HANDLINGSPLAN för utveckling av Lunds centrum och trafiken Fastställd av kommunstyrelsen den 29 maj 2008
Lund är en attraktiv kommun med en sund utveckling, miljömässigt ekonomiskt och socialt. Detta gäller i högsta grad också stadskärnan, med sin medeltida historia, då denna är en viktig del av invånarnas liv och kommunens identitet. Lunds Universitet, som är ett av de främsta i Europa, präglar staden. Kunskapsstråket från stadens mitt genom universitetsområdet och vidare österut knyter ihop kulturarv, utbildning, forskning och innovation. Lunds stadskärna är levande, lockande och lättillgänglig. Särskilda ansträngningar har gjorts för att funktionshindrade ska få tillgång till sin stad. Platser och lokaler inbjuder unga och gamla till möten. Domkyrkan lockar besökare från när och fjärran. På sommarhalvåret sjuder det av liv på torg och uteserveringar. Ljus som lyser upp stadskärnan skapar stämning och trygghet på vintern. Stortorget är Lunds lokala och sociala, kulturella, kommersiella, historiska centrum. Upplevelsevärdena och miljön vid Stortorget, Mårtenstorget och Lundagård har hög kvalitet. Ett stort kulturutbud med många kulturaktiviteter erbjuds, bland annat genom att de stora potentialerna i konsthallen och stadshallen tagits tillvara. Staden har en stor mängd affärer med ett attraktivt utbud för alla som bor eller besöker stadskärnan. Det kommersiella centrumet växer kontinuerligt och har plats för både små och stora butiker. Centrala kvarter binds samman i butiksstråk och gallerior vilka ger större sammanhängande fotgängarzoner. Saluhallen med omgivande utemiljö har utvecklats för att knyta ihop stadskärnans östra och västra delar. Vision för Lunds centrum 2020 Den stadsmässiga bebyggelsen består av täta och levande boendemiljöer integrerat med verksamheter och service. Det har byggts fler bostäder och fler verksamheter som ger mer liv och attraktion i staden, samtidigt som viktiga andningshål som parker och torg erbjuder möjlighet till vila och rekreation. Det stora antalet nya besökare kommer i huvudsak till fots, med cykel, eller kollektivtrafik. Det är möjligt att komma med bil. Parkering finns i huvudsak i utkanten av stadskärnan. Fotgängare och cyklister prioriteras i stadskärnan. Kollektivtrafikens körvägar och bytespunkter har utvecklats för att attrahera och möta ett kraftigt ökat kollektivresande, samtidigt som störningarna från busstrafiken har minskat. Resandet sker till största delen med buss, men busstrafiken har kompletterats med attraktiva snabbspårvägar. Stora Södergatan är ett viktigt stråk för den lokala kollektivtrafiken, och Stortorget är en stor målpunkt dit man på ett enkelt sätt kommer med kollektivtrafik. Byten har alltmer förskjutits till Lund C vilket möjliggjort att terminalytor i centrum omvandlats för andra verksamheter. Stationsområdets roll som Lunds regionala centrum har utvecklats tack vare ett kraftigt ökat tågresande och en medveten expansion av kommersiella och sociala verksamheter. Fyra järnvägsspår löper genom centrum. Barriäreffekten har hanterats genom att järnvägen till viss del grävts ner. Bangatan och anslutande platser är en attraktiv miljö för tågresenärer som vid ankomsten får en tydlig och positiv bild av staden och dess människor. Visionen för Lunds centrum stadskärnan tar sin utgångspunkt i kommunens vision för Lund 2013 samt visionen för ett hållbart transportsystem i Lund 2030.
