UPPSALA UNIVERSITET BESLUT Institutionen för medicinsk cellbiologi 2011 10-25 Beslutsnr. 2011-029 Inledning JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2011/2012 FÖR INSTITUTIONEN FÖR MEDICINSK CELLBIOLOGI Institutionen för medicinsk cellbiologi vid Uppsala universitet omfattas av universitetets jämställdhetsplan. Universitetet och det medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet har dock uppdragit åt alla institutioner att utarbeta särskilda jämställdhetsplaner. Den föreliggande texten inriktar sig därför specifikt mot frågeställningar som är relevanta på institutionsnivå. Inledningsvis måste konstateras att institutionen inte är en "arbetsgivare" i jämställdhetslagens mening. Även om anställning av lärare formellt har delegerats till prefekten ligger ansvaret för rekryteringsprocessen för professorer, universitetslektorer och forskarassistenter i praktiken på fakultetsnivå. Likaledes har institutionen endast begränsade befogenheter i lönefrågorna. Institutionens relativa litenhet gör att statistiken blir haltande. Dessutom spelar individuella faktorer en mycket stor roll när antalet personer som jämförs är litet. Jämställdhetsgruppen Under året har jämställdhetsgruppen haft följande sammansättning: Mia Phillipson (lärare/forskare), Sara Massena (doktorand) samt Lisbeth Sagulin (TA-personal). Gruppen har ej någon representant från grundutbildningen. Detta har i alla de år gruppen verkat varit ett problem med sitt ursprung i det faktum att ca 1000 studenter per år passerar institutionen via 7 olika utbildningsprogram samt flera olika fristående kurser. Vi strävar efter att lösa detta genom att utse en av studeranderepresentanterna i institutionsstyrelsen att delta i jämställdhetsgruppens arbete. Gruppen har under tidigare verksamhetsår (2009) sammankallat till två eftermiddagsträffar med jämställdhetsfrågor som tema. Vid det första tillfället, den 5 februari, gav Annika Lindé jämställdhetskursen Kränkning på grund av kön; sexuella trakasserier. Det andra tillfället inföll den 6 mars, där Annika Lindé gav del två av denna jämställdhetskurs, Utbildning om härskartekniker. Båda dessa tillfällen var mycket väl besökta och uppskattade. Förfrågningar har även utgått innevarande läsår men av intresset att döma så är det för tidigt att åter erbjuda intern utbildning i jämställdhetsfrågor. Juridiska utgångspunkter Förutom Jämställdhetslagen (JämL) (SFS 1991:443) är följande lagar och förordningar relevanta för jämställdhetsarbetet: Regeringsformen (RF) (KK 1974:152, ssk 2 kap 16 ), Högskolelagen (HL) (SFS 1992:1434, ssk 1 kap 5 ), Högskoleförordningen (HF) (SFS 1993:100, ssk 3 kap 11, 4 kap 15, 16, 21, 26 ), Ansällningsförordningen (AF) (SFS 1994:373, skk 4 ), samt Medbestämmandeavtalet för det statliga området (MBA-S, SAV Cirk 1998 A26, ssk 7 kap 39 ).
