Kostnadsutvecklingen för anslaget 22:8 ap.3 Bidrag till administration av grundbeloppet (Arbetslöshetskassan Alfa)

Transkript

1 Kostnadsutvecklingen för anslaget 22:8 ap.3 Bidrag till administration av grundbeloppet (Arbetslöshetskassan Alfa)

2 Sidan 2 (23)

3 I regleringsbrevet för 2005 gav regeringen Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) i uppgift att, senast den 1 augusti 2005, redovisa analyser och slutsatser rörande kostnadsutvecklingen för anslaget 22:8 Bidrag till administration av grundbeloppet. Denna rapport utgör IAF: s redovisning till regeringen. Rapporten har utarbetats inom IAF av Inger Fernholm, Christer Norrman och Carina Wiksholm. Sidan 3 (23)

4 Sidan 4 (23)

5 Innehåll Sammanfattning... 7 Bakgrund och genomförande... 9 Uppföljning av tidigare rapport Kostnadsfördelning Periodiseringsdifferenser Slutsatser Genomförd granskning av administrativa ekonomi- rutiner på Alfa-kassans lokalkontor Slutsatser Ärendevolymer Slutsatser Administrationskostnadernas fördelning Alfa-kassans kostnadsutveckling Slutsatser Kostnadsutveckling 2005 och anslagsnivån för icke anslutna Slutsatser Avslutande slutsatser och rekommendationer Sidan 5 (23)

6 Sidan 6 (23)

7 Sammanfattning Denna rapport är den tredje i ordningen av rapporter till regeringen med syftet att redovisa analyser och slutsatser rörande kostnadsutvecklingen i den kompletterande arbetslöshetskassan Alfa (Alfa-kassan). I rapporten görs bland annat en uppföljning av det som IAF påtalade i tidigare rapport den 1 november Det som då påtalades avsåg tillämpningen av den fördelningsnyckel som kassan använder sig av vid fördelningen av administrationskostnaderna mellan de anslutna och de icke anslutna. Enligt IAF borde kostnaderna för alla funktioner knutna till den centrala administrationen definieras som grundkostnader och fördelas därefter. Kassan har efter IAF:s påpekande ändrat tillämpningen av fördelningsnyckeln i denna del. Vidare påtalades problematiken med de periodiseringsdifferenser som uppkommit då Alfa-kassan rekvirerat anslagsmedel utifrån sina utgifter medan redovisningen skett i form av kostnader. IAF föreslog att Alfa-kassan i kommande bokslut skulle göra avstämningar av de periodiseringsdifferenser som uppstod. Alfa-kassans genomförde en sådan avstämning vid utgången av år 2004 och kom då fram till att kassan har en fordran på staten på tkr. Sedan avtalet mellan Alfa-kassan och staten ändrades i december 2004 kvarstår inte problematiken med nämnda periodiseringsdifferenser. Det nya avtalet och de anslagsvillkor IAF har att följa, innebär att en reglering av den fordran Alfa-kassan har på staten inte kan komma till stånd från IAF: s sida. Fordran får istället regleras enligt de principer för finansiering som avtalet föreskriver. Denna rapport redovisar också resultatet från den granskning som IAF genomförde under våren 2005 för att ta reda på hur Alfa-kassans lokalkontor hanterar fakturor utifrån gällande fördelningsnyckel. Eftersom kostnadsfördelningen i regel sker per automatik görs sällan någon bedömning av hur en kostnad ska fördelas. Detta har lett till att cheferna på lokalkontoren inte anser sig ha anledning att fundera kring fördelningsnyckeln som sådan eller dess tillämpning. IAF anser att det därmed kan finnas en risk för att kunskaper och eventuella syn- Sidan 7 (23)

