Kronisk njursvikt. Naomi Clyne, docent, överläkare Njur- och Transplantationskliniken i Lund, SUS 25 april, 2012.

Relevanta dokument
CKD - etiologi. Symtom, labvärden och behandling vid kronisk njursjukdom (CKD) Kronisk njursvikt: Stadie indelning CKD. Epidemiologi - CKD

Initial utredning för tidig upptäckt av CKD

Njursjukdom. Kronisk njursjukdom/njursvikt (CKD) Njursjukdom

Målbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare

Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH?

Riktlinjer för behandling av kronisk njursvikt

Njuren Blodtryck. Peter Fors Alingsås Lasarett

CKD Preventiv nefrologi. Anders Christensson Njurmedicin SUS

Kronisk njursvikt. Njurmed. klin. DS

Invärtesmedicin för fysioterapeuter Njursjukdomar

Peter Fors Alingsås Lasare2

Hemodialys. Hans Furuland Njurmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala

Bedömning och mätning av njurfunktion. Anders Christensson Njurmedicin SUS

Patofysiologi vid kronisk njursvikt. Mathias Haarhaus Njurmedicinska kliniken Universitetssjukhuset Linköping

Njurfunktionsskattning och njursjukdomsepidemiologi i SLL (SCREAM) Peter Bárány

KLOKA LISTAN. Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté

Självskattad hälsa med hälsoenkäten RAND-36

Njursjukdom diagnostik och behandling. Karl Bjurström, Överläkare MLF Njur- och Dialysmottagningen, HSH.

Kronisk njursvikt en översikt. Tryggve Nevéus Bosön 2014

Vad är kreatinin? Nyupptäckt njursvikt eller En stjärnspäckad lablista. Basala frågeställningar vid njursvikt. På vilken nivå ligger orsaken?

Kron. njursjukdom stadium: 5 Njursvikt <15 0,1. 3 Måttligt sänkt filtration ,3. 2 Njurskada med lindrigt sänkt filtration ,0

SoS riktlinjer om vård i livets slutskede och Palliativ nefrologi. Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede

VISS utifrån patientfall

Sammanställning av data från SNRs CKD-del Mellansverige

Program ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Kronisk njursjukdom. Arsim Birinxhiku överläkare njurmedicin Varberg. måndag 28 mars 16

Expertrådet i medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Njursvikt Njurens fysiologi. Kronisk njursvikt (CKD)

Snabb försämring Nedsatt njurfunktion utan albuminuri. Samtidig hematuri, Förhöjd SR. Ibland kan njurbiopsi bli nödvändig för att fastställa diagnos.

Äldre och njurfunktion - att tänka på vid val av läkemedel. Gudrun Malmsten Med kliniken USÖ

kompetensutveckling och senaste nytt!

Vad har njurmedicinare för nytta av att analysera proteiner i urin? Gregor Guron, docent, överläkare Njurmedicin, Sahlgrenska universitetssjukhuset

Vätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll Människan: biologi och hälsa SJSE11

Kem.lab 10 i topp 2009

Fallgropar vid provtagning, analys och tolkning av elektrolyter

Bromsen på Danderyd. - för njursvikt i tidigt skede

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili

Regionalt cancercentrum Norr ATT ARBETA I TEAM

Äldre patienter och njursvikt Ulf Åhman

Primärvården och laboratorie-prover

KLOKA LISTAN Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Nyupptäckt njursvikt eller En stjärnspäckad lablista. Björn Samnegård Njurmedicinska kliniken DS

Göteborg Peter Fors Alingsås Lasare<

1c. Du bestämmer dig för att komplettera med ytterligare provtagning för att styrka din misstanke. Vilka prover beställer du?

Kronisk njursvikt - CKD

Välkommen till Dialysavdelningen/Njurpolikliniken på Mellersta Österbottens Centralsjukhus

Delexamination 3 VT Klinisk Medicin. 19 poäng MEQ 2

Diabetes och njursvikt

Patientinformation. Behandling av blodbrist vid kronisk njursjukdom

KLOKA LISTAN. Expertrådet för Medicinska Njursjukdomar

abbvie VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3

Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Dialysen/ Njurpolikliniken /

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

förstå din katts njurhälsa

Akut endokrinologi. Inger Friberg 2014

DX Klinisk Medicin vt poäng MEQ 1

Du har precis påbörjat ett långt jourpass på akuten och får ta emot en 73 -årig man på larm. Ambulansrapporten lyder:

Att dosera läkemedel vid njursvikt

Njursvikt ett lurigt tillstånd

Njursvikt ett lurigt tillstånd

Metforminbehandling vid njursvikt

DIABETES OCH NJURAR. Anders Persson, Överläkare Medicinkliniken, Sundsvalls sjukhus. Varför är det svårt?

