100 inryckningstidpunkter ti repetitionsutbi'dning. Enskida värnpiktsärenden som behandas inom verket per år uppgår ti ungefär fördeade.på anståndsärenden, uppskovsärenden samt ändrade värnpiktsförhåanden. Anstånd: Den en skfide får sin utbidning uppskjuten ti en senare tidpunkt. Anstånd söks av den enskide sedan han inkaats ti värnpiktstjänstgöring i fred. Uppskov: Den enskide ska vid mobiisering eer _beredskap fortsätta sin civia verksamhet med hänsyn 1i dennas betydese i totaförsvaret. Uppskov söks av företaget och avser befriese från tjänstgöring vid försvarsmakten under beredskaps~ och krigstistånd. Anta krigspaceringsärenden som behandas per år uppgår ti mean och Beräknat anta in- och utryckande 1976/77. Grundutbidning D = anta nryckande ~ = anta utryckande (.'!. \, Värnpiktiga som tjänstgör under 1976/77 A. Grundutbidning Kategori ARM~N Kompanibefäsvärnpiktiga 950 Putonsbefäsvärnpiktiga G r upp be fä Is värn piktiga Värnpiktiga E, F och G Värnpiktiga i handräckningstjänst Värnpiktiga för civimiitära befattningar 400 SUMMA Anm: Siffrorna avrundade. 1) nk regoff- och resoffaspiranter. 2 ) nk sjöbefä, som utbidas ti kompaniofficerare. MARINEN FLYG- SUMMA Fottan KA VAPNET 150' ) ) ) ) ! B. Repetitionsutbidning Krigsförbandsövningar (KFÖ) Särskida övningar (SÖB m m) Mobiiseringsövningar (MG m m) SUMMA juni jui aug sept nov 24 dec 1976 jan 1977 e b mars ap r maj juni 25

15 . Beräknade tidpunkter för in- och utryckning Värnpiktiga som inkaas ti grundutbidning 1976/77 Försvarsgren, utbidningsaternativ, kategori Inryckning') Utryckning') :~r~~~ utbidningsaternativ gemensamt Putonsbefäsvärnpiktiga i juni2) e sept") i maj 4 ) Kompanibefäsvärnpiktiga i juni2) e sept") i augusti4) Utbidningsaternativ 1 as) Värnpiktiga G och F i augusti i mars Värnpiktiga E och gruppbefäsvärnpiktiga i juni i mars Utbidningsaternativ 1 bb) Värnpiktiga G och F i oktober i maj Värnpiktiga E och gruppbefäsvärnpiktiga i augusti i maj Utbidningsaternativ 27) Värnpiktiga G och F i januari 1977 i augusti Värnpiktiga E och gruppbefäsvärnpiktiga i november i augusti FLYGVAPNET G utbi_dningsomg 2, 3, 4 apri, jui, okt nov, mars, maj F 3 jui mars E o gruppbefäs- 1 januari 1977 december Värnpiktiga 2 apri mars 3 jui juni 4 oktober september Putonsbefäsvärnpiktiga juni augusti Kompanibefäsvärnpiktiga- juni-augusti 1 } Exakta uppgifter finns på resp försvarsgrensstab. '2) Gäer dem som ej fugjort förberedande putonschefs'skoa. 3) Göer dem som fugjort förberedande putonschefsskoa. 4 ) Gåer huvuddeen. ') Förband inom mio B, NN och ON (utom uftvärnsförband). 6 ) Förband inom mio S, V och O samt uftvärnsörband inom r[! i o NN och ON. ')Vid 14, 116, K 1, P 1, P 4 (PS), P 18, A 1, A 3, A 4, A6, A 9, Lv 3, Lv 4, ng 1, S 1, T 1, T 2 (främst övningstrupp ti vissa utbidningsanstater). 26 -"' ' (,~ Försvarsgren/kategori, bemanningsgrupp myckning! Utryckning MARINEN- FLOTTAN A 8 ),G i november F i september E i juni i september Gruppbefäsvärnpiktiga samt visst sjöbefä i september Fertaet putonsbefäsvärnpiktiga (ej sjöbefä) i juni! Kom p an ibefäsvärnp iktig a i juni i december 8 8 ) G i februari F i januari Gruppbefäsvärnpiktiga samt visst sjöbefä i januari i december Fertaet putonsbefäsvärnpiktiga (ej sjöbefä) i september-oktober! c G - i maj F i apri E i januari i mars-apri Gruppbefäsvärnpiktiga samt visst sjöbefä i apri ' Fertaet putonsbefäsvärnpiktiga (ej sjöbefä) i januari D ) G i september i jui F i juni Gruppbefäsvärnpiktiga samt visst sjöbefä i juni } i juni ',Försvarsgren, utbidningsaternativ, kategori Inryckning') Utryckning') MARINEN - KUSTARTILLERIET ' ' GochF1omg september maj 2 omg januari'o) augusti 3 omg maj 10 ) december Gruppbefäsvärnpiktiga oktober augusti Putonsbefäsvärnpiktiga jui augusti Kompanibefäsvärnpiktiga jui november ') Bemanningsgrupperna A och B omfattar fertaet värnpikiga vid fottan. isbrytare. ") Gäer ) Se sid 26. ') Bemanningsgrupp D omfattar vp avsedda för tjänst på 27