8 punkter i sammanhanget, som skulle kunna fångas upp på lokal nivå, går förlorad. Vidare lämnas i rapporten en redovisning av kassans ärendevolymer för de senaste åren. Dessa har ökat stadigt över tiden vad gäller ersättningstagare och ersättningsdagar. Ökningen avser både kassans anslutna och icke anslutna. Enligt den kostnadsanalys som presenteras i rapporten framgår att administrationskostnaderna totalt har ökat över tiden. Vid en jämförelse av administrationskostnadernas respektive volymernas procentuella ökning framgår dock att kostnaderna inte ökat i samma takt som volymerna de senaste två åren. Således kan det konstateras att en kostnadseffektivisering skett under de senaste två åren. Oroande är att kostnaderna för år 2005 återigen verkar stiga mer än volymerna enligt prognos från Alfa-kassan. Vad gäller Alfa-kassans kostnadsbild avseende 2005 framgår av utfallet för de fem första månaderna att administrationskostnaderna för de icke anslutna understiger de sammanlagda anslags- respektive avgiftsintäkterna. Det positiva resultatet uppgår till tkr. Då kassan har större kostnader under årets andra hälft har kassan i sin prognos för helåret beräknat att resultatet visserligen blir positivt men lägre än för årets första månader. Alfa-kassans prognos för 2005 redovisar ett resultat på tkr. IAF gör bedömningen att anslaget till Alfa-kassan i dagsläget ligger på en rimlig nivå utifrån det kostnadsläge kassan har. Vidare synes de föreslagna anslagsnivåerna för budgetåren 2006 och 2007 vara fullt rimliga. Det är dock viktigt att poängtera att Alfa-kassan är en volymkänslig kassa och påtagliga förändringar i ärendevolymerna kan få stort genomslag i kassans ekonomi. Sidan 8 (23)

9 Bakgrund och genomförande Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2005 disponerar IAF anslaget 22:8 ap.3 Bidrag till utbetalning av grundbeloppet. Anslagsbeloppet får användas till delfinansiering av nödvändiga administrationskostnader som den kompletterande arbetslöshetskassan Alfa (Alfa-kassan) har för handläggningen av grundförsäkringen, för de som inte är anslutna till kassan eller är medlemmar i en annan arbetslöshetskassa. IAF skall betala ut ersättning till Alfa-kassan med en tolftedel per månad av det totala anslaget som för budgetåret 2005 uppgår till tkr. Denna ordning är ny från och med Tidigare år rekvirerade Alfa-kassan medel månadsvis i förskott för administrationskostnader avseende handläggning av grundförsäkringen, för de som inte är anslutna till kassan eller är medlemmar i en annan arbetslöshetskassa. Vidare har IAF uppdraget att redovisa analyser och slutsatser rörande kostnadsutvecklingen, för ovan nämnda anslag, till regeringen senast den 1 augusti IAF har i två tidigare rapporter (den 1 april och den 1 november 2004) redovisat slutsatser och rekommendationer rörande Alfa-kassans kostnadsutveckling. Den första rapporten omfattade bland annat följande: - Alfa-kassans volymer vad gäller antal anslutna respektive icke anslutna personer. - Anslagsutvecklingen under åren Administrationskostnadernas storlek för anslutna och icke anslutna. - Anslagsutnyttjandet. - Alfa-kassans fördelning av administrationskostnaderna mellan anslutna och icke anslutna. I den andra rapporten redovisades bland annat: - En genomgång av Alfa-kassans redovisning och kostnadsfördelning. - Ärendevolymer. - En kostnadsanalys, med jämförelser mellan anslutna och icke anslutna samt mellan Alfa-kassan och andra arbetslöshetskassor. - Alfa-kassans kostnadsutveckling mellan åren 1998 och Avgiftsinförandet för grundersättningstagare. Sidan 9 (23)

10 Denna rapports syfte är att redovisa kostnadsutvecklingen i Alfa-kassan, utvecklingen i ärendevolymer samt följa upp vad som påtalats i tidigare rapport (1 november 2004) och redovisa vad som framkommit vid granskningen av kostnadsfördelningen hos Alfa-kassans lokalkontor. Underlaget för rapporten har erhållits från Alfa-kassans huvudkontor, ekonomikontor och inhämtats på plats genom intervjuer av personal hos Alfa-kassans lokalkontor i Borås, Ljusdal och Olofström. Uppföljning av tidigare rapport I rapporten den 1 november 2004 påtalade IAF brister i tillämpningen av den fördelningsnyckel som används för att fördela kostnader mellan anslutna och icke anslutna och de periodiseringsdifferenser som uppstår efter varje bokslut, dvs. skillnaden mellan erhållna medel och faktiska administrationskostnader. Kostnadsfördelning IAF rekommenderade Alfa-kassan att kostnader för alla de funktioner som tillhör den centrala administrationen, t ex. ekonomi och personal, ska definieras som grundkostnader och fördelas därefter. Utifrån denna rekommendation beslöt Alfa-kassans styrelse (styrelseprotokoll nr. 1:05) att även de kostnader som uppstår på ekonomisektionen i Hemse liksom de kostnader som uppstår på personalsektionen i Borås skall fördelas enligt grundkostnadsprincipen. Detta innebär att ca. 10 procent av de totala kostnaderna för ekonomifunktionen och personalfunktionen från och med 2005 belastar anslutna och deras anslutningsavgifter. Det innebär i sin tur ca 420 tkr mindre belastning på anslaget 22:8 ap. 3 per budgetåret Periodiseringsdifferenser I tidigare rapport kommenterade IAF problematiken kring de periodiseringsdifferenser som uppstod då Alfa-kassan rekvirerade medel utifrån sina utgifter medan redovisningen angav kostnader. IAF föreslog att Alfa-kassan i bokslutet för 2004 samt i kommande bokslut ska göra avstämningar av de periodiseringsdifferenser som upp- Sidan 10 (23)

