Ekhist 2010/1 Doss 1:1 Verksamhetsplan 2010 Ekonomisk-historiska institutionen Uppsala universitet
2 Ekonomisk-historiska institutionen allmänt Ekonomisk-historiska institutionen är en mindre institution, med relativt omfattande forskning och forskarutbildning, men liten grundutbildning. Efter att alla verksamheter vid institutionen sedan mitten av 1990-talet kontinuerligt expanderat har sedan mitten av 2000-talet forskarutbildning, grundutbildning samt externfinansierad forskning börjat krympa. På grund av fallande söktryck minskade antalet studenter oroväckande snabbt från 2006 till 2008. Från 2008 stabiliserades läget. Konsekvensen har varit att vi, liksom systerinstitutioner vid andra universitet, har haft svårt att klara grundutbildningsbidraget. Söktrycket till masterutbildningen har inte heller varit så högt att platserna kunnat fyllas. Grundutbildningsbidraget skrevs ner och i samband med den under hösten 2008 briserande finansiella krisen förändrades läget. Med den allt osäkrare arbetsmarknaden ökade söktrycket och har sedan upprätthållits så att uppdragen i huvudsak klaras. Krisen i sig ökade intresset för delar av vårt kursutbud. Det fortsatt svaga söktrycket till mastersprogrammet aktualiserar enligt vår mening någon form av tematisering av detta. Vi tror också att mastersutbildningarna kommer att bli mer attraktiva när studenter antagna till de till kandidatprogram omvandlade gamla magisterprogrammen blir klara. Det förändrade arbetsmarknadsläget kan också på sikt förändra söktrycket mot mastersprogrammen. Att expansionen inom forskarutbildningen bröts för några år sedan, hängde samman med svårigheter att finansiera nyantagna doktorander. Den krisen är nu förhoppningsvis över. Medan institutionen under första hälften av 2000-taket hade 35 till 40 aktiva doktorander, har antalet krympt, men stabiliserats, på en lägre nivå, kring 15. Nedgången bottnar i att institutionen under en följd av år endast antog 1-2 doktorander per år, medan examinationsfrekvensen bibehölls. Under 2008 antogs däremot 4 nya doktorander, varav två med hjälp av extern finansiering. Från och med 2009 har antagningen förlagts till halvårsskiftet 2009. Två doktorander antogs plus ytterligare en där en joint-degreelösning med Universitetet i Genève håller på att utarbetas. Under 2010 bör åtminstone två doktorander kunna antas. Vi planerar för att upprätthålla en nivå med 2-4 nyantagna per år samt en motsvarande examinationsfrekvens. Att kunna anta i bästa fall fyra doktorander ökar möjligheterna att bedriva en effektiv och högkvalitativ forskarutbildning där inte minst den vetenskapliga och sociala interaktionen mellan doktoranderna är en viktig faktor. Även bidrags- och uppdragsforskning kom att gå tillbaka under några år, men detta har börjat vända, bl a genom att forskare från det nedlagda ALI förlagt sin verksamhet till institutionen. En VR-finansierad post doc anställdes under 2008 och under 2009 anställdes också en biträdande lektor i ekonomisk historia, med inriktning på genus, kultur och ekonomi, den senare rekryteringen som ett resultat av KoF-utvärderingen. Ytterligare några externfinansierade forskare har nyligen anställts på deltid. Sedan 2009 är Uppsala Centre for Business History (UCBH) ett nationellt centrum för finanshistorisk och företagshistorisk forskning, med tvärvetenskapliga inslag förlagt till institutionen. UCBH leds av en av institutionens professorer. Vid UCBH är för närvarande tre ekonomisk-historiska forskare, en juridisk forskare, en företagsekonomisk forskare samt tre av institutionens doktorander verksamma. Doktoranderna är stipendiefinansierade eller finansierade via institutionens fakultetsmedel. Forskarna finansieras via externa bidrag eller stipendier samt är i några fall formellt anställda vid Institutet för Ekonomisk-historisk och företagshistorisk