16 Utbidningstid (i dagar) för värnpiktiga utbidningsåret 1976/77 Tjänstgöringsskydighetens genomsnittiga omfattning i tjänstgöringsdagar enigt FöD ämbetsskrivese d nr 1.83, 1159 (sut), 142/73. Avvikeser såvä uppåt som nedåt från angivna värden kan förekomma. Anm: Vapenfria tjänstepiktiga har dagars tjänstgöringsskydighet, som ej fugörs inom försvarsmakten. Värnpiktiga i handräckningstjänst (huvuddeen) har X18= 320 dagars tjänstgör i ng s sky d i g het. 1 ) vissa fa 5X21 dagar. 2) För ett fåta utbidningsinjer gäer ängre tid (300, 304 eer 345 dagar). 3) Vissa förband har modifierad repetitionsutbidning (KFO) och SOB) varvid angivet anta dagar reduceras. 4 ) Värnpiktiga E, F och G samt gruppbefäsvärnpiktiga ge-. nomför särskid övning endast i vissa fa. ') För huvuddeen 360 dagar. Vid pansar-. ingenjör- och si9natrupperna 405 dagar. Vissa utbidningsinjer för toktjänst m m 450 dagar. Värnpiktigt sjöbefä 350 dagar. 28 Försvarsgren Grundut- Repetitionsutbidning') Summa Kategori under tjänst- grundutbidningen görings- bidning Krigs- Sär- Mobiiseförbands- skida ringsdagar övningar övningar övningar ARM~.N Värnpiktiga F och G 227 5X18 1 ) samman- 373 Värnpiktiga E ) 5X25 agt 463 Gruppbefäsvärn pi i ktiga ) 5X25 3X!.1') högst Putonsbefäsvärnpiktiga ') 5X32 8 dagar Kompan i befä s värn p iktiga ') 5X MARINEN Fottan Värnpiktiga G 306 5X X Värnpiktiga F 350 5X Värnpiktiga E 436 5X18-32 " 526 Gruppbefäsvärnpiktiga 350 5X25-32 " 475 PI utonsbefäsvärnpi k tiga 350') X32 3X11 " Kompanibefäsvärnpiktiga ) 5X32 3X11 " 629 Kustartieriet Värnpiktiga F och G 234 5X18 " 324 Gruppbefäsvärnpiktiga 304 5X25 " 429 Putonsbefäsvärnpiktiga ) 5X32 3X11 " 598 Kompanibefäsvärnpiktiga ) 5X32 3X11 " 688 FLYGVAPNET Värnpiktiga F och G 235 5X15 5X4') 5X Värnpiktiga E X15 5X4 8 ) Gruppbefäsvärn pi i ktiga X X4 8 ) " PI ut o nsbefäsvärn p i k tiga 360 5X22 5X4') " 490 Kompanibefäsvärnpi k tiga,450') 5X22 5X4 8 ) 580 SAMTLIGA FÖRSVARSGRENAR Medici n a-, per,sonavårdspersona Utbidningstiden uppdead i omgångar med m f hänsyn ti civia studier m m ) Darav friviig utbidning ti vampiktig officer 90 dagar. ')Värnpiktiga i stabstjänst samt tekniker 330 dagar. ') Vid basförband även 8 dagar. ') Mindre de 526 dagar. ". Hemvärnet Hemvärnet tihör armen. Rikshemvärnschefen utövar under chefen för arme,n edningen av hemvärnet. Miitärområdesbefähavare och försvarsområdesregementschef (befähavare) eder hemvärnet inom miitärområde respektive försvarsområde. Hemvärnet indeas i amänt hemvärn och driftvärn. Det amänna hemvärnet har ti uppgift att skydda hembygden. För dess verksamhet indeas försvarsområde i hemvärr-som råden. Ett anta hemvärnsom råden sammanförs i rege ti en hemvärnskrets. Driftvärnen har ti uppgift att skydda myndighets eer företags egna anäggningar och egen verksamhet och får organiseras vid myndighet eer företag i den omfattning som regeringen bestämmer. Driftvärnets indening anpassas så ångt det är möjigt ti myndighetens eer företagets organisation. Hemvärnsman (minst 18 år) är enigt hemvärnskungöresen skydig, att i fredstid fugöra högst 50 och ägst 20 timmars tjänstgöring årigen i utbidningssyfte. Vid beredskapstistånd eer krig är hemvärnsman skydig att fugöra utbidning enigt regeringens bestämmande. Utbidningen bedrivs okat, regionateercentrat Särskida kurser för befä och speciaister anordnas vid Hemvärnets strids~koa, Norsborg. 29