Anställda och forskarstuderanden Liksom hos de flesta av fakultetens institutioner är könsfördelningen inom de olika befattningarna på Institutionen för medicinsk cellbiologi ojämn. Av 10 professorer är endast två kvinnor, och även på forskarnivå dominerar just nu männen (Tabell 1). Men inom kategorin forskarstuderande (doktorander och assistenter med utbildningsbidrag) är könsfördelningen skiftad åt andra hållet, med klar dominans av kvinnor. Att så få kvinnor fortsätter göra karriär inom akademin efter doktorsexamen är ett välkänt problem även vid andra institutioner och universitet, och anledningar till detta bör snarast identifieras så att åtgärder kan sättas in. Vi har idag jämn fördelning på lektornivå med en anställd av varje kön, och har inom kategorin forskarassistenter fler kvinnor (2) än män (1), och vi hyser därmed förhoppningar om att fler kvinnliga professorer snart kan rekryteras. Även bland TApersonalen är könsfördelningen ojämn, med kvinnor som dominerande kön i laborativa och administrativa befattningar. Den översikt över löneläget som krävs av jämställdhetslagen ges i enlighet med universitetets anvisningar i Tabell 2 (medianlönen och medellönen). Tabell 2 är baserad på lönen per 2010-10-01. Alla löner är omräknade till heltid. Prefekt- och studierektorsarvoden är inte inräknade. Tabellerna visar svårigheten att använda lönestatistiken på institutionsnivå eftersom många kategorier är enkönade. I vissa kategorier föreligger skillnader mellan könen. Tabell 1. Anställda vid Institutionen 2011-10-01 kategori män kvinnor totalt professor 1 0 1 professor (bef lektor) 7 2 9 professor /överläkare 1 0 1 universitetslektor 1 1 2 gästlärare 1 3 4 forskarassistent 1 2 3 forskare 4 1 5 universitetsadjunkt 1 1 doktorandtjänst 5 10 15 assistent (m utb bidr) 1 4 5 endast utbildningsbidrag 0 1 1 administratör 1 3 4 1:e forskningsingenjör 1 1 2 forskningsingenjör 2 5 7 laboratorieassistent 0 1 1 institutionstekniker 1 0 1 Tabell 2. Median- och medellönen för olika kategorier av anställda (2010-10-01)
kategori medianlöner medellöner män kvinnor män kvinnor professor 64 000 64 000 professor (bef lektor) 57 800 55 150 58 400 55 150 universitetslektor 51 000-51 000 gästlärare 33 000 35 000 33 000 36 000 forskarassistent 40 400 38 350 40 400 38 350 forskare 35 450 32 500 36 775 32 500 universitetsadjunkt 33 900-33 900 - doktorandtjänst 23 100 23 600 23 080 23 800 assistent (m utb bidr) 21 650 22 000 21 650 22 125 endast utbildningsbidrag - 15 500-15 500 administratör 26 300 29 000 26 300 28 366 1:e forskningsingenjör 34 500 33 800 34 500 33 800 forskningsingenjör 25 850 25 850 25 850 26 840 laboratorieassistent 24 000 24 000 institutionstekniker 22 900 22 900 (a) I kategorin professor (bef lektor) beror den lägre medellönen för kvinnor delvis på att en professor i januari 2011 överförts från farmaceutiska fakulteten med lägre löneläge. Detta kommer att korrigeras under kommande lönerevisioner. (b) I kategorin forskare ligger lönen för den manlige forskaren högre än för kvinnliga forskare. Kategorin är dock mycket heterogen och spänner från nydisputerade till seniora professorskompetenta forskare med läkarkompetens och stora externa anslag. (c) I kategorin doktorander och assistenter förekommer ingen individuell lönesättning, utan lönestegen är avtalsreglerade och beror på grundexamen (läkarexamen ger högre lön än biomedicinar/apotekarexamen och övriga examina) och antalet anställningsår. De skillnader som enligt Tabell 2 finns mellan könen är att hänföra till dessa faktorer. Analysen av lönekartläggningen visar därmed att inga könsmässiga löneskillnader föreligger, som inte kan förklaras av objektiva skäl. Det antecknas att fakultetens jämställdhetskommitté tidigare har fått i uppdrag att utvärdera löneskillnaderna inom kategorin forskare. Tabell 3. Antal sjukdagar under år 2011 för olika kategorier av anställda kategori män kvinnor lärare/forskare 0 305 doktorander/assistenter 2 4 TA-personal 11 1
