ICA-kunderna och konjunkturen



Relevanta dokument
ICA-kundernas matinköp januari

ICA-kundernas syn på hållbarhet

ICA-kundernas syn på djuromsorg och ursprung

Undersökning om matsvinn i ICAs kundpanel. Januari 2017

ICA-kundernas syn på en klimaträtt livsstil

ICA-kundernas syn på aptit, hälsa och dieter under sommaren. Rapport ICAs kundpanel sommar 2013

ICA-kundernas syn på amerikansk mat

ICA-kundernas syn på julmat, tradition och hälsa

EKOLOGISK SKINKA TILL JUL? en undersökning av konsumenternas attityder till julskinkan

Kundpanelrapport. Hälsa & tillsatser

Anders Claesson

Lektion nr 3 Matens resa

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel

The ICA perspective on labelling with focus on organic food. Anna Karin Lindberg

Bilaga 2. Rapport från en slaskhink. Attitydundersökning - Maten vi slänger

Göteborgarna mest ansträngd ekonomi i landet

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på under Mat och miljö.

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004

Det finns också en utställning och ett omfattande. på

Kundpanelrapport. Mat & resor

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Matlandet. Fokus på ungdomars upplevelse av matlandet Sverige

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER

Matinköp inspiration mattrender ekologiskt

Sveriges villaägare om privatekonomin Rapport december 2010

Har du ställt om? 28 % ska minska sin köttkonsumtion. Klimatsmart matval

Öka andelen lokal- och närproducerade samt ekologiska livsmedel

Namn: Anders Andersson Datum:

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Orkla Matbarometer Jeanette Bergquist

Antal intervjuer(1000) (344) (656) (159)(299)(284) (258) (528) (472) (198) (98) (443) (452) (202) (317)(287)

Koll på vardagsekonomin

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Konsumtionen av kött och annan proteinrik mat fortsätter att öka

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar.

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

Framtidstro präglar skåningens syn på privatekonomin

Kundpanelrapport. Mat i vardagen och under helgen

En arbetsbok om. Kost. Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen.

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Fattigmånaden Januari. En rapport om hur svenskarna skuldsatte sig för att fira jul och hur det påverkar deras välmående.

Mer än var fjärde svensk lånade till julklappar

Trerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven

MATENS KLIMATPÅVERKAN

Trender i matkonsumtionen folkhälsoaspekter

Klimatvalet i mataffären så kan konsumenterna välja. Sören Persson Svenskt Sigill Johan Cejie KRAV

Nordeas privatekonomiska barometer oro och åtgärder. Ingela Gabrielsson Privatekonom

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Ekologisk livsmedelsmarknad

HUSHÅLLS- BAROMETERN. hösten 2004

Besvara nedanstående frågor. Redovisa sedan era svar på webben wwf.se/matphv. Namn på butiken: Kommun:

Christl Kampa-Ohlsson

EKO : Logiskt eller ologiskt? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 11 februari, 2015

Klimatpåverkan av livsmedel

Dagligvaruhandeln. HUI Research På uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel December 2017

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005

Vägledning till matsedelsplanering. Naturlig, god och näringsrik mat för barn i förskoleåldern.

För alla En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd :01:53

MINSKAT MATSVINN - vad kan man göra för att minska matsvinnet? Webbinar 27 november Sanna Due Sjöström, Naturvårdsverket

Varför handla ekologiskt?

Sammandrag av rapport till KF Konsument augusti/september 2005

Vem får vad? Matkronan Bondens andel av matkassen

Rapport Småföretagarnas tankar om företagarrollen. Undersökning i FöretagarFörbundets medlemspanel september 2011

Kundpanelrapport. Midsommar och maten

Innehållsförteckning

DIGITAL MATHANDEL Rapport En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet

A N M ÄL A N O M R E G I S T R E R I N G O C H U N D E R L A G F Ö R R I S K K L A S S I F I C E R I N G A V L I V S M E D E L S A N L Ä G G N I N G

Hem- och konsument- Elevhäfte. kunskap

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Orkla Matbarometer en undersökning om nordisk kosthållning

KLIMATSMARTA MATTIPS

MATENS KLIMATPÅVERKAN

Nyheter för dig med livsmedelsverksamhet

EN BRANSCH I FÖRÄNDRING.

Ekologisk livsmedelsmarknad

Klimatanpassa din matlagning

Orkla Matbarometer Sverige 2016

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li

TITTA EFTER MÄRKET NÄR DU HANDLAR NÄSTA GÅNG! Svensk ursprungsmärkning för livsmedel, råvaror och växter.

