2004-11-01. Kostnadsutvecklingen för anslaget 22:8 Bidrag till administration av grundbeloppet (Arbetslöshetskassan Alfa)

2004-11-01 Kostnadsutvecklingen för anslaget 22:8 Bidrag till administration av grundbeloppet (Arbetslöshetskassan Alfa)

Kostnadsutvecklingen för anslaget 22.8 Bidrag till administration av grundbeloppet (Arbetslöshetskassan Alfa) Enligt regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (rskr. 2003/04:70) ska inspektionen den 1 april respektive den 1 november 2004 redovisa analyser och slutsatser rörande kostnadsutvecklingen för anslaget 22:8 Bidrag till administration av grundbeloppet. Inspektionen skall också redovisa de eventuella rekommendationer man gjort till arbetslöshetskassan Alfa. Denna rapport utgör IAF:s redovisning till regeringen. Rapporten har utarbetats inom IAF av Christer Norrman, Carina Wiksholm och Inger Fernholm. Sidan 3 (27)

Innehåll Syfte och uppdrag... 7 Sammanfattning och rekommendationer... 7 Redovisning och kostnadsfördelning... 8 Ärendevolymer och kostnadsanalys... 8 Avgiftsinförande avseende grundersättningstagare... 9 Sammanfattning av tidigare rapport... 10 Uppdragets genomförande... 11 Genomgång av Alfa-kassans redovisning och kostnadsfördelning.... 11 Redovisningen... 11 Fördelningsnyckeln och tidredovisningen... 11 Likvidbudgeten... 12 Alfa-kassans periodiseringar... 12 Slutsats och rekommendationer... 13 Ärendevolymer... 15 Kostnadsanalys... 16 Jämförelse anslutna och icke-anslutna... 16 Jämförelse med andra kassor... 19 Slutsatser... 21 Alfa-kassans kostnadsutveckling... 21 Kostnadsutvecklingen ur ett historiskt perspektiv... 21 Alfa-kassans kostnadsutveckling 2004... 24 Slutsats och rekommendationer:... 25 Avgiftsinförandet avseende grundersättningstagare... 26 Bilagor Bilaga 1 Administrationskostnader fördelat per medlem Bilaga 2 Administrationskostnader fördelat per ersättningstagare Bilaga 3 Andel ersättningstagare av antal medlemmar Sidan 5 (27)

Syfte och uppdrag Enligt regleringsbrev för 2004 (rskr. 2003/2004:70) har regeringen uppdragit åt Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) att den 1 april respektive den 1 november 2004 redovisa analyser och slutsatser rörande kostnadsutvecklingen för anslaget 22:8 Bidrag till administration av grund-beloppet (ramanslag). Inspektionen skall också redovisa de eventuella rekommendationer man gjort till Arbetslöshetskassan Alfa (Alfa-kassan). Sammanfattning och rekommendationer I den fortsatta uppföljningen av Alfa-kassans kostnadsutveckling av anslaget 22:8 Bidrag till administration av grundbeloppet har en genomgång av Alfa-kassans redovisning och kostnadsfördelning gjorts. Principerna och rutinerna för redovisningen förefaller fungera bra. Däremot anser IAF att det finns anledning för Alfa-kassan att se över tillämpningen av den fördelningsnyckel som används för fördelningen av kassans administrationskostnader mellan de anslutna respektive icke anslutna. Vidare har problematiken med svårigheterna att göra korrekta avstämningar mellan Alfa-kassans likvidbudgetering, som görs i samband med rekvisition av anslagsmedel, och redovisningen belysts. Likvidbudgeten baseras på de utgifter kassan har medan redovisningen i resultaträkningen är kostnadsbaserad. Detta gör att periodiseringsdifferenser som många gånger är svåra att stämma av uppkommer. I analysen av Alfa-kassans administrationskostnader har jämförelser gjorts dels mellan de anslutna och de icke anslutna inom kassan och dels mellan Alfa-kassan och andra arbetslöshetskassor. Eftersom Alfa-kassans verksamhet skiljer sig från andra arbetslöshetskassor är det svårt att göra rättvisa jämförelser, varför det mest korrekta torde vara att istället studera hur kostnaderna inom kassan har utvecklats över tiden. Således har utvecklingen av Alfa-kassans administrationskostnader jämförts med utvecklingen av antalet anslutna respektive icke anslutna. Sidan 7 (27)