11 står. Alfa-kassan genomförde en sådan avstämning vid utgången av år Sammanställning av periodiseringsdifferenser per den 31 december 2004: Alfa-kassans fordran på staten: Alfa-kassans skuld till staten: Periodiseringsdifferensnetto: tkr tkr tkr Ovanstående sammanställning som är granskad och verifierad av Alfa-kassans auktoriserade revisor visar att Alfakassan har en fordran på staten på tkr per den 31 december Posten har uppstått som en konsekvens av att Alfa-kassan har rekvirerat medel i förskott och utifrån uppskattade utgifter. Utfallet mäts i efterhand och i kostnader varför ett periodiseringsnetto uppstår. Enkelt uttryckt kan beloppet sägas utgöra resultatet (överskott eller underskott) mellan Alfa-kassans intäkter och kostnader avseende de icke anslutnas verksamhet för tidigare år. Avtalet mellan staten och Alfa-kassan ändrades i december 2004 och problematiken med periodiseringsdifferenser kvarstår inte då det belopp Alfa-kassan erhåller per år är fast och utbetalas med en tolftedel varje månad. Anslaget kompletteras med ett avgiftsuttag per utbetald ersättningsdag från de icke anslutna. Då anslaget är fast kommer framtida över- eller underskott att regleras genom justering av avgiftens storlek. Slutsatser Reglering av den fordran Alfa-kassan har på staten kan inte komma till stånd från IAF:s sida eftersom anslaget är fast. Enligt IAF: s anslagsvillkor ska en tolftedel av gällande anslag betalas ut varje månad. I rådande situation får Alfa-kassans fordran på staten per den 31 december 2004 regleras inom ramen för det nya avtalet genom delfinansiering av anslag och avgiftsuttag av de grundbidragsberättigade icke anslutna. Sidan 11 (23)

12 Genomförd granskning av administrativa ekonomirutiner på Alfa-kassans lokalkontor Under våren 2005 genomförde IAF en granskning på Alfa-kassans lokalkontor. Granskningen utfördes på kontoren i Ljusdal, Borås och Olofström och inriktades främst på hur lokalkontoren hanterar fakturor utifrån fördelningsnyckeln och vilka rutiner som finns för detta. Ett fåtal personer på respektive lokalkontor är inblandade i den ekonomiadministrativa hanteringen. Enhetscheferna och biträdande enhetschef sköter normalt dessa arbetsuppgifter, och utöver dem finns också en reservperson som är insatt i hanteringen av fakturor. Arbetet utförs i princip på samma sätt på samtliga lokalkontor. Det finns ingen skriftlig dokumentation för de olika arbetsmoment som ingår i hanteringen, och den involverade personalen anser att rutinen är mycket enkel. Samtliga chefer på lokalkontoren anser sig ha en bra kontakt och dialog med kassans huvudkontor och ekonomikontoret i Hemse. I huvudsak sker fördelningen av kostnader genom registrering i den fördelningsmall ekonomikontoret i Hemse skickar ut i början av varje år. Fördelningsmallen är en excelfil där registrerande person endast fyller i totalsumma från faktura för att erhålla fördelningen som ska konteras på anslutna respektive icke anslutna. Det ligger en automatik i fördelningen och i regel behövs ingen individuell bedömning av respektive faktura göras avseende kostnadsfördelningen. Utgångspunkten är att de kostnader som belastar lokalkontoren ska fördelas proportionerligt. Vid lokalkontoret i Borås görs dock en bedömning vid fördelningen av vissa gemensamma kostnader, till exempel lokalkostnader eftersom kassans personalenhet är lokaliserad där. Lokalkontoret i Ljusdal har också en direkt kostnad som inte återfinns hos de övriga kontoren. Den avser portokostnader för det brevutskick som görs till personer som via Internet anmäler sig för anslutning till kassan. Övriga portokostnader för kassan fördelas proportionerligt enligt aktuell fördelningsmall. Sidan 12 (23)