17 Personavård - Utses av de värnpiktiga vid kompaniet och före- träder den värnpiktiga personaen. Han ska b a framföra de värnpiktigas gemensamma försag och synpunkter Kompaniassistent Ordförande förbandschefen. övriga: utbidnings- befä, personavårdskonsuenten samt kompaniassistenten och ytterigare en värnpiktig representant från varje kompani. t nä~nde~. ske~ i~for~~tion och samråd i frågor som ror de varnp1kt1gas tjanstgöring-, fritids- och övriga förhå an.den på förbandet. Nämnden kan besuta om anvandnmg av v1ss de av trivsemede och ska yttra sig över försagsärenden från värn piktiga. Förbandsnämnd Kompaninämnd Företagsnämnd 30 ' Medinfytande inom försvarsmakten Nämnden kan inrättas på kompani. Den bestär av kompanichef samt företrädare för befä och värnpiktiga och har att behanda frågor inom kompanie t. Ordförande myndighetens chef. övrigt företrädare tör den anstäda personaen vid myndigheten en igt överenskommese med vederböriga personaorganisationer. Nämnden besutar i fö rsagsärenden samt om användning av vissa mede för personatvårdsåtgärder. 1 övrigt sker samråd och information e nig~. kungöresen om företagsnämnder inom statsforvatningen. Sam- Ordförande torbandschefen (garnisonschefen). ö v- arbets- riga: 1'- 4 företrädare!ör v~ rj e f ö r ~a n ~ i.nom ga r ~1- nämnd sonen samt minst 4 toretradare for c1v1a myndigheter och organisationer. Värnpiktiga. i n g~. Behandar frågor av gemensamt intresse for forbanden, garnisonsorten och bygden. Ordförande förbandschefen. övriga: konsuenten (assistenten), bibiotekarien, minst en värn p ik- tig som utses av förbandsnämnden samt en av statens ku turråd utsedd företrädare tör det civia bibioteksväsendet Bbote k s- nämnd Företrädare för myndigheten och personaorgani- sationerna och de värnpiktiga. Skyddskommitten ska panera och övervaka skyddsarbetet. Den ska noga föja utveckingen i frågor som rör skyddet mot ohäsa och oycksfa samt verka för en god a r bet~mijö. Skyddskommie Skyddsombud skyddsombudet utses av och företräder personaen i arbetsmijöfrågor på den enskida. arbetspatsen. skyddsassistenter utses band de varnpktga. Ekonomisk~ förmåner Dagsersättning under grundutbidning (från ) o Anta dagar Under Dagspenning som motsvarar he sjukpenning enigt repetition - den amänna sjukförsäkri ngen. Lägsta dagspenutbidning' ) ni ng om 40 kr/ dag garanteras aa. Befattningspenning för befä fr o m kompch t o m -gruppch stf vari erande me an 12 och 4 kr/dag. Utbid ningspremie utgår med kr efter godkänd utbi dning ti värnpiktigt kompanibefä. För utbid- ni ng ti reservofficer utgår premier med ca kr (ROK 1 + ROK 2). Utbidnngspremie Fria resor Naturaförmåner En fri resa utgår under grundutbidning och repetiionsutbidning i ansutning ti grundutbidning tör varje he tjänstgöringsperiod om 30 dagar mean vafria o rter inom andet med amänna kommunikationsmede. Vid an nan tjänstgöring än grundutbidning utgår en fri resa för varje he tjänstgöringsperiod om 60 dagar Fri kost och ogi eer i vissa fa kontant ersättning härför utgår under tjänstgöri