Hemvården Kvalitetsrapport/egenkontroll Oktober Ann-Louise Christensen Marie Wänglund Eva Sjöstedt

Relevanta dokument
Uppföljning av kvalitetsledningssystemet samt redovisning av kvalitetsrapporter Ärende 5 SN 2018/207

Hemvården Kvalitetsrapport/egenkontroll Oktober Ann-Louise Christensen Marie Wänglund Eva Sjöstedt

Hemvården Kvalitetsrapport/egenkontroll Oktober 2014 Ann- Louise Christensen Åsa Holmqvist, Camilla Kindahl Marie Wänglund Eva Sjöstedt

Uppföljning av kvalitetsledningssystemet samt redovisning av kvalitetsrapporter Ärende 5 SN 2017/177

Kvalitetsberättelse för 2017

Hemvården Kvalitetsrapport Oktober 2016 Ann-Louise Christensen Marie Wänglund Eva Sjöstedt

IFO. Kvalitetsrapport/egenkontroll

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Rutin för avvikelsehantering inom hemvården och handikappomsorgen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsstyrning i praktiken Bildning och Socialtjänst. Eva Sjöstedt, kvalitetsstrateg Socialtjänsten Göran Larsson, kvalitetsstrateg Bildning

SVANEN HEMTJÄNST AB KVALITETSBERÄTTELSE 2015/2016

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

Ledningssystem för god kvalitet

Kvalitetsberättelse. Socialkontoret Iris Kjellander, medicinskt ansvarig sjuksköterska Ing-Marie Berglund, utredare

Patientsäkerhetsberättelse

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Kvalitetsrapport hemtja nst

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Avvikelser, klagomål. och synpunkter inom. Vård- och omsorgsnämnden. verksamheter. Antaget

Rutin för hantering av avvikelser

Kvalitetsmanual för Socialtjänsten

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

Vård- och omsorgsnämndens kvalitetsuppföljningsplan

Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering

Patient- och kvalitetsberättelse för socialnämnden

Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse

RUTIN FÖR HANDLÄGGNING AV UPPRÄTTAD HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVVIKELSE

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Beskrivning Ledningssystem Socialförvaltningen

RIKTLINJE FÖR UTREDNING AV AVVIKELSE inom vård- och omsorgsförvaltningen

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.

Rapport Avtalsuppföljning hemtjänst LOV 2017 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete

HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING. Hässelgården och Skolörtens vård- och omsorgsboende- Patientsäkerhetsberättelse 2010

Riktlinje. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Avvikelser och klagomål, hälsooch sjukvård och omsorg

Sammanställning av öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre Dnr SN19/61-519

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Policys. Vård och omsorg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Sektor Omsorg

IFO Kvalitetsrapport Oktober 2016

Avvikelser inom socialnämnden, andra tertialen 2018

RIKTLINJE. Lex Sarah. Vård- och omsorgsnämnden. Antaget Tills vidare, dock längst fyra år

Redovisning av avvikelser januari-juni 2016

RIKTLINJE FÖR RAPPORTERING AV AVVIKELSE inom vård- och omsorgsförvaltningen

Uppföljning av hemtjänst, servicehus och vårdoch omsorgsboende 2018

SOSFS 2011:9 ersätter

SYFTE Att genom ett systematiskt kvalitetsarbete säkerställa en trygg och säker vård

Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje - Ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete

Patientsäkerhetsberättelser 2018 för särskilda boenden i kommunal regi och på entreprenad

Kvalitetsledningsarbetet

Patientsäkerhetsberättelse

Sektor stöd och omsorg

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Rutin för avvikelsehantering

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År Annika Hoffsten Hultén

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Arbete och socialtjänst

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds

Patientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)

Ledningssystem för kvalitet i Socialtjänst

Avvikelser och Lex Sarah. Monika Jonasson Robotycka SAS (socialt ansvarig samordnare)

Riktlinjer för systematiskt patientsäkerhetsarbete

Kvalitet inom äldreomsorgen

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Granskning av kvalitetsarbete inom äldreomsorgen - förstudie Sölvesborgs kommun

KVALITETSREDOVISNING

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9

L f} Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för socialförvaltningen i I<arlsborg KARLSBORGS KOMMUN

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete

Patientsäkerhetsberättelse för. Daglig Verksamhet, Nytida AB. År Ewa Sjögren

Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012

Lex Sarah rapport och anmälan av missförhållande eller påtaglig risk för missförhållande

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse 2016 Gabriels gård

Öppna Jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2013

Handikappomsorg. Kvalitetsrapport/egenkontroll

HKF 7321 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING

KVALITETS- OCH LEDNINGSSYSTEM ENLIGT SOSFS 2006:11

Övergripande rutin för egenkontroll och systematisk kvalitetsuppföljning

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänstens verksamheter Enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL

Resultat från kvalitetsuppföljning i Nytidas gruppbostäder på Furuvägen, Kärreberg och Laxvägen enligt 9 9 LSS

Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria

Inspektionen för vård och omsorg (IVO)

Ledningssystem för kvalitet vid avdelningen för social omsorg

Rapport: Avtalsuppföljning

Lex Sarah rapport och anmälan av missförhållande eller påtaglig risk för missförhållande

Uppföljning av Aros Stödgrupp, leverantör av boendestöd, SoL, enligt LOV

Transkript:

Hemvården 2018 Kvalitetsrapport/egenkontroll 170701-180630 Oktober 2018 Ann-Louise Christensen Marie Wänglund Eva Sjöstedt