Sedan den 4 oktober 2004 ska Alfa-kassan ta ut en administrationsavgift av dem som erhåller arbetslöshetsersättning enligt grundbeloppet och som inte är anslutna till Alfa-kassan eller medlem i någon annan arbetslöshetskassa. Redovisning och kostnadsfördelning Tillämpningen av den fördelningsnyckel Alfa-kassan använder för fördelningen av administrationskostnaderna mellan de anslutna och de icke anslutna bör i vissa delar förändras. IAF anser att Alfa-kassan i de så kallade grundkostnaderna ska inkludera all central administration, oavsett var geografiskt i organisationen den utförs, d v s att även kostnader för funktioner såsom ekonomi och personal bör fördelas enligt grundkostnadsprincipen i fördelningsnyckeln. Vidare anser IAF att de personer som på lokalkontoren sköter konteringen av fakturor och gör bedömningen av till vilken kostnadstyp en kostnad skall föras, är nyckelpersoner i organisationen vad gäller tillämpningen av fördelningsnyckeln. IAF kommer framöver att granska hur denna bedömning görs och rutinerna kring densamma. För att underlätta vid avstämningen av de periodiseringsdifferenser som uppstår mellan rekvirerade medel (utgifter) och redovisade kostnader bör Alfa-kassan genomföra en periodiseringsavstämning per den sista december varje budgetår. Denna avstämning bör sedan ligga till grund för att nollställa differensen eller säkerställa den till nominellt belopp inför kommande räkenskapsår. För att minska denna periodiseringsdifferens rekommenderas Alfa-kassan att finansiera investeringsutgifter genom lån och sedan månadsvis rekvirera bidrag för amorterings- och ränteutgifter motsvarande de avskrivningar kassan har för investeringen. Modellen skulle då innebära att Alfa-kassan får samma utgift som värdeminskning under investeringens ekonomiska livslängd. Ärendevolymer och kostnadsanalys Alfa-kassans verksamhet avseende de icke anslutna är unik inom arbetslöshetsförsäkringen. Av denna anledning kan inte fullt korrekta jämförelser göras vad gäller storleken på administrationskostnaderna. Detta gäller både vid jämförelser mellan de anslutna och de icke Sidan 8 (27)

anslutna inom arbetslöshetskassan och mellan Alfakassan och andra arbetslöshetskassor. Trots detta har båda typerna av jämförelser gjorts, dels för att belysa dessa svårigheter och dels för att ändå ge en ungefärlig bild av Alfa-kassan i ett jämförelseperspektiv. För att på ett mer rättvisande sätt analysera Alfa-kassans administrationskostnader har kostnadernas utveckling över tiden ställts i relation till utvecklingen av antalet anslutna respektive icke anslutna. Alfa-kassans administrationskostnader totalt har varit stigande under de första åren av 2000-talet. Vad gäller de anslutnas del av kostnaderna har dessa ökat i takt med att antalet anslutna ökat över tiden. Kostnadsutvecklingen har därmed helt logiskt följt samma utvecklingsmönster som anslutningen. Administrationskostnaderna för de icke anslutna följer dock inte samma trend som utvecklingen av antalet icke anslutna under samma tidsperiod. Medan antalet icke anslutna har minskat har administrationskostnaderna befunnit sig på fortsatt höga nivåer. Trenden avseende kostnadsutvecklingen i förhållandet till antalet icke anslutna inom Alfakassan har inte följt samma logiska mönster som för de anslutna. Alfa-kassan har dock under de senaste två åren arbetat för att vända detta mönster. IAF kan i sitt tillsynsuppdrag också se att kassan är på väg åt rätt håll och förutsätter att Alfa-kassan fortsätter arbetet med att kostnadseffektivisera. IAF har trots prognostiserat underskott hos Alfa-kassan inte för avsikt att begära utökad kredit på anslaget 22:8 avseende 2004. Underskottet kommer att täckas av de förslag till förändringar och rekommendationer som IAF med denna rapport lämnar till Alfa-kassan. Avgiftsinförande avseende grundersättningstagare Den nya avgiften som Alfa-kassan tar ut avseende de icke anslutna ersättningstagarna har av IAF beslutats till 6 kr per ersättningsdag. Alfa-kassan prognostiserar avgiftsintäkten till 26,4 mkr för 2005. Aktuellt avtal mellan staten och Alfa-kassan inbegriper inte nuvarande situation med avgiftsuttag avseende de grundbeloppsberättigade ersättningstagarna. Det är därför angeläget att avtalet aktualiseras och anpassas till nuvarande förhållanden. Sidan 9 (27)