Lithium, insättning och behandling - vuxenpsykiatri

Blodtryckskontroll hos diabetiker typ 1 vid medicinkliniken, Piteå sjukhus varför når vi inte målet?

Njursviktskoordinatorns uppgifter enkätredovisning och personliga reflektioner

Njursvikt och Njurpatofysiologi. Var Sitter Njurarna? Anatomi. Agneta Cassel Linköping

Examensarbete D, 15 HP Höstterminen Njursjukas nutrition under de första dygnen på vårdavdelning

NJURFUNKTION HOS ÄLDRE

Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare

NJURSJUKDOMAR. Njurens funktion. Kapaciteten att rena blodet är 200 % Styrs från hypohysen via ADH. (Alkohol?)

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (dnr HS ) giltigt till december Utarbetad av Sektorsråd Allmänmedicin och Njursjukvård

Delexamination 3. Klinisk Medicin 11 november poäng MEQ 1

Utvecklingskraft 9/5-10/ Geriatrik direkt. Ett förbättrings arbete för den sköra äldre patienten

s uperhjälte njuren GÅR TILL KAMP! Skydda den för fiender

Olmesartan medoxomil STADA , Version V1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Proteinreduceradkost. Då och nu. Sigrid Wegener 1505

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Resultat SDDB hösten Hemodialys. Version

Patientbroschyr. Jinarc (tolvaptan)

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Utmaningar vid palliativ vård

Bipacksedel: Information till patienten. Hydrochlorothiazide Orifarm 25 mg tabletter hydroklortiazid

Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel

Patientbroschyr. Jinarc (tolvaptan)

Svår behandlingsresistent nefros Individuell bedömning i samråd med hemorten hur ofta pat behöver komma.

ID- / TENTAMENSKOD:... MEQ fråga 1. 8 poäng. Anvisning:

SÅ TAR DU FOSRENOL (lantankarbonathydrat)

INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA

Bipacksedel: Information till användaren. Aldactone 100 mg, filmdragerade tabletter. spironolakton

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?

Välkommen till denna undersökning som avser dialysbehandlade och njurtransplanterade patienter!

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

Karin 84 år. Tablett och insulinbehandlad typ 2 diabetes. Förmaksflimmer, Waranbehandling. Hypertoni.

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning /2006

ÄNDRINGAR SOM SKA INKLUDERAS I DE RELEVANTA AVSNITTEN I PRODUKTRESUMÉN FÖR NIMESULID-INNEHÅLLANDE LÄKEMEDEL (SYSTEMISKA FORMULERINGAR)

Riktlinjer för bedömning av njurfunktion

Transkript:

Kronisk njursvikt Naomi Clyne, docent, överläkare Njur- och Transplantationskliniken i Lund, SUS 25 april, 2012. Njurmedicin för sjuksköterskor, VT 2012, avancerad nivå.

Stadie indelning kronisk njursjukdom (CKD) egfr CKD stadium ml/min/1.73m 2 >90 1 60-89 2 30-59 3 15-29 4 < 15 5 total Hallan et al, JASN17:2275-2284, 2006

Epidemiologi - kronisk njursjukdom egfr CKD stadium Prevalens ml/min/1.73m 2 % >90 1 3 60-89 2 3 30-59 3 4.5 15-29 4 0.2 < 15 5 0.2 total 11.2 Hallan et al, JASN17:2275-2284, 2006

Epidemiologi - kronisk njursjukdom egfr CKD stadium Prevalens ml/min/1.73m 2 % >90 1 3 Preventiv nefrologi 60-89 2 3 30-59 3 4.5 15-29 4 0.2 < 15 5 0.2 total 11.2 Hallan et al, JASN17:2275-2284, 2006

Epidemiologi - kronisk njursjukdom egfr CKD stadium Prevalens ml/min/1.73m 2 % >90 1 3 60-89 2 3 30-59 3 4.5 15-29 4 0.2 Kronisk njursvikt: CKD < 15 4-5 - predialys; 5 CKD 5D - dialys 0.2 total 11.2 Hallan et al, JASN17:2275-2284, 2006