3 forskning vid Handelshögskolan i Stockholm (EHFF). I samarbete med EHFF driver UCBH en egen seminarieserie. Flertalet av forskarna vid UCBH är direkt involverade i institutionens verksamhet, som forskare i olika projekt, som lärare, handledare eller som doktorander. Från och med den 1 juli 2010 blir institutionen värd för Uppsala STS. Uppsala STS är en tvärvetenskaplig centrumbildning med fokus på forskning kring relationen mellan vetenskap, teknik och samhälle och med anknytning till den tvärvetenskapliga forskningsinriktningen science and technology studies. Uppsala STS leds av en av institutionens professorer. Tre av institutionens forskare är verksamma vid Uppsala STS, tillsammans med forskare och doktorander från företagsekonomiska institutionen och filosofiska institutionen. Uppsala STS finansieras med rektorsmedel, med strategiska medel från samhällsvetenskapliga fakultetens dekanus samt med externa bidrag. Alltfler av de yngre forskarna finansieras via stipendier och därmed rent formellt är svagare anknutna till institutionen. Huruvida den relativt stora omfattningen på den postdoktorala forskningen ska kunna öka ytterligare är i hög grad avhängigt utfallet av ett antal ansökningar om stöd till starka forskningsmiljöer/programstöd som forskare vid institutionen är inblandade i. Ekonomisk-historiska institutionen har en stark profil inom ämnet, nationellt och internationellt. I mars 2009 arrangerade institutionen det svenska ekonomisk-historiska mötet, detta år vidgat till ett internordiskt möte, med runt 150 deltagare. Redaktionen för Scandinavian Economic History Review (Taylor & Francis), sedan över 50 år en ledande refereetidskrift i ämnet, är förlagd till institutionen, och engagerar utöver två professorer (varav en dock slutar vid institutionen under innevarande vår) som är redaktörer ytterligare två personer som redaktionsassistenter på deltid. Ytterligare en refereetidskrift, Economic and Industrial Democracy (Sage) utges vid institutionen med två av dess forskare som redaktörer. Institutionens forskare är involverade i en rad olika internationella samarbetsprojekt. Det ekonomiska läget för institutionen har förbättrats. Bokslutet för 2009 visade på ett överskott, framför allt inom grundutbildningen. Mycket tyder därför på att grundutbildningen kommer att kunna vara i balans under 2010. Antalet anställda vid institutionen (exklusive de som är anställda vid EHFF) är 1 mars 2010 37 (vissa på deltid). Intäkterna enligt budget för 2010 beräknas till 21 miljoner kr. Av detta går 5,2 miljoner till grund- och avancerad nivå. Under 2010 beräknas forskningsstödet från fakulteten (inklusive studiestöd och halva lönen till lärostolsprofessorerna) inbringa 9,2 miljoner kr medan externa medel för forskning (2009) uppgick till 6,9 miljoner kr. Till detta kommer dock att 12 disputerade forskare samt 3 doktorander forskar på stipendiemedel som ligger utanför budget. Ekonomiskhistoriska institutionen är således forskningstung och externfinansieringen är viktig. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Ekonomisk-historiska institutionen har för år 2010 ett uppdrag från samhällsvetenskapliga fakulteten på 152 helårsstudieplatser, jämfört med 140 hst 2009. Fördelningen 2010 är 80 hst på fristående kurser, 10 på sommarkurser, 35 på Ekonomprogrammet och 22 på masternivå (Masterprogrammet i samhällsvetenskap). Ökningen beror framförallt på att antalet hst på masternivå ökats från 15 till 22 och att hst för sommarkurser ökat från 5 till 10. Däremot har uppdragen för fristående kurser och för ekonomprogrammet minskat från 2009. Utöver uppdraget från sam-fak deltar vi,