Lokalproducerade matvaror

Köttkonsumtionen fortsatte att öka 2008 trots lågkonjunktur, höga priser och klimatdebatt

Hur kan en kommun arbeta med ekologisk mat? Erfarenheter från Borlänge

Dagens pyramid har fått en extrapyramid på toppen som består huvudsakligen av tomma kalorier och för mycket rött kött den måste rivas.

Här får man viktig kunskap, smarta tips och råd, ett unikt kostprogram och personlig rådgivning.

Julklappspengarna 2015

Mål resurshushållning i kursplanen

Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin

Är du ett med din företagsidé?

Utdrag ur Mat i Sverige,

December månads företag: Bastuträsk Charkuteri AB - Topp Chark

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Höstterminsplanering/Pedagogisk planering 2014 årskurs 8 Hem- och konsumentkunskap

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Utvärdering av dina matematiska förmågor - Procent

Mat. Mer information om mat. Gilla. Sjukvårdsupplysningen. Livsmedelsverket 1 1. nyckelhålet

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN FÖRSKOLA, GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM

Transkript:

ICA-kunderna och konjunkturen

Om ICAs kundpanel Den andra omgången av ICAs Kundpanel rekryterades under sommaren 2011 och innehöll vid undersökningstillfället 1575 kunder. Kunderna rekryteras slumpmässigt via telefon. Panelens syfte är att ge ICA insikter i konsumentbeteende och få vägledning i beslut om produktutveckling, affärsmässiga och etiska ställningstaganden samt bidra till allmänt tillgänglig kunskap om ICAs kunder i Sverige. Panelmedlemmarna får ingen personlig ekonomisk kompensation, utan ICA stödjer i stället World Childhood Foundation utöver de åtaganden som redan finns.

Om undersökningen I den här undersökningen ville vi ta reda på hur inköp av livsmedel och andra hushållsvaror kan förändras under en lågkonjunktur. Därför har vi ställt frågor till medlemmarna i ICAs kundpanel om hur de själva bedömer att deras köpbeteenden påverkas i tider av ekonomisk oro. Den aktuella undersökningen skickades ut via e-post den 8 september och låg ute till och med den 19 september. Frågorna skickades till 1575 kunder. 893 kunder påbörjade undersökningen, en bruttosvarsfrekvens på 57 procent.

Tuffa tider spås

Många ser lågkonjunkturen komma Fråga: Hur troligt tror du det är att en lågkonjunktur kommer att drabba Sveriges ekonomi de närmaste tolv månaderna? 49,0% 24,0% 9,0% 15,0% 1,0% 3,0% Vi är redan i en lågkonjunktur Mycket troligt Ganska troligt Inte så troligt Inte alls troligt Ingen åsikt

Besparingarna försvinner och priserna går upp Fråga: Hur tror du att nedanstående viktiga omvärldsfaktorer kommer att utvecklas de närmsta tolv månaderna? Livsmedelspriserna Arbetslösheten i min närhet Räntan på kundlån och avbetalning i olika butikskedjor Stockholmsbörsens index Priserna på bostadsmarknaden Mycket lägre Något lägre Ungefär lika Något högre Mycket högre Boräntan

Livsmedelspriserna spås öka Fråga: Hur tror du att nedanstående viktiga omvärldsfaktorer kommer att utvecklas de närmsta tolv månaderna? Våra besparingar kommer att minska i form av minskade bostads- och börsvärden. Samtidigt tror vi även att det kommer bli dyrare att leva då boräntor och livsmedelspriser ökar. Över detta ligger även en oro om ökad arbetslöshet.

1 av 3 saknar goda ekonomiska marginaler vid en eventuell lågkonjuktur Fråga: Om Sverige skulle drabbas av en lågkonjunktur igen, hur väl ekonomiskt rustat är ditt hushåll för att klara oförutsedda händelser? 52,0% 23,0% 11,0% 7,0% 4,0% Mycket stor buffert Ganska stor buffert Precis så vi klarar oss Ganska dålig buffert Mycket dålig buffert

2 av 3 anser sig dock klara lågkonjunkturen väl Fråga: Om Sverige skulle drabbas av en lågkonjunktur igen, hur väl ekonomiskt rustat är ditt hushåll för att klara oförutsedda händelser? Endast 1 av 10 känner sig mycket väl rustad inför en eventuell lågkonjunktur. Närmare 2 av 3 anser sig kunna klara en lågkonjunktur med stor eller ganska stor marginal. 1 av 10 upplever att de är dåligt eller mycket dåligt rustade för att klara en lågkonjunktur.