NC Vårdorganisation Patientcentrerad organisation med patienten som subjekt Multiprofessionella team Var och en arbetar under fullt ansvar inom ramen för sin professionella kompetens Uniprofessionella nätverk

NC Det multiprofessionella teamet Sjg Sekr Dietist Ssk Pat Dr Arbter Usk Tekniker Kurator

NC Det multiprofessionella teamet Kurator Arbter Dietist Sjg Usk Sekr Ssk Tekniker Pat Dr

Kronisk njursvikt Naomi Clyne, docent, överläkare Njur- och Transplantationskliniken i Lund, SUS 25 april, 2012. Njurmedicin för sjuksköterskor, VT 2012, avancerad nivå.

Etiologi Kronisk glomerulonefrit Diabetes mellitus Polycystisk njursjukdom Hypertensiv njursjukdom och nefroskleros Kronisk pyelonefrit Systemsjukdomar Bindvävssjd Vaskuliter Amyloidos

CKD 4-5 Ett toxiskt tillstånd orsakad av njurens sviktande förmåga att utsöndra slaggprodukter, reglera salt-, vatten-, mineral-, syra-bas- balansen och producera hormoner.

Fysiologi Patofysiologi Symptom Behandling

Hur mår patienten?

Glomerulära funktioner Fysiologi Filtration av blodet Produktion av primärurin Patofysiologi Nedsatt filtration av blodet Albuminuri 125 ml/min= ca 180 L/dygn Förlust av immunglobuliner Förlust av koagulations/antikoagulations faktorer

Glomerulära funktioner Patofysiologi Nedsatt filtration av blodet Albuminuri Förlust av immunglobuliner Förlust av koagulations/antikoagulations faktorer Symptom Allmän trötthet, nedsatt ork Koncentrationssvårigheter Matleda, illamående, Kräkningar Gastrointestinala symptom Klåda Ökad infektionskänslighet Ökad blödningsbenägenhet

Glomerulära funktioner Symptom Behandling Allmän trötthet ACE/ARB behandling Nedsatt ork Blodtrycksbehandling Koncentrationssvårigheter Fysisk träning

Skydd mot snabb försämring av GFR Blodtryckskontroll Blodtryckskontroll Blodtrycks kontroll Proteinreducerad kost WHO: <140/<90 för äldre <135/85 yngre och medelålders Njursjuka: <130/<80 Diabetiker: <120/<80

Glomerulära funktioner Symptom Matleda Illamående Kräkningar Gastrointestinala symptom Klåda Behandling Proteinreducerad kost Energität kost Bulklaxativa Mjukgörande salva Fosfatbindare

Glomerulära funktioner Symptom Ökad infektionskänslighet Ökad blödningsbenägenhet Behandling Ökad observans vid feber, diskreta tecken på infektion Försiktighet med antikoagulantia

Tubulära funktioner Resorption Sekretion Nedbrytning

Tubulära funktioner Fysiologi Resorption sekretion Vatten Natrium Kalium Vätejoner Bikarbonat Fosfat Calcium Metaller Patofysiologi Ödem Hyperkalemi Metabol acidos Hyperfosfatemi Hypocalcemi Ackumulation av vissa metaller

Tubulära funktioner Patofysiologi Ödem Hyperkalemi Metabol acidos Hyperfosfatemi Hypocalcemi Ackumulation av vissa metaller Symptom Muntorrhet Törst Ödem Dyspné Hypertoni

Tubulära funktioner Symptom Muntorrhet Törst Ödem Dyspné Hypertoni Behandling Vattenkarens NaCl restriktion Diuretika Blodtrycksbehandling

Tubulära funktioner Symptom Behandling Rytmrubbningar Resonium Muskelkramper Natriumbikarbonat Klåda Calcium, vitamin D Fosfatbindare Aktivt vitamin D Calcimimetika PTX Mjukgörande krämer Klådstillande medicin

Tubulära funktioner Fysiologi Nedbrytning av peptider Enzymer Hormoner Patofysiologi Höga halter av peptider Troponin T PTH Med flera

Tubulära funktioner Patofysiologi Höga halter av peptider Troponin T Symptom Ischemisk hjärtsjd PTH Med flera Skeletturkalkning, kärlförkalkning