ngen. Skade- Under tjänstgöring utgår fri äkar- och sjukvå rd. och sjuk- För skada och sjukdom som kvarstår efter tjänstersättning göringens sut utgår b a sj ukpenning och ivränta enigt i stort samma grunder som den civia yrke s- skadeförsäkring en. Oycksfasskydd Förarskydd För oycksfasskada som inträffat i tjänsten utgår ersättning ti den skadade med kr vid förust av arbetsförmågan och vid nedsättning av denna med ett beopp som svarar mot nedsättningen. Förarskydd av i princip ikartad- karaktär som den privata förarpatsförsäkringen gäer vid framförande av Kronans fordon. : Begrav- Avider värnpiktig under miitärtjänstgöring utgår nngshjäp begravningshjäp med kr. De värnpiktiga är och grupp- dessutom g rupp ivförsäk rad e en igt i huvudsak iv samma reger som gäer för statsanstäda. Famijepenning' ) Utgår ti maka (motsv) med högst 21 kr/dag och ti an nan fam ijemedem med högst 9 kr/dag under grundutbi dning. Bostads- Utgår i rege med ett beopp motsvarande hyran: bidrag ' ) vid eget fastighetsinnehav motsvarande bostadskostnaden. - Närings- Näringsbidrag kan under vissa förutsättningar erbidrag håas för att näring ener rörese ska kunna upp- (behovs- rätthåas eer - om den måste nedäggas under prövat) tjänstgöringstiden -för att möjiggöra ett återupptagande. Näringsbidrag kan erhåas vid sidan av famijepenning och bostadsbidrag. Maximibeopp 50 kr/ dag. Sjukbidrag kan medges tör fami jemedems äkar- och sjukvårdskostnader i den mån ersättning ej er- hå es från amän försäkringskassa. Begravnings- bidrag utgår om någon av den värnpiktiges famijemed emmar avider. Sjuk- och begrav- nngs- bidrag U tryck- Utgår med kr efter fu gjord tjänstgöring i en ni ng s- föjd eer i vissa fa under sammanagt minst 180 bidrag dagar. Bid raget kan utgå endast en gång ti den värnpiktige. ') Behovsprovat ' ) från

18 Försvarets Materieverk {FMV) $!)<re se Verkschef J'"' :i eentrapaneringen :.}Huvudavdeningen Huvuda~dening'n ' fö r. armimater. re fö r: marinmaterie FMV-CP, FM\'-A FMV.<M 1 ) Förpägnads-, förråds- och verkstadsavdening, biuttagning. Materie Materieanskaffning innefattar förutom upphanding även hea den förberedande verksamheten från utredningsstadiet. Ti grund för a materieanskaffning igger överbefähavarens operativa krav på det miitära försvaret. Mot dessa krav kan sedan försvarsgrenscheferna uppgöra ångsiktiga behovspaner. Dessa omsätts i detajerade materiepaner som utarbetas vid Försvarets Materieverk (FMV). Försvarsgrenscheferna utarbetar i samarbete med FMV de taktiskt-tekniskt-ekonomiska måsättningar.(ttem) som definierar kraven på den materie som ska anskaf: 32 Huvudavdeningen : 'Huvudavdeningen Huvudavdeningen för fygmaterie Karstad!) för admnstrai!>n FMV- 'F FMV K!FMV-8 fas. Konstruktion av materieen sker huvudsakigen vid den svenska industrin. Där sker också nästan a materietiverkning. Tidpunkten från uppdrag ti everans varierar beroende på objektets tekniska svårighetsgrad från ca 5-15 år. Om kostnaderna för projektering av ett objekf överstiger 1 mij kr eer om kostnaderna för serieproduktion överstiger 10 mij kr ska regeringens tiståndförst inhämtas. Huvuddeen av besuten angående materieanskaffning fattas såedes av riksdag och regering. f Försvarets behov av forskning tigodoses ti stor de av Försvarets forskningsanstat (FOA). För den forskning och utvecking (konsumtion) som direkt sammanhänger med materieframtagningen åtgår ca 700 mijoner kronor per år, varav över 90% går ti industriföretag