Årsredovisning 2010 kil.se
Innehåll Förord 4 Kil - på rätt spår 5 Kils kommuns organisation 6 Vart gick skattepengarna? 7 Ekonomisk översikt 8 Personalredovisning 16 Miljöredovisning 19 Kil i korthet Viktiga händelser under året: Nya Skogsgläntan förskola färdigbyggd, 6 avdelningar, lågenergihus. Beslut om att ingå i en gemensam överförmyndarnämnd från årskiftet 2010/2011, tillsammans med 5 andra Värmlands kommuner. Beslut om ny översiktsplan för Kils kommun. Stora mängder snö i början och på slutet av året, har krävt höga kostnader till snöröjning. Beslut om att ta emot ensamkommande flyktingbarn. ROT-avdraget har resulterat i ett ökat antal ansökningar om bygglov. Sannerudsvallens läktare ombyggd så att man kunde arrangera friidrotts-usm. Sammandrag per nämnd och styrelse 23 Kommunstyrelsen 24 Kostavdelningen 28 Kultur- och fritidsavdelningen 30 Miljö- och byggnadsnämnden 32 Tekniska nämnden 35 Kommunens va-verksamhet 41 Resultaträkning va-verksamhet 42 Balansräkning va-verksamhet 42 Noter va-verksamhet 43 Barn- och utbildningsnämnden 44 Grundskola 47 Förskole verksamheten 48 Socialnämnden 50 Individ- och familjeomsorg 53 Äldreomsorgen 56 Stöd till funktionshindrade 59 Samverkansnämnden 62 Överförmyndaren 65 Valnämnden 67 Kommunrevisionen 69 Kils Energi AB 71 Hantverkshuset i Kil AB 73 Kilsbostäder AB 75 Kommunens resultaträkning 77 Kommunens balansräkning 78 Kommunens kassaflödesanalys 79 Kommunens noter 80 Sammanställd resultaträkning 83 Sammanställd balansräkning 84 Sammanställd kassaflödesanalys 85 Sammanställda noter 86 Redovisningsprinciper 88 Begreppsförklaringar 89 Kils kommuns årsredovisning 2010 3
Förord 2010 blev ett positivt år för Kils kommun. Vi redovisade ett starkt bokslut med ett större överskott än vad vi budgeterade. Det beror på att hela Sverige gått bättre, skatteintäkterna blev bättre än förväntat och räntorna höll sig på en fortsatt låg nivå. Att verksamheterna höll sina budgetramar och att vi fick ett extra statsbidrag bidrog naturligvis också till överskottet. Det är ett välbehövligt ekonomiskt överskott för kommunen som står inför väldigt tunga investeringsbehov inom en nära framtid. Vi behöver bygga om vår högstadieskola och vi är ålagda att bygga om reningsverket för att bättre kunna ta hand om kvävet i utsläppen. Det är investeringar som kommunen inte klarar av att finansiera med egna medel, varför vi är i starkt behov att kunna förstärka vår egen kassa. Befolkningen minskade med 11 personer under 2010 i vår kommun. Sätter man det i ett Värmlandsperspektiv måste jag säga att det är en bra siffra, då Värmlands befolkning totalt sett minskade och bara två kommuner ökade sin befolkning, nämligen Karlstad och Hammarö. Det känns positivt då Kil ofta omnämns som en kommun som är på gång. Vi har planer på nya och utbyggda bostadsområden, och Kils geografiska läge, infrastruktur och kollektivtrafik är mycket goda tillgångar. Som Kilsbo pratar man ofta om närheten som typisk för kommunen närheten till naturen, till staden, till flera arbetsmarknadsområden tack vare resemöjligheterna, och till varandra genom exempelvis vårt föreningsliv. Handeln och näringslivet bidrar starkt till att skapa en attraktiv kommun att verka och bo i. Storgatan är en livlig gata eftersom många affärer lockar shoppare, och många företag skapar många arbetstillfällen. Vi har få stora dominerande företag utan en väl diversifierad före tagskultur som erbjuder en stor spridning av varor och tjänster. Det gör att Kil klarade finanskrisen 2008 2009 förhållandevis bra. Vår vision Kil på rätt spår är i högsta grad aktuell när vi nu går in i ett nytt verksamhetsår. Nya mål och nya inriktningar ska göra Kil till en ännu bättre kommun som lockar till sig fler företag och boende. Jag vill med detta tacka alla medarbetare i Kils kommun för ett bra år. Vi håller bra kvalitet och har nöjda kommuninvånare. Nu tittar vi framåt och försöker bli ännu bättre. Mikael Johansson Kommunstyrelsens ordförande 4 Förord Kils kommuns årsredovisning 2010
Kil - på rätt spår Den trygga mötesplatsen, en kraftkälla för utveckling och välmående Hela världen ligger inom räckhåll och från övriga världen är det nära till oss Den goda gemenskapen mellan människorna i alla åldrar är omvittnad och ger trygghet i vardagen Goda möjligheter att må bra och leva ett hälsosamt liv Framgångsrika företag utgör grunden för sysselsättningen inom kommunen Den familjevänliga och omhändertagande kommunen med valfrihet Den mest familjevänliga kommunen i regionen Det bästa boendealternativet för alla åldrar Engagerande föreningar med ett rikt utbud för en meningsfull fritid Samhällsplaneringen är inriktad på hållbar utveckling och utgår från människans behov Kils kommuns årsredovisning 2010 Kommunens vision 5
Kils kommuns organisation KOMMUNFULLMÄKTIGE Kommunrevisionen Samverkansnämnden Valnämnden Överförmyndaren Barn- och utbildningsnämnden Miljö- och byggnadsnämnden Kommunstyrelsen Socialnämnden Tekniska nämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Miljö- och byggnadsförvaltningen Kommunledningsförvaltningen Socialförvaltningen Tekniska förvaltningen Kilsbostäder AB Hantverkshuset i Kil AB Kils Energi AB Kilvision AB Kils Avfallshantering AB 6 Kils kommuns organisation Kils kommuns årsredovisning 2010
Vart gick skattepengarna? 100 kr i skatt, vad går pengarna till? Förskola och grundskola varav: Gymnasieskola Social verksamhet varav: Äldreomsorg LSS, stöd till funktionshindrade Ekonomiskt bistånd Gator och vägar Miljö- och byggverksamhet Kommunledningsservice (kultur och fritid, bibliotek, kost, färdtjänst bland annat) varav: Värmlandstrafik Räddningstjänsten Övrig politisk verksamhet 50 kr 10,8 kr 32 kr 18 kr 6,5 kr 2,3 kr 6 kr 0,6 kr 11 kr 1,3 kr 1,3 kr 1,0 kr Så här får kommunen sina pengar: Intäkter för kommunal service Finansiella intäkter Skatter och bidrag Kils kommuns årsredovisning 2010 Vart gick skattepengarna? 7