Endokrina funktioner Fysiologi Reninproduktion Patofysiologi Derangerat reninangiotensinsystem Aktivering av vitamin D Derangerat calcium fosfat vitamin D PTH axel Erytropoietinproduktion Utebliven EPO produktion vid anemi

Endokrina funktioner Patofysiologi Derangerat reninangiotensinsystem Symptom Hypertoni Vätskeretention Derangerat calcium fosfat vitamin D PTH axel Hypocalcemi, hyperfosfatemi, hyperparathyr, skeletturkalkning, kärlförkalkning Utebliven EPO produktion vid anemi Trötthet, nedsatt ork Koncentrationssvårigheter Nedsatt libido

Endokrina funktioner Symptom Hypertoni Vätskeretention Muskeltrötthet Behandling ACE/ARB behandling Blodtrycksmediciner Diuretika Skelettpåverkan kärlförkalkningar Fosfatbindare Aktivt vitamin D Trötthet, nedsatt ork Koncentrationssvårigheter Nedsatt libido ESL, järn, vitaminer Fysisk träning

Vaskulära funktioner Patofysiologi Minskat perfusionstryck Ökat perfusionstryck Symptom Akut försämring av njurfunktionen

Vaskulära funktioner Symptom Akut försämring av njurfunktionen Behandling Dosreduktion av ACE/ARB behandling Försiktighet med NSAID

Symptom och behandling En gång till från ytterligare ett perspektiv

Kardiella symptom Symptom Ansträngnings-dyspné Nattlig ortopné Tryck över bröstet CBS Benödem BT före/efter HD Behandling Torrvikt BT mediciner Kärlkramps mediciner Hjärtsvikts mediciner Kardiovask utredn

Ca-P-PTH Symptom Klåda Torr hud Ca P PTH Behandling Calciuminställning Fosfatbindare Aktivt D-vitamin Calcimimetika

Syra-bas Symptom Benkramper Basöverskott Behandling Bikarbonatinställn

Ork- Anemi Symptom Grad av fysisk aktivitet Trötthet Muskelsvaghet Hb Se-Fe TIBC Ferritin CRP Infektion/ inflammation Behandling Järn ESL (erytropoietin stimulerande läkemedel) Jaga infektions fokus Jaga inflammations fokus Träning Sjukgymnast

Intestinala symptom Symptom Bubblig mage Gaser Diarré förstoppning Behandling Fosfatbindare bulklaxativa

Transplantation Symptom Levande givare Regelbunden kardiovaskulär genomgång av pat på CD listan Behandling Utredning snarast!

Accessfunktion Symptom Palpation av accessen Auskultation av accessen Qb Ventryck Artärtryck Transsonicmätning Duplex Behandling Konsultation med kärlkirurg

Dialyseffektivitet Symptom Uremiska symptom Kt/V Qb Qd Behandling Dialystid Dialysfrekvens Dialysfilter Nålstorlek Na-inställning Kaliuminställning HD/HDF HDF volymer

och hur mår patienten?

Symptom What s in it for me? Symptom vid kronisk njursvikt: "ofta" eller "alltid" (n=32) Klåda 34% Trötthet 28% Benkramper 25% Muntorrhet 25% Diarré 25% Illamående 16% Aptitllöshet 16% Klang et al 1995

Symptom What s in it for me? Allmänna väbefinnandet: "dålig" eller "mycket dåligt" (n=32) Trötthet 50% Energi 41% Sömnrubbningar 28% Rörlighet 22% Humör 12% Ensamhet 12% Klang et al 1995

What s in it for me? Medicinska mål Omvårdnadsmål Kostbehandling Fysisk träning Val av aktiv uremivård

Medicinska mål

Dialys Hemma eller på institution Transplantation LD/AD Omvårdnadsmål Att göra det möjligt för njursjuka att leva ett rikt och oberoende liv genom god medicinsk vård och omvårdnad och individualiserad dialys

Kostbehandling

Fysisk träning

CAPD TP Val av aktiv uremivård HD APD

What s in it for me? Medicinska mål Omvårdnadsmål Kostbehandling Fysisk träning Val av aktiv uremivård Jobbigt

Hälsorelaterad livskvalité hos Dialys pat och andra kroniskt sjuka - SF36 Allmänna befolkningen Hjärtsvikt Depression Dialys Fys funktion Smärta Allm Hälsa Vitalitet Soc funk Ment Hälsa Beusterien et al JASN 1996;7:763-773.