13 I de fall en faktura sträcker sig över flera månader kan det krävas att fördelningen av kostnaden görs utifrån skilda procentsatser grundade på månadsvis tidmätning. I dessa fall skickas fakturan vidare till ekonomikontoret i Hemse utan att fördelning gjorts på lokalkontoret. Fördelningen görs istället av ekonomikontoret. Om oklarheter uppstår kring en fakturas kostnadsfördelning så ska fakturan skickas vidare till ekonomikontoret för bedömning eller så ska man ta kontakt med huvudkontoret. Ovanstående rutin säkerställer att oklarheter inte uppstår enligt kassan. Cheferna på lokalkontoren anser sig inte ha något behov av att påverka fördelningsmallen och rutinerna kring denna. Budgetuppföljning av lokalkontorens kostnader sker inte på fördelad nivå utan endast på kontonivå totalt för hela kontoret. Kassan har regelbundna sammanträden i ledningsgruppen där ekonomifrågor diskuteras löpande. Budgetuppföljning sker också månadsvis med all personal på lokalkontoren. Slutsatser Rutinerna kring kostnadsfördelningen i samband med fakturahanteringen förefaller fungera bra. Eftersom fördelningen i regel sker per automatik görs sällan någon bedömning av hur en kostnad ska fördelas. Cheferna på lokalkontoren anser sig inte ha anledning att fundera över eller ifrågasätta den fördelningsnyckel som tillämpas inom kassan. Detta kan innebära att förhållanden som personalen på lokal nivå skulle kunna upptäcka i samband med kostnadsfördelningen och delge huvudkontoret går förlorad. Sidan 13 (23)

14 Ärendevolymer I tidigare rapport presenterades aktuella volymer avseende Alfa-kassans verksamhet. Antalet anslutna per den 31 december 2004 var I juni 2005 var antalet anslutna uppe i vilket betyder att anslutningstakten håller i sig. Under år 2004 var motsvarande siffra avseende de icke anslutna och fram till juni 2005 var antalet ersättningstagare dittills personer. Utvecklingen vad gäller antalet anslutna och icke anslutna illustreras i diagram 1. Diagram: 1 Utveckling antalet anslutna och icke anslutna Antal Anslutna Icke anslutna * År *Prognos från Alfa-kassan avseende 2005 Antalet anslutna har allt sedan Alfa-kassans bildande stigit. Vid utgången av 2005 prognostiserar Alfa-kassan med att ca är anslutna till kassan. Antalet icke anslutna har under samma tidsperiod varierat men har sedan 2002 varit stigande. Prognosen avseende antalet icke anslutna är för helåret 2005 ca personer (tillika ersättningstagare). Antalet anslutna avser både ersättningstagare och icke ersättningstagare. Sidan 14 (23)

15 I diagram 2 visas antalet anslutna och icke anslutna ersättningstagare för de tre senaste åren. Diagram 2 Antal ersättningstagare för anslutna respektive icke anslutna Antal ersättningstagare Icke anslutna Anslutna År Det totala antalet ersättningstagare har ökat de senaste tre åren. Den största förändringen står antalet icke anslutna för var det totala antalet ersättningstagare varav var icke anslutna. Motsvarande siffra för 2003 var totalt och av dessa var icke anslutna. För de första fem månaderna 2005 är antalet ersättningstagare totalt, varav är icke anslutna. Diagram 2 illustrerar att bägge kategorier ersättningstagare ökar, men att de icke anslutna står för den största ökningen. Notera att med icke anslutna avses endast de som får ersättning och alltså tas i dessa siffror ingen hänsyn till alla de som söker ersättning och får avslag. För jämförelsens skull ska nämnas att under 2004 hade Alfa-kassan avslagsbeslut avseende icke anslutna och endast avslagsbeslut för anslutna. Av diagram 3 framgår Alfa-kassans volymökning de senaste tre åren. Sidan 15 (23)