En fördjupad analys av antalet sjukdagar (Tabell 3), visar att antalet sjukdagar i kategorin lärare/forskare kan hänföras till en långtidssjukskriven forskarassistent. Erfarenhetsmässigt är antalet dagar som tas ut för vård av barn ojämnt fördelat mellan män och kvinnor (dagarna tas övervägande ut av kvinnor), men universitetets system för personalstatistik ger inte möjlighet till en kvantitativ analys av detta. Vad gäller föräldraledighet har under samma tidsperiod 13 anställda (varav 3 män) varit föräldralediga, och 8 av dessa (alla kvinnor) i omfattningen 100% under mer än en månad. Männen har varit föräldralediga 100% i 24 dagar, 40% i 240 dagar och mellan 20-100% i 22 dagar. Forskning och forskarutbildning Institutionens forskningsprojekt berör huvudsakligen följande områden: typ 1 diabetes, typ 2 diabetes, njursjukdomar, gastrointestinala sjukdomar samt inflammation och angiogenes. I huvudsak är dessa projekt könsneutrala, d v s att de har lika stor giltighet för kvinnor som för män. Ett större projekt som har genusaspekter är forskningen om fosterskador hos barn till mödrar med typ 1 diabetes och vid (miss)bruk av alkohol. Institutionen har nu en kvinnlig dominans bland registrerade, aktiva forskarstuderande (Tabell 4). Detta beror delvis på att 6 män men ingen kvinna disputerade vid institutionen under 2010, vilket också delvis förklarar obalansen mellan könen inom kategorin forskare, då några av dessa män, som nu tillhör den senare kategorin, har tilldelats stipendier i väntan på postdoktorsstudier vid annan ort. I enlighet med fakultetens policy när det gäller värdering av doktorsexamina kommer under den närmaste tiden inget kön att ha förtur till antagning som forskarstuderande. Tabell 4. Forskarutbildning män (%) kvinnor (%) totalt totalt antal registrerade/aktiva 7 (33%) 14 (66%) 21 (2011-10-01) disputationer 2001 # 2 (25 %) 6 (75 %) 8 disputationer 2002* 3 (33 %) 6 (67 %) 9 disputationer 2003 3 (42 %) 4 (57 %) 7 disputationer 2004 2 (40 %) 3 (60 %) 5 disputationer 2005 1 (20 %) 4 (80 %) 5 disputationer 2006 5 (45 %) 6 (55 %) 11 disputationer 2007 2 (29 %) 5 (71 %) 7 disputationer 2008 5 (38 %) 8 (62 %) 13 disputationer 2009 3 (38 %) 5 (62 %) 8 disputationer 2010 6 (100%) 0 (0%) 6 licentiatsexamina 2001 # 1 (20 %) 4 (80 %) 5 licentiatsexamina 2002* 2 (50 %) 2 (50 %) 4 licentiatsexamina 2003 2 (50 %) 2 (50 %) 4 licentiatsexamina 2004 5 (45 %) 6 (55 %) 11 licentiatsexamina 2005 2 (33 %) 4 (66 %) 6 licentiatsexamina 2006 5 (45 %) 6 (55 %) 11 licentiatsexamina 2007 6 (60 %) 4 (40 %) 10 licentiatsexamina 2008 4 (80 %) 1 (20 %) 5
licentiatsexamina 2009 0 (0 %) 2 (100 %) 2 licentiatsexamina 2010 0 (0%) 3 (100%) 3 licentiatsexamina 2011 1 (25%) 3 (75%) 4 * inkl. Integrativ Fysiologi # exkl Integrativ Fysiologi Grundutbildning Institutionen meddelar undervisning på grundutbildningsnivå huvudsakligen på läkarbiomedicinar-, BMA-, apotekar-, dietist- och sjuksköterskeprogrammen. Könsfördelningen på dessa program redovisas i Tabell 5. Det bör noteras att antagningen till dessa program sköts centralt och att institutionen inte kan påverka antagningen. Institutionen är också ansvarig för ett antal fristående kurser. Könsfördelningen för dessa kurser ges också i Tabell 5. Inte heller här har institutionen ingen möjlighet att påverka antagningen, och rekryteringsunderlaget för dessa kurser är i stort sett detsamma som för programmen. Tabell 5. Andelen kvinnor (i %) som registrerats på kurs inom program eller fristående kurs Kurser inom program 2010 Läkarprogrammet 58 Biomedicinarprogrammet 74 Apotekarprogrammet 75 Sjuksköterskeprogrammet 79 BMA-programmet 79 Dietist-programmet 82 Fristående kurser Cellbiologi I 86 Transplantationsbiologi 24 Anatomi A 56 Klinisk Anatomi 55 Folksjukdomar: Homeostas och endokrinologi 66 Uppgifterna avser första kursen på respektive program som gavs av institutionen ht10, eller, om kursen inte ges på hösten, vt10 ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Under alla kurser på program och nästan alla fristående kurser träffar studenterna både manliga och kvinnliga lärare. Institutionens undervisningsinnehåll innefattar