Ekonomisk översikt Resultatets utveckling (mnkr) 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Resultat 10,3 5,9 3,2 1,5 11,8 22,6 Resultatets förändring (mnkr) 2009 2010 Förändr Verksamhetens netto 493,3 496,7 3,4 Avskrivningar 14,3 15,3 1,0 Skatteintäkter 414,1 416,8 2,7 Statsbidr och utjämn 108,4 119,6 11,2 Finansnetto 3,1 1,8 1,3 Årets resultat 11,8 22,6 10,8 Jämförelse med justerad budget (mnkr) Budget Bokslut Budget- 2010 2010 avvik Verksamhetens netto(före avskrivn) 500,9 496,7 4,2 Avskrivningar 15,3 15,3 0,0 Skatteintäkter 409,6 416,8 7,1 Statsbidr och utjämn 116,7 119,5 2,9 Finansnetto 5,9 1,8 4,2 Årets resultat 4,2 22,6 18,4 Nämndernas budgetavvikelse (mnkr) 2008 2009 2010 Nämndernas budgetavvikelse 1,2 2,3 1,3 Nämndernas budgetavvikelse 2010 Nämnd (mnkr) Budgetavvikelse Kommunstyrelsen 0,2 Miljö- och byggnadsnämnden 0,3 Tekniska nämnden 1,7 Barn- och utbildningsnämnden 1,6 Socialnämnden 1,1 Övriga nämnder 0,2 Totalt 1,3 Förvaltningsberättelse Kil och omvärlden Vid ingången av 2010 var förväntningarna på året mörka. Lågkonjunkturen under senhösten 2009 påverkade många företag och man kunde läsa om banker som inte ville låna ut pengar. Eftersom finanskrisen främst drabbade exportföretag och regeringen gick in med stödpaket samtidigt som räntan sänktes blev den inte så kännbar för privatpersoner och kommunala verksamheter. Den inhemska köpkraften ökade och hushållen hade möjlighet att amortera av lånen till en mycket låg ränta. Delar av överskottet 2010 beror på låga räntor, men oron för ränteökning finns fortfarande. Dagens låga räntenivåer kan man inte förvänta sig på lång sikt och det gäller att planera för det. Fortfarande råder ekonomisk oro i Europa och åtgärds paket sätts in för att rädda nationernas ekonomiska kriser, med förhoppningar om bättre tider. Det gäller alltså att vara beredd på ökade finanskostnader, stärka det egna kapitalet och se till att verksamheterna anpassar sig till förändringar. Enligt SKL:s, Sveriges Kommuner och Landstings, senaste rapport ökar lönerna i Sverige långsammare än BNP, men man förväntar sig dock en ökad sysselsättning, vilket är positivt för kommunerna. Arbetslösheten som väntades öka till följd av finanskrisen visade sig i stället minska. I Kil minskade den öppna arbetslösheten bland ungdomar 18 24 år med 30 procent, vilket var betydligt bättre än riket (17 procent). Befolkningsprognoser och utveckling i landet och på landsbygden är ingen positiv läsning. Den unga befolkningen flyttar till de större städerna och kvar finns de äldre som behöver vård och omsorg. Efter några år av befolkningsminskning i Kil har utvecklingen stabiliserats. Frågan är om befolkningsutvecklingen i Kil är på väg att vända och om man kan förvänta sig en ökad 8 Ekonomisk översikt Kils kommuns årsredovisning 2010
efterfrågan på bostäder. Infrastruktur och kommunikat ioner till närliggande kommuner är bra, och Kil är en knutpunkt med närhet till tåg, buss, flyg och bra bilvägar. Frågan är om kommunen är beredd att ta emot fler nya invånare. Ekonomisk översikt Årets resultat ett större överskott än väntat 2010 visade sig sluta med ett mycket bra resultat för kommunen. Överskottsmålet på 2 procent av skatter och bidrag uppfylldes, och resultatet blev 22,6 mnkr, vilket var 18,4 mnkr bättre än budgeterat. I delårsbokslutet väntades resultatet bli 15,5 mnkr, men det visade sig bli ännu bättre. En av orsakerna var att nämnderna redovisade bättre resultat än prognostiserat och fick ett totalt överskott på drygt 1 mnkr. Dessutom fick kommunen en Befolkningsutveckling (antal) 11 800 11 770 11 740 11 710 11 680 11 650 1 5 10 15 2010 2009 20 25 30 2008 2007 35 40 45 50 stor sänkning av kostnader för pensionsförsäkringar via AFA, som man inte hade räknat med. Räntan steg inte heller i förväntad takt, vilket var positivt för kommunens lånekostnader. Även avräkningen på fastighetsavgiften blev 3,6 mnkr bättre än budgeterat tack vare den förändrade fastighetstaxeringen 2009. Under året beviljades cirka 1,8 mnkr i tilläggsanslag till förvaltningarnas drift, varav merparten 1 mnkr gick till tekniska förvaltningen, för enskilda vägar. Sammanfattningsvis har nämnderna arbetat för att hålla sina budgetramar, och största delen av överskottet återfanns inom finansförvaltningen. En del av överskottet härrör också från det tillfälliga konjunkturstödet som regeringen delade ut för att kommunerna skulle klara av den finansiella krisen som dock inte uppstod. Kommunens resultatmål, minst 2 procent i överskott av skatter och bidrag, uppnåddes och det stora överskottet stärker även soliditeten och det egna kapitalet. För Kils kommun uppgick konjunkturstödet till 11,4 mnkr. Diskussioner har förts i kommuner och landsting om möjligheten att föra över delar av överskottet till 2011 års verksamhet. Kil har valt att inte göra det, men har följt rekommendationer från SKL och även god redovisningssed om att bokföra kostnader och intäkter på det år de gäller. Kils kommuns årsredovisning 2010 Ekonomisk översikt 9
Kommunens ekonomi Enligt kommunallagen ska kommunen arbeta utifrån principen om god ekonomisk hushållning. Principen omfattar två perspektiv. Det finansiella perspektivet innebär att kommunen ska hushålla med sina pengar på ett kostnadseffektivt och betryggande sätt, så att varje generation själv bär de kostnader för den service man förbrukar och årligen avsätter pengar för framtida behov. Verksamhetsperspektivet innebär att kommunen ska ha kontroll över och bedriva sin verksamhet på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. Det ska finnas ett tydligt samband mellan resurser, prestationer, resultat och effekter. Nämnderna har arbetat för att hålla sin budget även om prognoserna vid tertial- och delårsbokslut varit negativa. Social nämnden hade störst svårigheter att bedöma resultatet, bland annat för att höga kostnader för familjehemsplaceringar har stor inverkan på budgeten. Det stora underskottet inom socialförvaltningen härrör främst från försörjningsstöd, men under 2010 har arbetsmarknadsåtgärder via Jobbcenter delvis vägt upp underskottet. Kommunstyrelsen uppfyllde en del mål, medan andra mål kommer att uppfyllas 2011. Fortfarande är det före detta Scanfastigheten som kostar mer än det ger i intäkter. En översyn över alla hyresavtal pågår för att justera hyror och se till att hyresnivån är rimlig med hänsyn till elpriser med mera. För barn- och utbildningsförvaltningen är det minskade gymnasiekostnader som bidragit till överskottet. Samtidigt är enligt förvaltningen avvikande höga vikariekostnader inom barnomsorgen ett problem som behöver ses över. Glädjande är att andelen behöriga till gymnasiet ökade, liksom måluppfyllelsen i grundskolan. Tekniska nämnden redovisade tidigt en negativ prognos och klarade inte sin budgetram. En hård vinter både i början och slutet av året inverkade på årets resultat, liksom höga elpriser. När det gäller investeringsprojekt deltog tekniska förvaltningen i färdigställandet av den nya förskolan Skogsgläntan, som är ett passivhus, vilket innebär att det kommer att ha väldigt låga uppvärmningskostnader. Alla nämnder arbetar med att uppfylla sina mål, men en del mål kan vara väl högt ställda i förhållande till tid och resurser. Miljö- och byggförvaltningen har bland annat ambitionen att alla enskilda avlopp ska ses över under en tioårsperiod. Många 10 Ekonomisk översikt Kils kommuns årsredovisning 2010