4 fr o m ht 2009, i Historikerprogrammet (180 hp) tillsammans med historiska och idéoch lärdomshistoriska inst. där vi under introduktionsterminen har ett uppdrag på 8 hst. På civilingenjörsprogrammet System i teknik och samhälle ger/deltar vi på tre kurser (varav två obligatoriska) och har från teknisk-naturvetenskaplig fakultet ett uppdrag på 16 hst på grundnivå och 2 hst på avancerad nivå. Vi har också mindre uppdrag från utbildningsvetenskapliga fakulteten samt bidrar också med undervisning på Samhällsvetarprogrammet och på Historia A. Fördelningen av hst visar att vi är ytterst beroende av fristående kurser vilket innebär en stor känslighet för svängningar i söktrycket. Vi efterstävar att öka vårt deltagande i program för att upprätthålla stabilitet inom grundutbildningen. Vi arbetar kontinuerligt med att söka samarbete med andra institutioner och program. Till läsåret 2010/2011 har vi utvecklat en ny kurs, Politik, kriser och konjunkturer (15 hp), som kommer att ges andra hälften av ht/vt. Kursen är en vidareutveckling av Kriser och konjunkturer (7,5 hp) som givits på halvfart. Den nya kursen är i tiden förlagd för att passa studenter på Ekonomprogrammet som vill läsa ekonomisk-historia som biämne. Vi har också utvecklat en ny sommarkurs, Betydelsen av regleringar: marknadens politiska ekonomi (7,5 hp), vilket innebär att vi 2010 ger fyra sommarkurser. Vi har också påbörjat arbetet med att göra om kursen Ekonomisk historia A/Globalisering ett historiskt perspektiv (15 hp) samt första delen (15 hp) av vår B-nivå. Kursen Globalisering ett historiskt perspektiv revideras främst vad gäller innehåll/litteratur. Revision av vår B-nivå kommer sannolikt leda till att vi från läsåret 2011/2012 erbjuder en kurs med valbara inriktningar istället för som nu två tematiska kurser med en stor del gemensam läsning. Vi arbetar också en mindre revision av teorioch metoddelen på kursen Ekonomisk historia B/Vetenskapligt skrivande (15 hp). Under vt 2010 kommer ansvariga lärare för kurser under revision att delta i en workshop kring kursutveckling kopplat till det pedagogiska programmet med ledd av Avdelningen för universitetspedagogisk utveckling. Under ht 2009 har institutionen arbetat fram en handlingsplan för genomförande av det pedagogiska programmet. Det som framförallt behöver åtgärdas över en treårsperiod är att skapa fastare former och bättre strukturer för lärarnas och institutionens möjlighet att bedriva pedagogisk utveckling. Vid ingången till 2010 finns det tre tillsvidareanställda universitetslektorer. Alla tjänstgör inom grundutbildningen. En av dem går i pension i juni 2010. Ett lektorat är utlyst (augusti 2009) och bör kunna besättas senast till vt 2011. Därutöver finns 3 st vikarierande lektorer, en på heltid och två på halvtid. En biträdande lektor anställdes under hösten 2009. Från ht 2010 kommer denna att kontinuerligt undervisa på grundutbildningen. En av de vikarierande lektorerna är studierektor för GU medan en tillsvidareanställd lektor är studierektor/programsamordnare för avancerad nivå/masterprogrammet. Professorerna (totalt sex stycken) gör smärre insatser på grundutbildningen. En av dem slutar 1 mars 2010. I övrigt görs undervisning av arvoderade timlärare och doktorander. På kort sikt kan vi fylla behovet av undervisande personal genom nyrekrytering av en lektor. Givet att institutionen kan behålla sitt uppdrag inom undervisningen kommer vi inom de närmaste tre åren att behöva rekrytera åtminstone en ny lektor på grund av pensionsavgång. Könsfördelningen bland lektorerna är mycket ojämn. Två vikarierande lektorer, liksom den biträdande lektorn, är kvinnor alla andra lektorer är män. Bland timlärare, timarvoderade lärare och undervisande doktorander är dock könsfördelningen