2 Innehåll 1. Inledning... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Tillvägagångssätt och upplägg... 4 2. Intern kvalitetsrevision... 4 2.1 Intern kontroll Drivmedelsförbrukning Gemensam... 4 2.2 Intern kontroll Säkra följsamheten till basala hygienrutiner... 5 2.3 Utvärdering e-tillsyn nattetid... 5 2.4 Uppföljning av ny inriktning för inköp, matdistribution och servicetjänster 6 3. Extern revision... 7 4. Brukarundersökningar, lokala... 7 4.1 Balansträning... 7 4.2 VILA... 7 4.3 Korttidsenheten... 8 4.4 Hemrehab... 8 5. Nationell brukarundersökning, kundlöften och uppföljning av extern utförare 9 5.1 Nationell brukarundersökning... 9 5.2 Uppföljning av Kundlöften... 10 5.3 Uppföljning av extern utförare LOV äldreboende Attendo.... 10 6. Nyckeltal... 10 6.1 Nationella nyckeltalsjämförelser... 10 6.1.1 Öppna jämförelser Äldre... 10 6.1.2 Öppna jämförelser myndighetsutövning... 11 6.1.3 KKiK... 11 6.1.4 White Guide senior... 12 6.1.5 Magasin Måltid Årets Måltidsprofil... 12 6.1.6 Medborgarundersökning... 12 6.2 Lokala nyckeltal... 13 6.2.1 Nyckeltal i bokslut... 13 6.2.2 Anhörigstöd... 13 6.2.3 Förebyggande verksamhet... 13 6.2.4 Fixartjänst... 14 6.2.5 Ej verkställda beslut... 14

3 7. Ständiga förbättringar... 15 7.1 Synpunkter från brukare, anhöriga och medborgare... 15 7.1.1 Åsikt Kävlinge... 15 7.2 Avvikelser och rapporter från personal i organisationen... 15 7.2.1 Avvikelser och riskanalyser... 15 7.2.2 Lex Sarah... 16 7.3 Patientsäkerhetsberättelse... 17 8. Samverkan... 17 9. Kompetensförsörjning... 18 10. Sammanfattning... 19 1. Inledning Kävlinge kommuns systematiska kvalitetsarbete symboliseras av ett kvalitetshjul. De årliga kvalitetsrapporterna är en central del i denna systematik. 1.1 Syfte Hemvården har tagit fram den årliga kvalitetsrapporten. Syftet med skriften är att sammanställa en lättillgänglig rapport med de olika kvalitetsmätningar som tas fram under ett år inom hemvården. Årets version omfattar tidsperioden 160701 170630. Kvalitetsrapporternas tidsintervall omfattar perioden hösttermin-vårtermin. Anledningen till mätperioden med brutet kalenderår är att man ska kunna använda resultaten från kvalitetsrapporterna vid framtagande av mål i målstyrningen och omvänt.

4 1.2 Tillvägagångssätt och upplägg En arbetsgrupp bestående av hemvårdschef, teamchef och kvalitetssamordnare har tillsammans valt ut områden för kvalitetsrapportens innehåll. Den interna kvalitetsrevisionen har under året fokuserat på granska drivmedelsförbrukning (gemensam för socialtjänstens delar) granskning av följsamhet till basala hygienrutiner utvärdering av e-tillsyn nattetid samt uppföljning av ny inriktning för inköp, matdistribution och servicetjänster. Den externa tillsynen innehåller i år en granskning på uppdrag av den kommunala revisionen runt socialnämndens styrning och uppföljning av hemtjänsten. För varje lokal brukarundersökning har det gjorts ett noggrant urval av vilka målgrupper man vill nå, som inte redovisas separat i Socialstyrelsens nationella brukarundersökning. Tanken är att vara restriktiv med egna, lokala brukarundersökningar, för att inte trötta ut vårdtagarna med flera olika enkäter att svara på. Ett kapitel redogör för resultat från Nationella nyckeltalsjämförelser där man kan se jämförelser mellan Kävlinge och hela riket. Ett kapitel kallat ständiga förbättringar beskriver synpunkts- och klagomålshantering, samt personalens rapportering om avvikelser och eventuella missförhållanden. Kapitlet Samverkan redogör för samverkansparter och kapitlet Kompetensförsörjning sammanfattar åtgärder och status för året. I socialtjänstens kvalitetsledningssystem finns angivet hur man vid ledningens lokala genomgång på verksamhetsnivå går igenom, analyserar och skapar eventuella handlingsplaner och strategier på rapportens olika resultatområden. Detta har gjorts i september 2018. Analyser och strategier har därefter redovisats vid ledningens centrala genomgång. De upprättade handlingsplanerna finns i ett separat dokument. I detta separata dokument för handlingsplaner anges vem som är ansvarig. Efter varje kapitel i denna kvalitetsrapport finns ett sammandrag av handlingsplanerna. 2. Intern kvalitetsrevision 2.1 Intern kontroll Drivmedelsförbrukning Gemensam Syftet var att säkerställa att ingen otillbörlig tankning sker samt att personalen ska känna sig trygg i att det inte förekommer misstankar om otillbörlig tankning. Metod Då stickprovskontroller per bil inte gick att genomföra, genomfördes istället en stickprovsundersökning på de 20 fakturor med högst belopp, som inkommit under året. Ingen faktura visar på något avvikande mönster.

5 Vid upphandling överväga möjligheterna att få ut statistik per tankad bil. Överväga att se över möjligheterna att digitalisera redovisningen av körmilen för att bättre kunna följa förbrukade mil och på så sätt optimera kommunens nyttjande av leasingavtalen. 2.2 Intern kontroll Säkra följsamheten till basala hygienrutiner Syftet var att säkra följsamheten till basala hygienrutiner och arbetskläder. Metod Dialogronder tillsammans med Vårdhygien Skåne har genomförts, samt hygienronder. Enhetschefer, legitimerad personal, MAS samt undersköterskor har deltagit. En nationell mätning; SKL`s Punkt Prevalens Mätning (PPM) har också genomförts. Här gjordes sammanlagt 207 mätningar. PPM-mätningen genomförs i åtta steg varav fyra berör basala hygienrutiner och fyra berör arbetskläder. Resultatet av mätningen: Under hösten 2018 planeras ytterligare hygienronder genomföras. Samtliga chefer kommer att få resultatet från mätningen för sina enheter för dialog på APT och andra forum. Dialog i facklig samverkan kommer också ske. Följsamhet till basala hygienrutiner föreslås ingå i medarbetar/lönesamtal. Introduktionen för nyanställd personal ses över där rutinen ingår. Årlig mätning av följsamhet planeras att genomföras. 2.3 Utvärdering e-tillsyn nattetid Att undersöka vårdtagarnas upplevelse av tjänsten e-tillsyn, alltså tillsyn nattetid med hjälp av kamera istället för fysiska hembesök. Samt undersöka nattpatrullens (personalens) upplevelse av att utföra