mål kommer att uppfyllas 2011. För tekniska förvaltningen kommer pågående investeringsprojekt att bli klara 2011, vilket medför att flertalet mål uppfylls. Kommunens bolag ökat överskott men blandade resultat För 2010 redovisade bolagen ett samlat överskott på 3,8 mnkr, vilket är en marginell ökning från 2009 då det samlade överskottet i bolagen var 3,2 mnkr. Den ekonomiska ställningen i bolagen förbättrades något, men det är inga starka resultat. För att kommunen ska kunna fortsätta driva bolagen är det av yttersta vikt att de presenterar positiva resultat. Kommunen har lånat ut totalt närmare 122 mnkr till bolagen och har borgensförbindelser på 265 mnkr. Borgensförbindelserna minskade något eftersom amorteringar har gjorts på en del lån. När det gäller Hantverkshuset AB redovisade bolaget ett underskott på 7,8 mnkr, främst beroende på nedskrivningen av fastigheterna. Kommunen bidrog med 8 mnkr i aktieägarkapital för att bolaget skulle kunna skriva ner fastigheterna till marknadsmässigt värde och nedskrivningen görs via resultaträkningen. Denna post är alltså extraordinär och bolaget väntas göra ett positivt resultat kommande år. Om man exkluderar den posten blir Hantverkshuset AB:s resultat ett överskott på 167 tkr. Kils Bostäder AB och dotterbolaget Kilvision AB redovisade ett samlat resultat på 9,6 mnkr, vilket var en markant ökning från 2009 då resultatet var 1,5 mnkr. Den största orsaken till överskottet är Kils Bostäders uppskrivning av värdet på fastigheter. Kilvision redovisade ett underskott på 181 tkr. Kils Energi AB och Kils Avfallshantering AB redovisade ett samlat överskott på 1,9 mnkr, varav moderbolagets resultat var 500 tkr. Avfallsbolaget ökade sin vinst, främst på grund av en ökad hantering av gjuterisand. Kommande investeringar som bolagen behöver göra kräver bättre resultat för att kunna göra avsättningar till avskrivningar och amorteringar på lån. Vid bedömningen av ett eventuellt nedskrivningsbehov avseende kommunens aktier i Kils Energi AB saknas för närvarnade en klart uttalad god redovisningssed avseende den kommunala Kils kommuns årsredovisning 2010 Ekonomisk översikt 11
sektorn. Eftersom kommunens syfte med aktieinnehavet inte är motiverat främst av affärsmässiga skäl, har kommunen bedömt att vägledning för den privata sektorn. kommunen har därför valt att inte verkställa någon nedskrivning av aktieinnehavet, men avser att följa utvecklingen av god sed inom detta redovisningsområde och göra förnyad bedömning av nedskrivningsbehovet. Balanskravsavstämning Årets balanskravsavstämning innehåller en återföring av realisationsvinst på 38 tkr. Balanskravsresultatet blev därmed marginellt lägre än det redovisade. (mnkr) 2008 2009 2010 Eget kapital 93,6 105,4 119,9 Nyckeltal Ökat eget kapital Det egna kapitalet stärktes som en direkt följd av det positiva resultatet. Viktigt att notera är att redovisningen av pensionsskulden sker enligt blandmodellen, som innebär att pensionsskulder på 262 mnkr ligger utanför balansräkningen. (procent) 2008 2009 2010 Soliditet 20,4 22,2 25,4 Soliditet exkl koncernlån 27,7 30,7 34,2 Soliditeten är något förbättrad Soliditeten visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med egna pengar. Måttet visar kommunens styrka på lång sikt. Soliditeten har under de tre senaste åren ökat beroende på förbättrade resultat och att man under 2009 amorterade ett lån på 34,5 mnkr. Den genomsnittliga soliditeten för Sveriges kommuner ligger på 50 procent. För att kunna fortsätta att öka soliditeten krävs måttliga investeringar och att kommunen behåller överskottsmålet på minst 2 procent, och på sikt även amorterar sina lån. Kommunen har totalt närmare 242 mnkr i lån och har lånat ut 121 mnkr till bolagen. 12 Ekonomisk översikt Kils kommuns årsredovisning 2010
Minskning i kassan Likvida medel minskade under 2010, till stor del beroende på ändringar i kassaflödet från den löpande verksamheten. De kortfristiga skulderna har minskat, samtidigt som de kortfristiga fordringarna har ökat mycket jämfört med 2009. Till stor del beror detta på att vi fakturerar Forshaga kommun för samverkansnämnden som uppgick till 6,7 mnkr för 2010. Det är inte bra för likviditeten att minska skulden för mycket sam tidigt som vi ökar fordringarna, ett jämnare flöde är av betydelse. Likviditeten behöver förbättras De tre senaste åren har likviditeten i kommunen gått lite upp och ner, på grund av att man amorterade lånet på 34,5 mnkr under 2009. 2010 stabiliserades likviditeten något, men den bör på sikt öka. Kommunen ökade sin checkkredit med 10 mnkr 2010, och har nu en checkkredit på totalt 40 mnkr. Långfristig låneskuld Kommunens långfristiga låneskuld var oförändrad 2010, men utlåningen till bolagen minskade eftersom de amorterade på en del av sina lån. Kommunens nettolåneskuld var 120 mnkr. Årets investeringar finansierades fullt ut med egna medel, och uppgick till 22,7 mnkr. (mnkr) 2008 2009 2010 Likvida medel 41,6 29,8 11,5 varav checkkredit 0,0 0,0 0,0 (procent) 2008 2009 2010 Likviditet 79,0 47,0 51,2 vid fullt utnyttjad kredit 122,0 72,0 89,3 (mnkr) 2008 2009 2010 Låneskuld 276,0 241,5 241,5 varav vidareutlånat till koncernbolag 120,6 132,0 121,6 Kils kommuns årsredovisning 2010 Ekonomisk översikt 13
(procent) 2008 2009 2010 Verksamhetens nettokostn 96,0 94,4 92,6 Avskrivningar 2,7 2,7 2,9 Finansnetto 0,9 0,6 0,3 Totalt 99,6 97,7 95,8 Något minskad nettokostnad Nettokostnaden visar hur stora verksamheternas kostnader är i förhållande till kommunens intäkter i form av statsbidrag och skatter. Nettokostnaden räknas som andel i procent av intäkterna och är ett mått på kommunens förmåga att balansera kostnader och intäkter löpande under året. Om nyckeltalet överstiger 100 procent innebär det att kostnaderna är högre än intäkterna och att det egna kapitalet minskar. Verksamheternas nettokostnad har under de senaste åren minskat, medan avskrivningarna har ökat marginellt under 2010. Däremot har finansnettot förbättrats på grund av lägre räntekostnader. Den totala nettokostnadsandelen minskade från 97,7 procent 2009 till 95,7 procent 2010. Större investeringsprojekt (mnkr) Skogsgläntans förskola 11,7 Sannerudsvallen, ny läktare 1,1 Datautrustning 1,6 Vattenledningar Fryksta 1,7 Underhåll vägar 1,9 Investeringar främst i nybyggd förskola Investeringarna under 2010 var på ungefär samma nivå som 2009. Det största investeringsprojektet var nybyggnationen av Skogsgläntans förskola, där projektet pågått under två år. Tabellen bredvid visar de större investeringsprojekten under 2010. (mnkr) 2008 2009 2010 Nettoinvestering 19,8 28,8 26,6 14 Ekonomisk översikt Kils kommuns årsredovisning 2010