16 Diagram: 3 Ersättningstagare och avslagsbeslut per kategori Antal Anslutna Icke anslutna År Diagrammet visar att icke anslutna stod för 76,4 procent av totala mängden ersättningstagare och avslagsbeslut Motsvarande siffra 2003 var 77,4 procent. Det totala antalet ersättningstagare för båda kategorierna har dock ökat under motsvarande tid med 19 procent. Antalet utbetalda ersättningsdagar uppgick under 2004 till totalt De icke anslutna stod för (71 procent) och de anslutna för (29 procent) dagar var motsvarande siffror (72 procent) för icke anslutna och (28 procent) för anslutna. Antalet utbetalda ersättningsdagar har totalt ökat med 25 procent mellan 2003 och Trenden är liknande den som gäller för ersättningstagare och avslagsbeslut under samma period. Slutsatser Utvecklingen avseende volymerna ökar totalt, både vad gäller anslutna och icke anslutna. Oavsett vilket mått som används, ersättningstagare, ersättningsdagar eller antal personer i respektive kategori så är trenden densamma. Hittills under 2005 finns det inget som tyder på en avmattning i ökningen av volymerna. Sidan 16 (23)

17 Administrationskostnadernas fördelning Fördelningen av administrationskostnaderna avseende icke anslutna och anslutna under de senaste tre åren illustreras i diagram 4. Diagram:4 Respektive kategoris andel av administrationskostnaderna 100,0% 80,0% Andel 60,0% 40,0% 20,0% 0,0% * Icke anslutna 68,1% 69,3% 66,0% Anslutna 31,9% 30,7% 34,0% År Icke anslutna Anslutna * År 2005 är en prognos från Alfa-kassan. Diagram 4 visar att den andel av Alfa-kassans administrationskostnader som avser de icke anslutna ser ut att minska enligt prognosen för En förklaring till denna förändring torde vara att andelen anslutna stadigt ökar. Anledningen till att det finns en skillnad i procentuell fördelning mellan de båda kategorierna vad gäller administrationskostnader respektive volymer beror på den fördelningsnyckel Alfa-kassan använder avseende administrationskostnaderna. Sidan 17 (23)

18 Alfa-kassans kostnadsutveckling De totala administrationskostnaderna för 2005 ser enligt prognos från Alfa-kassan ut att öka hade Alfakassan en administrationskostnad på 94,7 mkr och kassan prognostiserar för en administrationskostnad på 107,6 mkr för år Diagram: 5 Kostnadsutveckling anslutna och icke anslutna A d m ko stn a d (tkr) År * Anslutna Icke anslutna Totala kostnader * 2005 är en prognos från Alfa-kassan I diagram 5 framgår att ökningen av administrationskostnaderna omfattar både anslutna och icke anslutna. De totala administrationskostnaderna har ökat med 4,7 procent mellan 2003 och Under samma period är volymökningen 19 procent (ersättningstagare och avslagsbeslut). Således har Alfa-kassans administrationskostnader inte ökat i samma takt som volymen. Denna bild stämmer även vid jämförelse av administrationskostnad per volymenhet (ersättningstagare och avslagsbeslut), vilket illustreras i diagram 6. Sidan 18 (23)

19 Diagram 6. Administrationskostnad per volymenhet Kronor Anslutna Icke anslutna År Administrationskostnaderna per volymenhet har minskat för bägge kategorierna. Anslutnas kostnad per volymenhet är för år 2004 nere i kr och motsvarande för icke anslutna är 880 kr. I nyckeltalet tas inte hänsyn till ärenden kring anslutning eller alla de förfrågningar via telefon och från allmänheten som Alfa-kassan har att hantera. Administrationskostnaden per volymenhet för icke anslutna har alltså minskat med 9,7 procent 2003 till En jämförelse mellan administrationskostnaderna för de icke anslutna och antalet icke anslutna (ersättningstagare) ger en likartad utveckling. Sämre år var 2000 till 2002 då antalet icke anslutna sjönk medan administrationskostnaderna ökade. De senaste två åren har dock denna trend brutits och kostnaderna hållits nere och således inte ökat i samma takt, vilket tydliggörs i diagram 7. Dock ska påpekas att prognosen från Alfa-kassan avseende 2005 ger att kostnaderna återigen ökar. Sidan 19 (23)

20 Diagram: 7 Administrationskostnader i förhållande till antalet icke anslutna Tkr och Antal År * Antalet icke anslutna Adm kostnad icke anslutna * År 2005 är en prognos från Alfa-kassan. Jämför vi administrationskostnaden per icke ansluten vid utgången av år 2003 och 2004 får vi bilden av att kostnaden sjunkit. Från kr per icke ansluten år 2003 till kr år Vidare ger samma siffra utifrån prognosen avseende 2005 en kostnad per icke ansluten på kr. Den positiva trenden från år 2003 och 2004 ser alltså ut att vända år Slutsatser Analysen av Alfa-kassans kostnadsutveckling ger att ärendevolymerna ökar mer än administrationskostnaderna. Trenden var den omvända åren 2000 till 2002 vilket nu Alfa-kassan har lyckats vända. Därav kan en kostnadseffektivisering sägas ha ägt rum de senaste två åren. Det är dock oroande att trenden ser ut att vända för Det är viktigt att Alfa-kassan fortsätter att kostnadseffektivisera och håller kostnaderna nere. Sidan 20 (23)