5 någorlunda jämn. På grundutbildningen finns för närvarande en viss övervikt av manliga studenter. Inför antagningen till masterutbildningen i samhällsvetenskap under ht 2009 antogs 43 studenter varav 16 utländska, men ingen med inriktning mot ekonomisk historia. Vi hoppas, liksom fakulteten, att den nya strukturen med masterprogram sakta men säkert börjar sätta sig och att söktrycket redan ht 2010 kommer att vara väsentligt högre. Den extra ersättningen på 4 200 kr har använts för att täcka kostnader för att förändra och att anpassa kursernas innehåll och genomförande. Vi ser med viss tillförsikt framtiden an. Ökningen av antalet studenter under 2009 är positiv. Dessutom kommer vår medverkan på Historikerprogrammet sannolikt att gynna rekrytering till B- och C-nivån. De senaste årens turbulens kring både minskat söktryck och förändringar av utbildningens organisation föranleder oss att påpeka att för en liten institution är det nödvändigt med en stabilare bas än vad det nuvarande systemet medger. Denna kan uppnås antingen genom fastare anknytning till program eller genom att systemet för resurstilldelning förändras så att små institutioner med hög andel fristående kurser tilldelas en fast basresurs. Det skulle innebära att mer tid kunde användas för att utveckla utbildningens kvalité och vetenskapliga innehåll. Forskarutbildning Vid institutionen finns 18 aktiva doktorander, varav 9 är kvinnor och 9 män. Antagningen av doktorander sker en gång per år (ht). År 2010 bör åtminstone två doktorander kunna antas. För att vi skall kunna ta in två eller fler doktorander per år har vi sedan 2006 finansierat doktorandens första år med utbildningsbidrag. Det är en mycket otillfredsställande lösning, men nödvändig ur studiesocial synpunkt. Den är nödvändig för att institutionen ska kunna upprätthålla en kritisk massa på forskarutbildningen. Under hösten 2010 beräknas tre doktorander disputera. För närvarande går nio (5 m, 4 k) doktorander på fakultetsanslag, varav tre (2 m, 1 k) löper ut under 2010. Tre (1 m, 2 k) har extern stipendiefinansiering. En genomför sin forskarutbildning som en del i tjänsten hos annan arbetsgivare (Högskolan Dalarna) och en slutför avhandlingsarbetet med stöd av särskilda medel för sådana ändamål vid Södertörns högskola. Resterande är försenade med sitt avhandlingsarbete och kompletterar stipendiefinansiering med annat arbete. Höstterminen 2009 infördes två nyheter, dels en utpräglad introduktionskurs om 15 hp (en sammanflätning av 7,5 hp forskningsintroduktion och 7,5 hp vetenskaps- och historieteori), dels så kallad grupphandledning. Dessa förändringar kommer att utvärderas och vid behov justeras under året. I övrigt planeras inga nämnvärda förändringar av forskarutbildningen 2010. Tillsammans med Historiska institutionen och Institutionen för utbildning, kultur och medier deltar vi i samarbete med Faculty of History, Oxford University. Detta samarbete innefattar bland annat kurser och ömsesidiga utbytesvistelser vid de båda lärosätena. Under vårterminen tillbringar två doktorander i ekonomisk historia tre månader vid Oxford University. Sedan flera år har institutionen ett samarbete med Handelshögskolan i Stockholm, SLU och ekonomisk-historiska institutionen vid Stockholms universitet vad gäller kurser på forskarutbildningen. Institutionen strävar efter att bygga ut samarbetet om gemensamma doktorandkurser.