Framtiden Stora överskott de senaste åren kan lätt ge en falsk tro att allt är lugnt och ekonomin tryggad. Finanskrisen fick alla att hålla i pengarna, och det visade sig ge effekt. Sverige blev inte berört av finanskrisen på samma sätt som andra länder i Europa. Regeringens åtgärdspaket resulterade i en ökad köpkraft. För kommunens del var och är fortfarande låga räntor på lånen en stor orsak till att Kil hade så stora överskott. Skatteintäkterna ökade också på grund av ökad sysselsättning och mindre arbetslöshet i Sverige. Inför framtiden kan man vänta sig stigande räntor, och med tanke på kommunens lån och kommande investeringar med nytt skolbygge och kväverening krävs sparsamhet, kreativa lösningar i organisationen och fler samordningsmöjligheter. En procents höjning av räntorna betyder för Kil att räntekostnaderna ökar med 2,4 mnkr. Sysselsättningen är på väg upp och en högre löneökning än de senaste åren kan förväntas eftersom man under finanskrisen var återhållsam med löneökningar. Befolkningsmängden tycks ha stabiliserat sig på 11 700 personer. Arbetet med den fördjupade översiktsplanen har som mål att göra flera tomter byggklara så att Kil kan ta emot nya invånare. Utvecklingsarbete är spännande och positivt, men kräver också planering i form av infrastruktur och kommunal service i olika former, vilket påverkar både de kommunala verksamheterna och de kommunala bolagen. Det är därför viktigt med ett helhetstänkande som innefattar både nämnder och bolag. Kils kommuns årsredovisning 2010 Ekonomisk översikt 15
Personalkostnader exkl arbetsgivaravgifter (tkr) 250 000 Personalredovisning 200 000 150 000 100 000 50 000 0 2006 Arvode förtroendevalda exkl arbetsgivaravgifter (tkr) 2 000 1 600 1 200 800 400 0 2006 anställda (antal) 1 000 800 600 400 2007 2007 2008 2008 2009 2009 2010 2010 1 200 Tillsvidare Totalt månadsavlönade Liten ökning av personalkostnader Trots att löneavtalen gav cirka 2,4 procents löneökning ökade personalkostnaderna bara med 1,5 procent (3,6 mkr). Anledningen är att kommunen fortsatte att minska antalet medarbetare. Förtroendemannaarvodena består av fasta årsarvoden på totalt 880 tkr, sammanträdesarvoden 460 tkr, och ersättning för förlorad arbetsinkomst 190 tkr. Kostnaderna för arvodena har varit i stort sett desamma de senaste tre åren. Som tillsvidareanställda räknas de som hade en tillsvidareanställning i kommunen den 31 december, medan totalt antal månadsavlönade inkluderar alla som hade månadslön, även exempelvis längre vikariat eller tillfällig anställning. Däremot medräknas inte timvikarier i redovisningen. Personalstyrkan fortsatte att minska för fjärde året i rad. Jämfört med 2009 minskade antalet tillsvidareanställda med 53 personer och antalet månadsavlönade med 39 personer. Nästan hela minskningen skedde inom skola och barnomsorg. 200 0 2006 Årsarbetare (antal) 1 200 1 000 800 600 400 200 0 2006 2007 2008 2009 2010 Tillsvidare Totalt månadsavlönade 2007 2008 2009 2010 Ökad sysselsättningsgrad Även antalet årsarbetare minskade i kommunen. Dock inte riktigt i samma omfattning som antalet anställda. Det tyder på att sysselsättningsgraden bland de anställda har ökat. En bidragande orsak är bemanningsprojektet inom socialnämnden, där vårdpersonalen har fått bestämma sin sysselsättningsgrad. De olika förvaltningarnas andel av den totala personal styrkan förändras endast marginellt mellan åren. 2010 var dock det första året då barn- och utbildningsförvaltningen inte var störst avseende antal medarbetare. På grund av de senaste årens upp- 16 Personalredovisning Kils kommuns årsredovisning 2010
Tillsvidareanställd personal fördelade per förvaltning Kommunledn, IT och Miljö och Bygg 10,7% Sociala 43,3% Tekniska 3,3% Barn och utbildning 42,7% Könsfördelning per förvaltning (procent) 100 80 60 sägningar har förvaltningens andel av personalstyrkan minskat från knappt 48 procent 2007 till knappt 43 procent 2010. Fördelningen mellan kvinnor och män har också varit tämligen konstant över tiden och skiljer sig inte nämnvärt mot andra kommuner. 40 20 0 Kommunledn, IT och Miljö och Bygg man kvinna Tekniska Barn och utbildning Sociala Åldersstruktur tillsvidareanställda (antal) 250 200 150 man kvinna Totalt Varannan anställd över 50 år Genomsnittsåldern bland personalen är fortfarande ganska hög (49,4 år) och varannan anställd har firat sin 50-årsdag. 100 50 0 20-29 30-39 40-49 50-59 60- Stapeldiagrammet visar hur många som gått i pension mellan 2006 och 2010, och hur många som väntas gå i pension de närmaste åren. Antalet som gått i pension innefattar både dem som fått ålderspension och dem som beviljats varaktig sjukpension. Eftersom pensionsåldern numera är 61 67 år är prognosen Pensionsavgångar (antal) 40 30 över hur många som kommer att pensioneras framöver mycket 20 osäker. Kommunen har därför valt att redovisa antalet som fyller 65 år respektive år. 10 0-06 -07-08 -09-10 -11-12 -13-14 Kils kommuns årsredovisning 2010 Personalredovisning 17
Sjukfrånvaro i % av arbetstiden för all personal* fördelat på ålder och kön (procent) 6 5 4 3 2 1 0 totalt <29 * Avser all personal som arbetar enligt ett i förväg fastställt schema Sjukfrånvaro i % av arbetstiden fördelat per förvaltning och år (procent) 6 5 4 3 2 1 0 man 2010 2009 Kommunledn, inkl IT och Miljö och Bygg 30-49 Tekniska kvinna 2008 >50 Barn och utbildning Sociala Totalt Totalt År 2011 utökas antalet även med dem som är över 65 år, men som ännu inte gått i pension. Sjätte året med minskad sjukfrånvaro Sjukfrånvaron minskade för sjätte året i rad, och är nu mindre än 5 procent för första gången under 2000-talet. Inför den nya mandatperioden 2007 satte kommunen som mål att sjukskrivningarna skulle minska med 10 procent per år. Målet uppfylldes då sjukfrånvaron minskat från 8,7 procent till 4,9 procent. Det fnns flera anledningar till att sjukfrånvaron har minskat. En stor anledning är Försäkringskassans hårdare regler, och att läkarna har blivit mer restriktiva med sjukskrivningar. En annan orsak är att kommunen arbetar mer effektivt med att sätta in tidigare rehabiliteringsinsatser. Dessutom motionerar personalen betydligt mer än tidigare. Nästan hälften av de anställda utnyttjar arbetsgivarens erbjudande om subventionerade motionsaktiviteter. Förhoppningsvis blir hälsoläget ännu bättre eftersom kommunen infört ett rökförbud på arbetstid från och med 2011. Ett orosmoln är dock att korttidssjukfrånvaron ökat de senaste månaderna. Det beror troligen på att anställda som varit långtidssjukskrivna och blivit utförsäkrade sedan kvalificerat sig för en ny sjukperiod efter att ha genomgått några månaders introduktionsprogram hos Arbetsförmedlingen. 18 Personalredovisning Kils kommuns årsredovisning 2010