i huvudsak i form av uppdrag direkt knutna ti utveckingen av specifika materieobjekt FMV bestäningar ger syssesättning åt c:a personer inom den svenska försvarsindustrin. Försvaret utnyttjar över everantörer, varav 90% svenska. På de 20 största av dessa igger ca 85 procent av uteiggande orderstock. FMV ansi(/![ar för underhå och förvaring av materie. Värdet av denna uppgår ti över 30 mijarder kronor. STUDIER AR PROJEK TERING AKTUELLA MATERfELPROJEKT Armen: Infanterikanonvagn (IKV 91) 15,5 cm artieripjäs (Haub 77) Luftvärnsrobot (Rb 70) Radar (PS 70) Lätta och tunga terrängbiar, bandvagnar, motorcykar Marinen: Patrubåt (typ Jägaren) Ubåt (typ Näcken) Fast 12 cm kustartieri (Ersta) Minjaktfartyg Måsökande torped Fygvapnet: System 37 Viggen med beväpning (attack-, spanings- och jaktversionerna) Utvecking och anpassning av bas- och stridsedninqssvstem. Ra:ar (PS 860) Robotar (för Viggen) KONSTRUK- TILLVERK- MATERIEL- LEVERANSER TION NING FORSOK 33

19 Eftersäpning mean utgifter och effekt vid materieanskaffning (principbid) Civiförsvaret Civiförsvarsstyresen (fredsorganisation) Utgift 34 Effekt Besut om utvecking (regeringen) Besut om anskaffning (regeringen) Utgift, ~' Effekt._._.., ~' L-,..-+-~..,---t---'-T---r~r---.f-...,..--r--.,.-~--r ,, ' ' '... ' ',' ~ ' i Ar ~ studier Utvecking Forskning TTEM Anskaffning Drift, utbidning av persona, underhå, förrådshåning Civiförsvarsstyresens ansag för budgetåret 1976/77 uppgår ti1183 mijoner kr (i prisäge februari 1976). Uppgift Civiförsvarets huvuduppgift är att i krig skydda befokning och egendom mot skador av fientiga anfa samt att rädda överevande vid sådana anfa. Skadeförebyggande verksamhet omfattar främst utrymning, anordnande av skyddsrum och aarmering. Undsättande verksamhet består i att rädda instängda och nödstäda människor samt att ge skadade en första vård och därefter transport ti. sjukvårdsinrättning. civiförsvarets uppgifter ingår dessutom attskydda viktiga anäggningar mot spioneri och sabotage. Persona Rekryteringen av persona ti civiförsvaret bygger på civiförsvarspikten som innebär srydighet för varje svensk man och kvinna fr o m 16 t o m 65 år att tjänstgöra inom civiförsvaret. Civiförsvarstjänsten får dock inte krävas av den som tihör försvarsmakten på sådan tid att tjänstgöringen i försvarsmakten hindras. Vissa värnpiktiga ges uppskov från värnpiktstjänstgöring under krig för att tiföras civiförsvaret. För befäsuppgifter i det okaa amänna civiförsvaret och.undsättningskårerna har hitintis överförts ca 200 resoff och ca 550 vp putonsbefä. De största rekryteringskäorna ti det okaa amänna civiförsvaret utgör män som ämnat värnpiktsådern eer i särskid ordning överförts från försvarsmakten (ca ) och kvinnor (ca ). Utbidningstiden varierar från 35 timmar ti 80 dagar. 35

20 Skadeförebyggande åtgärder ALARMERING i ca 200 tätorter med i rege mer än invånare från aarmeringsanäggningar och (i vissa större städer) med teefon. Beredskapsarm -- En hav minut ånga signaer med 15 sekunders uppehå mean signaerna under sammanagt 5 minuter. 