6 tillsynerna på distans med hjälp av kamera istället för fysiska hembesök. Observera att e-tillsyn alltid kräver ett samtycke från den enskilde, dess förmyndare eller dess vårdnadshavare. Metod 5 vårdtagare och 13 personal har svarat på enkäter om sin uppfattning om e-tillsynen som pågått i projektform. De 5 vårdtagare som ingick i projektet var samtliga nöjda, kände sig trygga och ville även efter projektets avslut fortsätta att få sin nattillsyn utförd via kamera. En plan har tagits fram, beslutats och genomförts för breddinförande av e-tillsyn både nattetid och dagtid. Det finns utvecklingsområden i tekniken, bland annat ljudupptagning och röstkommunikation. 2.4 Uppföljning av ny inriktning för inköp, matdistribution och servicetjänster Syftet var att ta reda på synpunkter på och effekter av förändringen avseende inköp och matdistribution samt servicetjänster; städ och tvätt. Metod Under våren 2018 undersöktes hur kunderna (vårdtagarna) hade upplevt övergången. Man gick igenom de synpunkter som kommit in via Åsikt Kävlinge samt genomförde en kundenkät gällande övergången till digitala inköp. Även volymerna mättes (antal vårdtagare med beslut om inköp och servicetjänster; städ och tvätt) före och efter förändringen. Inköp Övergången till digitala inköp gick sammanfattningsvis bra och det inkom förhållandevis få klagomål. Kundenkäten som genomfördes i februari-mars 2018 visar en sammantaget ganska god nöjdhet, förutom gällande varuutbudet. Åtgärder är vidtagna i form av dialog med leverantören som genomfört prissänkningar och förändrat utbud. Servicetjänster; städ och tvätt I övergångsskedet inkom klagomål på att företagen inte uppfyllt kraven (till exempel inte kommit på avtalade tider, eller att insatsen inte kommit igång) samt att tvätt-processen inte fungerat. Därefter har få eller inga klagomål inkommit. Det har framkommit att tvättstugorna är underdimensionerade på två äldreboenden, vilket har gjort det svårt för företagen att utföra tvättmomentet med bra logistik. Hemvården har en pågående dialog med fastighetsägaren om detta. Inte på något av de båda områdena hade volymerna förändrats. Inköp För att ytterligare bredda utbudet tar Måltidsservice tillsammans med leverantören fram en Äldreportal som ska rekommendera och samla bra mat för äldre, i befintligt och ökat utbud. Uppföljningsmöten med leverantören är bokade.

7 Servicetjänster; städ och tvätt Den årliga kundenkäten Servicetjänster kommer att utföras under hösten 2018, för att få en bild under en lite längre tidsperiod efter förändringen. Uppföljningsmöten med Serviceföretagen ingår i den av Hemvården fastlagda planen för kvalitetsuppföljningar. 3. Extern revision Den kommunala revisionen hade begärt en revision av Ernst & Young avseende socialnämndens styrning och uppföljning av hemtjänsten. Den sammanfattande bedömningen var att socialnämnden har en ändamålsenlig styrning av hemtjänsten. Socialnämnden rekommenderades också att införa planeringsverktyg för styrning och uppföljning av de biståndsbedömda hemtjänstinsatsernas verkställighet. Grundbemanningen ökas i verksamheten, med målsättning att minska antalet vikarier. Ett digitalt planeringsverktyg kommer successivt att införas med start januari 2019. 4. Brukarundersökningar, lokala Brukarundersökningar är ett sätt att följa upp verksamheten, de vanligaste metoderna är enkäter, intervjuer och fokusgrupper. Hemvården har för kvalitetsrapportens period utfört brukarundersökningar inom fyra olika insatser, för vilka resultaten inte kan urskiljas ur den nationella brukarundersökningen, kapitel 5. 4.1 Balansträning Metod Enkät till samtliga deltagare som har medverkat i balansträningen 170801-180630. Enkäten innehöll 9 frågor. 21 av 26 möjliga respondenter har besvarat enkäten vilket ger en svarsfrekvens på 81% (förra året 93%). Sammantaget visar undersökningen en god nöjdhet. På de flesta frågor ligger svaren på medelvärden mellan 8,2 och 9,7 på en skala 1-10. Dock är det genomgående en liten sänkning av betygen. 91% av de tillfrågade svarar att man skulle vilja fortsätta balansträna om möjligheten fanns, i förra mätningen var det 100%. De frågor som får en sämre nöjdhet kommer att undersökas vidare av en arbetsgrupp inom Hemvården. 4.2 VILA Metod Enkät till anhöriga/närstående till samtliga personer som fått insats från VILA-gruppen (palliativ vård) och avlidit under perioden 170701 180630. Enkäten innehöll 11 frågor. 21 av 21 möjliga respondenter har besvarat enkäten vilket ger en svarsfrekvens på 100% (samma svarsfrekvens i förra mätningen).