Mönster i matinköpen

Lågkonjunktur? Inte utan min mjölk! Fråga: När pengarna tryter och du behöver ställa pris mot andra egenskaper, vilka tre varor är det sista du drar in på? Högst prioriterade varorna i lågkonjunktur Andel som inte vill välja bort Mejerivaror 73 % Frukt och grönt 67 % Köttfärs 29 % Bröd 28 % Fågel 21 % Mejerivaror samt frukt och grönt är det sista vi tummar på för att få ekonomin att gå ihop. Köttfärs och bröd upplevs också vara livsmedel som ger valuta för pengarna. Fisk 21 % Nötkött 16 % Godis och konfektyr 9 % Färdiga rätter 8 % Läsk 7 % Alkohol 6 %

Varorna som flest säger att de drar ner på Fråga: När pengarna tryter och du behöver ställa pris mot andra egenskaper, vilka tre varor är det troligast att du först börjar köpa mindre av? Lägst prioriterade varorna i lågkonjunktur Andel som väljer bort Färdiglagade rätter 81 % Godis och konfektyr 74 % Färdiga rätter, godis, läsk och alkohol går en oviss tid till mötes enligt de svarande. Läsk 63 % Alkohol 49 % Rött kött (nöt) 14 % Fisk 5 % Bröd 4 % Fläskkött 3 % Köttfärs 1 % Mejerivaror 0 %

Behoven blir basalare men matinköpen kvarstår Frukt och grönt, mejerivaror och någon typ av kött behövs för att kunna laga bra mat till familjen Jag väljer att prioritera miljö och etisk produktion, väljer hellre bort kött och dyrare matvaror Troligtvis kommer man laga mer mat från grunden, inte mycket färdigmat. Äta mer hemma/matlåda än ute på lunch och köpa färdigt till fredagsmyset. Jag drar in på andra saker än mat om jag får mindre pengar för mat är viktigt

Ytan får mindre betydelse när ekonomin tryter Fråga: När pengarna tryter och du behöver ställa pris mot andra egenskaper, vilka tre egenskaper är det troligast att du först gör avkall på? Egenskaperna som väljs bort i lågkonjunktur Andel som väljer bort Förpackningsdesign 63 % Bekvämlighet inför matlagningen 47 % Att råvarorna är ekologiskt framtagna 42 % Närproducerade råvaror 32 % Design, bekvämlighet och ekologi väljs först bort om plånboken krymper. Hela 23% väljer bort kvalitet för pris. Kvaliteten på råvarorna 23 % Att produkterna är etiskt framtagna 30 % Hälsoaspekterna i produkterna 17 % Miljöaspekter 16 %

Lågkonjunkturens påverkan på matplaneringen Fråga: Vilka av nedanstående påsåenden passar in på dig om pengarna skulle tryta? Flera svarslternativ möjliga Så möter vi lågkonjunkturen Andel som väljer Planerar mina inköp noggrannare 81 % Bli bättre på att ta tillvara rester 50 % Lagar mat från grunden oftare än idag 39 % Storhandlar oftare 39 % För att klara oss i lågkonjunkturen kommer vi planera inköpen, ta vara på resterna, laga mat från grunden och storhandla oftare än vad vi gör idag. Lagar lunchlåda oftare 30 % Köper lika mycket mat/råvaror men av billigare alternativ 29 % Köper mindre mat/råvaror 9 % Utnyttjar krediten oftare 3 % Samåker till butiken 2 %

Slutsatser Av resultaten att döma i ICAs kundpanel kan man se att en lågkonjunktur inte bara innebär oro, det är även en tid då konsumenten reflekterar över sina beteenden och möjligtvis öppnar för att bryta tidigare invanda mönster. Konsumenten börjar planera sina inköp noggrannare, storhandlar oftare och lär sig laga mer mat från grunden. Undersökningen visar också att produkter som godis, läsk och färdigmat bedöms vara det man i första hand avstår från om pengarna tryter. Däremot är mejerivaror samt frukt och grönt exempel på kategorier av varor som man inte ger avkall på trots att de ekonomiska marginalerna minskar. Sammanfattningsvis kan konstateras att många konsumenter upplever lågkonjunkturen som ett reellt hot och man är beredd på att vardagsekonomin kommer kunna påverkas.