36 Fygarm Upprepade korta judstötar resp ringsignaer under omkring en minut. (Signa per teefon ges endast i vissa orter.) SKYDDSRUM Anta Anta skyddsrumspatser Ska i princip anordnas i 1/ e==- Faran över En sammanhängande signa under 30 I 40 sekunder. enskida ,2 mij sittpatser aa orter med mer än invånare (norma) (2,6 mij iggpatser) amänna sittpatser 14 av de större städernas innerområden (bergfasta) ( iggpatser) UTRYMNING Panäggs i princip för Omfattar beredskapsutrymning orter med mer än invånare Barn, sjuka, ådringar och icke arbetsföra jämte vårdare sutig utrymning orter med mer än invånare Samtiga förvärvsarbetande utom persona i samt vissa kust- och gränsområden krigsviktig verksamhet För orter där både beredskapsutrymning och sutig utrymning förbereds, kan utrymningsåtgärderna genomföras efter hand -successiv utrymning - eer samtidigt och med största skyndsamhet- snabbutrymning. Fokskyddsmasker ager finns f n ca moderna masker. skyddsmaskerna fördeas i första hand ti områden som har brist på skyddsrum. Utdening av skyddsmasker är förberedd. Per år tiverkas ca skyddsmasker. Under krigsproduktion kan ca tiverkas per år. Lokat civiförsvar') Ledningskårer Räddningskårer Brant! kårer sjukvårdskårer skyddskårer Bevakningskårer Tota personaram (avrundat) Regionat civiförsvar' ) 20 undsättningskårer 21 sanitetsputoner 28 fyggrupper pers " " " " " " 1 o 000 pers2) 882 pers 3) 784 pers 4 ) 224 fygpan Verkskydd') (enskit civiförsvar) ca 750 verkskydd personer 1 ) Vid fut utbyggd organisati on inkusive mabreserv ' J Värnpiktiga med om möjigt två krigsförbandsövningar kvar ' Av dessa inskrivs 420 personer först vid bered skap 4 ) Bidar Friviiga f ygkåren som organi seras av civiförsvaret och Svenska Aero kubben gemensamt. Mobiiseringstider som ej bör överskridas Lokaa enheter: Regionaa enheter: förbevakning 6-10tim förutrymnoinkvartering 10tim övriga 72tim Fyggrupper Undsättningskårer Sanitetsputoner Civiförsvarets beredskapsgrader Beredskapsgrad Huvudsakig innebörd III (ägsta beredskapsgraden) I (meersta beredskapsgraden) (högsta beredskapsgraden) Persona inkaas i begränsad omfattning. Materie iordningstäs för användning. övrigt beredskapsåtgärder, som regeringen föreskriver. Persona inkaas och beredskapsåtgärder vidtas i den omfattning regeringen föreskriver. Materie hås kar för användning. övergång ti krigsorganisation ska kunna ske utan dröjsmå. Organisationen ska håas i sådan beredskap att den omedebart kan fugöra sina krigsuppgifter. 36tim 36tim 36tim 37

21 Krigsorganisation Regeringen Försvarsdepartementet Civiförsvarsstyresen Civibefähavare - Cvomr6de Länss~yrese - än Ekonomiska försvaret ÖEF:s organisation,) Civiförsvarsområdena (f n 9~) kan indeas i civi~ör~varsdistrikt (f n 42) under en distnktsc~ef,.s<?~. eder d1stnktet.s civiförsvarsenheter. 1 kommun, dar c v forsvars- eer distriktschef ej har uppehåspats, eds verksamheten av ett civiförsvarsombud. Totaförsvarets krigssjukvård Det amänna civia medicinaväsendet, veterinärväsendet samt försvarsmakten och civiförsvaret samverkar för att utnyttja andets totaa tigångar inom häso- och sjukvården. Amint.civia veterinärväsendet [andsting Amint civia medcnavsende Civitörsvarets sjukvird = samverkan Miär krigssjukvård Det ekonomiska försvarets uppgift är att genom panäggning och beredskapsåtgärder trygga fokförsörjningen i vidaste bemärkese, dvs förse försvarsmakten, näringsivet och civibefokningen med förnödenheter och tjänster. Såsom framgår av organisationstabån på sid 41 är det ett ferta myndigheter som har uppgifter inom det ekonomiska försvaret. Samordningen åviar överstyresen för ekonomiskt försvar (ÖEF). eyom dessutom har det direkta ansvaret för beredskapsåtgärderna inom områden som inte kan hänföras ti någon särskid myndighets fredstida verksamhet, t ex bränseoch drivmedesförsörjningen, huvuddeen av