Handlingsplan för utveckling av Lunds centrum och trafiken Inledning Kommunstyrelsen har initierat en utredning i syfte att lägga grunden för den framtida planeringen av trafik och gaturum för att kombinera ett levande, tillgängligt centrum med dagens och framtidens resandeströmmar. Såväl stadsmiljö som förutsättningar för busstrafik och kommersiell aktivitet ska förbättras. Arbetet har delats in i tre olika steg: nulägesbeskrivning vision åtgärder Nuläget beskrivs i rapporten, Lunds Stadskärna, dagens förhållanden. En vision för stadens önskade utveckling fram till år 2020 har därefter fastställts. Visionen bildar utgångspunkt för de åtgärder som beskrivs i denna handlingsplan. Handlingsplanen är indelad i två steg. Det första steget omfattar utredningar med analys, alternativa förslag och kostnadsberäkningar. Steg två omfattar genomförandet. En politisk styrgrupp från tekniska nämnden, byggnadsnämnden och kommunstyrelsen leder arbetet. Verkställighetsbesluten kommer att fattas i respektive nämnd. Steg 1, utredning I visionsarbetet väcktes ett stort antal konkreta frågeställningar. Dessa bildar utgångspunkten för utredningsarbetet. För varje område har en ansvarig förvaltning utsetts. Förvaltningen ansvarar för att frågorna blir allsidigt belysta och att berörda aktörer involveras i såväl utredningsarbete som genomförande. Utredningarna ska studera olika handlingsalternativ, belysa konsekvenserna av dessa och bedöma eventuella kostnader. Konsekvenserna av de olika lösningarna ska före beslut vägas mot visionen och stadens utveckling i sin helhet. Ansvariga förvaltningar avrapporterar utredningsresultat kontinuerligt till styrgruppen som ansvarar Fastställd för sammanvägning av kommunstyrelsen och prioritering den av 2 förslag (10) till 29 åtgärder. maj 2008 Tidplan Tidplan steg 1 utredning steg 2 genomförande Aktiviteter 2008 2009 2010 steg 1, utredning april juli Oktober januari april juli oktober januari april juli oktober beslut om påbörjande av utredning* 1 x Trafikutredning Utveckling av stationsområdet Handlingsprogram för park i centrum Handelsutredning Analys förtätning, bostäder Inventering av mötesplatser Sammanvägning, dialog, förankring steg 2, genomförande beslut om åtgärder* 2 * 1 kommunstyrelsen maj 2008 * 2 kommunfullmäktige juni 2009 X 2011-2020
1. Trafikutredning ansvarig: tekniska förvaltningen Trafik i centrum Hur ska kollektivtrafiken utvecklas för att kunna ta hand om ett ökat resande, med hög attraktivitet och med så liten påverkan på miljö som möjligt? Kan St Södergatan fungera som huvudstråk för kollektivtrafiken i centrum? Kan Klostergatan omvandlas till gågata? Kan Botulfsplatsen och kv. Galten omvandlas till annan verksamhet? Kan antalet bussar genom centrum minskas samtidigt med bibehållen kvalitet i kollektivtrafiken? Kan spårtrafik vara en del av lösningen? Kan de tunga bussarna endast angöra stadskärnan i kanten (Lund C, Spyken, Allhelgonakyrkan och Mejeriet)? Kan stationsområdet vara en utökad bytesfunktion för kollektivtrafiken? Hur ska en ökande cykeltrafik hanteras i centrum tillsammans med annan trafik? Hur ska besökare i bil på ett enkelt sätt angöra centrum utan att biltrafiken i centrum ökar? Fotgängarzoner Hur ska fotgängarzoner utvecklas? Hur stor fotgängarzon kan utvecklas i centrum samtidigt som attraktivitet och tillgänglighet bibehålls? Kollektivtrafik Steg 1. Resandeundersökning En avgränsad resandeundersökning på de bussturer som berörs av aktuella frågeställningar. Området som undersöks omfattar Centralstationen i väster, Botulfsplatsen i öster och de där emellan belägna hållplatserna. För varje hållplats räknas antal av- och påstigande samt antal kvarvarande passagerare i bussen sedan den lämnat hållplatsen. Förutom kvantitativa uppgifter kompletteras bilden genom intervjuer av ett antal resenärer vid de nämnda hållplatserna för att få fram kvalitativa uppgifter såsom ursprungligt och slutligt resmål samt typ av ärende. Under våren kommer resultaten från resvaneundersökning Skåne att bli kända. Resultaten kommer att analyseras med avseende på aktuella frågeställningar. Steg 2. Linjenätsanalys Linjenätsanalysen utgörs av två modeller, nätmodell och reseefterfråge-modell. Nätmodellen beskriver linjenätet och dess trafikering (körvägar, körhastighet, hållplatser, turtäthet etc.). Reseefterfrågemodellen anger hur många personer som önskar resa mellan varje förekommande