Miljöredovisning Klimat- och miljöarbete på bred front Kils kommuns klimat- och miljöarbete sker på bred front i kommunens organisation, och många positiva projekt och åtgärder genomfördes under 2010. Miljöstrategen påbörjade en översyn av program, planer och dokument med klimat- och miljörelaterade mål för att förbättra det strategiska arbetet och öka kvaliteten. Under året miljö diplomerades åtta Kilföretag Kils Bryggeri, Hallquist Återvinning, Bilmecano i Kil, Fryken badens Camping, Moelven ByggModul, Kils Energi, Kils Avfallshantering och Henriks Elservice. En grupp för miljöambassadörer bildades också. Miljöambassadörerna representerar sin förvaltning (eller sitt kommunala bolag) och ska medverka i att utveckla miljö arbetet genom att tillföra sin kompetens och själva få möjlighet att öka sin kunskap, samtidigt som de är Kils kommuns årsredovisning 2010 Miljöredovisning 19
en länk mellan miljö strategen och kolleger ute i organisationen. Invigning av lågenergiförskolan Skogsgläntan Kommunens klimat- och energiarbete sker både inom och utanför kommunens väggar, och kommunen utförde flera åtgärder för att minska kommunens klimatpåverkan och energianvändning. Kommunledningsförvaltningen jobbar med att uppnå klimat- och energimålen i samverkan med kommunens olika enheter. Under året beviljades kommunen ekonomiskt stöd från Energimyndigheten för att till och med år 2014 jobba med strategiska energi frågor. Inom kommunkoncernens fastighetsbestånd gjordes insatser för att kunna fasa ut den resterande oljeanvändningen för uppvärmning. Fjärrvärmeandelen för uppvärmning ökade i gamla Scan vilket minskade olje användningen. Fastighetsavdelningen, Kilsbostäder och va-verken fortsatte effektivisera sin värme- och elanvändning. En ny så kallad lågenergiförskola, Skogsgläntan, har uppförts och togs i bruk under hösten. An delen miljöbilar av leasade personbilar ökade under 2010. Inom programmet Uthållig kommun arrangerade kommunen seminarier om energieffektiv nybyggnation och om miljö- och ekonomiledningssystem, och provade en ny metod för hållbar fysisk planering. Några tjänstemän har också fått ökad kompetens inom processledning och kartläggning. Kommunen genomförde också åtgärder för att minska fossil bränsleanvändningen och effektivisera energi användningen utanför kommunens egna verksamheter. En ny metod för hållbar fysisk planering kan på sikt ge effekt om den börjar tillämpas. Energi- och klimatrådgivningen utförde rådgivning och informations aktiviteter till hushåll och företag. Minskningen av fossilbränsleanvändningen inom såväl kommunens verksamheter som inom de kommunala bolagen och de interna transporterna är för liten i relation till målet. Det beror på att gamla Scan och några andra fastigheter inom koncernen fortfarande använder fossila bränslen och att fjärrvärme produktionen använder olja under kalla dagar. Målet om 50 procent miljöbilar av de leasade personbilarna 2010 uppnåddes inte heller. Fyra kommuner i samarbete om avfallsplan Kils Avfallshantering AB sköter på uppdrag av Kils kommun renhållningen i kommunen. Verksamheten omfattar sophämtningsentreprenad, åter vinningscentral, deponi, information, administration med mera. Under 2010 fick bolaget ett nytt tillstånd som innebär att verksamheten inom deponin kan utökas. Kils kommuns avfallsplan togs fram i samverkan mellan fyra kommuner, Grums, Kil, Forshaga och Hammarö. Karlstads kommun deltog i samverkansprojektet men tog inte fram någon avfallsplan vid tillfället. Den befintliga avfallsplanen gäller 2009 2012. Bekämpning av jättelokan Kommunen utförde ett flertal aktiviteter inom naturvården under 2010, enligt kommunens naturvårdsprogram. Norra Hyns strandängsrestaurering blev till stora delar färdig. Det upptäcktes dock under maj stor förekomst av sprängört, en mycket giftig växt som är livsfarlig för betande kor. Området stängslades av och till och med 2011 ska den höga vattennivån sänkas för att förhindra sprängörtens utbredning. Kil och Forshaga kommuns Leaderprojekt, som går ut på att göra området kring Norra Hyn mer tillgängligt och attraktivt för besökare, påbörjades. Naturreservatet Kilsravinerna var välbesökt med cirka 370 personer inskrivna i gästboken, och flera skolklas- 20 Miljöredovisning Kils kommuns årsredovisning 2010
ser har besökt området. Kommunens vandringsleder ska skötas och få tillsyn av Kils OK och Kils naturskyddsförening enligt ett avtal med kommunen. Kommunen beviljades också bidrag för lokala natur vårdsprojekt (Lona) från länsstyrelsen under 2010 så att 35 mellanoch högstadieklasser kunde gå i Naturskolan under temat skogsbruk och eld som genomfördes av Naturskolan i Karlstad. För övrigt slutredovisades och godkändes Stora Emsen-projektet. Kommunen bekämpade med hjälp av Skogsstyrelsens arbetslag den mycket giftiga jättelokan, ett arbete som fortsätter 2011. Ansvarsarter, strandskyddsområden och kallkällor inventerades med syfte att få underlag till hantering av strandskyddsärenden och underlag till revidering av naturvårdsprogrammet. Kils kommuns årsredovisning 2010 Miljöredovisning 21