industriproduktionen och handen, förstörings- och undanförsepanäggning samt beredskapsagringen av fertaet varor och förnödenheter. överstyresen för ekonomiskt försvar (ÖEF) överstyresen för ekonomiskt försvar har en styrese som utses av regeringen. Generadirektören är ordförande och vidare finns åtta andra edamöter representerade industri, hande, arbetsmarknad, förvatning och personaorganisationerna.. ett visst beredskapsäge kan ÖEF efter särskit besut ersättas av en handes- och industrikommission (H K) och en bränsekommission (BK)

22 Rådgivande organ Ti ÖEF har knutits ett rådgivande organ för samordningsfrågor, RAdet förekonomiskt försvar. detta ingår cheferna för ÖEF, Försvarsstaben, Civiförsvarsstyresen, Statens jo rdbruksnämnd och Arbetsmarknadsstyresen samt o rdföranden i Transportnämnden. Chefen ä r ö EF är o rdförande i rådet. Ti Ö EF har knutits des ett kemirad, des ett bekädnadsrad med uppgi at bistå Ö EF vi d beredskapspanering. Råden består av representanter för berörda myndigheter och branscher samt arbetstaga rorgani sati oner. statens vattenfasverk kommer vid krigsfara eer kri g att ersättas som ekraftsmyndighet av Centraa driftedningen (CDL), ti viken de festa större kraft- och distributionsfö retagen är ansutna. en kri ssituati on träder en beredskapsorganisa ti o n, Drivmedes centraen AB (DMC), i funktion. DMC har bidats som samverkansorgan är cirka 30 ojehandesföretag och tar hand om ojedist ributionen enigt anvisningar från ö EF. Lik nande organisationer har skaptas för att vid krig eer krigsfara trygga gasförsör)nngen, cementdistributionen sa mt sakt- och charkuerverksamheten. Regiona edning På reg iona nivå handäggs den ekonomiska försvarsberedskapen av civibefähavare, änsstyreser och av de centraa verkens högre och ägre organ. En stor de av pan äggni ngsarbetet sker i fred på änsstyrese rn as försvarsenheter. krig kommer- under de centraa instanserna - frågor om försörjning; arbetskraft, transporter och väg håning att handäggas inom särskida sektioner hos kri gsänsstyreserna (sekt F, G, E och H), Fera av de i det ekonomiska försvaret ingående myndighetern a har egen reg iona organisati on. Detta gäer i första hand de statiga verken, Arbetsmark nadsstyre sen, Statens vattenfa sverk, Statens järn vägar, Statens vägve rk, Riksbanken och Postverket. Byggnads- och reparationsberedskapen Även andra organisationer har egen regiona o rganisation. Så exempevis har Byggnads- och reparationsberedskapen (BRB), som i övrigt träder i verksamhet endast vid krig eer krig'sfara, i fred utsedda och friviigt verksamma regiona och okachefer, som under miitärbefähavarna resp försvarsområdesbefähavarna panägger byggnads- och reparationsverksamhet i krig för hea totaförsvaret. Motorreparationstjänst ör totaförsvaret Motorreparatio nstjänsten är en organisation som träder i verksamhet vid krig eer krigsfara och har i fred utsedda och friviigt verksamma reparati onsedare. den regiona a edningen i miitärområdesstaben ingår miitärområdesreparationsedare och i försvarsområdesstab ingår såvä försvarsområdes- som ortsreparationsedare. Verksamhet i fred inom det ekonomiska försvaret Pan äggning av everanser från näringsivets ager för att täcka ut rustningsbehoven för oika myndigheter. Panäggning av prod uktion för att säkerstäa nödvändig produktion av varor och tjänster. Panäggning och anskaffning av beredskapsager i näringsivets och statens regi. Fö rberedeser för ransoneringar och