Andel pat som skattade stor eller mycket stor energibrist resp trötthet före resp efter dialysstart (n=28) % ** ** ** p<0.01 Energibrist Trötthet Klang et al, 1997

Så länge ingenting görs, förblir ett sjukdomstillstånd hopplöst. Nils Alwall, 1950 talet

Hemodialyspatienter en kvalitativ intervjustudie Birger Hagren

Pat hanterar sin sjukdom Genom att skapa en känsla av existentiell optimism Genom att uppnå en känsla av personlig autonomi Hagen et al, J of Adv Nursing, 34(2), 2001.

Känslor som uppstår i vårdsituationen Sårbarhet Känslomässigt avstånd till vårdgivarna Att försöka klara av ett liv med begränsningar Hagren et al, 2005

Att sakna utrymme att leva Att tampas med tidskrävande vård En upplevelse av att livet är begränsat Hagren et al, 2005

Hemodialys maskinen som livlina Frihetsförlust Beroende av vårdgivare Störningar i det dagliga livet Hagen et al, J of Adv Nursing, 34(2), 2001.

Patientfokus och det multiprofessionella teamet Hur klara detta i vårdens verklighet?

Information Patientundervisning

Terminal njursvikt Utlöser en existentiell kris!

Kommunikation

Tabell II.Sjlvskattad kunskapoch upplevdklla till kunskap Lwet dia lysen N=20 Kunskap om(%) Vill vetamera vet tillrckligt Informationfrn( flera svarsalternativkan ges samtidigt, %) GrupputbildnLkare Ssk Fakta Media Annat Hur mycket vet du om: Kroppens norm njurfunktion 50 45 35 70 45 30 5 5 (andrapat) Din egen njursjd 35 65 20 85 55 15 5 5 (andrapat) Dina dialysbeh 30 70 25 60 80 20 Med fr din sjd 30 70 5 80 30 15 5 (pat FASS) Kostens betydelse 10 90 10 70 20 40 (dietist) Orsak till vikt fre o efter HD 10 90 15 70 75 5 (dietist) Egna blodprover, Kt/V,PCR 55 45 5 90 50 Kontroll o sktsel av access 35 60 10 65 65 Vad hnderi kroppen under HD 55 45 10 75 70 10 5 J-avd N=14 Hur mycket vet du om: Kroppens norm njurfunktion 36 50 7 64 79 21 Din egen njursjd 36 50 7 57 86 14 Dina dialysbeh 43 43 14 93 14 Med fr din sjd 21 71 64 64 21 Kostens betydelse 43 50 7 21 79 14 7 (dietist) Orsak till vikt fre o efter HD 21 71 43 100 Egna blodprover, Kt/V,PCR 36 50 14 93 Kontroll o sktsel av access 50 36 29 86 7 Vad hnderi kroppen under HD 64 21 21 100 7

Tabell II.Sjlvskattad kunskapoch upplevdklla till kunskap Lwet dia lysen N=20 Kunskap om(%) Vill vetamera vet tillrckligt Informationfrn( flera svarsalternativkan ges samtidigt, %) GrupputbildnLkare Ssk Fakta Media Annat Hur mycket vet du om: Kroppens norm njurfunktion 50 45 35 70 45 30 5 5 (andrapat) Din egen njursjd 35 65 20 85 55 15 5 5 (andrapat) Dina dialysbeh 30 70 25 60 80 20 Med fr din sjd 30 70 5 80 30 15 5 (pat FASS) Kostens betydelse 10 90 10 70 20 40 (dietist) Orsak till vikt fre o efter HD 10 90 15 70 75 5 (dietist) Egna blodprover, Kt/V,PCR 55 45 5 90 50 Kontroll o sktsel av access 35 60 10 65 65 Vad hnderi kroppen under HD 55 45 10 75 70 10 5 J-avd N=14 Hur mycket vet du om: Kroppens norm njurfunktion 36 50 7 64 79 21 Din egen njursjd 36 50 7 57 86 14 Dina dialysbeh 43 43 14 93 14 Med fr din sjd 21 71 64 64 21 Kostens betydelse 43 50 7 21 79 14 7 (dietist) Orsak till vikt fre o efter HD 21 71 43 100 Egna blodprover, Kt/V,PCR 36 50 14 93 Kontroll o sktsel av access 50 36 29 86 7 Vad hnderi kroppen under HD 64 21 21 100 7