inga naturliga genusaspekter. Däremot omfattas viktiga könsskillnader. De manliga och kvinnliga könsorganens makroskopiska och mikroskopiska uppbyggnad undervisas och examineras varvid lika vikt läggs vid båda. Studenterna dissekerar både en manlig och en kvinnlig kropp. Även sekundära könskaraktäristiker ingår i undervisningen, liksom utvecklingen av manliga och kvinnliga foster, och allmänna skillnader mellan kvinnors och mäns kroppsbyggnad. Vid undervisningen i cellbiologi är könsperspektivet mindre påtagligt, men det kan komma upp vid t ex undervisning om den cellulära bakgrunden till könsbundna sjukdomar. Vid undervisningen i fysiologi tas skillnader i fysiologi mellan könen upp främst i samband med endokrinologiska aspekter. Vi anser det självklart att undervisningen betonar alla människors lika värde oavsett kön, ras eller etnisk bakgrund, och påpekar att likheterna mellan människor är mycket större än skillnaderna. De genusaspekter som kan vara aktuella gäller framför allt
undervisningssituationen under föreläsningar, grupparbeten, laborationer/dissektioner och annat. Här saknas ännu en genomlysning av hur kvinnor och män interagerar och tar plats. Eftersom fakulteten tagit initiativ i denna fråga så är några omedelbara åtgärder vid institutionen inte aktuella förutom att lärarna uppmanas att vara observanta i frågan. Sexuella trakasserier Med sexuella trakasserier avses sådant ovälkommet uppträdande grundat på kön eller ovälkommet uppträdande av sexuell natur, som kränker en anställds eller en students integritet i arbete eller studier. Institutionens policy är att inte acceptera sexuella trakasserier mot anställda eller studenter. En anställd eller student som anser sig utsatt för sexuella trakasserier kan anmäla detta till prefekten (studenter också till studierektor eller kursledare, som meddelar prefekten att en anmälan har gjorts). En anställd som har kännedom om att en annan anställd eller student har utsatts för sexuella trakasserier skall anmäla detta till prefekt resp. studierektor/kursledare. Ovanstående gäller även sexuella trakasserier studenter emellan. Följande handlingsplan gäller vid en anmälan om sexuella trakasserier: Institutionen (prefekten) åtar sig att: 1. utreda anmälan konfidentiellt och skyndsamt 2. skydda anställda/studenter mot trakasserier på grund att de har gjort en anmälan 3. vidta akuta åtgärder för att förhindra att trakasserierna fortsätter eller upprepas 4. om prefekten bedömer att ärendet kan leda till disciplinåtgärder mot en anställd eller student skall ärendet anmälas till Rektor eller Vice-Rektor. Institutionen har sedan förra rapporttillfället haft ett allvarligt fall av kränkande behandling som inte direkt kan sägas vara relaterat till kön eller jämställdhet men som ändå kom att omfatta nedsättande könsord. Ärendet anmäldes till Rektor samma dag som det upptäcktes och har sedan i vederbörlig ordning behandlats av universitetets personalansvarsnämnd. Händelsen har lett till större uppmärksamhet på denna typ av frågor och ett förebyggande arbete som syftar till att identifiera potentiella konflikthärdar. Målsättningar Kvinnliga forskare/lärare 1. Institutionen skall ha en aktuell förteckning över kvinnliga forskare som är lämpliga för tjänster eller uppdrag inom institutionen, fakulteten eller universitetet (ansvarig: prefekt). 2. Institutionen skall med förtur erbjuda kvinnliga forskare uppdrag inom institutionen som kan antas främja deras karriär (ansvarig: prefekt). 3. Institutionen skall se till att studenterna på alla kurser träffar både manliga och kvinnliga lärare (ansvarig: studierektor, kursledare) Förvärvsarbete och föräldraskap Institutionen genomförde 2004 en enkät om småbarnföräldrars upplevda problem med förvärvsarbete samt vilka förslag till lösningar som fanns. Institutionen finner att de förslag som återfinns i vetenskapsområdets jämställdhetsplan för att underlätta för småbarnsföräldrar kan nyttjas. Åtgärd: ej planera möten före kl. 8.30 eller efter kl. 16.00 (ansvarig: prefekt, studierektor, kursledare).