8 Sammantaget visar undersökningen en mycket stor nöjdhet hos respondenterna. Svaren ligger på medelvärden mellan 9,6 och 10,0, på en skala 1-10. Samtliga betyg har höjts. VILA inryms sedan 180601 inom den ordinarie verksamheten och ska där fortsätta bedriva och utveckla palliativ vård och omsorg. Fortsätta utveckla den palliativa vårdfilosofin utifrån nationella vårdprogrammet för all verksam personal inom ordinarie verksamhet, utifrån sektor Omsorgs organisation. 4.3 Korttidsenheten Metod Enkät till personer som avslutat sin vistelse på korttidsenheten under perioden 170701-180630. Enkäten innehöll 8 frågor. 11 enkäter har lämnats ut och 11 har blivit besvarade. 116 personer hade vistats på korttidsenheten och det fanns ett legitimt bortfall på 37 personer = 79 personer borde ha fått en enkät. Sammantaget visar undersökningen en stor nöjdhet hos respondenterna. Svaren ligger på medelvärden mellan 8,5 och 9,6, på en skala 1-10. Samtliga betyg har höjts. Att svaren är så få gör det dock svårt att generalisera resultaten. Rutinerna kring utlämnande av enkäter kommer att förändras. En metodologisk bearbetning av nuvarande enkät kommer att ske. Analysera utifrån behov av korttidsplatser i förhållande till den nya hemtagningsorganisationen. 4.4 Hemrehab Metod Enkät till samtliga personer som avslutat sin rehabilitering under perioden 170701 180630. Enkäten innehöll 10 frågor. 126 unika personer har medverkat i hemrehabiliteringen och 26 personer hade bortfallit av befogade anledningar. 98 av 100 möjliga respondenter har besvarat enkäten vilket ger en svarsfrekvens på 98%. Sammantaget visar undersökningen en stor nöjdhet hos respondenterna. Svaren ligger på medelvärden mellan 8,1 och 9,6, på en skala 1-10. Samtliga betyg har dock sänkts något. Hemrehab inryms organisatoriskt sedan 180601 inom hemtagningsenheten, och en stor del av insatserna kommer därefter att utföras av ordinarie hemtjänstpersonal. Ett utvecklingsarbete kommer att ske utifrån det nya sättet att organisera rehab i hemmet. Detta kommer att ske med analys utifrån behov av korttidsplatser i förhållande till den nya hemtagningsorganisationen.

9 5. Nationell brukarundersökning, kundlöften och uppföljning av extern utförare 5.1 Nationell brukarundersökning Socialstyrelsen (SoS) genomför en årlig nationell brukarundersökning till vårdtagare/brukare inom äldreboende och hemtjänst. Undersökningen genomfördes under mars-maj 2018 med enkätutskick till brukare inom hemvården i Kävlinge och resultaten publicerades i september 2018. Svarsfrekvensen för hemtjänst var 60% (64%) och 216 personer svarade, och för äldreboende 48% (52%) där 43 personer svarade. 2017 års siffror inom parentes, det vill säga något minskad svarsfrekvens jämfört med året innan. Särskilt boende - sammantagen nöjdhet Riket Kävlinge 2018 81% 92% 2017 82% 92% 2016 83% 86% Hemtjänst sammantagen nöjdhet Riket Kävlinge 2018 88% 89% 2017 89% 90% 2016 89% 90% Särskilt boende Kävlinge får högre betyg än riket som helhet i 17 av 21 på frågor som bland annat gäller områdena boende- och måltidsmiljö, inflytande, bemötande, trygghet, sociala aktiviteter och tillgänglighet. Många områden har fått bättre omdömen, bland annat hur man trivs i bostaden och med måltidsstunderna. Även nöjdheten med vilka aktiviteter som erbjuds har ökat, samt upplevd trygghet och frågor som rör inflytande. 93 procent uppger att de har lätt att få kontakt med personalen, och lika stor andel anser att man får ett bra bemötande. 92 procent känner sig trygga på sitt äldreboende. Den sammantagna nöjdheten ligger på 92 procent, vilket är samma värde som föregående år. Hemtjänst Kävlinge får högre betyg än riket som helhet i 14 av 15 frågor som bland annat gäller områdena kontakter med kommunen, inflytande och bemötande samt trygghet och tillgänglighet. Den sammantagna nöjdheten är 89 procent, vilket är en sänkning med en procentenhet sedan föregående år, men ligger trots det över både värdena för Skåne och riket. 95 procent anser att de får ett bra bemötande från personalen och 91 procent känner förtroende för personalen och är nöjda med hur personalen utför sina arbetsuppgifter. Under det gångna året har Hemvården arbetat med resultaten som en återkommande punkt på enheternas APT och i Hemvårdens ledningsgrupp. Syftet är ett kontinuerligt arbete med identifierade förbättringsområden. Vid varje ny enkätundersökning arbetar Hemvården för att maximera svarsfrekvensen.