hållplatspar. Eftersom resandet varierar över dygnet med hög- resp. lågtrafik liksom över veckan med vardag resp. lör-/söndag krävs flera linjenätsanalyser för specificerade tidsperioder t.ex. vardag klockan 06.30-9.00 (arbetsresor). Underlaget för nätmodellen är till största delen kända uppgifter eller som jämförelsevis lätt kan identifieras och mätas. Viss komplettering behövs med avseende på de nya alternativ som ska utvärderas. Resefterfrågan som är svårare att kvantifiera består av det resande som faktiskt sker idag och det resande som bedöms tillkomma framöver vid utbyggnad av nya områden som Brunnshög och Norränga. Dagens resande kartläggs genom intervjuundersökning på bussarna där resenären får ange vid vilken hållplats man steg på bussen och var man ska gå av. Resenären får även svara på om han/hon åkt med annan buss före eller om man ska fortsätta resan med annan buss. Uppskattningsvis kommer 25-30 tusen intervjuer att genomföras. Med ledning av de insamlade svaren bildas resmatris över start och målhållplatser. Resmatrisen komplettas med det resande som bedöms tillkomma framöver genom nya bostäder, arbetsplatser mm. Linjenätsanalysen innebär en simulering av resandet (reseefterfrågemodell) med det linjenät (nätmodellen) som ska utvärderas. För varje linjenätsalternativ som utvärderas ges resultat i form av resstandard, produktivitet, resursbehov och effektivitet. Med nämnda parametrar kan jämförelser med övriga alternativ ske och som underlag för slutligt ställningstagande. Linjenätsanalysen planeras ske med konsult som innehar erforderliga datorsystem för linjenätsanalys. Upphandling planeras ske under våren. Fältarbetet dvs. intervjuerna ombord på bussarna bör genomföras under oktober månad. Preliminärt bör en redovisning och rapport föreligga under 1:a kvartalet 2009. Uppdraget ska upphandlas men en grov kostnadsuppskattning indikerar ca 1-1,5 Mkr. Den slutgiltiga kostnaden beror på hur många olika alternativa linjesystem som ska utredas.
Biltrafik Analyser genomförs för att beskriva effekterna av olika utvecklingsalternativ där målsättningen i enlighet med visionen är att biltrafiken ska minskas. Effekterna av de trafikomlagringar som en stängning av Klostergatan samt Bangatan utreds och beskrivs. En tillgänglighetsanalys med fokus på tillfartsvägar och parkering genomförs. Genomförda parkeringsutredningar etc. ställs samman. Cykeltrafik Utredning med inriktning på hur cykeltrafiken till och från stadskärnan skall öka. Saknade länkar i cykelvägnätet studeras och dokumenteras. Nya stråk föreslås. Behov av cykelparkeringsplatser analyseras. Nya platser för cykelparkering identifieras och sammanställs. Sammanvägning - trafiksystemet För att kunna välja det mest fördelaktiga utvecklingsalternativet behövs en helhetsanalys av olika trafiksystem där alla delresultat för varje trafikslag vägs samman. Olika trafiklösningars påverkan på stadsmiljön, handeln, den sociala balansen och rörelserna i staden bör sammanställas och redovisas i ett dokument. Trafiklösningen skall uppmuntra att det naturliga beteendet att ta sig till stadskärnan i första hand skall vara att gå, cykla eller åka kollektivt. För den som måste använda bilen skall det finnas parkering i utkanten av stadskärnan. Frågor som behöver behandlas är t.ex. hur tillgängligheten till viktiga målpunkter påverkas av olika lösningar. Såväl förändringar på kort sikt som på längre sikt skall redovisas. 2. Stationsområdet/ Lund C ansvarig: stadsbyggnadskontoret Hur ska Lund C utvecklas till ett regionalt och lokalt viktigt centrum? På sikt behövs sannolikt fyra spår från Lund C och söderut, hur ska det hanteras? Kan en nergrävning av järnvägen vara en lösning på lång sikt? Ska Lund C utvecklas i huvudsak norrut eller söderut? Kan Lund C betydelse som ett regionalt centrum stärkas av ett kulturcentrum? Är det möjligt att gör Bangatan bilfri genom att ordna angöring till Lund C via Västra stationstorget? Kan handelshus, hotell m m etableras vid Lund C? Kan järnvägens barriäreffekt minskas genom förbättrade möjligheter för gång- och cykeltrafik att korsa spåret? I överenskommelsen mellan Banverket, Skånetrafiken och Lunds kommun har parterna beslutat att påbörja ett utredningsarbete för att klarlägga möjligheterna för framtida resecentrum i Lund, järnvägens framkomlighet, Lundalänkens anslutning och andra delar som har vital betydelse för järnvägens utveckling, kollektivtrafikens