Underlag för Uppsala universitets utbildnings- och forskningsstrategier för åren

Transkript

1 Dnr 2007/607 Underlag för Uppsala universitets utbildnings- och forskningsstrategier för åren Samhällsvetenskapliga fakulteten Fastställda av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden

2 Innehållsförteckning Inledning 3 Forskning 3 Utbildning 4 Grundnivå och avancerad nivå 4 Forskarnivå 5 2

3 Inledning Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet spänner över samhällsvetenskapens tre centrala fält beteendevetenskap, ekonomiska vetenskaper och statskunskap/politologi och ser sin styrka kombinationen av ämnesbredd och disciplinär fördjupning. Forskning Forskningen som bedrivs vid fakulteten bedöms i 2007 års utvärdering av Uppsala universitet (KoF-07) i stort hålla god eller mycket god internationell kvalitet. Förmågan att attrahera externa forskningsmedel är god. Avhandlingar och forskare vid fakulteten tilldelas ofta nationella och internationella priser. Inom alla discipliner går utvecklingen i riktning mot ökad publicering i internationella tidskrifter och på välrenommerade utländska förlag. Dokumenterad excellens i form av frekvent publicering i de allra främsta internationella tidskrifterna finns inom flera områden, t. ex. nationalekonomi och psykologi. Samhällets behov av forskningsbaserad kunskap är stort och ökande inom vart och ett av fakultetens tre fält. På det beteendevetenskapliga området möter vi ökande krav på kunskaper om allt ifrån hjärnans funktioner och individers kognitiva förmågor till livsvillkor, vård och omsorg för barn och äldre, där evidensbaserade åtgärder efterfrågas. De politologiska vetenskaperna möts för att studera fred, globalisering och integration; federationer bildas och går under, terrorismen utgör nya hot, den nationella rätten utmanas av internationalisering och integration. Landvinningarna tillämpas praktiskt av fakultetens forskare i internationella fredsförhandlingar och i bekämpningen av politisk och ekonomisk korruption fr.a. i Ostasien och Afrika. Inom det ekonomiska fältet ser vi en ständigt ökande efterfrågan på alltmer sofistikerade metoder för att utföra samhällsekonomiska analyser, men även av modeller för hur komplexa organisationer skall styras, och hur entreprenöriella och innovativa processer bidrar till näringslivsomvandling och tillväxt, globalt, nationellt och lokalt. Samhällsvetenskapliga fakulteten vill i sin forskningsstrategi främst peka på ett antal tvärgående mål. Således avser fakulteten fortsätta och intensifiera arbetet med att höja kvaliteten i den forskning som bedrivs via satsningar som syftar till att skapa starka forskningsmiljöer som kännetecknas av bredd och kritisk massa och därmed har förutsättningar att uppvisa spets och bli väl ägnade att attrahera breda programanslag. Fakulteten har bidragit till framgångsrika samarbeten mellan de ekonomiska ämnena i campus Ekonomikum. Inom det politologiska fältet har universitetet strategiskt stimulerat samverkan och integration mellan statskunskap, freds- och konfliktforskning, euroasiatiska studier samt relaterade ämnen inom juridik och humaniora inom ramen för det s.k. Gamla torget-samarbetet. Under perioden skall dessa samarbeten fördjupas. Likaså måste andra ämnen involveras i större samarbeten inom fakulteten och över fakultetsgränserna. Existerande samarbeten måste underlättas för t.ex. psykologi och kostvetenskap å ena sidan och medicinska discipliner å den andra stärka internationaliseringen avseende publicering, rekrytering, utbytesverksamheter och forskningssamverkan föra ut forskningsresultat genom tillskapandet av en forskningsdatabas stimulera forskningsförnyelse genom att skapa bättre karriärvägar för yngre forskare/lärare genom ett system av rekryteringstjänster och befordringsgångar skapa prestations- och kvalitetsrelaterade resursfördelningsmodeller som stimulerar institutionerna till prestationer som leder i riktning mot måluppfyllelse. 3