Studie från Löwetdialysen, 1996

NC Löwetmodellen Multiprofessionellt team Dr Ssk Dietist Pat Sjgy Usk Kurator

NC Löwetmodellen Enskilda, strukturerade månadsronder före HD med pat, dr, ssk (tolk vb) Omv ansv ssk 24 tim ansvar 2-3 pat

NC Löwetmodellen Enskilda, strukturerade månadsronder före HD med pat, dr, ssk (tolk vb) Schemalagda veckoronder bedside 1 gång / vecka Omv ansv ssk 24 tim ansvar 2-3 pat

NC Jfr-avdelningens modell Ett vårdlag Rond en gång / vecka bedside består av 4 ssk och 3 usk som ansvarar för 15 till 16 pat där ansvaret fördelas En ssk och en usk ansvarar för 4 pat

NC Löwet Jfr-sjh Patientmatsal Smörgås under HD Lunch / middag: subventionerad Patientmatsal Smörgås + näringsdryck / glass under HD Lunch / middag: gratis

NC Annan sjuklighet Löwet Jfr-sjh Hjärt/kärl sjd 57% 54% NS Diabetes 27% 29% NS

NC Löwet Jfr-sjh 27 pat 4212 HD/år 32 pat 4500 HD/år

NC Dialys data Löwet Jfr-sjh p-värde Kt/V 1.4±0.2 1.3±0.2 NS PCR 1.1±0.2 1.3±0.2 0.05 Dialystid 12.5±1.5 11.6±2.0 0.05

NC Ålder och funktionsstatus Löwet Jfr-sjh p-värde Ålder 64 [35-83] 62 [29-85] NS Karnofsky s index 66±15 66±16 NS

NC Lab data Löwet Jfr-sjh p-värde Hemoglobin 115±15 119±15 NS P-Albumin 36±3.7 34±3.2 0. 017 BMI 25±5 23±3 0.051

NC Antal vårddagar på sjh per patient och år Löwet Jfr-sjh p-värde Vårddagar 15 32 0.07

NC Veckotimmar till Dialys avd förfogande Lö w et Jfr-sjh Diet ist 10 4 Sjukg ymna st 20 2 Ku rato r 5 ca 10 Tekn ike r 8 30

NC Överlevnadsanalys

NC Överlevnadsanalys p-värde Hjärt/kärl sjd 0.9795 Diabetes 0.6038 Tid i HD: 1 3år 0.4468 Tid i HD: >3år 0.2796 P-Albumin 0.0114

NC Albumin (blodäggvita) One deceased had missing value in comp-ward

NC Sammanfattning Albumin är en prediktor för överlevnad Albumin är en markör för nutrition Albumin är en markör för inflammation

NC Slutsatser I Högre albumin på Löwet Lägre dödlighet på Löwet Friskare patienter mätt med vårddagar per år

NC Slutsatser II Ett multiprofessionellt team, rondsystemet och omvårdnads ansvarig ssk ger helhetssyn med: + lägre dödlighet + friskare pat + mera tid åt högkvalitativ vård - ställer initialt nya krav på läkare och ssk + ger ökad arbetstillfredsställelse + minskade vårdkostnader

USA, 2010

Oberoende prediktorer för standardiserad dödlighet hos HD pat på 90 HD avd Förmåga hos dietister att på ett effektivt sätt ta hänsyn till kulturella frågor i sbd med kostplaneringen <0.01 Snabbheten varmed multiprofessionella vårdkonferenser ordnades på dialysavd efter utskrivning från vårdavd <0.01 Upplevd kvalitet av kontinuerliga medicinska utbildningsprogram <0.05 Patientens vilja och intresse att lära sig om egenvård av läkare och vårdpersonal <0.02 Patient disciplin beträffande följsamhet till medicinska råd och ordinationer <0.05 Spiegel et al. Clin J Am Soc Nephrol 5: 2024 2033, 2010

En förutsättning för utvecklingen av dialysvården särskilt i kroniska fall var inställningen, att livet har ett egenvärde och om möjligt skall bevaras. Nils Alwall, 1950 talet

Patienten är en individ patienten är autonom All vård utgår från patienten Kommunikation är basen för all vård Man kan skapa en känsla av tid