Sammanfattning av tidigare rapport Rapporten 1 april, 2004 (IAF Dnr 2004/1752) I enlighet med regleringsbrev för år 2004 lämnade IAF den 1 april 2004 en rapport rörande kostnadsutvecklingen för anslaget 22:8 Bidrag till administration av grundbeloppet. I rapporten belystes de tre främsta faktorerna som påverkar kostnaderna i Alfakassan och därmed belastar anslaget; - Kassans kostnader för administration - Fördelningen av kostnaderna mellan anslutna och icke anslutna ersättningstagare - Ärendevolymerna En preliminär slutsats var att det troligen fanns utrymme för en viss kostnadsminskning inom kassan. Detta byggde till stor del på att kassan under de första månaderna 2004 förbrukat mindre pengar än budgeterat samt att kassan från den 4 oktober 2004 ska ta ut en avgift per utbetald ersättningsdag av icke anslutna ersättningstagare. Alfa-kassans modell för att dela upp och fördela kostnader på anslutna respektive icke anslutna, den s.k. fördelningsnyckeln, ifrågasattes. En förändring av fördelningsnyckeln grundad på att anslutna inom Alfakassan skulle ta ett kostnadsansvar jämförbart med medlemmarna i andra arbetslöshetskassor torde innebära att behovet av anslag från staten minskar. En reglering av principerna kring hur kassan ska fördela kostnaderna föreslogs ske vid en kommande förändring av avtalet mellan regeringen och kassan. Det underströks också att Alfa-kassans kostnader är starkt relaterade till ärendevolymerna, vilka kan förändras kraftigt under ett budgetår. Sidan 10 (27)

Uppdragets genomförande För att få en uppfattning om kostnaderna avseende Alfa-kassans administration gjordes till en början en genomgång av principerna för Alfa-kassans redovisning och kostnadsfördelning. Kassans totala administrationskostnader har därefter jämförts med övriga arbetslöshetskassors kostnader. I detta sammanhang har också en sammanställning gjorts över ärendevolymer inom Alfa-kassan. Alfa-kassans kostnadsutveckling har analyserats över tiden. En uppföljning av kostnadsutvecklingen under 2004 har utförts utifrån det material Alfa-kassan sänt in i samband med de månadsvisa rekvisitionerna av anslagsmedel som utgår från vad som sägs i IAF:s regleringsbrev. Genomgång av Alfa-kassans redovisning och kostnadsfördelning Redovisningen Alfa-kassans kostnadsställen är i huvudsak fördelade geografiskt mellan de fyra lokalkontoren och huvudkontoret. Några av de centrala funktionerna är lokaliserade på lokalkontoren; ekonomi i Hemse, personal och resetjänst i Borås och skanning i Ljusdal. Redovisningssystemet förefaller vara väl inarbetat och rutinerna kring redovisningen fungera bra. På ekonomikontoret i Hemse utförs alla kontroller, avstämningar och rapporteringar i redovisningen. Ingen kontroll av fördelningen av kostnader mellan anslutna och icke anslutna genomförs på kostnadsställenivå, d v s på lokalkontoren. Kontroll och avstämning sker endast på totalnivå per konto i redovisningen. Fördelningsnyckeln och tidredovisningen Alfa-kassan fördelar kostnaderna mellan anslutna och icke anslutna enligt en fastställd fördelningsnyckel som delvis bygger på resultatet av den löpande tidredovisningen. Fördelningsnyckeln särskiljer tre typer av kostnader; direkta kostnader, proportionerliga kostnader och grundkostnader. Sidan 11 (27)