10 5.2 Uppföljning av Kundlöften Redovisas i Årsredovisning 2018. 5.3 Uppföljning av extern utförare LOV äldreboende Attendo. Verksamheten startade i Kävlinge 180701, och kvalitets- och avtalsuppföljningar kommer at göras under det kommande året. 6. Nyckeltal 6.1 Nationella nyckeltalsjämförelser 6.1.1 Öppna jämförelser Äldre I mars 2018 publicerades rapporten Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2017. Rapporten gällde både hemtjänst och särskilda boenden och resultaten för Kävlinge är mycket goda. En del indikatorer är så kallade tematiserade indikatorer där man t ex har slagit samman resultat från flera frågor i den nationella brukarundersökningen. De områden där Kävlinge ligger högt vid rankingen av landets 290 kommuner är: Särskilt boende Mat och måltidsmiljö (plats 6). Kontakt med personal (plats 9). Särskilt boende i sin helhet (plats 12). Hemtjänst En klar förbättring gällande brukarnas omdömen om inflytande och tillräckligt med tid (plats 21). Sammanhållen vård och omsorg, där både Kävlinge kommun och Region Skåne ger insatser Goda resultat gällande lågt antal läkemedel till den äldre, i samverkan mellan kommun och region (flera placeringar). Detta är värt att uppmärksamma eftersom Socialstyrelsen ser en ökning i riket. Användning av många läkemedel innebär en ökad risk för biverkningar och fallolyckor. En förbättring har skett gällande antalet fallskador. De områden som fått sämre resultat har analyserats och man har även omvärldsbevakat vad kommuner med bästa resultat har använt för strategier. Om rapporten Rapporten Öppna jämförelser - Vård och omsorg om äldre, bygger på flera olika datakällor. Indikatorerna hämtas framför allt ur Socialstyrelsens nationella brukarenkät. Uppgifter hämtas också ur nationella kvalitetsregister, läkemedelsregistret samt olika enkäter till kommunerna. I rapporten presenterades resultaten för 28 indikatorer som belyser kvalitet, hälsa och effektivitet utifrån olika perspektiv och områden. I årets rapport redovisas även 15 bakgrundsmått. De handlar bland annat om kommunens kostnader, omfattningen av kommunens insatser och de äldres allmänna hälsotillstånd och psykiska välbefinnande. I publikationen finns tabeller för samtliga indikatorer, som går att jämföra med riket och länet. Man kan även se de 290 kommunernas ranking för de olika indikatorerna.

11 Eftersom rapporten publicerades i mars 2018 har Hemvården redan gjort analyser och startat sitt förbättringsarbete. Framförallt har man analyserat de områden inom hemtjänsten som har ett något sämre resultat. De områden som kräver utveckling är framför allt upplevd ensamhet, vart man vänder sig med synpunkter, delaktighet och inflytande på särskilda boenden samt trygghet med hemtjänst. 6.1.2 Öppna jämförelser myndighetsutövning Under våren 2018 besvarades enkäter från Socialstyrelsen Öppna jämförelser myndighetsutövning. För Hemvården gällde det 1) del av gemensam enkät samt 2) enkät Äldre. Frågorna berör framförallt om det finns rutiner för olika frågor inom myndighetsutövningen. Samtliga resultat är värderade och analyserade. Efter bedömning är resultaten omhändertagna för utveckling och/eller överförda till indikatorer i målstyrningen. 6.1.3 KKiK KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) är ett verktyg för att jämföra kommuner med varandra och beskriver kommunernas kvalitet ur ett medborgarperspektiv. KKiK drivs av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Under 2018 arbetade 260 kommuner med verktyget. Resultaten tas framgenom att kommunerna själva redovisar sina resultat/sin statistik till undersökningens databas Kolada. Den senaste undersökningen gällande 2017 publicerades i januari 2018. Hemvården redovisas i fyra olika KKiK-mått och enligt Kävlinge kommuns indelning i fyra färg-nivåer. Kommuner med bäst resultat Kommuner med näst bäst resultat Kommuner med näst sämst resultat Kommuner med sämst resultat Mått Resultat Färg 1. Väntetid för plats på äldreboende från ansökan till erbjudande om plats 2. Antal olika vårdare som besöker en äldre person med hemtjänst under en 14- dagarsperiod 125 dgr Medel 57 Trend 14 personer Medel 15 Trend 3. Kvalitetsaspekter inom särskilt boende 97% uppfylls Medel 69% Trend 4. Omsorgs- och serviceutbud inom hemtjänst 91% uppfylls. Medel 65%. Trend Mått 1. Väntetid äldreboende. Ingen kö längre. Mått 2. Avseende måttet för antal olika vårdare har det under årets gjort prioriteringar i form av t ex schemaändringar och minskat antal timanställda. Parallellt har dock sjukfrånvaron ökat något, vilket kan påverka kontinuiteten negativt.

12 6.1.4 White Guide senior White Guide uppmärksammar varje år restauranger och aktörer inom offentlig gastronomi som håller hög kvalitet. Inom varje kategori nomineras de bästa för att sedan kunna vara med och tävla om ett äreofyllt förstapris på White Guide Junior- och White Guide Seniorgalan. Alla nominerade presenteras sedan i boken White Guide Junior Sveriges Bästa Skolmåltider och White Guide Senior Sveriges Bästa Seniormåltider. 2017 fanns det tretton olika bedömningskategorier; Årets Skolrestaurang, Årets Skolkock, Årets Måltidschef, Årets Gastronomiska Rektor, Årets Förskolekök, Årets Hållbara Offentliga Restaurang, Årets Förskolekock, Årets Seniorkock, Årets Stjärna, Årets Boendechef, Årets Hållbara Skolmatskommun, Årets Klimatkök och Årets Seniormåltid. Resultat Kävlinge Kommun fick 2018 nomineringar i en kategori. Slutlig placering inom parentes. Årets Måltidschef (5). 6.1.5 Magasin Måltid Årets Måltidsprofil Övriga utmärkelser som Måltidsservice vunnit i år är även Årets Måltidsprofil som tilldelades måltidschef Marina Rahm. Det är Magasin Måltid som står bakom utmärkelsen. Analys till kapitel 6.1.4 och 6.1.5 Utmärkelsen Årets Måltidsprofil och även nominering till Årets Måltidschef visar att Måltidsservice håller en god kvalitet och att den offentliga gastronomin är något som Kävlinge kommun satsar på. Under året som gått har stora kvalitetshöjande insatser gjorts inom framför allt äldreomsorgen med förhoppningen att det ska innebära fler nomineringar nästa år. 6.1.6 Medborgarundersökning Kävlinge deltar sedan 2006 i SCB:s (Statistiska Central Byrån) medborgarundersökning. Denna undersökning presenterades i december 2017 Undersökningen skickades till ett urval på 1200 personer i åldrarna 18 84 år. Av dem besvarade 46 % enkäten, en liten försämring jämfört med förra året då 49 % svarade. Undersökningen vänder sig till ett slumpmässigt urval av medborgare, och är således inte en brukarundersökning utan en attitydundersökning. Resultat I undersökningen finns en fråga som gäller äldreomsorgen. Kävlinge har de senaste sex åren legat mycket bättre än genomsnittet för de deltagande kommunerna. Fortsatt arbete för sociala aktiviteter och uppmärksamma behov för äldre. Öka kommunikationen externt för att informera målgruppen om alla aktiviteter som görs inom äldreomsorgen.