regeringar för att hushåa med knappa resurser och åstadkomma en rättvis fördening av dem. Panäggning av handens verksamhet för att t rygga erforderig pa rti- och detajhhande. Panäggning av undanförse för att skydda agertigångar och andra näringsivsresurser och un derätta försörjningen efter utrymning. Panäggning av förstöring för a hindra en angripare at utnyttja för ho nom väsentig egendom. Utbidning av krigspacerad persona ino m det ekonomiska fö rsvarets edningsorganisati on. Centraa myndigheter med uppgifter inom det ekonomiska försvaret fred ' ~ ' " ' ' ' 40 41

23 statens uppysningscentra Uppgifter: 1. Förmeda nyheter från myndighet ti pubiceringsorgan och amänhet. 2. Lämna råd i pubiceringsfrågor, som gäer rikets säkerhet. 3. Bedriva ångsiktig UPP.Iysningsverksamhet. 4. Föja fokstämningen genom undersökningar och anayser. 5. Främja svenska intressen hos utändsk opinion. Uppysningscentraens organisation Totaförsvarets uppysningsnämnd (TUN) Psykoogiskt försvar finns ej organiserat i fred, då istäet försvarsinformation bedrivs av oika myndigheter och organisationer. Regeringen har tisatt en nämnd - Totaförsvarets Uppysningsnämnd (TUN) -för att i första hand samordna försvarsinformationen. Utdrag ur instruktionen för TUN (SFS 1975:892): Totaförsvarets uppysningsnämnd, som yder direkt under regeringen, ska i fred främja uppysningen om totaförsvaret och genom rådgivning ti totaförsvarets myndigheter samordna uppysningsverksamheten. Det åigger nämnden särskit att 1. föja utveckingen inom de områden som beröres av nämndens verksamhet, 2. ti regeringen eer vederbörande myndighet göra de framstäningar som nämnden finner påkaade, 3. &vgiva yttranden i ärenden, som understäas nämnden samt 4. samarbeta med myndigheter, friviiga organisationer och enskida, som bedriver uppysningsverksamhet om totaförsvaret. 43

24 Friviiga försvarsorganisationer 1. Jm "Friviigkungöresen", SFS 1970:301, 1974:670 De friviiga försvarsorganisationerna bedriver försvarsuppysning samt rekryterar och utbidar friviig persona för uppgifter inom totaförsvaret. Organisationerna har eit centrat samarbetsorgan för gemensamma frå- Ce"!raförbundet för befäsutbidning (CFB) (ca ) gor och ömsesidig information, Friviigorganisationernas samarbetskommitte (FOS). På många hå i andet finns också regionaa och okaa samarbetskommitteer. Uppysningar om organisationernas förbund (distrikt) och okaavdeningar kan erhåas vid försvarsområdesstaberna samt - beträffande civi försvarsförbundethos änsstyresernas försvarsenheter. Övriga organisationer Organisation Anta medem mar 1/ Sveriges civiförsvarsförbund, SCF Friviiga fygkåren, FFK 800 Fri vi iga skytteröresen, SkytteOS Svenska pistoskytteförbundet, SPSF Svenska.sportskytteförbundet, SSF Rik sförbundet Sverig es ottakår, SL K Svenska bå stjärnan, SBS Svenska röda korset, SRK ) \i.p. ~ 6 ~... f ~ 2. Organisationer ingående i totaförsvaret Organisaton Anta medemmar 1/ Hemvärnet (Hv)') Arrnån Sjövärnskåren (SVK)' ) Marinen 900 ~ Byggnads- och repara- Ekonomiska io nsberedskapen (BRB) försvaret3) ') ~ o Motorreparationstjänsten Ekonomiska fö r totaförsva ret (MRT) försvaret ) MRT 1 ) Inom SRK är under fredstid ca medemmar direkt engagerade i friviig verksamh'et för totaförsvaret. ' )Representerade i FOS. ' ) Ledningen ingår i försvarsmakten.. ')Anta man i organisationen vid fut utnyttjande. Over ansutna företag. ' )Anta man i organisationen vid fut utnyttjande. Over ansutna företag. 45