Direkta kostnader Kostnader som direkt går att hänföra till anslutna eller icke anslutna. Proportionerliga kostnader Kostnader som är hänförliga till produktionen (ärendehandläggningen) fördelas proportionerligt enligt de procentsatser som följer av tidredovisningen. Grundkostnader Kostnader som anses vara central administration och som inte hör direkt till produktionen. Dessa kostnader belastar till 25 % de anslutnas verksamhetsområde och till 25 % de icke anslutnas verksamhetsområde. De resterande 50 % fördelas proportionerligt enligt tidredovisningen (enligt beskrivningen ovan). Administrationskostnader som hänförs till huvudkontoret anses vanligtvis vara grundkostnader. Likvidbudgeten Alfa-kassan tog, på AMS begäran, inför budgetåret 2004 fram en likvidbudget som underlag för rekvisition av anslagsmedel. Likvidbudgeten är uppdelad per månad och revideras löpande inför varje månatlig rekvisition. Likvidbudgeten är dock svår att stämma av mot resultaträkningen eftersom den baseras på rena utbetalningar medan däremot resultaträkningen baseras på kostnader. Kostnader är en periodiserad utgift och ligger således med sitt ekonomiska värde över en längre tidsperiod än en utgift. Detta föranleder ett problem då Alfa-kassan rekvirerar medel från anslaget utgiftsmässigt men redovisar i kostnader i resultaträkningen. Alfa-kassans periodiseringar I IAF:s rapport till regeringen den 1april 2004 (Dnr. 2004/1752) framkom att det historiskt mellan åren 1998-2003 funnits differenser mellan vad Alfa-kassan rekvirerat från anslaget och vad Alfa-kassan i sin årsredovisning redovisat som kostnader för respektive år. Anledningarna till dessa differenser var olika periodiseringar som t ex. avskrivningar på investeringar, semesterlöneskulder, förutbetalda intäkter och kostnader. Periodiseringarna uppkommer eftersom Sidan 12 (27)

Alfa-kassan rekvirerar efter sina utgifter medan redovisningen är kostnadsmässig i resultaträkningen. Efter att frågan behandlats med Alfa-kassan råder enighet om att och varför dessa differenser uppstår. Oklart är dock till vilket belopp differensen i dagsläget uppgår. Ett problem för Alfa-kassan och även vid tillsynen av kassan är just periodiseringarna kring investeringar och de avskrivningar som sedan bokförs. Detta har sin grund i den finansieringskälla som anslaget utgör för Alfa-kassan. Ett anslag är utgiftsmässigt och baserat på årsvisa utbetalningar. Således har Alfa-kassans rekvisitioner av anslagsmedel hittills utgått från utgifter. Vid investeringar har hela beloppet avseende investeringen rekvirerats från staten (tidigare via AMS och numera via IAF). Problemet uppkommer då investeringskostnaden ska följas upp. Redovisningsmässigt ska kostnaden redovisas då investeringen förbrukas, vilket vanligtvis sker under flera års tid beroende på vad investeringen avser. Skillnaden mellan förbrukningen av investeringen, dvs. den kostnad Alfa-kassan har för investeringen, och den utgift Alfa-kassan rekvirerade anslagsmedel för vid anskaffningen medför en differens mellan åren. Denna differens gör det svårt att följa upp vilka medel kassan har använt och huruvida dessa medel är att anse som utgiftsmässiga och således anslagsmässiga. Förutom ovanstående problematik tillkommer också problemet att Alfa-kassan ska finansiera tillgången dels med medel från staten avseende den del som de icke anslutna ska stå för och dels med eget kapital den del som de anslutna och således Alfa-kassan själva ska stå för. Denna uppdelning bygger på den tidigare redovisade fördelningsnyckeln, där de icke anslutnas andel i dagsläget är 72 % och de anslutnas 28 %. Denna procentuella fördelning förändras emellertid över tiden och omöjliggör i stort sett en uppföljning på kronan av de investeringar som tidigare genomförts. Slutsats och rekommendationer Tillämpningen av fördelningsnyckeln som Alfa-kassan använder bör i vissa delar förändras. De direkta kostnaderna fördelas direkt och torde inte vara ett problem. Däremot är bedömningen av de övriga två Sidan 13 (27)