Sexuella trakasserier Alla arbetsledare/kursledare vid institutionen skall ta del av universitetets publikationer i ärendet. Publikationerna skall finnas tillgängliga vid sekretariatet. Studenterna skall i samband med att de börjar en kurs vid institutionen skriftligen informeras om att institutionen inte accepterar sexuella trakasserier, och de skall informeras om till vem de kan vända sig för att anmäla eventuella sexuella trakasserier (ansvarig: studierektor, kursledare). Anställningar Ett antal nyanställningar har gjorts sedan förra rapporttillfället. Institutionens lärare belastas delvis av mycket undervisning och institutionen utlyste under 2010 därför 4 tidsbegränsade gästlärartjänster riktade mot undervisning i anatomi, cellbiologi respektive fysiologi. I tjänsterna ingår även 40 % forskning, och det är vår förhoppning att tjänsteinnehavarna under anställningstiden kommer att meritera sig ytterligare för tillsvidaretjänster vid institutionen. Tjänsterna gick till en man och tre kvinnor. På grund av pensionsavgångar bland laborativ TA-personal kommer en hel del kompetens att behöva ersättas under de närmaste åren. En diskussion pågår på vilken nivå denna kompetens skall ligga. Hittills har rekrytering på TAsidan inneburit två förste forskningsingenjörstjänster, som kom att besättas av dels en disputerad manlig forskare efter ändring av tjänstebeskrivningen, dels en disputerad kvinnlig forskare. Det innebär betydligt högre TA-kompetens än vad som tidigare var vanligt. Även en kvinnlig forskningsingenjör har rekryterats och nu pågår rekrytering av ytterligare en forskningsingenjörstjänst, samt en kursadministratör. Två manliga och två kvinnliga postdoktorala forskare har också anställts liksom 7 doktorander (3 män och 4 kvinnor) och två kvinnliga deltidsamanuenser (20%). Institutionen kommer även fortsättningsvis att beakta jämställdhetsaspekten vid rekryteringar men i första hand fokusera på meriter och lämplighet. Utbildning/kompetensutveckling 1. I institutionens årliga budget reserveras 25 000 kronor för jämställdhetsfrågor. 2. Prefekten samråder kontinuerligt med forskningsgruppledarna för att bereda förslag till universitetsförvaltningen att en eller flera laboratorieassistenttjänster omvandlas till forskningsingenjörstjänst (ansvarig: prefekt). Genusperspektiv Lärarna uppmanas att ständigt iaktta genusperspektivet i sin lärarfunktion (ansvarig: studierektor, kursledare). Övrigt Jämställdhetsgruppen har fortlöpande diskussioner inom gruppen och även med övrig personal om hur vi vidare kan belysa jämställdhetsfrågor inom institutionen och i kontakt med studenter. Institutionens jämställdhetsplan och universitetets handlingsprogram mot kränkningar på grund av kön finns tillgängliga vid sekretariatet.