6 Genom Uppsala Centre for Business History (UCBH) och Uppsala STS erbjuds ett vitt förgrenat samarbete med liknande institutioner och centrumbildningar i Europa, vilket öppnar ökade möjligheter för doktorander att tillbringa viss tid av forskarutbildningen vid utländska lärosäten. Forskning Den 1 mars 2010 finns vid den ekonomisk-historiska institutionen fem professorer, varav tre är befordrade och två innehar lärostolar. Fyra av professorerna är män. En av lärostolsprofessorerna har på deltid uppdrag från rektor och tillträder 1 mars som prefekt, den andra är tjänstledig på halvtid för upprätthållande av gästprofessur på KTH. Av de befordrade professorerna är en föreståndare för UCBH, och har i huvudsak verksamheten förlagd inom detta centrum mot extern stiftelsefinansiering, en annan har under året begränsade uppgifter inom forskarutbildningen och forskar i övrigt på externa medel. Den tredje (enda kvinnliga professorn) är anställd på halvtid som professor i företagsekonomi och föreståndare Uppsala STS. Ytterligare en befordrad professor slutade 28 februari och hade dittills tjänstgjort som prefekt. Ytterligare en professor i Ekonomisk historia finns vid universitetet. Han är anställd vid IBF och tjänstgör 20 % vid Ekonomisk-historiska institutionen. Institutionen har också två externt finansierade adjungerade professorer som arbetar 20 % vid institutionen. En är f d generaldirektör och avlönas av regeringskansliet (Förlängningen av denna adjungering behandlas i skrivande stund). Den andre är enhetschef inom Vinnova. Den nyrekryterade biträdande lektorn har under de inledande åren främst som uppgift att forska. En av institutionens tre lektorer är docent. En av lektorerna har under året begränsade externa forskningsmedel. De två övriga, varav en är pensionerad på halvtid, saknar forskningsmedel. Antalet projektanställda, disputerade forskare är 6 varav 3 är kvinnor. 2 av dessa (1 kvinna, 1 man) är docenter, en är professor. Därtill finns 12 stipendiefinansierade disputerade forskare, 8 män och 4 kvinnor, varav 4 är docenter (1 kvinna, 3 män). Den sneda könsfördelningen på lärarsidan motsvaras således inte av någon sådan vad gäller externfinansierade/stipendiefinansierade forskare. Institutionen har emellertid, med undantag av den nyligen anställda befordrade professorn i företagsekonomi och den biträdande lektorn misslyckats med att rekrytera kvinnor till tillsvidareanställningar på alla plan. Flertalet stipendiefinansierade forskare med arbetsplats vid institutionen får numera ett anslag avsett att täcka institutionens kostnader för deras anknytning och arbetsplats medför. Forskningsmiljön är livaktig och dynamisk. Institutionen har ca 20 projekt som innefattar både disputerade forskare och doktorander. Forskningen har mycket stor bredd men dess huvudinriktningar ligger på arbetsmarknad, företag, finansiella system och sparande under 1800- och 1900-tal, kunskapssamhällets framväxt och innovationspolitik samt handel och konsumtion avseende såväl 1700-tal och 1800-tal som efterkrigstid. Forskning bedrivs också kring jordbruk och industri i ett långt perspektiv, kring utvecklingsländer i Afrika samt kulturarvsfrågor. Mycket forskning innefattar eller utgår ifrån ett genusperspektiv. Forskningen kring finanshistoria och företagshistoria bedrivs numera under UCBH.