utveckling och Lunds centrums utveckling. Arbetet föreslås därför ske inom den arbetsgrupp som tidigare arbetat med stationsområdets utveckling, den s.k. Lund C Masterplan, bestående av Lunds kommun, Banverket, Skånetrafiken och Jernhusen. Avrapportering och styrning sker liksom för övriga delprojekt gentemot Centrumutredningens styrgrupp. Arbetet orienteras kring en idétävling för stationsområdets framtida utveckling. Arbetet sker i samverkan med övriga delar i trafikutredningen för stadskärnan, så att t ex behov av eventuella nya ytor för terminalfunktioner etc. kan tillgodoses i stationsområdet. Följande arbetsmoment ska ingå: 1. Insamling av befintligt material/idéer, våren 2008 2. Expertutredningar av grundläggande förutsättningar bland annat: bedömning av tunnelalternativ, tekniska förutsättningar och kostnader, bedömning av exploateringsintäkter, kapacitetsanalys för mångdubblat resande, våren 2008 3. Programskrivning idétävling, sommaren 2008 4. Idétävling / parallella uppdrag, hösten 2008 5. Analys och fördjupning av förslagen, vintern 2009 6. Förslag till långsiktig utveckling av Lund C, våren 2009 3. Handlingsprogram för parker ansvarig: tekniska förvaltningen Hur ska parker och gröna miljöer utvecklas i stadskärnan? Programarbete för Stadsparken med omgivning pågår på Stadsbyggnadskontoret. Med programmet som utgångspunkt tas ett åtgärdspaket fram. Förnyelse av befintlig park och tillskott av nya ytor ingår. Utveckling och förstärkning av gröna miljöer i stads- och
gaturummet utifrån boendes och besökares behov av grönska och mötesplatser. Arbetet sker i samverkan med Kultur o fritid, Serviceförvaltningen och Stadsbyggnadskontoret. Översyn av centrala grönytor såsom t.ex. Bantorget, utveckling av en närpark i kv. Galten i enlighet med GNP. Inom ramen för kommande detaljplanearbete tas en idéskiss fram. Arbetet samordnas med ev. exploateringstankar inom kvarteret. Kommunalt initiativ för utökad samverkan mellan aktörerna i Lundagård. Initiativet skall inspirera till en utvecklad dialog mellan Statens fastighetsverk, Domkyrkan, Akademiska föreningen och kommunen om utvecklingen av Lundagård. 4. Förtätningsanalys, bostäder ansvarig: stadsbyggnadskontoret I vilken utsträckning kan man tillföra nya bostäder i centrum? Hur ska vi bygga på ett energioptimalt sätt i centrum? En analys görs av förtätningspotentialen i stadskärnan och centrala staden, både på bebyggda och obebyggda ytor. Stor hänsyn tas till kravet på grönska i stads- och gaturummet. 5. Handelsutredning ansvarig: stadsbyggnadskontoret 6. Mötesplatser ansvarig: stadsbyggnadskontoret Hur kan nya och befintliga mötesplatser utvecklas i centrum? Vad behövs för att göra stadskärnan levande dygnet om? Kan Stadshallen användas på ett mer effektivt sätt för att bidra till Lunds attraktivitet? Kan upplevelsevärdena vid Stortorget, Mårtenstorget och Lundagård utvecklas? Ska Mårtenstorget användas för parkering? Arbetet med inventering av mötesplatser har påbörjats på stadsbyggnadskontoret. Utredningen bedrivs i huvudsak med intern kompetens och på basis av det som redan gjorts på området, t ex Lund Hot Spots, Värna och Vinna staden. Pågående arbete kring stadshallen och Saluhallen mm tas tillvara. För att få in ytterligare inspiration och kompetens utifrån kan en mindre expertinsats bli aktuell. Steg 1, kostnader Utredningsarbetet kommer till största del att genomföras av kommunens egen personal. För delar och moment i utredningar som kommunen saknar egen kompetens behöver denna kompletteras. För de kostnader som uppkommer vid köp av extern kompetens i form av konsult eller tekniskt stöd krävs resurstillskott om 2 950 tkr. Den totala kostnaden samt resursbehovet för respektive utredning/aktivitet framgår av nedanstående tabell. Hur kan affärsstråk och gallerior utvecklas? Hur att tillskapa fler A-lägen? Vad behövs för att expandera ytan för A-lägen? Hur skapa möjligheter för större affärsetableringar i stadskärnan? Förhållandet mellan centrumhandeln och externhandeln ska belysas. Den pågående övergripande handelsutredningen som genomförts inom ramen för uppföljningen av översiktsplanen utgör grunden. Där beskrivs behov, möjligheter och hinder för utveckling av handeln i kommunen. En komplettering som är inriktad på centrum ska identifiera brister i handelsstrukturen främst avseende livsmedelshandel. Insatser för att stärka handeln i centrum identifieras.