Bristande måluppfyllelse inom både miljö och avfall Måluppfyllelse Uppfylles Uppfylles ej På väg att uppfyllas / Pågår / Uppfylles delvis Prioriterade mål Användandet av fossila bränslen ska minska med 20 procent till och med 2010. Arbete med att minska energi användningen i kommunen genomförs i enlighet med klimat- och energiplan. Tillämpning av strategiskt miljö arbete inom kommunen ska ut vecklas på sådant sätt att all kom munal verksamhet ska beakta gälla nde miljömål i sin verksam het och att handlingsplan finns för full tillämpning under 2010. Måluppfyllelse Minskningen av fossilbränsle användningen inom kommunens verksamheter, kommunala bolag och interna transporter var för liten i relation till målet. På väg att uppfyllas, försenas till 2011. På väg att uppfyllas, arbete pågår. Måluppfyllelse avfall Övergripande mål MINSKADE AVFALLSMÄNGDER Mängden säck- och kärlavfall till förbränning ska minska genom ökad återvinning och återanvändning. REGIONAL SAMVERKAN För att kunna erbjuda kommuninvånarna en avfallshantering som uppfyller de krav som ställs på miljö, teknik och servicekvalitet och för att tillgodose de ekonomiska kraven på verksamheten ska kommunen arbeta för en regional samverkan inom avfallsområdet. INSAMLING AV MATAVFALL För att tillvarata energi- och näringsinnehållet i matavfall och medverka till att de nationella miljömålen nås, ska matavfall sorteras ut från övrigt säck- och kärlavfall och behandlas biologiskt. Biogasen ska konverteras till fordonsgas. BIOLOGISK BEHANDLINGS ANLÄGGNING FÖR MATAVFALL Kommunen samverkar med andra kommuner för en regional behandlingsanläggning där matavfall rötas till biogas som uppgraderas till fordonsgas. Måluppfyllelse Målet gäller för utgången av 2012 men var nära att uppfyllas redan år 2010. Diverse åtgärder har genomförts, bland annat en plock analys av hushållens kärlavfall och införande av källsortering i ett flertal kommunala verksamheter. Hus hållen i Kil har även fått info rmation om vikten av att sortera rätt och hur man sorterar förpackningar etc. På väg att uppfyllas, kommunsamverkan inom flera områden. På väg att uppfyllas, arbete pågår. Detta mål var svårt för Kils kommun att uppnå. På grund av domar kring ägande av gemen samma anläggningar och upp handling av behandlingstjänster i konkurrens kan detta mål vara irrelevant i avfallsplanen. 22 Miljöredovisning Kils kommuns årsredovisning 2010
Sammandrag per nämnd och styrelse Inkl. interna poster (tkr) Netto Netto Kostnad Intäkt Budget- 2009 2010 2010 2010 avvikelse Kommunfullmäktige 212 271 271 0 2 Kommunstyrelsen 62 989 58 087 92 864 34 777 188 Miljö- och byggnadsnämnden 3 032 3 285 4 638 1 353 308 Tekniska nämnden 20 508 28 804 89 291 60 487 1 690 Barn- och utbildningsnämnden 262 212 255 539 276 123 20 584 1 564 Socialnämnden 164 282 165 915 212 990 47 075 1 092 Överförmyndaren 474 487 487 0 39 Valnämnden 17 61 217 157 41 Revisionen 493 615 615 0 97 Samverkansnämnden 4 530 12 032 11 502 0 Summa nettokostnad nämnder 514 223 513 594 689 528 175 935 1 283 Nettointäkt finansiering 525 980 536 157 32 796 568 953 17 130 Totalt 11 757 22 563 656 732 393 018 18 413 Investeringar (tkr) Netto Netto Budget- 2009 2010 avvikelse Kommunstyrelsen 4 184 978 207 Miljö- och byggnadsnämnden 0 60 90 Tekniska nämnden 24 578 23 920 11 596 Samverkansnämnden 0 1 649 1 Totalt 28 762 26 607 11 894 Kils kommuns årsredovisning 2010 Sammandrag per nämnd och styrelse 23
Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Ordförande: Kurt Blank Antal ledamöter: 35 Kommunstyrelsen Ordförande: Mikael Johansson Antal ledamöter: 11 Förvaltningschef: Jan-Olov Ragnarsson Ekonomiskt resultat Belopp i tkr Redovisning Budget Budgetavvikelse 2009 2010 2010 Intäkter 35 322 34 777 28 097 6 680 Personalkostnader 36 905 32 564 30 299 2 265 Övriga kostnader 61 406 60 571 56 342 4 229 Nettokostnad 62 989 58 358 58 544 186 Bruttokostnader Personalkostnader Övriga kostnader Stöd och service till andra förvaltningar Kommunledningsförvaltningen, som är kommunstyrelsens förvaltning, är indelad i kansli-, ekonomi-, personal-, informations-, fritids-, biblioteks- och kostavdelningar. De sju avdelningarnas huvudsakliga uppgifter är stöd och service till övriga förvaltningar, till kommunens politiker och till allmänheten. Kostavdelningen, som är en resultatenhet, styrs i huvudsak av brukarna inom socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden. I kommunledningsförvaltningen ingår även energirådgivningen som är en gemensam funktion för Kils, Forshaga, Grums och Munkfors kommuner. Vidare stöder kommunledningsförvaltningen kommunstyrelsen i det övergripande arbetet med utvecklingen av såväl kommunal service som kommunen i allmänhet. Ledning, ekonomi och utveckling Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan. Den har ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Kommunstyrelsen leder och samordnar planering och uppföljning av kommunens ekonomi och verksamheter, och ska ha uppsikt över nämnder och kommunala bolags verksamhet. Kommunstyrelsen ansvarar även för kultur- och fritidsfrågor, kostfrågor och näringslivsfrågor. händelser under året Kils och Forshaga kommuner samordnade sin itverksamhet under en gemensam nämnd, samverkansnämnden. Kommunen sålde en del av fastigheten Sannerud 1:327 (f d Scanhuset). 24 Kommunstyrelsen Kils kommuns årsredovisning 2010
Drygt hälften av målen uppfyllda Måluppfyllelse Uppfylles På väg att uppfyllas / Pågår / Uppfylles delvis Uppfylles ej Prioriterade mål Måluppfyllelse Överskottet i driftbudgeten ska vara 2 procent av skatter och statsbidrag. Antalet sjukdagar för kommunanställda ska minska med 10 procent årligen till och med 2010. Kommunens befolkning ska öka varje år. Befolkningen ökade inte. Lövenstrandsområdet utvecklas i enlighet med trivselplan och synpunkter från boende. Mons Backe fortsätter bebyggas. Detaljplan för Vikstaområdet klar. Planen blir klar första halvåret 2011 på grund av en fornlämning i planområdet. Översiktsplan klar under 2010. En total verksamhetsöversyn ska genomföras och i förekommande fall ska mål utredas och utvecklas för hela den kommunala verksamheten och alla kommunala bolag under 2010. Samarbete och samverkan inom Karlstadsregionen ska fördjupas. Utvecklingen av näringslivsarbetet ska fortsätta i enlighet med framtagen näringslivsplan. En första redovisning är gjord och beslut har fattats för delar av arbetet. Förändringar behövs. Arbete pågår, och en gemensam överförmyndarnämnd har bildats. På väg att uppfyllas, arbete pågår. Arbetet för att bli en Fair Trade City ska slutföras under 2010. Informationen och marknadsföringen av kommunen ska förstärkas under planperioden. Medborgarinformation/-dialog ska stärkas och utvecklas. Kils kommun ska vara ett varumärke som är positivt omtalat. Samverkanslösningar inom kommunen och mellan kommuner ska utredas. På väg att uppfyllas, bättre rutiner och kvalité för marknadsföring. Medborgarinformationen har stärkts och utvecklats, se beskrivning under målet Informationen och marknadsföringen av kommunen ska förstärkas under planperioden. För att stärka och utveckla medborgardialogen behöver kommunen definiera vad som menas med medborgardialog och därefter bestämma vilka rutiner och verktyg som behövs för att stärka den. En strategi och en varumärkesplattform behövs för att aktivt och strategiskt utveckla Kils varumärke. 2010 bildades en gemensam överförmyndarnämnd och från och med 2011 hanteras överförmyndarverksamheten i denna nämnd. Pensionsavgångar ska överses innan beslut om återanställning sker. Kils kommuns årsredovisning 2010 Kommunstyrelsen 25