7 Det är kännetecknande för institutionen att det inte är fasta skott mellan de olika forskningsgrupperingarna. Istället vandrar flera forskare mellan grupperna, så att olika samarbeten hela tiden växer fram. Detta är ett skäl till att det är viktigt att slå vakt om institutionens integritet som forskningsmiljö. Nya forskningsfrågor både utmanar och kompletterar tidigare forskning med inriktning mot kunskapssamhälle, etnicitet och postkolonial diskurs. Ett genusperspektiv är vanligt bland framförallt yngre forskare och ett genusteoretiskt specialseminarium har till och från varit livaktigt. Samarbetet med andra institutioner inom och utom fakulteten är gott och sker inom olika forskningsprogram och centrumbildningar, t ex CIND, UCBH och Uppsala STS. Flera nya forskningsprojekt har igångsatts, och ytterligare några planeras bl a inom ramen för UCBH och Uppsala STS. Flera projekt har dessutom ett nära samarbete med ekonomisk-historiska institutioner vid andra universitet, liksom med forskare vid andra ämnen inom och utom landet. Institutionens forskare är involverade i flera större ansökningar. Det gäller bland annat en ansökan till FORMAS tillsammans med Centrum för Biologisk mångfald. Ett omfattande externt samarbete finns redan inom flera projekt och program, och det involverar forskare såväl inom samma som inom andra discipliner, både vid Uppsala universitet och vid andra lärosäten. Den externa forskningsverksamheten är idag mycket omfattande. Medräknat forskningsstipendierna bedrivs betydligt över häften av forskningen med pengar från forskningsråd, institut och fonder. Uppdragsverksamhet Ekonomisk-historiska institutionen har sällan haft någon betydande uppdragsverksamhet, men för tillfället bedrivs en mindre omfattande uppdragsutbildning i samarbete med Campus Bommersvik. Möjligen kommer detta samarbete att kvarstå de kommande åren. Internationalisering Inom ramen för Socrates/Erasmus på grund- och avancerad nivå har institutionen utbytesavtal med sju europeiska universitet. Vi tar i regel mot ett antal inresande studenter, men ytterst få reser ut. Utöver de studenter vi tar emot själva läser ofta ett trettiotal utbytesstudenter från andra institutioner institutionens kurser varje termin. Institutionen förmedlar årligen MFS-stipendier till några studenter och mer tillfälligtvis har några av institutionens studenter med institutionens stöd fått SI-stipendier för studier i Östeuropa. Ett samarbete med Faculty of Modern History i Oxford har etablerats. Här är flera institutioner vid UU utöver Ekonomisk historia inblandade. Flera av forskarna är inblandade i omfattande aktiva internationella nätverk med tät, regelbunden konferens- och publiceringsverksamhet inkluderande andra forskare från tiotals länder. Detta gäller såväl den agrarhistoriska forskningen, arbetsmarknadsforskningen och den finanshistoriska forskningen som den handels- och konsumtionshistoriska forskningen. Arbetsmiljöarbetet Arbetsmiljöarbetet leds av prefekt, studierektor för forskarutbildningen och skyddsombud. Handlingsplanen för arbetsmiljöarbetet uppföljs och utvärderas regelbundet. Universitetets utvärdering av arbetsmiljön har genomförts och resultatet
8 har uppföljts med flera diskussionsmöten med deltagande från Länshälsans beteendevetare. Jämställdhetsarbetet Institutionen har en jämställdhetskommitté ledd av jämställdhetsansvarig. Jämställdhetsplanen uppföljs och utvärderas regelbundet. Övrigt Vi har i tidigare verksamhetsplaner från Ekonomisk-historiska institutionen påtalat att vi är en forskningstung organisation med en relativt hög grad av externfinansiering. Den höga externfinansieringen visar att vår forskning är av hög kvalitet i ett nationellt perspektiv, vilket också den under 2007 år genomförda utvärderingen av universitetets forskning vittnade om. Beroendet av externfinansiering skapar dock vissa problem. Det blir svårt att planera forskningen på sikt. Det är också en utmaning att säkerställa en långsiktig kompetens eftersom det finns en ryckighet i vad forskningsfinansiärer uppfattar som relevant och intressant. Det är ett problem för institutionen att vår grundutbildning är