Steg 1, kostnader Utredningsarbetet kommer till största del att genomföras av kommunens egen personal. För delar och moment i utredningar som kommunen saknar egen kompetens behöver denna kompletteras. För de kostnader som uppkommer vid köp av extern kompetens i form av konsult eller tekniskt stöd krävs resurstillskott om 2 950 tkr. Den totala kostnaden samt resursbehovet för respektive utredning/aktivitet framgår av nedanstående tabell. Steg 2, genomförande Utredningsarbetet kommer att visa på vilka större åtgärder som behöver genomföras för att nå visionen. Men visionen pekar även på åtgärder som kan genomföras utan alltför stora resursinsatser. Det gäller exempelvis mer belysning i stadskärnan, fler planteringar och utsmyckningar, utökad rent i city kampanj m.m. Park, gator, torg och grönytor utveckling av Stadsparkens entréer mot Grönegatan, Magnus Stenbocksgata och vid Mejeriet trädförnyelse utmed Bangatans södra del, ny belysning på Bantorget, fler fasta bänkar på viktiga och nya mötesplatser förbättrad gatubelysning på promenadstråk fasadbelysning på Krognoshuset, fasadbelysning på Konsthallen, Mötesplatser aktiv dialog med olika aktörer kring vilka behov av mötesplatser och vad som krävs för att en mötesplats ska fungera för olika grupper och tider på dygnet, en tydlig bild av bra befintliga och möjliga mötesplatser (utomhus), Åtgärder för att förstärka vid ex.vis Krafts torg, Tegnérplatsen m.m., ombyggnad av Saluhallen påbörjas våren-09, projekttid ett år, utveckling av Stadshallen påbörjas hösten-09, projekttid knappt ett år åtgärder för att öka tillgängligheten i alla kommunala byggnader Trafikutredning Totala kostnader (tkr) Resursbehov (tkr) Kollektivtrafik Resandeundersökning 300 tkr 250 tkr Linjenätsanalys 1 500 2 000 tkr 1 000 1 500 tkr Övrig trafik Tillgänglighetsanalys gångvägar, cykelstråk, 200 tkr 100 tkr parkering, tillfartsvägar etc. Analys av omlagringseffekter på grund av 200 tkr 100 tkr eventuella avstängningar etc Sammanvägning trafiksystemet 300 tkr 100 tkr Utveckling av stationsområdet expertutredningar, idétävling för stationsområdet 1 050 tkr 750 tkr Parker och grönytor Handlingsprogram för parker i centrum 500 tkr inom ordinarie budget Bostäder Analys av förtätningspotential för bostäder 35 tkr inom ordinarie budget i centrum Handel Fördjupning av handelsutredning 50 tkr 50 tkr Mötesplatser Kartläggning av mötesplatser 135 tkr 100 tkr Summa 4 770 tkr 2 950 tkr
Trafik i en trafikutredning redovisas förslag till hur utvecklingen av trafiksystemet i stadskärnan bör ske. För- och nackdelar med olika utvecklingsalternativ och motivering till förslaget ingår. Samtliga trafikslag behandlas. Utredningen skall dessutom innehålla förslag till fortsatt arbete, prioriteringar, delprojekt, ansvarig förvaltning, etc förbättrad framkomlighet för busstrafiken på Bangatan Stationsområdet Förslag ges för hur stationsområdet bör utvecklas på lång sikt, samt en etappindelning av utvecklingen. I redovisningen beskrivs också andra möjliga utvecklingsalternativ, inklusive konsekvensbeskrivning av för- och nackdelar. Beskrivningen omfattar alla berörda trafikslag samt stadsbyggnadsfrågor, sociala och kommersiella konsekvenser i stationsområdet och dess närmsta omgivning. Förslagen kommer vara väl synkroniserade med förslagen i trafikutredningen. Handel Markanvisningstävling för kv. Galten för bostäder och handelsytor med en tydlig koppling till Mårtenstorget, Uppmuntra livsmedelsetableringar i mellanstorlek (stadsdelscentra) i centrum och centrumnära lägen. Eventuellt nya detaljplaner. Bostäder Aktiv dialog med fastighetsägare och entreprenörer, Eventuellt nya detaljplaner. Samtliga nämnder och styrelser har i uppdrag att inom sitt verksamhetsområde identifiera och genomföra åtgärder för att stärka Lunds centrum inom ramen för sin nämnds budget under 2008-2009. Styrgruppen för utveckling av centrum Produktion: Lunds kommun. Layout: A André 2008-08. Foto: Claes Hall