kostnadstyperna inte lika enkel. Grundkostnaderna omfattar kostnader som rör all central administration. Proportionerliga kostnader är hänförliga till produktionen men kan inte direkt fördelas på anslutna och icke anslutna såsom direkta kostnader. I dagsläget definieras kostnader för central administration som utförs på lokalkontoren, t ex ekonomi i Hemse och personal i Borås, inte som grundkostnader utan som proportionerliga kostnader. Detta medför att verksamhetsområdet för icke anslutna bär en för stor del av de totala administrationskostnaderna. IAF anser att Alfakassans kostnader för alla de funktioner som tillhör den centrala administrationen, t ex. ekonomi och personal, ska definieras som grundkostnader och fördelas därefter. De personer som på lokalkontoren utför konteringen av fakturor och bedömer till vilken kostnadstyp en kostnad ska föras är nyckelpersoner i organisationen ur fördelningsnyckelns perspektiv. IAF kommer framöver att granska hur denna bedömning görs och vilka rutiner som ligger till grund för detta. För att inför budgetåret 2005 klargöra hur stor periodiseringsdifferensen är mellan Alfa-kassans rekvirerade medel (utgiftsmässigt) och de kostnader Alfakassan haft, bör en total periodiseringsavstämning göras. Denna avstämning bör sedan årligen genomföras för att varje räkenskapsår nollställa differensen eller åtminstone säkerställa den till dess nominella belopp för reglering efterkommande räkenskapsår. Alfa-kassan bör, för att eliminera problemet vid investeringar låna upp medel till investeringar och sedan rekvirera medel från anslaget i samma takt som kostnader och värdeminskningar äger rum. Detta förfarande skulle innebära att avskrivningskostnaderna (investeringarnas värdeminskning) och utbetalning av medel från anslaget båda hamnar på samma år och uppföljningen över gjorda investeringar skulle förenklas avsevärt. Motsvarande modell används av statliga myndigheter som enligt Kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188) är skyldiga att finansiera anläggningstillgångar med lån. Sidan 14 (27)

Ärendevolymer Antalet anslutna i Alfa-kassan har stad igt ökat sedan starten 1998. Vid slutet av 2003 va r antalet 54 034. Av dessa var 15 966 ersättningstagare. Under 2004 har antalet fortsatt att öka och vid utgången av september månad va r ca 64 000 personer anslutna i Alfa-kassan. Antalet icke anslutna har minskat under åren 1998 till 2002. Antalet ökade dock med ca 1 O 000 personer mellan åren 2002 och 2003 till 42 767. Samtliga icke anslutna är ersättningstagare. Den procentuella fördelningen mellan anslutna ersättningstagare och icke anslutna vid utgången av år 2003 var 27 % anslutna och 73 % icke anslutna (se diagram 1). Anslutna ersättningstagare respektive icke anslutna* vid utgången av 2003 c A ns lutna l eke a nslutna D iag ram: 1 Samtliga icke anslutna är ersättningstag are Antalet utbetal da ersättningsdagar uppgick under 2003 till totalt 4 929 093. De icke anslutna stod för 3 566 161 dagar (72 % ) och de anslutna för 1 362 932 dagar (28 % ). Denna jämförelse ger i stort sett samma fördelning som diagram 1 visar. Kassan har under 2003 handlagt totalt 23 O11 avslagsbeslut Icke anslutna stod för 20 480 av dessa, d v s 89 % och de ans lutna för 253 1, 11 %. D iagram 2 illustrerar förhållandet. Sidan 15 (2 7)

Avslagsbeslut för anslutna respektive icke anslutna c Anslutna Icke anslutna Diagram: 2 Kostnadsanalys A lfa-kassa n är den kompletterande arbetslös hetskassan med det sä rski lda uppdraget att han tera ärenden avseende grundförsäkringen för dem som inte är anslutna till kassan eller medlemmar i någon annan kassa. Detta innebär att en d irekt jämförelse med andra kassor är svår att göra, eftersom dess verksamhet ski l jer sig från övriga kassors. Inte heller en jämförelse mellan de anslutna och icke anslutna inom kassan är helt okomplicera d att göra. Det är därfö r viktigt att försöka göra en så rättvisande och mångsidig jämförelse så långt det är möjligt. De siffror som används avser verksamhetså ret 2003 och är hämtade ur års redovisningen. Jämförelse an slutna och icke- anslutna A lfa-kassans administrationskostnader uppgick ti ll totalt 90 519 tkr år 2003. Av dessa sva rade de anslutna för 28 856 tkr och de icke-anslutna fö r 61 662 tkr. De anslutnas andel va r 3 2 % medan de icke- anslutnas andel uppgick till 68 %. Sidan 1 6 (27)