21 Kostnadsutveckling 2005 och anslagsnivån för icke anslutna Under de fem första månaderna 2005 har Alfa-kassan förbrukat fem tolftedelar av tilldelat anslag som totalt är på tkr. För motsvarande period har Alfa-kassan tagit in tkr i avgifter från de icke anslutna ersättningstagarna. Alfa-kassans utfall efter de fem första månaderna 2005 ger följande resultat: Avgiftsintäkt för icke anslutna: Intäkt från anslag 22:8 ap.3: Administrationskostnader: Resultat: tkr tkr tkr tkr Ovanstående sammanställning ger intrycket att Alfa-kassan kommer att få ett relativt stort överskott för Om siffrorna efter fem månader räknades om i helårssiffror ((X/5)*12) skulle kassan göra ett resultat på tkr för Dock ger kassans egna prognos för helåret 2005 bara ett överskott på tkr. Prognosen ser i en sammanställning ut enligt följande: Avgiftsintäkt för icke anslutna: Intäkt från anslag 22:8 ap.3: Administrationskostnader: Resultat: tkr tkr tkr tkr Den främsta anledningen till att resultatet för helåret 2005 inte blir lika bra som under de fem första månaderna är att kassan har större kostnader budgeterade för andra halvåret. Så var även fallet det andra halvåret Utfallet för de fem första månaderna 2005 ger tillsammans med ovanstående prognos att Alfa-kassan har en solid ekonomi avseende de icke anslutnas administration. Den nivå på kommande års anslag som IAF lämnat i budgetunderlag till regeringen den 1 april 2005 är utifrån ovanstående analys rimlig. Sidan 21 (23)

22 Slutsatser IAF gör bedömningen att anslaget till Alfa-kassan ligger på en rimlig nivå i dagsläget. Alfa-kassan är en volymkänslig arbetslöshetskassa och förändringar i volymer får stort genomslag i ekonomin. Med nuvarande beräkningar förefaller dock föreslagna (enligt IAF: s budgetunderlag till regeringen) anslagsnivåer för budgetåren 2006 och 2007 vara fullt rimliga. Avslutande slutsatser och rekommendationer Tidigare problematik med periodiseringsdifferenser mellan anslag och Alfa-kassans kostnader kvarstår inte i och med det nya avtalet. Med rådande avtal och fastställt anslag för 2005 kan inte någon reglering av den fordran Alfa-kassan har på staten per den 31 december 2004 komma till stånd från IAF:s sida. Fordran får regleras inom ramen för anslag och avgiftsuttag från icke anslutna. Cheferna på lokalkontoren anser sig inte ha anledning att fundera över eller ifrågasätta den fördelningsnyckel som tillämpas inom kassan. Detta kan innebära en risk. IAF rekommenderar därför Alfa-kassan att i ekonomiska uppföljningar på lokalkontorsnivå även göra dessa på fördelad nivå mellan anslutna och icke anslutna. Med hjälp av en detaljerad uppföljning kommer eventuella brister i fördelningen att upptäckas. Vid ytterligare granskning av Alfa-kassans kostnadsfördelning kvarstår endast detaljgranskning av fakturor i avsikt att verifiera kostnadsfördelningen. Utvecklingen avseende ärendevolymerna är ökande, oavsett vilket mått som används. Hittills under 2005 finns det inget som tyder på en avmattning i ökningen. Analysen av Alfa-kassans kostnadsutveckling ger att volymerna ökar mer än administrationskostnaderna. Alfakassan har således lyckats att kostnadseffektivisera de senaste två åren. Trenden ser dock ut att vända och kostnaderna återigen stiga år Arbetet med att effektivisera kassans administrationskostnader är viktigt och bör fortsätta. IAF gör bedömningen att anslaget till Alfa-kassan ligger på en rimlig nivå i dagsläget. Alfa-kassan är en volym- Sidan 22 (23)

23 Sidan 23 (23) känslig arbetslöshetskassa och förändringar i volymer får stort genomslag i ekonomin. Med aktuella volymer förefaller dock nuvarande anslagsnivå fullt tillräcklig för de kommande åren.