Kommunstyrelsens ekonomi Driftredovisning Verksamhet Netto Netto Kostnad Intäkt Budget Budget- (tkr) 2009 2010 2010 2010 2010 avvikelse netto Nämnd- och styrelseverksamhet 1 947 1 889 1 889 0 1 894 5 Stöd till politiska partier 180 276 276 0 275 1 Övrig politisk verksamhet 4 658 4 407 4 407 0 4 434 27 Fysisk o teknisk planering 606 567 629 62 639 72 Näringslivsfrämj åtgärder 680 743 2 918 2 175 911 168 Energirådgivning 0 0 2 614 2 614 150 150 Turistverksamhet 208 221 235 14 244 23 Hälsa, hållbar utveckling 151 147 147 0 157 10 Räddningstjänst 7 244 7 461 7 461 0 7 461 0 Samhällsskydd 141 198 698 500 178 20 Allmän fritidsverksamhet 3 691 3 503 3 683 180 3 574 71 Stöd till organisationer 210 206 206 0 214 8 Allmän kulturverks övrigt 238 235 235 0 235 0 Bibliotek 3 599 3 530 3 612 82 3 605 75 Idrotts- o fritidsanläggn. 5 618 768 797 29 776 8 Färdtjänst 1 553 1 384 1 441 57 1 830 446 Flyktingverksamhet 0 0 7 7 0 0 Arbetsmarknadsåtgärder 696 970 1 131 161 858 112 Arbetsområden och lokaler 5 080 2 758 12 515 9 757 1 475 1 283 Kommersiell verksamhet 0 74 0 74 0 74 Bostadsverksamhet 909 1 206 1 065 141 1 035 171 Kommunikationer 5 900 7 040 7 040 0 6 600 440 Central administration 14 903 15 639 16 889 1 250 16 689 1 050 Kostverksamhet 43 265 17 890 17 625 17 248 Personaladministration 4 579 4 600 4 930 330 4 884 284 Fastighetsförvaltning 155 150 150 0 140 10 Totalt nämnden 62 989 58 089 92 865 34 776 58 275 186 Driftredovisning kommunfullmäktige Verksamhet Netto Netto Kostnad Intäkt Budget Budget- (tkr) 2009 2010 2010 2010 2010 avvikelse netto Nämndverksamhet 212 271 271 0 269 2 Totalt 212 271 271 0 269 2 26 Kommunstyrelsen Kils kommuns årsredovisning 2010
Ett knappt överskott totalt Kommunstyrelsen redovisade totalt sett ett mindre överskott på 186 tkr gentemot budget. Medlen för näringslivsfrågor förbrukades inte, bland annat för att planerade frukostmöten inte genomfördes. Färdtjänsten blev betydligt billigare än budgeterat efter som antalet resande minskade. Det ledde till en återbäring från den preliminärdebitering som gjorts utifrån tidigare års nyttjande. Värmlandstrafik höjde dock den preliminära fördelningsprocenten för sin debitering vilket gav ökade kostnader för kommunen. Ett beslut i personalutskottet om gränsdragning för vilka som ska erbjudas ferieplatser gav en negativ avvikelse. En del försäljningar av fastigheter och mark under året genererade totalt sett en vinst på nära 250 tkr. En del obudgeterade lönebidrag samt föräldraledigheter och vakanser under året gav stora överskott. Nya administrationsuppdrag mot övriga nämnder och bolag tillkom under året vilket gav en ökad intäkt. Hyran för kommunhuset blev lägre än beräknat vilket därför gav en större avvikelse på hyreskontot. Före detta Scanfastighetens underskott härrör främst från ökade kostnader på grund av en kall inledning och ett kallt avslut på 2010, vilket ledde till ökade el- och värmekostnader. En elrevision medförde också ökade kostnader som inte var budgeterade. Investeringar Projekt Utfall Budget Budgetavvikelse (tkr) 2010 2010 Lövenstrand billigare än beräknat Införandet av en ny modul i ekonomisystemet Raindance innebar vissa problem eftersom leverantören dröjt med lösningen, vilket gör att en del moment återstår. Kostnaden för utvecklingen av Lövenstrand blev lägre än budgeterat då den arkeologiska utredningen som krävdes blev billigare än beräknat. Dessutom har en del oplanerade dräneringsarbeten tagit tid i anspråk vilket lett till att lekplatser och parkbänkar inte kunnat utvecklas som planerat. Framtiden tillväxt och ekonomiskt hållbarhet Kils kommun står inför behov av stora investeringar, dels inom va-sidan, dels inom skolan. Kommunstyrelsens ansvar för att styra och leda så att investeringarna kan genomföras samtidigt som kommunen stärker sin ekonomiska situation är tydligt. Tillväxtfrågan är en annan stor utmaning som kommunstyrelsen ska hantera i framtiden. Här har Kils kommun ansvar för sin del av tillväxten i Värmland. Det omfattar såväl befolkningstillväxt som att skapa bra förutsättningar för företagande. Att få en ekonomiskt hållbar lösning på den före detta Scanfastigheten är också ett viktigt arbetsområde, dels för att kunna bibehålla de arbetstillfällen som finns på området, dels för att kunna få en ekonomi i balans. Raindancemodul Budget/Prognos 456 510 54 Utveckling Lövenstrand 441 575 134 Nya moduler PA-system 40 50 10 Nytt VA-debiteringssystem 41 50 9 Summa nämnd 978 1 185 207 Kils kommuns årsredovisning 2010 Kommunstyrelsen 27
Kostavdelningen Kommunstyrelsen Måltider för förskola, skola och äldreomsorg Kostenheten tillagar varje dag cirka 2 400 portioner lunch till brukare inom förskola, skola och äldreomsorg, fördelat på 11 kök och 30 personer. Kostenheten Måltiden som serveras ska tillgodose alla olika behov. Maten i skolan, förskolan, skolbarnsomsorgen och äldreomsorgen ska vara en del i helheten för att ha en god hälsa. arbetar enligt de mål som sammanfattas nedan. Kostenheten ska kunna erbjuda skolan, förskolan, skolbarnsomsorgen och äldreomsorgen de måltider som efterfrågas för att varje förvaltning ska kunna klara sin verksamhet. I Kils kommun ska all personal inom kostenheten arbeta för att maten är en del av helheten i skoldagen för barnen. I Kils kommun ska måltidsservicen till de gamla styrka de äldres hälsa och öka deras fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Ny förskola och ny kostpolicy Nya förskolan Skogsgläntan färdigställdes med bland annat ett nytt tillagningskök. Förskolan startade verksamheten i augusti. En kostpolicy för förskola och skola beslutades i juni 2010 och infördes under hösten. Ett nytt egenkontrollprogram anpassat för de enskilda köken inom kostavdelningen utarbetades under höstterminen. Matsituationen för både unga och gamla ska vara lustfylld och stimulerande. Måluppfyllelse Uppfylles På väg att uppfyllas / Pågår / Uppfylles delvis Uppfylles ej Målet på god väg att uppfyllas Prioriterade mål Andelen ekologiska och närproducerade livsmedel ska öka till 25 procent till den nationellt föreslagna nivån för offentlig verksamhet. Måluppfyllelse Målet beräknas uppfyllt 2011. 28 Kostverksamheten Kils kommuns årsredovisning 2010