relativt tunn. Vi ser gärna ett större deltagande inom nya eller gamla grundutbildningsprogram. Vi har mycket att bidra med genom vår många docentkompetenta lärare, med stor erfarenhet när det gäller forskningsmetodik, att skriva vetenskapliga uppsatser både på grundläggande och på avancerad nivå etc. Institutionens verksamhet i ett längre tidsperspektiv Institutionens förutsättningar på längre sikt för att bedriva forskning och utbildning är goda. En hög disputationsfrekvens ger tillgång till många nya post-doc-forskare som på längre sikt kan fylla behovet både på lärar- och forskarsidan (det fanns många kvalificerade sökande till det biträdande lektoratet). Genom den omfattande forskningen via externa medel skapas förutsättningen för att vi långsiktigt skall kunna hålla oss vid forskningsfronten inom ämnet. Tillkomsten av UCBH kommer sannolikt att innebära att mer finans- och företagshistorisk forskning lokaliseras till institutionen och finansieringen av denna forskning sannolikt stärks. Uppsala STS är en etablerad miljö med ett starkt nationellt såväl som internationellt nätverk och bör kunna stärka institutionens forskning kring vetenskap, teknik och kunskapsekonomi. Det ovan nämnda faktum att forskare vid institutionen numera (sedan årsskiftet 2007/08) är redaktörer för Skandinaviens ledande tidskrift i Ekonomisk och social historia - The Scandinavian Economic History Review (Taylor & Francis) - och att medarbetare är involverade som book review editors samt redaktionsassistent vid tidskriften, innebär att Uppsalainstitutionen under en period lyser tydligare än vanligt på världskartan. Till det bidrar också det till institutionen lokaliserade redaktörskapet för refereetidskriften Economic and Industrial Democracy (Sage). En viktig effekt av vår relativt begränsade grundutbildning är att vi har allt för få fasta tjänster - i en organisation som kännetecknas av en hög grad av extern finansiering. Institutionen skulle behöva ett större engagemang på grundutbildningen och anknytning av fler lektorer och professorer - för att stabilitet skulle kunna uppnås. I forskningen vill vi under de närmaste åren låta våra väl etablerade, ovan kort beskrivna specialfält utvecklas. Även om vi värdesätter den relativa öppna forskningsmiljö med många individuella projekt som varit rådande i decennier, så vill vi för styrka och stabilitets skull prioritera forskningsfält där vi har bäst potential att
9 utvecklas. Det blir allt tydligare att vi på alla dessa fält måste etablera fasta samarbeten med andra institutioner inom och utom universitetet. Samtidigt vill vi ta fasta på något som kom till uttryck i KoF 07: att en styrka vid institutionen är att det trots de skilda inriktningarna som finns där finns ett klimat och en metodisk överensstämmelse och/eller öppenhet som gör att gränserna mellan grupperingarna hela tiden överskrids. Forskningssamarbeten sker mellan medarbetare som ytligt sett hör hemma inom skilda forskningsfält. Ur den synpunkten är institutionens integritet och bestånd som forskningsmiljö mycket viktig. Utan denna integritet skulle en rad sådana möten mellan forskare utebli. Vad gäller forskarutbildningen vill vi på sikt säkra volymen på forskarutbildningen. Vi avser att under året anta två- tre doktorander. Det innebär att nivån långsiktigt när det gäller aktiva doktorander kommer att ligga över 15. Vad slutligen gäller grundutbildningen vill vi fortsätta vårt arbete med att öka vårt deltagande i nuvarande och kommande programverksamhet vid fakulteten samt över fakultetsgränserna. Vi konstaterar att förändringarna när det gäller Ekonomprogrammet tyvärr avbryter en trend som annars - med det nya Historikerprogrammet annars gått i rätt riktning. Det betyder att vi även i fortsättningen kommer att vara relativt sett kraftigt beroende av att registreringen på de fria kursutbudet utvecklas i rätt riktning. För att kunna rekrytera tillräckligt många på B- och C-nivå för att på längre sikt kunna upprätthålla en god rekrytering på avancerad nivå och för doktorandstudier kommer vi även i fortsättningen vara beroende av ett brett utbud av fristående kurser till vilka vi kan bidra.