Anslutnas respektive icke anslutnas andel av administrationskostnaderna c Anslutna Icke anslutna Diagram 3 V id en jämförelse mellan administ rationskostnadernas uppdeln ing <D iagram 3) och andelen ersättningstagare <Diagram 1) får vi en procentuell skillnad på 5 %. Ski llnaden beror på den tidigare redovisade fördelningsnyckeln där grundkostnaderna ger den d ifferens som n u beskr ivits. Administrationskostnaderna fördelat på det totala ontalet icke anslutna respektive anslutna se r ut som följer: Kostnad per icke ans luten Kostnad per ansluten 2003 1442 kr 534 kr Skillnaden mella n de båda grupperna är markant. Kostnaden per icke ansluten är betydligt högre än per ansluten. Anledningen är att samtliga icke anslutna är ersättningstagare, vilket innebär att samtliga dessa ger upphov ti ll en ärendehandläggning och därmed ökade kostnader. Ett annat sätt att jämföra de anslutnas respektive icke anslutnas administrationskostnader är att istä llet fördela desamma på antalet ersättningstagare. Adm inistrationskostnaderna per ersättningstogare inom kassan: 2003 Kostnad per ersättningstagare - icke anslutna 1442 kr Kostnad per ersättningstagare - anslutna 1807 kr Sidan 17 (2 7)

För icke anslutna förblir siffran oförändrad eftersom samtliga icke anslutna är ersättningstagare. Däremot stiger siffran för de anslutna eftersom endast 15 966 personer av de 54 034 anslutna uppbar någon form av ersättning, d v s 30 %. Vid fördelningen av kostnaderna på antalet ersättningstagare bör det påpekas att det kan råda stora skillnader mellan olika typer av ersättningsärenden. En del ärenden kräver endast en enklare hantering medan andra kräver ett större underlag för bedömning och en mer kvalificerad utredning. Därmed kan även tidsåtgången variera betydligt mellan olika ärenden och således även kostnaderna för hanteringen av dessa. Enligt Alfa-kassan går det dock inte att hävda att någon av de båda grupperna generellt har mer eller mindre tidskrävande ärenden än den andra. För båda grupperna gäller att det som hanteras är en mix av enklare och mer tidskrävande ärenden. Vidare bör det påpekas att ett enda ersättningsärende ofta kan innehålla flera olika beslut, exempelvis avslag, omprövning och bifall. Ytterligare ett sätt att jämföra kostnaderna mellan de båda grupperna inom Alfa-kassan är att till antalet ersättningstagare lägga antalet avslagsbeslut. Möjligen ger detta en mer rättvis bild. Under 2003 avsåg 20 480 st. avslagsbeslut icke anslutna och 2 531 anslutna: Kostnad per icke ansluten (ersättningstagare och avslag) Kostnad per ansluten (ersättningstagare och avslag) 2003 975 kr 1560 kr I och med att avslagsbesluten läggs till antalet ersättningstagare sjunker kostnaderna per ansluten respektive icke ansluten. I denna jämförelse saknas dock de anslutna som inte uppburit ersättning under året men som ändå administrerats av Alfa-kassan, precis som medlemmar i andra kassor. För att även ta hänsyn till anslutna som inte uppburit någon ersättning gör vi slutligen en jämförelse mellan det totala antalet anslutna och de icke anslutna inkluderat de avslag som administreras på deras del av administrationskostnaderna. Antalet anslutna var 54 034 Sidan 18 (27)