13 6.2 Lokala nyckeltal 6.2.1 Nyckeltal i bokslut Bokslutsnyckeltalen kan läsas i Kävlinge kommuns samlade årsredovisning, och redovisas därför inte här. 6.2.2 Anhörigstöd Anhörigstödet i Kävlinge kommun är ett samarbete mellan Kävlinge kommun, Svenska Kyrkan och Röda korset. Samarbetet mellan dessa parter har pågått sedan 1999, då anhörigstödet i kommunen påbörjade sitt arbete. Målet för anhörigstödet inom Hemvårdens verksamhetsområde är att samtliga personer som är anhörig till en person som har en åldersrelaterad sjukdom, ska ha kännedom om anhörigverksamheten och dessutom erbjudas möjlighet att ta del av anhörigstödets utbud. Sedan hösten 2016 är åldersgränsen 65 år borttagen. Anhörigstödet ges i många olika former som t ex anhörigcirklar, anhöriggrupper, avlastning, demensutbildning, föreläsningar, anhörigcafé och flera andra må-bra -aktiviteter. Under mätperioden 170701 180630 har 183 (föra årets mätning 162) anhöriga tagit del av de erbjudanden som går ut i Nyhetsbrevet till anhörigstödjare, vilket är ett mått på hur många anhöriga som får ett icke biståndsbedömt stöd. Detta är en stark ökning sedan starten 2010 då det fanns 60 anhöriga. Fortsatt verksamhet, med utveckling inom ny organisation. 6.2.3 Förebyggande verksamhet Målet och syftet med förebyggande information är att minska ohälsa hos kommunens äldre invånare och informera om faktorer som kan påverka livssituationen både positivt och negativt Vid informationen får målgruppen ta del av hälso- och skadeförebyggande informationsmaterial. Detta material tar bland annat upp riskfaktorer för fallolyckor, felmedicinering, nutritionsproblematik, brand och brottslighet. Samtal/diskussion förs kring hur dessa riskfaktorer kan förebyggas. De är främst de personer som inte har någon kontinuerlig insats enligt SoL eller HSL som erbjuds förebyggande information, undantaget är de som har trygghetstelefon eller fysiska hjälpmedel. Självfallet kan personer som inte tillhör målgruppen, men som själva tar kontakt och vill ha information få detta. Sedan 2012, då Socialnämnden beslutade att sänka åldern från 80 år till 75 år, är målgruppen de personer som har fyllt eller under året kommer att fylla 75 år. Under verksamhetsåret 170701-180630 har 212 erbjudandebrev skickats ut. För att möta kommande ökning av antalet personer i målgruppen samt forskning som visar att gruppträffar ger bättre hälsoeffekt än individuella hembesök, har man styrt om verksamheten. Istället för individuella hembesök kan den enskilde välja gruppträffar. Fyra gruppträffar, Seniorträffar, har arrangerats, och 69 personer har deltagit.

14 Detta innebär att 32,5 % av de tillfrågade varit intresserade av att delta vilket är en ökning från året innan då det var 18,5 % som deltog. Man samverkar även med Räddningstjänsten, som erbjuder hembesök utifrån brandsäkerhet. Det finns en strävan att öka deltagarantalet. Fortsatt verksamhet, med utveckling inom ny organisation. 6.2.4 Fixartjänst Fixartjänst vänder sig till den som är pensionär eller har sjukersättning och är folkbokförd i Kävlinge kommun. Man kan få hjälp med enklare uppgifter i hemmet, som byte av proppar och batteri, hänga upp tavlor och gardiner eller göra hemmet säkrare. Tjänsten är kostnadsfri, men man tillhandahåller själv material som måste finnas hemma vid besöket. Med stigande ålder ökar risken för att drabbas av fallolyckor. Genom att anlita fixartjänsten minskar risken för att drabbas av en olycka i bostaden. Under år 2017 gjordes 117 beställningar av arbeten hos Fixartjänst. 83% kvinnor och 17% män har använt tjänsten. Det har skett en minskning sedan 2016 då beställningarna var 205 stycken. Fortsatt verksamhet, med utveckling inom ny organisation. Undersöka orsaker till den minskade efterfrågan. 6.2.5 Ej verkställda beslut Socialtjänsten rapporterar till IVO (Inspektionen för Vård och Omsorg) de beslut som inte verkställts inom 3 månader (90 dagar). För Hemvården rapporterades: Period Antal Typ av beslut Kvartal 3 2017 7 beslut Särskilt boende SoL, samtliga Kvartal 4 2017 10 beslut Särskilt boende SoL, samtliga Kvartal 1 2018 2 beslut Särskilt boende SoL, samtliga Kvartal 2 2018 inga beslut Totalt 19 beslut avseende Hemvården har rapporterats. Motsvarande period i fjor rapporterades 21 beslut. Ej verkställda beslut redovisas även kvartalsvis till Socialnämndens sammanträden. Inga specifika åtgärder kön till särskilda boenden är borta.