4 Utbildning Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden menar att Uppsala universitet har unika förutsättningar att erbjuda utbildning inom fr.a. de högsta nivåerna. Nämnden ser emellertid ett värde i att erbjuda utbildning av högsta kvalitet på samtliga nivåer, inte minst därför att samhällsvetenskapliga ämnen ofta är hjälpämnen åt andra discipliner såväl inom som utom fakulteten. Samhällsvetenskapliga fakultetens utbildningar har under lång tid varit väl eftersökta, hållit god kvalitet och lett till att studenter fått arbete. Förutom tillgången till ämnesbredd i kombination med disciplinär fördjupning så antas bidragande orsaker härtill vara den höga lärarkompetensen, organisationen av både grund- och forskarutbildning i program samt en kontinuerlig översyn och utveckling av dessa för att nå olika mål. Det höga söktrycket resulterar i studenter med hög potential redan från start. Fakultetsnämnden ser nu en stor utmaning i att behålla söktryck och studenter i en hårdnande konkurrens med andra lärosäten och med en så stor efterfrågan på arbetskraft att utbildningar riskerar att ej slutföras. Samhällsvetenskapliga studier har, i takt med att per capita-ersättningen urholkats, alltmer kommit att innebära självstudier kompletterade med begränsad undervisning. Denna förändring har fått till konsekvens att utbildningarna blivit mer teoretiska och litteraturbaserade. Fakultetsnämnden menar att det mest angelägna är att fakulteten utvecklar en mer laborativ samhällsvetenskap, där metod- och annan färdighetsträning får en helt annan tyngd och där praktiskt arbete med utrednings-, planerings- och utvärderingsmetoder blir ett kontinuerligt inslag i studierna. Grundnivå och avancerad nivå Forskningsanknytningen av utbildningarna på grundnivå och avancerad nivå är utomordentlig; studenterna möter forskande professorer och andra lärare. Kompetenskravet för handledare på lägst docentnivå innebär att examensarbeten på avancerad nivå kommer att kunna hålla hög kvalitet. Den internationella kopplingen är god: kurslitteraturen är ofta på främmande språk, samtliga program på den avancerade nivån ges helt eller delvis på engelska. Fakulteten satsar på 2-åriga masterutbildningar med 1-årig magisterexamen som möjlig etappavgång. Fakulteten har framgångsrika yrkesprogram (psykolog- och dietistprogrammen), men även de nya kandidat- och masterprogrammen ställer tydliga krav på arbetslivsanknytning. Detta åstadkommes via praktik samt färdighetskurser i bl.a. muntlig och skriftlig kommunikation, utvärderingsteknik och projektledning, vilket borgar för god anställningsbarhet. Givet utmaningarna som väntar planerar fakulteten att skapa program för mottagande av studenter som påbörjat sin utbildning öka anställningsbarheten; ett handlingsprogram har nyligen fastställts skapa nya yrkesprogam (t. ex. socionomprogram) öka internationaliseringsgraden genom att ge fler kurser på engelska bibehålla den höga lärarkompetensen: i princip endast anställa lärare med doktorsexamen förbättra marknadsföringen av utbildningsprogrammen rekrytera studenter internationellt ytterligare förstärka och tydliggöra programmens arbetslivsanknytning bl.a. genom en mer laborativ samhällsvetenskap. 4

5 Forskarnivå Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden menar att så många doktorander som möjligt skall arbeta i projekt- eller andra grupper med forskare på olika nivåer, vilka har internationella kontakter och stimulerar till sådana för doktoranderna. Fakulteten anser vidare att både kvantitet och kvalitet inom forskarutbildningen måste vidmakthållas och helst öka för närvarande finns större handledarkapacitet än antalet doktorander. Fakulteten har nyligen genomfört två grundliga studier av fakultetens forskarutbildningar, vilka påvisade såväl problem som goda exempel. Resultaten har använts i det kvalitetsförstärkande arbetet, fr.a. vad gäller doktoranders arbetsmiljö. En nyligen genomförd enkätundersökning av fakultetens utexaminerade doktorer visas att 66 % arbetar vid något lärosäte och att 98 % anser sig ha nytta av sin utbildning i sitt arbete. Den stora utmaningen är nu att hålla antalet doktorander på en rimlig nivå, givet finansieringskrav och arbetsmarknadens behov, så att tillräckligt stora doktorandgrupper kan etableras på olika håll inom vår fakultet. Fakultetsnämnden ämnar att tydliggöra vilka resurser som ska användas för forskarutbildning (kurser, handledning mm) verka för bildandet av större forskningsmiljöer i samverkan med den avancerade nivån ge fler fakultetsgemensamma kurser, bl.a. generiska kurser (t ex. rapport- och anslagsskrivning, muntlig, visuell och skriftlig kommunikation på engelska och svenska) och därmed bidra till ökad anställningsbarhet medverka till att fakultetens doktorander kan tillbringa en termin vid ett utländskt universitet fortsätta arbetet med doktorandernas studiesociala miljö. Berit Hagekull Anders Malmberg Ewa Hjertsén Peter Liljenstolpe 5