och antalet icke anslutna inklusive avslagsbesluten var 63 247. Utfallet blir följande: Administrationskostnad per icke ansluten (inkl. avslag): Administrationskostnad per ansluten: 2003 975 kr 534 kr I denna jämförelse blir återigen kostnaden per icke ansluten högre än den blir per ansluten. Här skall dock invägas att avslagsbesluten ur administrationshänseende är att likställa med ett vanligt ersättningsärende. Det föreligger således en svårighet i att jämföra alla anslutna (både ersättningstagare och de som bara är anslutna) med icke anslutna och avslag avseende icke anslutna. De olika resultaten i jämförelserna påvisar problematiken med att jämföra kostnaderna mellan de icke anslutna och de anslutna. I ett par av jämförelserna ovan framstår kostnaderna för de icke anslutna som låga och i ett par framstår de som höga i förhållande till kostnaderna för de anslutna. Jämförelse med andra kassor Som nämnts tidigare är det svårt att göra en rättvis jämförelse mellan Alfa-kassans och övriga kassors administrationskostnader. Skälet är att övriga kassor inte administrerar den typ av ärenden som i Alfa-kassan motsvaras av de icke anslutnas. I jämförelsen med andra kassor nedan tas således endast hänsyn till de anslutna och deras administrationskostnader. De jämförelser som görs är följande: - Administrationskostnader fördelat på antal medlemmar - Administrationskostnader fördelat på antal ersättningstagare - Andel ersättningstagare av antalet medlemmar - Jämförelse med Skogs- och träfackets arbetslöshetskassa Sidan 19 (27)

Administrationskostnader fördelat på antal medlemmar: Då kassornas administrationskostnader fördelas på antal medlemmar hamnar Alfa-kassan över genomsnittet vid en jämförelse med de övriga arbetslöshetskassorna. Alfakassans administrationskostnader för anslutna var 534 kr/medlem år 2003. Genomsnittet för alla kassor var 447 kr/medlem och av dessa var det sex kassor som hade en högre kostnad än Alfa-kassan (se bilaga 1). Administrationskostnader fördelat på antal ersättningstagare: Vid en fördelning av administrationskostnaderna på antalet ersättningstagare hamnar Alfa-kassan under genomsnittet jämfört med de övriga kassorna. Alfakassans kostnad per ansluten ersättningstagare år 2003 var 1807 kr/ersättningstagare. Den genomsnittliga kostnaden för samtliga kassor var 2782 kr. Tio kassor hade en lägre kostnad per ersättningstagare än Alfakassan (se bilaga 2). Andel ersättningstagare av antalet medlemmar: Som ett komplement till dessa jämförelser fogar vi en beräkning av hur stor andel av det totala antalet medlemmar som uppburit någon form av ersättning. Av Alfa-kassans anslutna var totalt 29,5 % ersättningstagare. Genomsnittet för samtliga kassor 2003 var 18 %. Fem kassor hade en högre procentuell andel ersättningstagare än Alfa-kassan (se bilaga 1). Kommentar: Jämförelserna ger något olika resultat. I det ena fallet låg Alfa-kassans kostnader över genomsnittet och i det andra under genomsnittet för alla arbetslöshetskassor. Fördelat på medlemmar ligger kassan högt i förhållande till de övriga. Dock är kostnaden förhållandevis låg vid fördelningen på ersättningstagare, vilket kan förklaras av att Alfa-kassan har en förhållandevis hög andel ersättningstagare. Jämförelse med annan kassa - Skogs- och träfackets arbetslöshetskassa: För att ytterligare analysera Alfa-kassans kostnadsläge jämför vi administrationskostnaderna med en arbetslöshetskassa som har ett ungefär lika stort medlemsantal. Skogs- och träfackets arbetslöshetskassa är den som ligger närmast. Kassan hade 51 297 medlemmar vid slutet av år 2003. De totala administrationskostnaderna Sidan 20 (27)