15 7. Ständiga förbättringar Synpunkter på verksamheten kan vara både beröm och klagomål. Synpunkterna kan komma från brukare, deras anhöriga och andra medborgare genom t ex Åsikt Kävlinge. För att fånga upp avvikelser och missförhållanden i organisationen som upptäcks och rapporteras av personal i organisationen, finns rutiner för avvikelsehantering, Lex Sarah och Lex Maria. 7.1 Synpunkter från brukare, anhöriga och medborgare 7.1.1 Åsikt Kävlinge Åsikt Kävlinge är kommunens förvaltningsövergripande system för att hantera synpunkter från kommunens invånare. Analys och eventuella handlingsplaner görs i Socialtjänstens centrala ledningsgrupp och redovisas till Socialnämnden. 7.2 Avvikelser och rapporter från personal i organisationen I Socialstyrelsens Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 finns föreskrifter som handlar om utredning av avvikelser och om personalens rapporteringsskyldighet. 7.2.1 Avvikelser och riskanalyser Med avvikelse avses en icke förväntad händelse som medfört eller hade kunnat medföra skada för vårdtagare/brukare. En viktig del i rutinen för avvikelsehantering är systematiken för att analysera händelser och för att vidta förbättringsåtgärder. På arbetsplatsträffar på de olika enheterna ska avvikelser vara en stående punkt. Erfarenheterna av negativa händelser som inträffat eller riskerar att inträffa ska användas i det systematiska kvalitetsarbetet för att förbättra de olika verksamheterna. Arbetssätt och förhållningssätt ska vara inriktade på att: identifiera och förebygga risker som kan medföra skada för vårdtagare/brukare rapportera alla avvikelser, fel och brister avvikelser ska ses som en viktig del i en lärande organisation. Ett nytt sätt att arbeta med avvikelser infördes under våren 2016. Det nya arbetssättet innebär att personalen rapporterar direkt in i avvikelsemodulen i ProCapita. Modulen har öppnats upp så den personal som rapporterat en avvikelse kan följa utredningen av avvikelsen. Det nya arbetssättet innebär också att en riskbedömning ska göras av varje avvikelse. En händelseanalys utförs, åtgärdsbeskrivning görs samt återkoppling av händelsen som rapporterats. Efter riskbedömningen finns angivna nivåer (högre grad av allvarlighet och sannolikhet för upprepande) för att veta om det även ska göras en riskanalys. Sammanfattning avvikelser och riskanalyser170701-180630 Föregående års siffra inom parentes. Hemvården har under mätperioden registrerat 671 (603) avvikelser. Liksom tidigare år utgör den största delen läkemedelshantering, men är samtidigt bara någon promille av det totala antalet överlämnade läkemedelsdoser per år.

16 Förbättrande åtgärder som genomförts under perioden reviderad rutin för åtgärder vid larm förtydligande av åtgärd vid vissa texter i larmtelefonen personlig återkoppling och lärande reflekterande samtal en gång i veckan inom gruppen genomgång av legitimerad personal en gång i veckan så fler personal får samma information utbildning liftkörkort förtydligande på APT gällande hantering av trasiga hjälpmedel genomgång på APT var rutiner finns på INKA samt genomgång och analys en gång per vecka med team gällande avvikelser. Planerade förbättringar under kommande period Fortsatt stort fokus på att informera medarbetare om vikten av att rapportera in avvikelser i verksamheten. Genom att ha avvikelser som en punkt på APT-dagordningen välkomnar verksamheten en öppen diskussion om att avvikelser är en del i kvalitetsarbetet. Påbörja arbetet med att införa ett verksamhetsstöd för schemaplanering av insatser. En fördjupad analys kommer att göras avseende läkemedelsavvikelser. 7.2.2 Lex Sarah I Socialtjänstlagen (2001:453) (SoL) och i Lag(1993:387) om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) finns bestämmelser som anger att alla som är verksamma inom vård och omsorg har i uppgift att vaka över att enskilda får god omvårdnad/gott stöd och god service och lever under trygga förhållanden samt att allvarliga missförhållanden rapporteras och anmäls. Om ett missförhållande är allvarligt eller om det finns risk för ett allvarligt missförhållande inom socialtjänsten och i verksamheter enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, ska verksamhetsansvarig anmäla detta till IVO (Inspektionen för Vård och Omsorg). I SOSFS 2011:5 finns föreskrifter om hur bestämmelserna om Lex Sarah i SoL, LVU, LVM och LSS ska tillämpas. För Socialtjänsten finns en lokal rutin för Lex Sarah-rapportering. Lex Sarah-rapporter 170701 180630 Under perioden har 11 Lex Sarah-rapporter inkommit (föregående år 5). Sju händelser bedömdes vara av den allvarlighetsgraden att de anmäldes till IVO. De handlade om brister i bemötande, handläggning och i omsorgen. Händelserna har åtgärdats med information, översyn av rutiner, samtal och utbildning. Utredningarna har lämnats till Socialnämnden enligt rutin och information och dialog har skett på hemvårdens ledningsgrupp. De fyra händelserna som inte ledde till rapport till IVO, har åtgärdats med information, översyn av rutiner och samtal samt redovisats som information till Socialnämnden och enhetschefer. Information till all personal om lex Sarah utifrån aktuella föreskrifter inklusive lokala rutiner.