Kostenhetens ekonomi Driftredovisning Driftredovisning finns i kommunstyrelsens redovisning. Investeringar Investeringarna specificeras i tekniska nämndens sammanställning. Underskott på grund av extra transportkostnader Under året byggdes den nya förskolan Skogsgläntan där en del utrustning behövde kompletteras, vilket avdelningen fick betala. Därför redovisade kostenheten en negativ avvikelse. Under byggnationen av förskolan tillkom dessutom extra transportkostnader för maten då tillagningen fick skötas i ett annat kök eftersom det gamla köket var utdömt. Under våren tillkom dessutom en tillfällig förskola, Nova, i avvaktan på att den nya skulle bli klar. Även denna tillfälliga lösning gav extra transportkostnader som inte var budgeterade. Miljökontoret godkände inte kökens egenkontrollprogram, vilket gav extra kostnader i form av utbildning och konsult kostnader för att kontrollprogrammen skulle bli godkända. Livsmedelsupphandlingen överklagades och blev därmed fördröjd. Det innebar att livsmedelskostnaderna var höga, framför allt under hösten. Framtiden lagkrav på skolmaten Den nya skollagen som träder i kraft den 1 juli anger att eleverna ska erbjudas kostnadsfria och näringsriktiga skolmåltider, vilket kostenheten givetvis måste uppfylla. Nyckeltal i förhållande till omsättning (procent) 60 50 40 30 20 10 Budget Utfall 0 Personalkostnader Råvarukostnader Oh kostnader Matdistribution Kils kommuns årsredovisning 2010 Kostverksamheten 29
Kultur- och fritidsavdelningen Kommunstyrelsen Föreningsliv, kultur och turism Fritidsavdelningen bedriver verksamhet inom två områden, fritid och turism. Fritidsverksamhet stödjer föreningslivet i kommunen genom stöd, bidrag, service, marknadsföring och fördelning och bokning av kommunala lokaler och anläggningar. ellen TEM där 2003 är basåret. Kostnaden för projektet finansieras inom ramen för respektive kommuns turismbudget. I uppdraget ingår att stödja företagen genom att delta i EU-projekt, marknadsföring (webbsidor, bokningssystem och broschyrer), samt erbjuda utbildning och produktutveckling. Karlstadregionens utveckling följer också den länsvisa strategiplan som antogs i samråd med kommuner och företag 2010. Fritidsavdelningen ansvarar även för att erbjuda kommunal simskola och för tillstånd till lotteriverksamhet. Turistverksamheten sker i samarbete med Karlstadregionen (Karlstad, Grums, Forshaga och Hammarö) genom en strategi plan för 2005 2014. Målet är att regionen ska vara Sveriges mest gästvänliga region och resans mål. Slutmålet är att Karlstad regionen ska fördubbla omsättningen, det vill säga syssel sättning och skatteintäkter, inom turistnäringen till och med år 2014. Mätmetoden är den turistekonomiska mod- EU-projekt och samverkan med positiva resultat Fritidsverksamheten bedrevs under 2010 enligt planerna. Turismdelen följde strategin och genom samverkan med föreningarna i Kil och medverkan i EU-projekt med ekonomiskt stöd från Leader Närheten, kunde Kil medverka i utomhusbiovisning under Kil Hela Veckanprogrammet. Kommunen kunde också erbjuda ett utökat programinslag under Fryksta vattenfestival. Måluppfyllelse Uppfylles På väg att uppfyllas / Pågår / Uppfylles delvis Uppfylles ej Försening av tjänstegarantier för föreningar Prioriterade mål Måluppfyllelse Andelen föreningsaktiva ska öka till och med 2010 för att stärka demokrati, social gemenskap, ideellt arbete och folkhälsa. Tjänstegarantier för föreningsverksamhet ska kunna tillämpas under andra halvåret. Målet beräknas klart första halvåret 2011. 30 Kultur och fritidsavdelningen Kils kommuns årsredovisning 2010
Kultur- och fritidsavdelningens ekonomi Driftredovisning Driftredovisning finns i kommunstyrelsens redovisning. Sparsam förbrukning av extraanslag Förvaltningen förstärktes med en tjänst under året, som ska arbeta med dels överflyttningen av fritidsfastigheterna till tekniska nämnden, dels med att utarbeta en ny modell för förenings bidrag. Tjänsten är delvis finansierad med lönebidrag. Föreningsbidragen gav en positiv avvikelse eftersom de extraanslag som tilldelats under året för detta ändamål inte användes fullt ut, beroende på att föreningarna gjort färre ansökningar än beräknat. Framtiden viktigt med föreningsoch företagssamarbete Turistverksamheten behöver följa läns- och regionstrategi planen. Det behövs ett ökat samarbete gentemot företag och föreningar för att nyttja möjligheterna att medverka i EU- projekt som ökar de ekonomiska förutsättningarna för att genomföra projekt och evenemang. Kils kommuns årsredovisning 2010 Kultur och fritidsavdelningen 31
Miljö- och byggnadsnämnden Ordförande:Lena Hassellund Antal ledamöter: 7 Förvaltningschef: Kalle Eklund Ekonomiskt resultat Belopp i tkr Redovisning Budget Budget 2009 2010 2010 avvi kelse Intäkter 1 713 1 354 1 256 98 Personalkostnader 3 133 3 495 3 429 66 Övriga kostnader 1 612 1 144 1 420 276 Nettokostnad 3 032 3 285 3 593 308 Miljö- och byggnadsnämnden Övriga verksamhetskostnader Hälsoskydd, naturvård och planarbete Miljö- och byggnadsnämnden arbetar med de lagstadgade uppgifterna inom miljö- och hälsoskyddsområdet inklusive livsmedel samt inom plan- och byggnadsväsendet. Det innebär att nämndens huvuduppgift är myndighetsutövning. Nämnden bedriver även ett aktivt naturvårdsarbete. Till detta kommer information och allmän miljöupplysning. Nämnden arbetar i övrigt med planfrågor, primärkarta, adressregister. Miljö målen ingår i allt högre grad i tillsynsarbetet. Fortsatt vattenvård i Tolitaälven Personalkostnader Arbetet med Lova-stödet (lokalt vattenvårdsprojekt) för Tolita älven fortsatte. Intresset för bostadsbyggande på Mons Backe ökade. En ny översiktsplan, som förvaltningen lagt ner mycket arbete på, fastställdes av fullmäktige. En ny översiktsplan, som förvaltningen lagt ner mycket arbete på, fastställdes av fullmäktige. Målen uppfyllda till hälften Uppfylles På väg att uppfyllas / Pågår / Uppfylles delvis Uppfylles ej Prioriterade mål Enskilda avlopp: fram till år 2020 ska alla avlopp ha trekammarbrunn, samt en särskild filtrering. Måluppfyllelse Målet var ambitiöst och uppfylldes inte. Tjänstegarantier 32 Miljö- och byggnadsnämnden Kils kommuns årsredovisning 2010