för dessa uppgick till 15 669 028 kr. Antalet ersättningstagare var 9 924. Administrationskostnader per medlem: 305 kr/medlem (Alfa-kassan 534 kr per medlem) Administrationskostnader per ersättningstagare: 1579 kr/ ersättningstagare (Alfa-kassan 1807 kr/ersättningstagare) Andel ersättningstagare av antalet medlemmar: 19,35 % (Alfa-kassan 29,5 %) Kommentar: Skogs- och träfackets arbetslöshetskassas kostnad per medlem ligger under genomsnittet medan Alfa-kassans ligger över. Även vad gäller kostnaden per ersättningstagare har Skogs- och träfackets arbetslöshetskassa en kostnad under genomsnittet vilket också gäller för Alfakassan. Sammantaget kan det konstateras att Skogs- och träfackets arbetslöshetskassa har en lägre kostnad än Alfa-kassan i bägge jämförelserna. Slutsatser Jämförelserna mellan anslutna och icke anslutna ger olika resultat beroende av vilka nyckeltal som används. Alfa-kassans kostnader kan anses ligga på både låga och höga nivåer utifrån vilket nyckeltal som väljs. Detsamma gäller vid jämförelser med andra kassor. Av detta kan slutsatsen dras att inget enskilt nyckeltal går att föredra framför de andra. Alfa-kassans unika verksamhet med de icke anslutna medför svårigheter att på ett bra sätt jämföra med anslutnas verksamhet eller med andra kassor. En mer rättvisande metod att belysa Alfa-kassans kostnadsutveckling torde vara att studera hur Alfakassans kostnadsnivåer har förändrats över tiden. Alfa-kassans kostnadsutveckling Kostnadsutvecklingen ur ett historiskt perspektiv Utvecklingen i Alfa-kassan vad gäller antalet anslutna respektive icke anslutna samt de därtill hörande administrationskostnaderna åskådliggörs i diagram 4 och 5. Sidan 21 (27)

Utveckling antalet anslutna och icke anslutna 70000 60000-50000 - n; r-_ 40000 r o Anslutna c r- -<( 30000 f- f Icke anslutna 20000 r- r- r 10000 r- r- r o :r f OJOJ'O OJOJOJ r:0(0(0 r:0(0~ r:0(0"v r:0(00:> ~ " " '); '); '); '); ~ Ar Di agram: 4 2004 är en prognos från Alfa-kassan Diagram 4 visar att under de sna rt sju åren som Alfakassan funnits har trenden va rit att antalet anslutna stad igt har ökat. Under de fy ra första åren har antalet icke ans lutna sjunkit stadigt för att seda n öka. Dock är antalet inte uppe på samma n ivåer som u nder de första två åren. Kostnadsutveckling anslutna och icke anslutna..::- 80000 ~-:;;- 60000 ns o Anslutna ~ 40000 o r Icke anslutna ~ 20000 - r- r 'O ["" o [ <(.c R> R> S0 "~~~ OjOj OjOj ~<:s ~~ ~~ ~~ ~ " " C); C); C); C); ~ Ar [ Di agram: 5 2004 är en prognos från Alfa-kassan Sidan 22 (27)

Administrationskostnadernas utveckling avseende de anslutna följer samma mönster som an talet anslutna över tiden. Administrationskostnadernas ökning är fullt logisk med tan ke på ökningen av antalet anslutna under samma period. Däremot följer inte de icke anslutnas kostnader samma trend som antalet icke anslutna under samma tidsperiod. Antalet icke anslutna har under perioden m inskat medan kostnaderna för de icke anslutna legat kva r på en hög nivå och till och med ökat de sista tre åren. Detta illustreras i diagram 6. Jämförelse kostnader och antalet icke anslutna - c: ns- 70000 ns 60000 - ~ (.) r- o 50000 - - - r-- r-- - D Adm.kostn icke ~ 40000 - - ;- f-- f-- - anslutna ~ 30000 - - f- f- - - Antalet icke ~ 20000 - - r- r- - - anslutna ns c: 10000 - - r- r- - - III - o o ~ OJOJ'O OJOJOJ ~{0{0 ~{0" ~{0"' ~{00:> J " " <v <v <v <v "v\::5 Ar Di agram: 6 2004 är en prognos från Alfa-kassan Den största skillnaden mellan utvecklingen av antalet icke ans lutna och kostnaderna för dessa hade kassan år 2002. V iss återhämtning skedde under 2003 då antalet icke anslutna ökade och kostnaderna sjönk något. Under 2004 har admin istrationskostnaderna ökat med nä rmare 5 miljoner kronor jämfört med 2003. Antalet icke anslutna ökade fram till och med september med ca 1 300 ersättningstagare. Sidan 23 (2 7)