17 7.3 Patientsäkerhetsberättelse Enligt Patientsäkerhetslagen (2010:659) och föreskrift och allmänt råd Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9, ska vårdgivare upprätta en patientsäkerhetsberättelse senast 1 mars för föregående kalenderår. MAS (Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska) är ansvarig för att ta fram patientsäkerhetsberättelsen. Den senast publicerade patientsäkerhetsberättelsen är publicerad i mars 2018 och avser 2017. Här återfinns avsnitt som berör t ex avvikelser, Patientnämnden, Lex Maria, kvalitetsregisterna Svenska palliativregistret och Senior Alert samt övrigt patientsäkerhetsarbete. 8. Samverkan Hemvården samverkar på många områden både internt och externt. Här framhålls ett urval av områden. Individsamverkan Individsamverkan reglerar i en riktlinje ansvarsfördelningen mellan Socialtjänstens verksamheter Handikappomsorgen, Hemvården och Individ- och familjeomsorgen avseende handläggning och insatser för personer med olika typer funktionsnedsättningar, för att ge bästa möjliga stöd till den enskilde. Nya Hälso- och sjukvårdsavtalet Utifrån ny lag om samverkan vid utskrivning har en lokal samverkansgrupp funnits sedan 2017. Gruppen representeras av personer från primärvården Löddeköpinge och Kävlinge samt från socialtjänsten i kommunen. De lokala samarbetsgrupperna har som huvuduppgift att diskutera och hantera praktiska patientnära verksamhetsfrågor för målgruppen E-hälsa och IT-samverkan i Skåne Ett av de viktigaste fokusområdena de närmaste åren är strategiska frågor gällande utvecklingen av E-hälsa. Detta arbete sker idag genom samverkan mellan Kommunförbundet Skåne, Region Skåne och kommunerna. Det finns flera avgörande områden som behöver utvecklas för att möta det framtida behovet av digital utveckling och kommunikation mellan olika vårdgivare för att kunna kommunicera digitalt med brukaren i centrum. I mars 2016 tog regeringen och SKL:s styrelse beslut om en ny vision för e-hälsa, som berör både hälso- och sjukvården och socialtjänstens olika delar. Visionen utgår ifrån att Sverige år 2025 ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. I hemvårdens utvecklingsstrategi kommer området välfärdsteknologi att finnas med som en väsentlig del. Intresseorganisationer Kommunala pensionärsrådet (KPR) sammanträder 4 ggr/år och kommunalrådet är ordförande för mötena. Därutöver används KPR som referensgrupp för olika utvecklingsarbeten. En gång per år arrangerar Hemvården tillsammans med KPR en utbildningsdag KPR ställer frågor Hemvården svarar. Samverkan psykiatri En samarbetsgrupp med representanter för öppenvård, slutenvård, vårdcentraler och kommunen arbetar med syfte att diskutera och hantera praktiska patientnära verksamhetsfrågor för målgruppen.

18 MAS-samverkan MAS ar från elva kommuner träffas regelbundet i ett diskussionsforum för patientsäkerhet och utveckling av kommunernas hemsjukvårdsuppdrag. Hjälpmedelssamverkan Nio kommuner träffas för att följa gemensamt avtal gällande hjälpmedelsförsörjning. Mer kring samverkan i Hälso- och sjukvårdsfrågor återfinns i Patientsäkerhetsberättelse. 9. Kompetensförsörjning Utbildningssamordnare har tagit fram en rapport gällande kompetensförsörjning 2017-2018 avseende Socialtjänstens verksamheter. De områden som berörs är utbildningsplaner, kompetens, introduktion, samt elever/studenter/kandidater. Den personal som arbetar efter Socialtjänstlagen ska enligt lagtext ha lämplig utbildning och erfarenhet för varje specifik uppgift samt inneha rätt kompetens. Det finns även Allmänna råd för Hemvården gällande kompetens och dessa stämmer väl överens med Hemvårdens kravprofiler. På flera av dessa områden har utvecklande insatser gjorts som gäller alla Socialtjänstens verksamheter, enligt fastställda utbildningsplaner. Socialtjänsten erbjuder feriearbete enligt kommungemensamma riktlinjer samt vecka 44 inom hemvården. Sedan 2014 har Hemvården haft den så kallade kompletterande utbildningen med i planen, det vill säga utbildningar som ska ges inom 2 år från anställning. Utbildningar har skett, dels de kompletterande utbildningarna som är återkommande men även specifika utbildningar utifrån medarbetarnas och verksamheternas behov. I detta ingår även utbildningar som utförts utifrån särskilda handlingsplaner och utifrån åtgärder i utredningar, exempelvis från lex Sarah utredningar. En del utbildningar har varit webbutbildningar. Inom Hemvården har sju personal studerat eller studerar just nu på YH till specialistundersköterska. Socialtjänsten stödjer studierna med lån av litteratur och viss studietid. Biståndshandläggarna har genomgått en utbildning inför införandet av IBIC. 23 personal har under perioden varit aktuella för validering och/eller fortsatt sina studier till formell kompetens. När det gäller kravet på formell utbildning för omvårdnadspersonal inom Hemvården gjordes en mätning i juni 2018 som visade att av Hemvårdens omvårdnadspersonal hade 95,9% adekvat utbildning, vilket är en hög siffra. Teampersonalen har formell kompetens genom sin legitimation alternativt adekvat högskoleutbildning (handläggarna). Enhetschefernas formella kompetens inom Hemvården är fullt uppnådd med 100% högskoleutbildade. Vi den årliga gemensamma introduktionen för sommarvikarier inom Hemvård och LoS deltog 70 nya vikarier.

19 Feriearbete erbjuds enligt kommungemensamma riktlinjer under sommaren. Dessutom erbjuds vecka 44 10 platser inom Hemvård och LoS till årskurs 9-elever. Fortsatt bevakning kring möjligheterna att utveckla och använda olika webbutbildningar. 10. Sammanfattning Hemvården presenterar här sin kvalitetsrapport. Resultaten har analyserats på ett systematiskt sätt genom Ledningens lokala genomgång, och man har tagit fram ett antal handlingsplaner. Sammantaget visar årets kvalitetsrapport på ett omfattande arbete för att ge bästa möjliga stöd och omsorg till vårdtagare och närstående samt en genomgående stor brukarnöjdhet i de olika undersökningar som har gjorts. Hemvården står sig väl i nationella mätningar och jämförelser. De analyser som har gjorts av materialet, och eventuella handlingsplaner, framgår under respektive kapitel. Den sammanfattande bedömningen är att verksamheten lever upp till kraven om ett systematiskt kvalitetsarbete för att säkra en godtagbar kvalitet.

Eva Sjöstedt Socialnämnden 046-73 90 10 eva.sjostedt@kavlinge.se Kävlinge kommun, Kullagatan 2, 244 80 Kävlinge www.kavlinge.se 20